NAMN TITEL DATUM Helena Fog Förskolechef Kvalitetsrapport. Äppelbo förskola

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport ÄPPELBO FÖRSKOLA

Arbetsplan Äppelbo förskola

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Tuppens förskola

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT BAGGEBYGÅRDS FÖRSKOLA 2014/2015 Annika Björkholm

Kvalitetsrapport

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Kvalitet på Sallerups förskolor

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Futura International Pre-school. Danderyd

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Bodals förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 2 (okt-dec), läsåret

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

KVALITETSRAPPORT BODALS FÖRSKOLA 2014 / 2015 Annika Björkholm

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Förskolan Sjöstjärnan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

NAMN TITEL DATUM Pär-Johan Emanuelsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Högsätra förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Förskoleområde Trångsund 2016

Arbetsplan I Ur och Skur Vattendroppen Lidingö 2017/2018

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsrapport

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan I Ur och Skur Vattendroppen Lidingö 2018/2019

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Förskolan Sjöstjärnan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsbeskrivning för

Kvalitetsrapport

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Gläntans förskola. Nacka kommun

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Kvalitetsrapport Tuppens förskola Annika Matsson

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Handlingsplan. Grön Flagg

Kvalitetsarbete i förskolan

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Handlingsplan för 2012/2013

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Växthusets förskola. Nacka Kommun

VERKSAMHETSPLAN Förskolan Sunnanäng

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Kvalitetsrapport

Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Profil. Naturvetenskap och teknik

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Vasaparkens förskolor

Transkript:

NAMN TITEL DATUM Helena Fog Förskolechef 2016-09-25 Kvalitetsrapport Äppelbo förskola

Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 4 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 4 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 4 3.2 Normer, värden och inflytande... 6 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 7 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 7 4 Identifierade utvecklingsområden... 7 Äppelbo förskola, Kvalitetsrapport 2(7)

1 Förutsättningar för genomförande Äppelbo förskola har haft goda förutsättningar att bedriva en verksamhet med hög kvalitet under läsåret 2015/2016. Efterfrågan på platser forsätter att vara stor och Äppelbo har engagerade pedagoger med hög kompetens. Äppelbo förskola har en tydlig organisation och mötesstruktur som stödjer det pedagogiska arbetet och följer upp hur resurser fördelas och används. Utvecklingsgruppen är en pedagogisk ledningsgrupp som består av förskolechefen, den ansvariga förskolläraren på varje avdelning och under höstterminen deltog även pedagogistan. En bidragande orsak till den höga kvaliteten har varit det systematiska kvalitetsarbetet som utvecklats under flera år med avgörande stöd av pedagogistan. Under verksamhetsåret förändrades förutsättningarna genom att organisationen för Lidingös pedagogistor i ett första skede ändrades och i nästa steg beslutades det att tjänsterna skulle "läggas på is" från 2017. För Äppelbos del innebar detta att en ny pedagogista anställdes och introducerades i november månad och i december fick vi beskedet att pedagogistatjänsterna skulle ombildas till förskollärartjänster från årsskiftet. Mötesorganisationen och ansvarsfördelningen förändrades under vårterminen och utvecklingsgruppens mandat och befogenheter ökade vilket innebar nya mötesformer för mig som chef och samtliga anställda på Äppelbo. Äppelbo förskola har nio avdelningar i två angränsande byggnader, Västra med de yngsta barnen, 1-3 år, och Östra med de äldre barnen, 3-5 år. Det totala antalet barn var 150 på höstterminen och 156 på vårterminen när vi tog emot sex småsyskon. Antalet barn i grupperna varierar utifrån barnens åldrar och behov samt pedagogernas sysselsättningsgrad. Antalet anställda är totalt 40, varav 30 arbetat i barngrupp under året. Det är pedagoger med olika utbildning, erfarenhet och bakgrund. Andelen legitimerade förskollärare har under året varit drygt 30% vilket betyder en per avdelning på del-eller heltid. Under maj och juni valde fyra förskollärare att säga upp sin tjänst på Äppelbo för att flytta till sina hemkommuner eller till andra skolformer på Lidingö. Rekryteringsarbetet påbörjades omedelbart och två av fyra tjänster var tillsatta när terminen avslutades. Köket fyller en viktig funktion på förskolan och 200 matportioner tillagas från grunden varje dag. Äppelbo är en ägg-och nötfri förskola med stor andel specialkoster vilket ställer krav på hög kompetens hos kocken liksom noggrannhet med planering och beställningar. I köket på Östra där maten tillagas arbetar en kock och ett köksbiträde, båda på 75%. Förutsättningarna i lokalerna är inte optimala då köket har de ytor som när förskolan byggdes för fyra avdelningar. Västra får lunchen levererad och ett köksbiträde distribuerar till matsalarna, diskar, förbereder mellanmål samt sköter beställningar. Äppelbo förskolas lokaler är ändamålsenliga och ljusa, dock är Östra i behov av underhåll och till viss del renovering såväl inomhus som utomhus. Lokalytan är maximalt utnyttjad utifrån barnantal men förutsätter en väl planerad pedagogisk verksamhet där barnen delas i mindre grupper som är inne respektive ute under dagen. Utemiljön är välplanerad och består av tre gårdar med goda förutsättningar för lek och aktiviteter. Äppelbo förskola, Kvalitetsrapport 3(7)

2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Äppelbo förskolas årshjul beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet följs upp och utvärderas under verksamhetsåret. Årshjulet inbegriper när under året barnens projekt, pedagogernas organisation för kvalitetssäkring och föräldrasamverkan sker. Den gemensamma projektstrukturen som pedagogerna använder har utvecklats under året och upplevs som ett positivt verktyg. Där dokumenteras pågående projekt och Äppelbo förskolas åtaganden, det vill säga prioriterade målområden från förskolans läroplan. I årets brukarundersökning svarade 77 % av föräldrarna vilket är en väsentligt högre svarsfrekvens än förra året(60 %). Föräldrarådet gjorde en stor insats för att höja andelen svaranden och resultatet blev dessutom generellt bättre än året innan. I delområdet med rubriken samverkan med hemmet har de positiva svaren(andel som instämmer)ökat mest. Veckobreven värderas högt av föräldrarna och pedagogerna får ofta positiv feedback på dem. På arbetsplatsmöten, i utvecklingsgruppen och på reflektionsmöten sker uppföljning och utvärdering kontinuerligt under ledning av mig som förskolechef. Verksamhetsåret summerades i slutet av maj och underlag till denna rapport skickades från alla arbetslag. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande 3.1.1 Vi åtar oss att skapa en språkmiljö som gynnar kommunikation genom många uttrycksformer. Barnen använder olika uttrycksformer - helt uppfyllt. Pedagogerna har arbetat medvetet med språket i vardagens alla situationer men också skapat meningsfulla sammanhang för samtal och aktiviteter som gynnat utvecklande kommunikation. Genom bild, musik, dans, rörelse och drama har barnen fått nya erfarenheter och lekfulla utmaningar. Att lyssna på berättelser, själva berätta och skapa berättelser med andra har nyanserat och utvecklats språket. Att tala inför grupp och lyssna på sina kamrater är något som många barn fått träna på under året. Pedagogerna uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenskan och sitt modermål - uppfyllt till viss del Pedagogerna har arbetat med två- eller flerspråkighet i olika utsträckning beroende på barnens behov och intressen. En avdelning beskiver att det funnits en stolthet i att kunna flera språk och att föräldrar med olika modersmål har besökt förskolan och berättat om sitt språk. Det blev ett ökat intresse för språk hos barnen som resulterade i egna böcker där de skrev ord som de översatte. Barnen använder olika digitala verktyg- uppfyllt till stor del Pedagogerna har under året börjat använda lärplattor i det pedagogiska arbetet. I olika projekt har barnen fått möjlighet att fotografera, filma, spela in ljud och fått en förståelse för hur digitala verktyg kan användas. Att dokumentera lärprocesser, synliggöra vardagen och söka kunskap har blivit ett nytt och glädjefyllt verktyg för både barn och pedagoger. Flera avdelningar har haft filmprojekt där barnen deltagit i planering, genomförande och digitalt färdigställande av filmen. Intresset för dinosaurier blev ett filmprojekt där barnen skapade och byggde landskap som ledde vidare och utvecklade fantasifulla lekar. En avgörande anledning till att detta åtagande fått gott resultat är att utgångspunkten har varit Äppelbo förskola, Kvalitetsrapport 4(7)

barnens intressen. Barnen har tagit initiativ och tillsammans med pedagogerna har de genomfört projekt som gett både barn och pedagoger nya idéer framåt i lärandet. Att öka kunskapen om det digitala lärandets möjligheter är något vi tar med oss till nästa läsår. 3.1.2 Vi åtar oss att utforma en utomhusmiljö med aktiviteter som stimulerar till lek och lärande. Barnen använder olika material och tekniker - helt uppfyllt Pedagogerna har under året tillfört nytt material och gjort aktivitetslådor och påsar som inspirerat barnen till mer utforskande lek på gårdarna. Material och tekniska verktyg som tidigare använts inomhus har flyttats utomhus, till exempel för att måla, sjunga och dansa på gården. Barnen och pedagogerna utformar olika lärandemiljöer på gården - uppfyllt till stor del Pedagogerna på Västra har i hög grad skapat nya platser på gården för lek och lärande. Ett kök, en bensinstation, en målarhörna och en motorikbana har uppskattats mycket av barnen. På Östra är det framförallt gården på baksidan som använts på ett nytt sätt för bygg-och konstruktionslek men även experiment med is och snö har varit ett nytt inslag detta år. Pedagoger planerar, organiserar och genomför aktiviteter - uppfyllt till stor del På Västra har de gemensamma aktivitetsstationerna varit väl fungerande och varierande. Barnen har kunnat välja på fyra stationer och de allra flesta barn har valt dessa framför att leka fritt. Skapande med olika material, musik och rörelse och vattenlek har varit populära stationer. På Östra har pedagogerna oftast arbetat med planerade aktiviteter avdelningsvis. Fysiska aktiviteter som bollspel och danslekar har varit mycket uppskattat under året. Resultatet av detta åtagande kan sammanfattas som till stor del uppfyllt. En viktig anledning är att pedagogerna har ökat sitt fokus på att vara en aktiv pedagog utomhus och erbjuda alla barn fler inspirerande utmaningar på våra gårdar. På Västra där barnen är yngre har arbetssättet med stationer fungerat väl tack vare gott samarbete och väl planerade aktiviteter. Östra med sina fem avdelningar har i stort sett dubbelt så många barn vilket ställer andra krav på pedagogernas möjligheter att samarbeta men åtagandet har även här gett gott resultat. Att hålla fokus på aktiviteter utomhus är något Äppelbo kommer att fortsätta med nästa läsår. 3.1.3 Vi åtar oss att utforma en verksamhet där barnen utforskar och experimenterar med naturvetenskapliga fenomen. Barnen undersöker naturvetenskapliga fenomen i vår vardag - helt uppfyllt Pedagogerna upptäcker tillsammans med barnen, ställer frågor och för resonemang - helt uppfyllt Barnen upplever vår natur och utvecklar förståelse för vårt gemensamma ansvar för miljön - uppfyllt till stor del Barnen utvecklar sin begreppsuppfattning och sitt ordförråd - helt uppfyllt Äppelbo förskolas gemensamma tema för året har haft rubriken - naturvetenskapen möter barnens frågor. Pedagogerna har under året fokuserat och mött barnens nyfikenhet kring biologi, kemi och fysik, de huvudsakliga begreppen inom naturvetenskapen. Avdelningarna har arbetat med flera projekt under året och delar av dessa är nämnda ovan. Projekten har startat utifrån barnens intressen och med stöd av "projektstrukturen" har pedagogerna arbetat systematiskt med tankekartor, pedagogisk dokumentation, uppföljning och utvärdering. Här har de digitala verktygen, Äppelbo förskola, Kvalitetsrapport 5(7)

digitalkamera, dator och lärplattor använts på ett positivt och utvecklande sätt i lärandet. De yngre barnen har varit mycket intresserade, nyfikna och fokuserade på djur och natur och hämtat inspiration på utflykter i närområdet och i skogen. I de äldre barnens projekt har frågor väckts inom många områden, stora som små, exempelvis människokroppen, rymden, fart/acceleration, naturens kretslopp och årstidernas växlingar. Barnprogrammet Labyrint har inspirerat många barn att bygga egna robotar och barnen fick också träna på regellekar. Genom att pedagogerna ställt öppna frågor, reflekterat och forskat tillsammans med barnen har ord och begrepp lärts in på ett lustfyllt sätt. Genomgående för det goda resultatet är att barnens intressen fångats upp och pedagogerna har varit aktiva, närvarande och medforskande i projekten. Att de digitala verktygen använts på ett nytt och oprövat sätt har sannolikt bidragit till resultatet. Att Äppelbo förskola haft ett gemensamt tema har bidragit till att samarbetet och kollegiesamtalen ökat i pedagoggruppen och det är en viktig lärdom från detta åtagande. 3.2 Normer, värden och inflytande Indikatorer Enheten är certifierad med Grön Flagg Utfall Nej Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 95,2 % 3.2.1 Vi åtar oss att skapa en verksamhet som medverkar till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur, miljö och varandra. Barnen deltar regelbundet i olika typer av källsortering och återvinnings samt återanvändningsaktiviteter i förskolan och i närmiljön - uppfyllt till stor del Barnen har i stor utsträckning varit delaktiga i källsorteringen av olika material på förskolans miljöstationer. Barnen på Östra har haft ansvarsmånader för komposten. Intresset har utvecklats under året och skapat en förståelse för naturens kretslopp. Under våren blev odling ett tema på alla avdelningar och det planterades både ute och inne på alla tänkbara sätt, i burkar, baljor och mjölkkartonger inomhus till plantering i pallkragar utomhus. Barnen erbjuds en mängd olika material med koppling till natur och miljö, inklusive djur och växter- helt uppfyllt Att använda återvinningsmaterial är naturligt på Äppelbo då en del av inspirationen från Reggio- Emilia handlar om att återbruka, att göra nytt av gammalt på ett kreativt sätt. I våra ateljeér har pågått många projekt med naturmaterial och skräpinsamlingen under våren gav inspiration till fantasifulla skulpturer. Barnens nyfikenhet för djur och natur har för de yngre barnen handlat mycket om att studera och forska om småkryp och insekter. Äppelbo förskola, Kvalitetsrapport 6(7)

Barnen är delaktiga i samtal om människors lika värde - uppfyllt till stor del Äppelbo förskola har arbetat flera år med olika material som handlar om FNs barnkonvention. Samtal har förts dagligen om relationer och hur man ska vara mot varandra, om barns rättigheter och en bok som används mycket är - Jag vill säga något(barnombudsmannen). Att prata om dilemman och spela upp små sketcher och hjälpas åt att komma på lösningar är ett exempel vad de äldsta barnen prövat på under året. Resultatet av detta åtagande har varierat mellan avdelningarna, dels beroende på barnens åldrar men när där det gäller arbetet med återvinning är det beroende av de vuxnas intresse till viss del. För att uppnå en ökad kunskap och djupare förståelse om hållbar utveckling ser vi detta åtagande som ett utvecklingsområde under nästa läsår. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete 3.4 Övergång, samverkan och omvärld 4 Identifierade utvecklingsområden Äppelbo förskolas utvecklingsområden inför nästa läsår; Språk och kommunikation med tyngdpunkt på att utveckla arbetet med IKT Hållbar utveckling med fördjuping av arbetet med miljö och ett varsamt förhållningssätt till naturen och varandra Äppelbo förskola, Kvalitetsrapport 7(7)