Våga fråga om sex Metoder för att inkludera sexualitet inom socialt arbete

Våga fråga om sex Metoder för att inkludera sexualitet inom socialt arbete

Innehållsförteckning Bakgrund - Kapitel 1 s. 6 SRHR och rätten till sexuell hälsa - Kapitel 2 s. 9 Att arbeta med sexualitet - Kapitel 3 s. 15 Normkritiskt förhållningssätt - Kapitel 4 s. 29 Checklistor och riktlinjer - Kapitel 5 s. 38 Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom Sociala resursförvaltningen i Malmö stad och i samverkan med Region Skåne och Smittskydd Skåne. Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd från statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar, som syftar till att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andar sjukdomar. (Prop, 2005/06:60) Anette Grander och Elin Mörkberg, Malmö stad och Region Skåne Rachel Cooper, Smittskydd Skåne 2013-2017 Tryckt hos Holmbergs, 2016 Version 2.0 Övningar och frågebatteri - Kapitel 6 s. 46 Tips på aktörer att hänvisa till - Kapitel 7 s. 56 Litteratur & Övrigt - Kapitel 8 s. 63 malmo.se/sexuellhalsa skane.se/sexualitetochhalsa skane.se/smittskydd

Inledning Enligt socialtjänstlagen skall alla behandlas lika, oavsett ursprung, funktionalitet, ålder, kön eller sexuell läggning. Det betyder att handläggare behöver möta varje individ, öppet lyssna på de problem personen beskriver och titta på hens livsvillkor. Socionomer har en unik kompetens att se individen både på en intrapsykisk nivå, på gruppnivå och på ett samhällsplan vilket gör det möjligt att i ett framgångsrikt socialt arbete möta människan i en helhetssituation där även frågan om sexuell hälsa och ohälsa bör ingå. Många som jobbar inom socialtjänsten känner en osäkerhet inför att ta upp och samtala kring frågor som rör sexualitet. Istället för att ställa frågor för att utforska klienters sexuella hälsa så undviker personalen dessa frågor. Denna tystnad och osynliggörande kan skada klienten. Som yrkesverksamma kan vi aldrig kringgå frågan om sexualitet. Oberoende av skälet till klienters kontakt med socialtjänsten kommer vi att gripa in i våra klienters sexualitet. Det är alltid viktigt att lyfta frågor kring sexuell hälsa och/eller sexualitet i utredningssamtal. Individer behöver synliggöras som sexuella i mötet med samhällets insatser. Detta inte minst utifrån att social utsatthet korrelerar med sexuell ohälsa. Socialtjänsten bör ge tydliga uppdrag för vård, behandling och stödkontakter, även runt frågor som berör sexualiteten. Annars finns risken att dessa behov ej blir tillgodosedda. Bakgrund kapitel 1 Anledningen till anställda i socialtjänstens osäkerhet är att frågor runt sexualitet fortfarande inte är prioriterade inom utbildningen till socionomer eller i vidareutbildningar. Det sociala arbetet tenderar därför att osynliggöra människors sexualitet. Malmö stad och Region Skåne har därför gjort en unik satsning på att ta fram ett metodmaterial för utredare och socialrådgivare/familjebehandlare inom socialtjänsten för att ge möjlighet till en ökad professionalisering på området. Förhoppningen är att detta material skall höja medvetenheten och kompetensen om sexuell hälsa och motivera till fortsatt utvecklingsarbete på området. Suzann Larsdotter Auktoriserad socionom och auktoriserad sexolog 4

...vems ansvar är det att verkligen fånga upp det, att se till att ungarna får den informationen som de behöver? För jag tänker att med mer information och kunskap minskar man risktagandet. Jag anser att det är vi som har det yttersta ansvaret inom socialtjänsten. Med det sagt tycker jag inte att vi måste ge informationen men vi måste se till att den ges av någon. Detta gör vi dock inte. För att vi ska kunna göra det behöver vi bli säkrare på vad och vilken information som ska ges. Socialsekreterare i Skåne Bakgrund Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Så lyder första delen av definitionen av socialt arbete som är skriven av International Federation of Social Work (2014). I socialtjänstlagen (2001) framgår att socialtjänsten har huvudansvaret för insatser mot bland annat sex mot ersättning, sexuella övergrepp, våld i nära relation samt hedersrelateratvåld och förtryck. Särskilt utsatta grupper nämns också, exempelvis personer med alkohol- eller narkotikamissbruk, personer med fysiska eller psykiska funktionshinder, ungdomar och unga vuxna samt migranter. Folkhälsomyndigheten är en nationell myndighet med uppdrag att arbeta för en förbättrad folkhälsa. Ett av myndighetens målområden för den ökade folkhälsan i Sverige är just sexualitet, och sexuell hälsa. Sexualitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper, men kan också påverka hälsan negativt. Många av de klienter som socialtjänsten möter löper enligt forskning större risk att drabbas av sexuell ohälsa. Till exempel har studier visat att social utsatthet och samhällsnormer om sexualitet påverkar hbtqpersoner och personer med funktionsnedsättningar, som riskerar en ökad ohälsa till följd av diskriminering. Sexualitet och sexuell hälsa är närvarande i socialt arbete på olika sätt och kan ta sitt uttryck i klienters funderingar kring relationer och sexuella hälsa, eller olika erfarenheter av sexuell utsatthet. Sexualitet är också närvarande i form av samhälleliga normer och värderingar som påverkar både socialarbetare och klient. Universitetslektorn Hans Knutagård (2016) poängterar i sin bok Sexualitet och socialt arbete att socialarbetare har ett ansvar att aktivt utmana diskriminering, till exempel på grund av sexuell läggning. För att kunna förverkliga detta ansvar, menar Knutagård på att det krävs att socialarbe- tare har både kunskap och kompetens inom området sexualitet och att de praktiserar ett så kallat icke-diskriminerande förhållningssätt gentemot klienterna (Knutagård 2016). Att ha möjlighet till en god sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet. I praktiken kan denna rättighet innebära allt ifrån information och kunskap om säkrare sex, tillgång till hiv- och klamydiatester och säker mödravård till rådgivning, behandling och stödjande samtal kring sexuell risktutsatthet. Läs gärna under fliken SRHR om du vill har mer information kring vad sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter innebär. Rapporter och undersökningar från bland annat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) visar att ungas fysiska och psykiska ohälsa ökar i Sverige. Samtidigt visar studier på att unga som har varit i kontakt med socialtjänsten utifrån exempelvis institutionsplaceringar, är mer sexuellt risktagande än andra. Forskaren Malin Lindroth (2013) bekräftar detta då hon i sin avhandling Utsatthet och sexuell hälsa- en studie om unga på statliga ungdomshem skriver att unga som har varit föremål för socialtjänstens insatser tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Trots detta saknas forskning och kunskap kring hur socialtjänsten arbetar med sexualitet och sexuell hälsa kopplat till unga som är sexuellt riskutsatta. I en masteruppsats som publicerades vid Malmö högskola 2015 undersöktes vilka förutsättningar socialarbetare inom öppenvården runt om i Skåne har för att kunna arbeta med säkrare sex. I studien framgår att faktorer inom organisationen och kunskapsbrist är de stora anledningarna till att de yrkesverksamma inte inkluderar sexualitet i sitt arbete (Hall 2015). Mot bakgrund av denna kunskapsbrist initierades projektet Unga risktagande inom Malmö stads verksamhet Sexuell hälsa i samverkan med Region Skåne i augusti 2013. Projektet syftar till att utveckla socialtjänstens arbete med ungdomar och unga vuxna kopplat till sexualitet och sexuell hälsa. Som ett led i detta arbete genomfördes en kartläggning av socialtjänstens arbete i Malmö stad och Hörby kommun gällande sexualitet och sexuell hälsa. Denna kartläggning ligger till grund för detta metodmaterial, vilket ska ge stöd för socialarbetare att i sitt arbete inkludera sexualitetsfrågor. Kartläggningen bestod av en enkät- och intervjuundersökning och genererade ett högt svarsdeltagande (68%) bland yrkesverksamma i ett flertal olika verksamheter inom Malmös och Hörbys socialtjänst. Kartläggningen visade på att majoriteten av de yrkesverksamma upplever att arbetet med sexualitet är relevant för deras arbete inom socialtjäns- 6 7

ten men att de inte arbetar med frågan i tillräckligt hög utsträckning. Orsakerna till att frågor kring sexualitet inte inkluderas inom socialtjänstens arbete ansågs bland annat vara kunskapsbrist, otillräcklig samverkan, upplevd otrygghet, otillräckligt förankrade riktlinjer och styrdokument samt brist på verktyg och arbetsmetoder. Resultaten från kartläggningen ligger till grund för projektet Unga risktagandes fortsatta arbete med att utveckla socialtjänstens arbete med sexualitet och sexuell hälsa. Under 2014-2016 har socialarbetare i Malmö stad, Hörby kommun samt Helsingborgs stad erbjudits ett flertal heldagsutbildningar med varierande teman såsom migration och sexualitet, missbruk och sexualitet, unga och nätet samt normkritiskt socialt arbete. Socialarbetarna har även fått ta del av uppföljande och verksamhetsanpassade workshops där de genom samtals- och diskussionsövningar reflekterat över sitt eget och arbetsgruppens förhållningssätt och arbete kring sexualitetsfrågor. Med utgångspunkt i socialarbetarnas behov av samtalsunderlag och verktyg för det fortsatta arbetet kring sexualitetsfrågor tog projektet Unga risktagande fram detta metodmaterial. Tanken med materialet är att det ska ge yrkesverksamma inom samtliga verksamheter inom socialtjänsten praktiska råd och konkreta tips på hur en i mötet med klienter kan inkludera frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Fokus ligger på grundläggande kunskaper och att inspirera till att inkludera frågor kring sexualitet i samtal med klienter och med kollegor på arbetsplatsen. För fördjupad kunskap om arbetsmetoder, riktlinjer och arbetsområden hänvisar vi till litteraturen som är listad längst bak i materialet. Vår förhoppning är att det ska vara ett levande och användbart material där ni som yrkesverksamma har möjliget att själva välja vilka skrivningar, rapporter eller riktlinjer som ska ingå i materialet. Under 2016 har metodmaterialet reviderats med utgångspunkt i vad som framkommit under genomförda utbildningar och workshops samt i den externa utvärderingen av projektet Unga risktagande. Revideringen har genomförts i samverkan med Smittskydd Skånes projekt Socialt arbete och säkrare sex (SASS). Båda dessa projekt står därför som avsändare av detta material. Rätten till sexuell hälsa kapitel 2 I materialet benämns de människor som socialarbetare möter i sin profession som klienter. Vi är medvetna om att olika beteckningar används inom olika verksamheter, såsom boende, gäster, elever, ungdomar, patienter osv. Klient betraktar vi som en vanlig och neutral beteckning, och för läsbarhetens skull kommer vi alltså att använda detta ord genomgående....alla som möter ungdomar har ett ansvar att prata med ungdomar om säkrare sex. Socialarbetare i Skåne 8

SRHR och Rätten till sexuell hälsa SRHR är en förkortning för samlingsbegreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom begreppet ryms fyra grundfaktorer; sexualitet, reproduktion, hälsa och rättigheter. För att kunna förstå och prata om SRHR som samlingsbegrepp och hur dess faktorer interagerar med varandra i begrepp som sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter är det viktigt med en förståelse för vad de fyra grundfaktorerna eller elementen innebär. Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa genom hela livet och omfattar sex, könsidentitet och roller, sexuell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet är upplevd och uttryckt i tankar, fantasier, önskningar, föreställningar, attityder, värderingar, beteende, praktiker, roller och relationer. Medan sexualitet kan omfatta alla dessa dimensioner, är det inte alltid alla som upplevs eller utrycks. Sexualitet påverkas av samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etniska, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer. WHO, World Health Organization (2006), egen översättning. Vad är sexualitet? Frågan kring hur sexualitet och sexuell hälsa ska definieras är ständigt aktuell. Viktigt att ta i beaktande är att normer kring sexualitet ofta är närvarande och påverkar vårt sätt att förhålla oss och prata kring frågor gällande sexualitet och sexuell hälsa. Sexualitet handlar om mer än kroppen och fysiska handlingar och bör ses som en integrerad del av samhället. Vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att olika personer ska uppleva sig som innehavare av god hälsa varierar och är ytterst individuellt. En persons upplevelse av god hälsa stämmer inte nödvändigtvis in på en annans definition av detsamma. Det som trots allt kan sägas vara gemensamma faktorer sammanfattas i Världshälsoorganisationens (WHO) definition av sexuell hälsa. Sexualitet är en livslång och central aspekt i människors liv och innefattar sex, könsidentitet, könsuttryck, könsroller, sexuell läggning, eroticism, njutning, intimitet och fortplantning. Sexualitet upplevs och uttrycks genom tankar, fantasier, önskningar, begär, tro, attityder, värderingar, praktiker, roller och relationer. Även om sexualitet kan inkludera alla dessa dimensioner så är det inte alltid alla av dem som upplevs eller uttrycks. Sexualitet påverkas även av biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorers interagerande. Reproduktion Reproduktion är ett annat ord för fortplantning. I en SRHR-kontext innefattar detta begrepp alla aspekter av att få barn, såväl som förhindrande av oönskade graviditeter. Detta kan innebära olika metoder för befruktning (till exempel IVF och inseminering), preventivmedel, havandeskap och förlossning. De rent fysiska aspekterna är nära sammankopplade med mera känslomässiga sådana, som exempelvis frivillig och ofrivillig barnlöshet och förmåga eller oförmåga att få barn. Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa genom hela livet Rättigheter Att någonting är en mänsklig rättighet innebär att den aktuella bestämmelsen återfinns i en internationell FN-konvention som har trätt i kraft. Det finns en mängd olika ämnesbaserade FN-konventioner för mänskliga rättigheter, till exempel Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och Konvention om barnets rättigheter. För att vi i 10 11

Sverige ska kunna åberopa rättigheterna inom en konvention krävs att Sverige har ratificerat den aktuella konventionen. Med detta menas att staten har skrivit under konventionen och gjort dess bestämmelser till svensk lag. Mänskliga rättigheter kan ses som statens förpliktelser gentemot dess medborgare och/eller människor som befinner sig på dess territorium. Förpliktelserna kan vara negativa eller positiva. Negativa förpliktelser innebär att staten avhåller sig från att göra någonting, till exempel utsätta någon för godtyckliga eller olagliga ingripanden i deras privatliv. Positiva förpliktelser innebär att staten har en skyldighet att aktivt göra något för sina medborgare som till exempel att införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella grundlagar. Sexualitet, reproduktion, hälsa och rättigheter i kombination SRHR kan bäst förstås utifrån ett holistiskt perspektiv, det vill säga att helheten är större än summan av beståndsdelarna. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är inte enbart sexualitet, reproduktion, hälsa och rättigheter samlat under ett paraply. Var för sig utgör dessa element delar av samlingsbegreppet SRHR, men kan också stå i direkt relation till varandra genom begrepp som sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa Med utgångspunkt i WHO:s definition av hälsa innebär sexuell och reproduktiv hälsa inte enbart frånvaro av negativa aspekter och sjukdom inom denna kontext. Arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa bör därför inte enbart fokusera på skadliga beteenden och behandling av negativa konsekvenser och tillstånd som hiv/sti, sexuella övergrepp, oönskade graviditeter eller könsstympning. För att faktiskt uppnå det tillstånd av komplett fysiskt, mentalt och socialt välmående som hälsa innebär måste även sexualitetens och reproduktionens positiva sidor främjas. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer liksom möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, fria från tvång, diskriminering och våld. Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt, och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, det är inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas, måste människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas. WHO, World Health Organization (2006). En god sexuell och reproduktiv hälsa kan förutom detta innebära möjligheten att ha och få tillgång till tillräcklig kunskap för att kunna fatta informerade beslut, möjlighet att bejaka sin sexualitet och sexuella identitet utan skuld och skam, kunna skydda sig från och få behandling för sexuell ohälsa genom exempelvis preventivmedel och vård och att slippa utsättas för trakasserier. När sexualitet får vara en källa till njutning och välmående blir det en faktor som bidrar till en god allmänhälsa. Sexuella och reproduktiva rättigheter Det finns i dagsläget inte en av FN formulerad internationell konvention som samlar sexuella och reproduktiva rättigheter. Däremot har World Association for Sexual Health (WAS) arbetat fram en deklaration för sexuella rättigheter som kopplar dessa till etablerade mänskliga rättigheter som återfinns i gällande FN-konventioner. Sexuella rättigheter är med andra ord mänskliga rättigheter relaterade till sexualitet. Utgångspunkten för de sexuella och reproduktiva rättigheterna är att de gäller för alla. Ingen åtskillnad får göras baserat på etnicitet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller annan status, inkluderat funktionsnedsättning, ålder, nationalitet, äktenskaplig och familjemässig status, sexuell läggning och könsidentitet, hälsostatus, hemvist, ekonomisk och social situation. 12 13

Som exempel på sexuella och reproduktiva rättigheter kan nämnas rätten till högsta uppnåeliga nivå av hälsa och välmående relaterat till sexualitet, rätten till vetenskapligt korrekt och förståbar information om sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter från olika källor, rätten till omfattande sexualundervisning som ska vara åldersadekvat, baserad på mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och ha en positiv inställning till sexualitet och njutning. Utövandet av sexuella och reproduktiva rättigheter kräver, liksom utövandet av övriga mänskliga rättigheter, en respekt för andras rättigheter. Tillgodogörandet av sexuella och reproduktiva rättigheter Grundläggande faktorer för att kunna tillgodogöra sig sina sexuella och reproduktiva rättigheter och uppnå högsta möjliga nivå av hälsa och välmående relaterat till sexualitet är information och tillgänglighet. För att personer ska kunna fatta goda beslut om sin sexualitet och reproduktion behöver de information och kunskap. Dels om sina rättigheter och skyldigheter, men också åldersadekvat fakta rörande till exempel sexuella praktiker, preventivmedel och relationer utifrån en positiv och normkritisk syn på sexualitet. Tillgängligheten gäller dels information: att ha tillgång till vetenskapligt korrekt information, framförd eller formulerad på ett sätt som går att ta till sig och förstå, men också att ha tillgång till vårdinstanser och sakkunniga inom sexualitet och reproduktion. Att arbeta med sexualitet kapitel 3 Internationell forskning kring socialt arbete och sexualitetsfrågor såsom Myers och Milner (2007), lyfter sambandet mellan sexuell ohälsa och social utsatthet. Detta samband ser även den svenska forskaren Lindroth (2013) i sin forskning kring unga som vistas på statliga ungdomshem, så kallad SiS-institutioner. Lindroths forskning visar att dessa ungdomar löper högre risk av att ha haft en sexuellt överförbar infektion eller att ha haft erfarenhet av oönskad graviditet jämfört med jämnåriga. Bredströms (2011) studie om alkohol och sexuellt risktagande visar att det kan finnas skillnader i hur pass sexuellt utsatt någon är utifrån olika faktorer såsom migration, klass och etnicitet. Sammanlagt visar forskningen att klienter inom socialt arbete överlag har sämre sexuell hälsa på grund av risktagande och utsatthet. Socialarbetare har i sitt arbete möjlighet att erbjuda insatser och stöd för att tillgodose klienternas rätt till sin sexuella och reproduktiva hälsa. 14

Att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa Inom socialt arbete finns det många områden och frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa. Det kan bland annat handla om hur personal förhåller sig till att kompisar sover över på ett HVB-hem, eller utredningssamtal med en klient som har behov av stöd kring sin erfarenhet av sexuellt våld. De olika professionerna inom det sociala arbetet möter sexualitet på olika sätt och samtalen ser olika ut beroende på om de sker inom ramen för behandling, boende eller utredning. Klientens ålder, livssituation samt hur relationen ser ut mellan professionell och klient, påverkar självklart också förutsättningarna. I vissa sammanhang och situationer kan det kännas självklart att beröra livsområdet, och i andra inte. Sexualitet är något som de allra flesta människor förhåller sig till på ett eller annat sätt, oavsett om de själva är sexuellt aktiva eller inte. Genom både samhällets normer och mellanmänskliga relationer är vi alla på ett eller annat sätt påverkade av sexualitet. Att som socialarbetare vara medveten om och öppen för detta underlättar för att på ett professionellt sätt kunna möta människor där de befinner sig. Att inkludera sexualitet kan både innebära att själv ta upp ämnet, och att möjliggöra för klienten att ta upp det. I utrednings- och uppföljningssammanhang ställs det ett flertal frågor kring bland annat fysisk och psykisk hälsa, självkänsla, känslo- och beteendemässig utveckling, uppväxtvillkor och familjeförhållanden. I flertalet av dessa områden kan frågor om sexualitet inkluderas trots att själva anmälan/ansökan inte tar upp ett specifikt sexuellt problem. Jag tycker nog att det fattas kunskap hos oss. Vi är inte så mycket på konkret plan nere i dessa frågor så jag tror att man missar att ställa dem i ärenden om jag ska vara riktigt ärlig. Så jag kan nog ändå säga att det finns nog mycket vi missar. Socialsekreterare i Skåne I både vårdplaner och genomförandeplaner ska sexualitet inkluderas om det är aktuellt. Frågor kring sexualitet kan lyftas även i inskrivningssamtal, i tonårsgrupper eller vid rådgivande och stödjande samtal. För att säkerställa att klienternas behov av tillsyn, stöd och omsorg blir tillgodosedda är en grundlig social utredning central där socialsekreteraren uppmärksammar klientens totala och sammanhängande sociala situation med syfte att öka insatsens tillgänglighet och kvalitet. Socialstyrelsen (2011) slår fast i sitt utbildningsmaterial kring sex mot ersättning att i socialtjänstens arbete med att ta reda på den enskildes behov och ge förslag på adekvata insatser krävs en helhetsbedömning för att inte frågor om sexuellt risktagande ska förbises till förmån för annan problematik. En röd tråd bör alltså finnas mellan socialsekreterarens utredning, vårdplan och den genomförandeplan som upprättas inom öppenvården eller behandlingen. Om sexualitet som livsområde finns med redan i utredningen underlättar det för de socialarbetare som möter klienten i behandling eller samtal att även inkludera frågan där. Genom att ställa frågor kring sexualitet och sexuell hälsa kan du som socialsekreterare uppmärksamma tecken på sexuell ohälsa och se till att klienten får tillgång till adekvat stöd eller behandling. 16 17

Jag hade önskat att ledningen uppmuntrade arbete med säkrare sex och att vi fick gå fortbildning genom arbetet som alla kollegor i gruppen deltar i och inte enbart de som redan brinner för frågan kring säkrare sex. Tips För att hålla dialogen kring sexualitet och sexuell hälsa levande i personalgruppen listar vi tips på frågor som kan vara bra att ta upp i samband med exempelvis personalmöten och arbetsplatsmöten: I vilka situationer möter vi sexualitet i vårt arbete? Hur lyfter vi frågor kring sexualitet i vår verksamhet? Vilka forum finns det i vår verksamhet där vi kan lyfta frågor kring sexualitet? Vilka aktörer kan vi samverka med kring frågor som berör sexualitet? Var kan vi söka kunskap och stöd kring frågor som rör sexualitet? Hur gör vi när någon har ett svårt ärende där frågor kring sexualitet är centrala, till exempel sexuellt våld eller sex mot ersättning? Hur involverar vi våra klienter i arbetet kring sexualitet? Hur säkrar vi den enskildes integritet när vi pratar om klientens sexualitet eller sexuella hälsa? Vad innebär det att arbeta normkritiskt i vår verksamhet? Hur arbetar vi på vår arbetsplats kring de sexuella rättigheterna enligt WAS? Socialarbetare i Skåne Att arbeta med sexualitet handlar dock om mer än att uppmärksamma risktutsattet och problematik. Det handlar också om att arbeta hälsofrämjande och stärka klienterna i deras sexuella hälsa och rättigheter. Det kan exempelvis innebära att du förmedlar kunskap om hbtqpersoners rättigheter, fakta om hiv/sti (sexually transmitted infections) eller ger klienten möjlighet att ställa frågor kring sexuell exploatering på nätet. Frågor och samtal kring sexualitet och sexuell hälsa kan och bör integreras i befintliga rutiner, styrdokument och arbetsmetoder. För tips på hur du och dina kollegor kan skapa egna rutiner och cheklistor läs vidare i kapitel fem. Bekväm och trygg personal I projektet Unga risktagandes genomförda kartläggning framgick det att yrkesverksamma inom socialtjänsten ofta känner en otrygghet kring att samtala om frågor som handlar om sexualitet. Denna otrygghet kan ses som en av de främsta anledningarna till att frågorna väljs bort i utrednings- och uppföljningssammanhang inom socialtjänsten. Andra faktorer som studier (Hall 2015) har visat är viktiga för att socialarbetarna ska kunna inkludera sexuell hälsa i sitt arbete, är möjligheten att kunna avsätta tid för sexualitetsfrågorna. Detta innebär även att socialarbetarna får ett tydligt uppdrag som ger dem ett mandat för att kunna lyfta frågor kring sexuell hälsa i sitt arbete. Om du som socialarbetare är trygg i att möta eller att ta upp frågor kring sexualitet i samtal med din klient blir det också lättare att förmedla kunskap och ge stöd till klienten. Detta i sin tur innebär att det även blir lättare för de du möter att våga ställa frågor och vara öppen med sina upplevelser och erfarenheter. Hans Knutagård (2016) poängterar att socialarbetare varken behöver vara sexologer eller KBT-terapeuter utan det är fullt tillräckligt att ha ett socialt bemötande där vi är trygga och säkra i vår egen sexualitet som med barn och unga överlag. Bemötandet ska inte baseras på ens egna privata sexualitet men istället ska fokus ligga på att vara personlig och professionell. Detta kan illustreras med tre p-modellen som består av tre sfärer: privat, personlig och professionell (Hansson 2010). Den privata sfären av den egena sexualitet ska lyftas bort i behandlingsarbetet. Den personliga sfären handlar om hur en uttrycker och hanterar frågor kring sexualitet där en kan bjuda in till ett samtal om sexualitet. Den professionella sfären är en utvidgning av den personliga och omfattar även kunskap och trovärdighet gentemot klienten. I RFSUs och SiS (2010) metodmaterial Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete formuleras användbara tips på hur en yrkesverksam person kan öka sin egen trygghet: 18 19

Tips Undersök vilka insatser eller verksamheter som finns i din kommun för att stödja klienter med behov av stöd eller behandling för sexuell risktutsatthet eller annan sexuell problematik. Kontakta frivilligorganisationer såsom RFSL, RFSU och Noaks ark och ta reda på hur ni kan samverka kring ert arbete kring sexualitet. Det kan exempelvis handla om material, handledning i enskilda ärenden eller föreläsningar. Reflektera över dina egna känslor, behov och möjligheter att få stöd i ditt arbete med sexualitet. Var kan du få stöd/handledning kring frågor som rör sexualitet och när känner du dig bekväm och trygg med att ta upp frågor kring sexualitet? Skaffa dig mer kunskap om sexualitet genom att exempelvis ta reda på hur hiv/sti överförs, hur ser ungas sexualitet ut, hur ser sambandet mellan missbruk och sexualitet ut, hur påverkar migrationsprocessen sexualiteten och vart kan du hänvisa dina klienter vidare för stöd och behandling. Viktigt att tänka på är att du inte behöver bli en expert på sexualitet men att det kan vara bra med grundläggande kunskaper inom området. Undersök vilka metoder och strategier det finns att tillgå för att arbeta med frågor som rör sexualitet. Det kan exempelvis vara motiverande eller lösningsfokuserade samtal eller Plissit-modellen som beskrivs närmre på sidan 24 i detta material. Ta reda på om det finns användbara frågor i de formulär och kartläggningsinstrument som din verksamhet använder sig av i utrednings- och uppföljningsarbetet. Se vidare nedan gällande ADAD, ASI och BBIC. Ta reda på om det finns särskilda styrdokument eller handlingsplaner som reglerar arbetet med sexuell hälsa på din arbetsplats. Inom Malmö stad har man exempelvis tagit fram en strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell hälsa. På vilket sätt kan dessa styrdokument vara till stöd i ditt arbete med sexualitet? 20 Våga fråga Beroende på var inom fältet socialt arbete en person befinner sig kan det vara mer eller mindre uppenbart att klienterna är sexuellt riskutsatta eller risktagande. Inom den myndighetsutövande delen av socialtjänsten ligger fokus i samtalen inte sällan på mer uppenbara och akuta frågor såsom missbruk, boende eller ekonomi. I Unga risktagandes kartläggning framkom det emellertid att ett flertal av de yrkesverksamma upplever att sexuell risktutsatthet, exempelvis försäljning av sexuella tjänster ofta hänger ihop med andra problemområden, bland annat missbruk. De yrkesverksamma betonade med anledning av detta vikten av att göra en helhetsbedömning av klientens totalalivssituation. I vissa områden inom det sociala arbetet kommer ämnet upp på ett mer uppenbart sätt exempelvis i sammanhang där socialarbetare möter barn eller vuxna som varit utsatt för sexuellt våld, eller personer som köper eller säljer sex. Även personal på HVB eller andra boendeformer kan ibland Tänk på Unga väljer oftast att inte berätta om sina erfarenheter eller upplevelser om de känner att den som lyssnar inte är känslomässigt beredd på att lyssna på det den unga har att säga. Det kan därför vara bra att förbereda sig genom att fundera över sina egna fördomar, föreställningar och känslor kring sexualitet och sexuell hälsa. Ett bra tips på att bli mer förberedd är att tillsammans med en eller flera kollegor öva på att hitta ord, definitioner och förhållningssätt som känns bekväma i samtal om sexualitet. Om din klient berättar att hen har haft en negativ sexuell upplevelse är det viktigt att ha klientens upplevelse i fokus. Ställ följdfrågor och använd de ord som klienten väljer för att beskriva vad som har hänt. Respektera om klienten sätter gränser för vad samtalet ska handla om och se ut. Kategorisera inte klientens berättelse eller erfarenheter utifrån din egen förståelse och föreställning. Utgå inte från att klienten som får ersättning för sexuella handlingar har blivit tvingad till det. Hen kan uppleva att handlingen var ett eget val och att hen inte är i behov av stöd eller samtal för förändring. Att utgå ifrån att klienten blivit tvingad kan bidra till ökade känslor av skam och stigmatisering. 21

konfronteras med frågor som berör sexualitet även om de inte själva tar upp det. Forskning har visat att sexuell hälsa är ett av de viktiga områdena som placerat barn behöver bearbeta (Knutagård 2016). Socialarbetare inom samtliga områden bör ha en beredskap för att kunna samtala professionellt om sexualitet och sexuell hälsa både för att ha en beredskap när frågan kommer från en klient, och för att själv kunna lyfta frågan och säkerställa att klienten får sina behov tillgodosedda. I både kartläggningsinstrumentet ASI ( Addition Serverity Index) och det standardiserade intervjuformuläret ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) ingår frågor som handlar om sexualitet och sexuell hälsa. Många yrkesverksamma använder dessa formulär som stöd och verktyg när frågor kring exempelvis sex mot ersättning eller sexuella övergrepp ställs till klienten. Om du upplever att frågorna inte är tillräckligt djupgående eller inte fångar upp ett visst område du är intresserad av att utreda vidare, finns det möjlighet att komplettera med frågor som finns i BBICs (Barns Behov i Centrum) formulär Samtal med placerade barn. Även om Samtal med placerade barn framför allt är inriktat på samtal med klienter som är placerade på HVB (Hem för vård och boende) eller i familjehem är frågorna relevanta även i andra utrednings- eller uppföljningssammanhang. Där finns ett flertal frågor som berör områden som exempelvis säkrare sex och preventivmedel, sexuella övergrepp och relationer. I samtal med unga är det också viktigt att undvika svåra ord samt ord som få unga vanligtvis skulle använda själva. Få unga skulle exempelvis svara ja på frågan om de har prostituerat sig medan fler skulle svara ja på frågan om de någon gång fått något i utbyte för sex. Det samma gäller för sexuell exploatering där få unga skulle svara ja på frågan om de har exploaterats i barnpornografi. Istället går det att ställa frågan om de någon gång funnits med i sexuella bilder eller filmer (Men fråga mig bara 2009). Vid inkommen anmälan där det framgår att det finns misstanke eller vetskap om att en ung person är utsatt för sexuella risker är det viktigt att vara tydlig med vad samtalet syftar till och vad du som socialsekreterare undrar över. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor ger användbara tips på hur frågor kring sexuell exploatering bör ställas. Jag undrar om du någon gång har funnits med i sexuella bilder? Sexuellt våld både verbala sexuella kränkningar och olika former av tvång är vanliga i samband med annat våld. Om en som socialarbetare misstänker att psykiskt eller fysiskt våld förekommer bör en ställa frågor om eventuellt tvång och övergrepp. Exemplifiera gärna med frågor om icke önskvärd beröring, tvingas att titta på porr, utsättas för tjatsex, hotas att bli lämnad om en inte ställer upp, om klienten själv får välja att ha sex och med vem. Ställ också frågan om vad som kan hända om en bryter mot till exempel heteronormen. I samtal och utredning av frågor kring våld i parrelation och hedersrelaterat våld och förtryck ger riskbedömningsverktygen FREDA och Patriark ett bra stöd och vägledning. Hur får du tag på alkohol/droger? Händer det att du får alkohol/droger av någon annan? Händer det att någon som ger dig alkohol/droger vill ha eller kräver att få sex i utbyte? Men fråga mig bara 2009 Vidare är det viktigt att betona att inte alla anmälningar som inkommer till socialtjänsten innehåller en specifik misstanke kring sexuell riskutsatthet. Detta metodmaterial vill bidra till att samtal om sexualitet löper som en röd tråd genom alla steg inom socialtjänstens arbete. Även om en anmälan eller ansökan om till exempel behandlingskontakt inte innehåller en specific misstanke kring sexuell risktutsatthet, är det viktigt att sexaulitetsfrågorna ändå lyfts i samtalet med klienterna. Om detta görs i ett tidigt skede av utredningen underlättar det för eventuella öppenvårds- eller behandlingskontakter att arbeta vidare med klientens funderingar, oro eller frågor kring exempelvis sexuell identitet, kroppen eller relationer. Har det hänt någon gång att du har fått något i utbyte för att ha sex? Men fråga mig bara 2009 22 23

Plissit-modellen 1970 utvecklade psykologen Jack Annon Plissit-modellen som används av både terapeuter, läkare, sexologer och psykologer runt om i världen. Modellen förtydligar och konkretiserar den professionella hållningen till frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa och beskriver olika nivåer för behandling av sexuella problem. Ofta utformas modellen som pyramid eller en trekant som omfattar alla sexuella problem. tillåtelse att tala. Ett exempel på en tillåtande miljö är ett kontor med affischer från ungdomsmottagningen, en synlig regnbågsflagga och tillgång till gratis kondomer. Checklista Fysiska förändringar Regnbågsflagga eller regnbågsklistermärke synligt i väntrummet, på toaletter eller någon annan offentlig plats. Affischer/planscher kopplade till sexuell hälsa hängande i väntrummet. Kondomer på toaletter eller i väntrummet (kondomer kan ni beställa utan kostnad från Smittskydd Skåne). Bemötande I möte med klienten, berätta att de kan diskutera sexuell hälsa/sexualitet tillsammans med dig. Fråga klienten vilka pronomen/namn de vill att ni använder. Öva på att diskutera sexualitetsfrågor på ett icke-problemfokuserat sätt tillsammans med kollegor. Den första nivån utgör den bredaste delen av trekanten och kallas Permission to talk, tillåtelse att tala. Denna nivå handlar om att visa klienten att det är okej att ställa frågor och att det ska kännas tryggt att prata om sexualitet. Det kan exempelvis vara viktigt att tänka på personalens förhållningssätt och öppenhet inför frågor som kan uppkomma men det kan också handla om att visa det i den fysiska miljön genom affischer, broschyrer och möjlighet att prata ostört. En viktig del är att fånga frågorna som uppkommer i samtalet med klienterna, även de den yrkesverksamma inte har svar på. I stället för att avfärda svåra frågor är det viktigt att erbjuda stöd och hjälpa personen att finna svaret på den specifika frågan. På så sätt skapas en tillåtande miljö där alla frågor är välkomna. Knutagård (2016) menar att genom att lyfta sexualitet i ett samtal ges en signal till klienten att det är ok att prata om sexualitet. Hitta inspiration till hur du kan inleda ett samtal om sexualitet och sexuell hälsa i kapitel 6. Personalen lyssnar aktivt och kan se denna nivå som en enkel åtgärd som kan lösa många problem. Det krävs ingen speciell yrkesmässig kompetens för denna nivå utan tanken är att all personal ska kunna ge 24 25

Den andra nivån heter Limited Information, begränsad information, och innebär att kunna ge viss information om specifika frågor utifrån den kompetens som finns i personalgruppen. I denna nivå är det också viktigt att kunna hänvisa vidare till exempelvis ungdomsmottagningen, RFSL Rådgivningen Skåne eller sjukvården i de frågor där kunskapen saknas i personalgruppen. För mer tips på andra aktörer se vidare i kapitel 7. Stöd på denna nivå kan handla om att aktivt lyssna till frågor och behov i förhållande till sexualitet och genom dialog bidra till att hitta möjligheter och lösningar. Samtalen kan även innebära att en genom samtal, broschyrer, rådgivning eller bilder förmedlar kunskap om kroppen, känslor, relationer och gränssättning samt att informera om prevention och säkrare sex. Den tredje nivån, Specific Suggestions, specifika förslag, innebär att du som yrkesverksam ger förslag på åtgärder eller sätter igång sexologisk behandling. På denna nivå rör en sig i gränslandet mellan rådgivning och terapi. Här är det viktigt att ta ställning till vilken nivå av terapeutisk kunskap som krävs för det aktuellla problemet och om personen i fråga bör hänvisas vidare till en mer passande instans, t.ex. RFSL Rådgivningen Skåne, RFSU Malmös Kompetenscenter Sexualitet eller Ungdomsmottagningen. Checklista Var beredd på att svara på frågor som handlar om till exempel kroppen, känslor, och relationer. Kom ihåg att ni inte behöver vara experter på sexualitet för att kunna svara på frågor som rör dessa ämnen. Ha broschyrer om sexuell hälsa synliga i väntrummet eller samtalsrummet. Dessa kan ni hitta hos till exempel RFSU. Skriv ut en lista på bra hemsidor (exempelvis UMO.se och rfsu.se) som du lätt kan visa för klienter och där de kan hitta pålitlig information. Ha en lista lättillgänglig över andra aktörer i kommunen dit du kan hänvisa klienter (du hittar en lista på olika aktörer runt om i Skåne i kapitel 7). Om det inte utreds kring den unges sexuella hälsa/sexualitet missar socialrådgivaren ofta att prata om ämnet, vilket kan innebära att den enskildes grundproblem aldrig berörs inom socialtjänsten. Socialarbetare i Skåne 26 27

I den fjärde nivån, Intensive Therapy, fördjupad terapi, bedrivs specialiserad terapi på området. Här räcker inte ordinär rådgivning utan Sexualterapeutiska mottagningen Skåne och Könsidentitetsmottagningen i Lund är aktörer som har denna kunskap och kompetens. Normkritiskt förhållningsätt kapitel 4 Plissit-modellen är ett lämpligt redskap för att dels ta reda på vilken nivå en klient befinner sig på och dels undersöka vilken kompetens, kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna behandla det specifika problemet på rätt sätt. 28

Normer I vår yrkesutövning som socialarbetare påverkas vi självklart av de normer, föreställningar och värderingar som finns i det samhälle där vi verkar. Sexualitet är omgärdat av många starka normer. Socialarbetarens förhållningssätt och förmåga att känna sig bekväm i samtal kring sexualitet påverkar i sin tur bemötandet av klienterna. I materialet Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete (2010) poängteras att personalens förhållningssätt kan avgöra vilka egenskaper och vilka beteenden hos klienterna som uppmuntras, vilka som kritiseras och vilka som osynliggörs, förbises eller misstolkas. Normer är de osynliga och ofta oskrivna lagar som reglerar det sociala samspelet och dess gränser. De är inte statiska utan förändras och varierar mellan olika grupper, områden och över tid. Normer går att påverka, bland annat genom politiskt arbete och aktivism, ofta genomförd av de som bryter mot normerna. Vissa normer är nödvändiga för att interaktionen mellan människor ska fungera smidigt. Men det finns också normer som begränsar människors liv, och ibland är de direkt skadliga. Så länge vi följer normerna så märker vi dem inte. Det är när vi bryter mot dem som konsekvenser uppstår. Att vara normmedveten och sträva efter att utöva ett normkritiskt socialt arbete innebär många olika saker, vilket vi kommer att återkomma till. Framförallt innebär det att ge klienter utrymme att vara sig själva. Sexualitet berörs av många normer. I detta kapitel sammanfattar vi tre av dem. Utöver dessa handlar även normerna bland annat om: en sexuell partner i taget, ingen pornografi, inga droger/alkohol, vara lagom sexuell, sex utan funktionsnedsättning, jämngammal partner. Tre exempel på normer som omgärdar sexualitet Genusnormen Genusnormen bygger på idén om att det finns två separata kön, och att dessa kön har vissa specifika yttre och inre egenskaper. Det handlar bland annat om kroppsspråk, kläder, utseende, beteende och intressen. Att följa denna oskrivna lag är att försöka hålla sig själv och andra inom ramarna för vad som anses vara rätt manligt och kvinnligt beteende. Det innebär också att behandla människor olika beroende på om vi läser dem som män eller kvinnor. I projektet Unga risktagandes kartläggning framgick det att många socialsekreterare kopplar samman förövare med manligt genus, och offer med kvinnligt genus, och därmed riskerar att missa både personer som är utsatta och som utsätter andra på grund av begränsande normer. På samma sätt är det manligt kodat att vara översexuell och kvinnligt kodat att inte vara lika intresserad av sex, vilket kan göra att vi ställer olika frågor till dem vi ser som tjejer respektive killar. För att inte utelämna viktiga delar av klienters liv och identitet är det viktigt att möta alla som individer och inte utifrån begränsande normer. Vi har ganska lätt att se tjejer som offer och ganska svårt att se dem som förövare och tvärtom med killar, så här har vi en form av problematik som jag tror att i det vardagliga är ganska svårt att komma åt. Man får försöka bredda sin kunskap och vara vaken för både statistik och forskning men kanske på annat sätt också. Att vara vaken att ta in ny information och försöka tänka, vad betyder det med dem vi möter? Vad kan jag vara beredd på, vilka frågor krävs det att jag ställer? Och det är väl det man kan göra liksom. Socialsekreterare i Skåne Normer är inte statiska utan förändras och varieras mellan olika grupper, områden och över tid. 30 31

Heteronormen Heteronormen reglerar förväntningar både på relationer och på könstillhörighet. Enligt denna norm kan det bara finnas två kön och de två könen måste vara olika varandra, och attraheras av varandra. Denna norm kan exempelvis påverka oss så att vi omedvetet utgår från att de klienter vi möter är heterosexuella om de inte säger något annat. Cisnormen hänger ihop med heteronormen men beskriver närmare normerna för könsidentitet. Cis är motsatsen till trans, det är latin och betyder på samma sida. Trans är också latin och betyder att överskrida. Enligt cisnormen förväntas vi passa in i ett av de två binära könen, vi förväntas även att följa det kön vi får oss tilldelat vid födseln genom hela livet. En cisperson är alltså någon som inte är en transperson. Cisnormen kan leda till att vi antar att de klienter vi möter alltid identifierar sig enligt den könstillhörighet som finns registrerad i folkbokföringen. Ett exempel på ett mer inkluderande bemötande är att fråga klienten vilket namn och personligt pronomen hen föredrar används i dokumentation och samtal. Kärleksnormen Kärleksnormen utgår ifrån att kärlek och sex alltid hör ihop vilket bidrar till att vi ibland skuldbelägger personer som har sex utan att vara kära. Det är enligt genusnormen kvinnligt kodat att enbart ha sex inom ramarna för en kärleksrelation. En uteslutande sexuell relation bryter alltså olika mycket mot normen beroende på kön. Det utgör också ett normbrott att ha en kärleksrelation utan sex. Som vi redan sett hänger alltså normer ihop med varandra i komplexa system. Normer förstärker varandra och summan av att bryta mot två normer får ofta större konsekvenser än ett plus ett. Ett begrepp som är användbart för att analyser dessa system är intersektionalitet. Precis som i engelskans intersection handlar ordet om korsningarna där olika normerna möts. En person som uppfattas som tjej och som bär hijab kan både misstänkliggöras som våldsam utifrån den rasistiska uppfattning om att hon kommer från en våldsam kultur, och samtidigt tolkas som ett offer utifrån de föreställningar som finns kring könet kvinna. När vi applicerar en intersektionell analys kan vi exempelvis också se att personer av manligt kön med en annan hudfärg än ljus tjänar mindre pengar än personer med kvinnligt kön som har ljus hudfärg. Jag tänker mycket kring hbt- frågor där det gäller unga som kanske kommer många gånger från ett sammanhang där man absolut inte vågar uttrycka sin sexuella tillhörighet eller frågor ens kring det. Och funderingar på att vi inte ens på socialtjänsten vågar ta i de här frågorna. Hur ska man då våga? Det är svårt liksom. Socialarbetare i Skåne 32 33 Det är ett extremt heteronormativt formulär. Det utgår nästan ifrån att du är i en parrelation och sen visst det går att modifiera till att du är ensamstående och hur gör du då för att tillfredsställa dina intima behov. Men skulle du leva i en annan konstellation liksom bigami eller så finns det inget utrymme. Eller om du lever i en öppen relation. Alltså så det är väldigt styrt till det heteronormativa. Socialsekreterare i Skåne

Normkritik Att arbeta normkritiskt eller att ha ett normkritiskt perspektiv handlar om att undersöka hur normer påverkar våra värderingar och vår vardag istället för att fokusera på människor som bryter mot normerna. Ett normkritiskt socialt arbete kan bidra till att vi synliggör och förändrar begränsande strukturer och normer. Ett arbete utan ett normkritiskt perspektiv skulle istället innebära att vi försöker få enskilda individer att passa in i den rådande mallen. Genom att ständigt återkomma till samtal, diskussioner och övningar utifrån ett normkritiskt perspektiv kan vi lättare upptäcka vilka normer som styr vårt handlande och även när de riskerar att bli diskriminerande. Normkritik handlar framför allt om att sätta fokus på makt och privilegier, och att granska dessa. Ofta bryter vi kanske mot någon norm inom ett visst område eller vid ett visst tillfälle i vårt liv. Andra normer krockar vi aldrig med, och slipper därför reflektera över dem. En cisperson har privilegiet att slippa reflektera kring sin könsidentitet, och behöver inte heller bry sig särskilt mycket om samhällets syn på transpersoner om den inte vill. En person som lever heterosexuellt behöver inte komma ut med sin sexuella läggning, en person med ljus hårfärg behöver mer sällan svara på frågor om var den egentligen kommer ifrån och en person med normativ funktion behöver inte reflektera över trappor och trottoarkanter innan en promenad i ett okänt område. Normer kan också interagera med varandra, och därför måste en beakta flera perspektiv samtidigt utan att ha förutfattade meningar (Knutagård 2016). Ett exempel kan vara en klient som har en annan etnisk bakgrund än majoritetssamhället, men vars problem inte behöver ha något med etnicitet att göra. Tänk på Var uppmärksam på dina antaganden om genus och hur detta samverkar med etnicitet, funktionsförmåga, ålder, klass, kultur och så vidare. Utgå inte från att människor är heterosexuella och se variationer inom alla grupper. Försök att normalisera klientens upplevelse av problem. Kom ihåg att en grundläggande övergång inte i första hand handlar om att bli kvinna eller man, utan att bli sig själv och vara tillfreds med det beslutet. Den som följer normen har makt och utrymme att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den. Det gäller såväl på personsom organisations- och samhällsnivå. I allt arbete är det viktigt att undersöka hur strukturer som finns i det egna sammanhanget ser ut och hänger ihop. På din arbetsplats kan det exempelvis handla om att en tittar på om vissa människors ord och mening väger tyngre än andras när beslut ska fattas. Vem eller vilka bestämmer reglerna för vad som gäller på arbetsplatsen? Vad anses vara rätt och fel, normalt eller onormalt? Finns det människor på arbetsplatsen som blir kränkta och eller särbehandlade? Det kan också finnas föreställningar kring vem som kan och bör arbeta med vad, vilket kan påverka vilka som kallas till intervju vid tillsättning av en tjänst eller vem som uppfattas kunna passa in i arbetslaget. På de arbetsplatser som kritiskt undersöker sig själva och granskar privilegier, maktordningar och föreställningar ökar förutsättningarna för att göra enskilda kompetensinsatser utvecklande för hela arbetsplatsen. Det kan handla om bemötande av medarbetare och klienter som en möter i sitt arbete, rekryteringsprocesser och ledarskap. Den normkritiska analysen öppnar upp för att ställa sig andra frågor och ifrågasätta det för givet tagna vilket synliggör behov av att utveckla ett mer inkluderande system på den egna arbetsplatsen. Normkritik kan alltså ses som ett verktyg för att skapa förändring av strukturer. Det kan också vara en metod som används för att exempelvis analysera material, kontorslokaler, texter och bilder. Vilka normer förmedlar vi inom socialtjänsten när vi använder oss av standardiserade intervjuformulär där socialsekreteraren ska ställa frågor om pojkvän/ flickvän istället för partner? Är arbetsplatsen inkluderande och öppen för alla om kontoret ligger på femte våningen utan hiss eller om det enbart finns möjlighet att ansöka om ledighet i samband med högtider som är rödmarkerade i den svenska almanackan? Ett normkritiskt arbetssätt handlar om att vända på perspektiven och reflektera kring egna och andras förväntningar, föreställningar och maktfördelning. I samband med arbete för likabehandling och mot diskriminering kommer samtalen ibland in på vikten av att skapa tolerans och förståelse för människor som bryter mot normer på olika sätt. Det kan exempelvis handla om diskussioner kring huruvida vi på vår arbetsplats skulle reagera negativt eller positivt på en person med ett uttryck som Knutagård 2016 34 35