Skriv kodnummer (se överst till höger) på varje sida! Lägg numret på minnet. Resultaten kommer enbart att anges i relation till detta nummer!

Relevanta dokument
Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Namn...Kod. Skrivningen består av 19 frågor, vilka rätt besvarade, kan ge maximalt 69 poäng (1-12 p/fråga).

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

CTS-Nattskena. av Margareta Persson Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason Skrivtid.

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Venös insufficiens 2010

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Neuro/Rörelse

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi. Datum (18) Skriftligt förhör i

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Klinisk smärtfysiologi

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 1

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Det är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga


2. HANDKIRURGI. Svar: 0,5 1

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Hur förklarar man störd central

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Omtentamen i medicinsk vetenskap M0024H

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk (fråga 20; 10 poäng)

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016

Nervsystemet och hjärnan

Intyg hand-, arm- eller axelskada

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

UL-protokoll för STOP Leg Clots

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Tentamen Sinne T3 vt Max 64 poäng

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1

Ledstatus. Patienten stående

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Tentamen Neural reglering och rörelse 26 april

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Transkript:

I U M E Å U N I V E R S I T E T E T UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi Namn... KOD... Datum 2007-06-08 1(15) Skriftligt förhör i ORGANSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION (11P TERMIN 2) inom läkarprogrammet, vårterminen 2007 Fredag den 8 juni kl 9-15 Östra paviljongen sal 4 Skrivningen består av 23 frågor, vilka rätt besvarade, kan ge maximalt 92 poäng (1-10 p/fråga). För godkänt krävs 60 poäng. Ge korta och koncisa svar, vill Du skriva mer än vad som ryms under frågan, måste du göra det på samma arks baksida! Skriv kodnummer (se överst till höger) på varje sida! Lägg numret på minnet. Resultaten kommer enbart att anges i relation till detta nummer! Kontrollera sid- och frågeantal! Inga hjälpmedel. LYCKA TILL!

PL 1) Hjärnan och hjärnhinnorna bildas under fosterstadiet men också därefter. Ett exempel är arachnoidalvilli (plattepitelklädda inbuktningar i små vener i hjärnan) som till större delen utvecklas efter födseln. Plexus choroideus med sitt kubiska epitel är dock aktivt tidigare under fosterperioden. Cerebrospinalvätskan fyller en viktig funktion som stötdämpare och vätskeutjämnare i hjärnan. Om man får för mycket CSF kan emellertid hydrocephalus (vattenskalle) uppstå med skador på hjärnan som följd. a) Var bildas CSF? b) Vilken är den viktigaste skillnaden i sammansättning mellan CSF och blod (serum)? c) Med ledning av svaren i a och b, det som står i texten ovan och dina kunskaper från cellenkursen vill jag att du förklarar HUR CSF kan bildas och hur bildningen styrs d) Var absorberas CSF? (Här vill jag att du anger det svar som brukar stå i läroböckerna även om man faktiskt numera har blivit mindre säkra på var viktigaste upptaget sker) d) HUR kan återupptaget ske? (6 p) 2) Vilka celltyper finner vi normalt i epidermis? (2 p) 2

PL 3) Rita en skiss av en purkinjecell i lillhjärnan. Ange hur signalflödet går och vilka andra celler de i första hand interagerar med. (2 p) 4) Vilken funktion har sarkoplasmatiskt retikel i muskelkontraktionen? (2 p) 5) Mastceller återfinns i bindväven i alla kroppsdelar utom en. Vilken och varför inte? (2 p) 6) Ge ett exempel vardera på vävnad där vi hittar mycket av respektive kollagen typ I, II, III och IV? (2 p) 7) Vilka effekter har parathormon på osteoblaster? (2 p) 3

BA. 8) Du får in en patient med sk. Whiplash-skada efter en trafikolycka. Inga belägg finns för en direkt skallskada. Patienten är vid medvetande, har yrsel, vilonystagmus och optokinetisk nystagmus vid gång. Patienten har dessutom smärta i nacken samt en lätt tinnitus (öronsusningar). Symptomen avtar gradvis under loppet av några månader. Dock kvarstår problem med balansen om patienten kommer in i ett mörkt rum. Redogör för minst 3 olika tänkbara mekanismer som skulle kunna ge symptomen samt vilken/vilka mekanismer som är mest sannolika. Redogör även för tänkbara mekanismer som kan förklara återhämtningen efter skadan. (6p) 4

BA. 9) Vilka hjärnstamsystem styr arm- och griprörelser? (2p) 10) Beskriv den monosynaptiska sträckreflexen och disynaptisk inhibition av antagonistmuskelns motoneuron. (2p) 11) Beskriv vad disinhibition innebär och ge ett exempel på hur det nyttjas i hjärnan. (2p) 5

EC 12) Vid flexion av halsryggen så kommer några ligament att bromsa rörelsen. a) Vilka är dessa (namnge) och markera i figuren var dessa sitter. (2p) b) Markera in i figuren ovan var nackrosetten är belägen. (1p) 13) a. Vilken muskelgrupp i ryggen kan utföra en ipsilateral flexion och kontralateral rotation? (1p) b. Hur innerveras den muskelgruppen? (1p) 14) a. Var på främre bukvägg finns det större kärl som kan leda till kraftfulla blödningar vid snitt i den? (1p) 6

FPD 15) Din kompis funderar på att pierca ögonbrynet och frågar dig om du tror att det kan vara farligt för tårkörteln. Förklara det anatomiska förhållandet vad gäller den laterala 1/3 delen av ögonbrynet (där det brukar finnas piercing) och tårkörteln. Använd de korrekta anatomiska termerna när du gör beskrivningarna! (2p) 7

SF. 16) En innebandyspelare ådrar sig en komplicerad vrickning av vänster fot. Foten blir mycket svullen och ömmande. Vid primär undersökning är det svårt att ställa tydlig diagnos p.g.a. den stora svullnaden och smärtan. Patienten sänds förstås till röntgen. (4p) Ligamenten vid fotleden kan naturligtvis vara drabbade. Beskriv dessa: Vad de heter, varifrån till var de löper (beskriv både för lateral och medialsida). Förutom att de osteologiska delarna också måste bedömas ska även en annan mycket viktig stabiliserande struktur i regionen bedömas. Vilken är det? 8

SF. 17) Du testar kraft och rörlighet i knäleden. Du undersöker kraften i de olika rörelsemöjligheterna. Du palperar även igenom strukturerna omkring knät. (10p) Fråga: a) Vilka muskler svarar för utåtrotation, inåtrotation, flexion respektive extension i knäleden? b) Det finns en struktur som kan kvarhålla knät i slutextenderat läge. Vad är det för struktur, var är den belägen och vad betingas den av? c) Du palperar bl.a. den s.k. gåsfoten. Vilka muskelsenor ingår räknat framifrån till bakåt? d) Du känner förhoppningsvis pulsationen av a. poplitea. Var palperar du för att känna den? I närheten av artären löper förstås v. poplitea. I regionen ifråga löper ett ytligt blodkärl in i djupet för att ta kontakt med v. poplitea. Vilket kärl är det? En nerv löper intill a. et v. poplitea i området där artären kan palperas. Vilken är nerven och vad innerveras av nerven distalt om knäregionen? Följdfråga: Vilka blir symptomen om den aktuella nerven skadas i knäledsregionen? 9

MW. 18) En 40 årig man arbetar inom en metallindustri och ådrar sig en morgon en allvarlig skär/kross skada proximalt på vänster underarm. Den orsakas av att en vass och tung plåt tippar över radiala/dorsala omfånget av underarmen, strax nedom armbågsleden. Plåten skär in mot proximala delen av radius radiala och dorsala yta och delar därmed alla mjukdelar ned mot benet i detta område. a. Namnge de muskler som sannolikt delats. ( 2p) b. Namnge de kärl och nerv/-er som sannolikt delats.( 2p) c. Tror du att cirkulationen är påverkad i handen? Varför? (1p) d. Hur kan du säkerställa att det funktionsbortfall du noterar vid undersökningen av patienten beror på skada på muskel/senvävnad och/eller nervvävnad, dvs beskriv det sannolika funktionsbortfallet (både muskulärt som neurogent) och vad som i detta kan ge dig information om vilken/vilka strukturer som skadats.( 2p) e. Mannen har en intakt volar/palmar sensibilitet i handen. Hur förklarar du detta? ( 1p) 10

MW. 19) En man söker dig under din placering som öppenvårdsläkare under din AT tjänstgöring. Han berättar att han de senaste 2 månaderna vaknat på natten och domnat i de tre radiala fingrarna. Du missstänker att det rör sig om ett sk carpaltunnelsyndrom dvs en kompression av den nerv som passerar genom carpaltunneln. Han har en liten nedsättning av känseln volart på tumme,pek och långfinger. a. Vilken nerv är det? ( 1p) b. Vad avgränsar carpaltunneln åt sidorna samt dorsalt? ( 1p) c. Om carpaltunnelsyndromet får stå obehandlat under lång tid där nerven ständigt står under tryck kan en viss muskelgrupp i handen tappa sin funktion vilket gör att man inte kan utföra en viss rörelse. Vilken muskelgrupp och vilken rörelse? ( 2p) 11

KGW 20) Den starka utvecklingen av mikrokirurgi har gjort det möjligt att med stor framgång replantera en eller flera fingrar efter olyckor orsakade t ex av vedklyvar. Oftast kan den replanterade vävnadernas cirkulation bibehållas så att läkningen blir lyckad. Ett problem är dock att få en återställd innervation, vilket medför att patienten kan drabbas av både ett sensoriskt och motoriskt handikapp, som permanent sätter ner den skadade handens funktioner. Frågorna nedan berör olika aspekter relaterade till den kliniska situation som beskrivits ovan. a) Axoner från handens hud återfinns bla i medianus nerven. Vad kallas den typ av axoner som leder signalerna från hudens mekanoreceptorer? (0,5p) b) Vilket samlingsnamn använder man på de omyeliniserade axoner som också finns i medianus nerven? Var kan man hitta nervcellskropparna tillhörande dessa axoner och vilka funktioner är dessa nervceller involverade i? (2p) c) I handflatans hud finns både snabbt och långsamt adapterande mekanoreceptorer. Varför har vi två typer av receptorer, som båda förmedlar information om mekaniska hudstimuleringar? (1p) d) Signaleringen från sinnesorganen överförs i axoner i form av aktionspotentialer.vad är en aktionspotential? Svara genom att beskriva vad som sker under ett aktionspotentialförlopp med avseende på flöden av joner över axonmembranet (1,5p) 12

KGW e) Vad kallas det bansystem, som förmedlar signalerna från mekanoreceptorer i handens hud? Detta bansystem har en omkoppling i thalamus. I vilken del av thalamus ligger denna omkoppling? (1p) f) Musklerna som styr handens rörelser innerveras av α-motoneuron, som är belägna i cervikalsegmenten. Rita ett tvärsnitt genom cervikala ryggmärgen och markera läget för handmusklernas α-motoneuron samt läget för den corticospinala banan som deltar i styrningen av handens finmotorik. (1p) g) Hur skulle du vilja förklara den roll som sensoriken spelar för motoriken? Svara på frågan genom att beskriva några teoretiska modeller för hur man tänker sig samspelet mellan sensorik och motorik (sensory-motor control). (4p) 13

KGW 21) För att vi skall kunna erhålla en skarp bild av ett objekt krävs att ljusstrålarna från detta fokuseras väl på näthinnan. Ögat har sinnrika mekanismer för att åstadkomma denna ljusbrytning och för att anpassa seendet till objekt på olika avstånd. Inte desto mindre är det vanligt att fel i ögats ljusbrytande system uppkommer. Redogör för ögats optik med en funktionell beskrivning av de viktigaste strukturerna. Beskrivningen bör innehålla information om: a) Ljusbrytande strukturer och deras relativa betydelse (1p) b) Mekanismer för att anpassa seendet till objekt på långt respektive kort avstånd (1p) c) Vanliga åldersberoende förändringar i det ljusbrytande systemet (1p) d) Vanliga ljusbrytningsfel och korrektionsmöjligheter (1p) e) Beskriv maculas representation i synbarken (1p) 22) Vid vävnadsskada uppstår ett fenomen som kallas hyperalgesi. Detta fenomen orsakas av både perifera och centrala mekanismer. Förklara följande begrepp: a) Wind-up (1p) b) Axon-reflex (1p) c) Allodyni (1p) d) Perifer sensitisering (1p) 14

KGW 23) I framtiden kommer du som läkare säkert att stöta på ett flertal patienter som har fått taloch språkstörningar oftast kopplade till andra mentala störningar. En vanlig orsak till dessa sjukdomstillstånd hos äldre personer är stroke dvs att en blodpropp fastnat i en gren av a. cerebri media. a) Språket består av mera än bara orden som uttalas. Hur kan hjärnan analysera språkets melodiska (prosodiska) komponent? (2p) b) Beskriv den antomiska relationen mellan språk- och hörselområdena på hjärnbarken. (2p) c) Ett antal kärnor i hjärnstammen är av direkt bertydelse för talmotoriken. Namnge 3 av dessa och beskriv deras funktion. (2p) d) I bland kan patienter med språkstörningar även drabbas av en beteendemässig defekt som kallas neglekt. Vilken typ av neurologisk störning har dessa patienter och vad beror den på? (2p) 15

16