Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se
å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda skogsägare med fortsatt tilltro till framtiden Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar är viktigt mot bakgrunden att de levererar cirka 6 procent av den totala råvaran till landets skogsindustri och äger drygt 5 procent av skogsarealen. Föregående års undersökning visade på en stor optimism vad det gällde tron på stigande virkespriser, högre lönsamhet och stigande priser på skogsfastigheter. Årets undersökning visar att skogsägarna fortfarande är optimistiska inför framtiden och är rekordnöjda med sin lönsamhet. Skogsbarometern 21 i punktform KONJUNKTUREN U Ett bra år för skogsindustrin. Den relativt svaga kronan har gett konkurrensfördelar i förhållande till andra länder. U Stora prishöjningar under framför allt våren har lett till höga priser på både timmer och massaved över hela landet. U Efterfrågan på trävaror har till stor del berott på lageruppbyggnad och inte på konsumtionsökning. ROT-avdraget har bidragit till att stimulera den inhemska efterfrågan men byggkonjunkturen måste förbättras för att hålla efterfrågan uppe. SKOGSÄGAREN U Var fjärde skogsägare bor mer än tre mil från sin fastighet. U 17 procent planerar att överlåta sitt ägande inom de kommande fem åren. U Av dem som äger skog i dag har 15 procent köpt fastigheten på öppna marknaden. Av dem som nu planerar överlåtelse anger 25 procent att det kommer att ske på öppna marknaden. U Skog till ett värde av knappt 1 miljarder kronor kommer att byta ägare inom fem år. U Fortsatt låg skuldsättning bland skogsägarna 6 procent har inga lån på sin skog. U 35 procent anser att känslan av att äga skog är det viktigaste i deras skogsägande. U Nästan 65 procent av skogsägarna skulle köpa mer skog om de hade 1 miljon kronor över. Förra året var motsvarande siffra 58 procent. LÖNSAMHET OCH AVVERKNING U Andelen skogsägare som är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket är rekordhög och har ökat från 5 till 66 procent senaste året. U Avverkningsviljan ökar; det kan vara ett trendbrott på gång. U Skogsägarna bedömer att priserna på timmer kommer att stiga framöver 6 procent tror på stigande priser, både på ett och tre års sikt. U Skogsägarna tror också på stigande priser på massaved precis som för timmerpriserna tror 6 procent på ökade priser på både ett och tre års sikt. U De höga virkespriserna bidrar till ökad avverkningsvilja. 51 procent av skogsägarna angav priset som ett av skälen till att de avverkade. Motsvarande siffra förra året var 25 procent. FASTIGHETSMARKNAD U Priset på skogsfastigheter har stigit med 7 procent under första halvåret 21. U 72 procent av skogsägarna anser att det är ganska eller mycket lönsamt att köpa skogsmark. U Drygt 7 procent tror på fortsatt stigande fastighetspriser de närmaste tre åren.
Skogskonjunkturen i korthet Svensk skogsindustris andel av den totala varuexporten är 12 procent och skogsindustrin utgör cirka 3 procent av Sveriges samlade BNP. Vårt stora skogsinnehav och väl utvecklade industri gör Sverige till världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Endast Kanada exporterar mer skogsprodukter än Sverige gör. Efter finanskrisen har Sveriges skogsindustri haft fördel av den relativt sett svaga svenska kronan. Det senaste året har visat på en rejäl förbättring i lönsamheten på de flesta produktområden. I takt med förbättrad svensk ekonomi och konjunktur har dock kronan stärkts och den relativa konkurrensfördelen mot konkurrentländer försvagats. Tidigare lättvunna marknadsandelar blir nu allt svårare att försvara. SÅGADE TRÄVAROR I ett europeiskt perspektiv har produktionen under första halvan av 21 ökat med 8 9 procent jämfört med samma period året innan. Någon motsvarande ökning av konsumtionen av trävaror kan inte noteras, varför mycket av volymerna har gått till lageruppbyggnad. Kortsiktigt är kanske inte det något bekymmer eftersom finanskrisen tvingade ned lagernivåerna avsevärt och ökningen därför ännu inte är alarmerande. Men likväl måste konsumtionen öka relativt snart för att obalans inte ska uppstå på marknaden. Den utländska efterfrågan har under det senaste året dominerats av Nordafrika och Mellanöstern dit framför allt furuprodukter exporteras, medan de traditionellt viktigaste marknaderna Storbritannien och USA fortfarande är svaga. I takt med kronförstärkningen har också de svenska sågverken tappat marknadsandelar från en historiskt hög nivå under 29. Exempelvis har Finlands konkurrenskraft och export stärkts rejält under 21. Den inhemska efterfrågan har stimulerats med hjälp av ROTavdraget och en gradvis förbättrad byggkonjunktur. KÄLLA: FOEX DIAGRAM 1 Pris per ton blekt barrsulfatmassa, 1996-21 USD 1 8 6 4 2 96 Barren21OKT2Dia1.pdf 1 21-1-2 14.16 2 4 8 1 SEK 8 7 6 5 USD 1 4 3 8 2 6 6 1 4 KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN, SCB MASSA OCH PAPPER Efterfrågan och lönsamhet har varit stigande för de flesta massa- och pappersprodukter det senaste året undantaget tidningspapper som är ett riktigt sorgebarn beroende på överkapacitet i förhållande till den underliggande efterfrågan. Blekt barrsulfatmassa är den enskilt viktigaste produkten för svenska massaproducenter. Sedan bottennoteringen under våren 29 med 58 USD per ton steg priset till 98 USD under sommaren 21 och har sedan dess stabiliserats. Kronförstärkningen har förstås inneburit en mindre höjning i svenska kronor. Se diagram nedan. VIRKESMARKNADEN 29 och inledningen av 21 präglades av låg avverkningsvilja bland skogsägarna. Relativt stora prishöjningar, från låga nivåer, räckte inte till för att stimulera avverkningsviljan. Det var inte förrän prisnivåerna under våren och försommaren klättrade upp på nivåer som påminde om förra pristoppen, 27/28, som det verkligen gav effekt. Under sommaren och hösten 21 har kontrakteringen och avverkningsanmälningarna tilltagit avsevärt. Juni var en rekordmånad för avverkningsanmälningar i hela landet. Konkurrensen om den sydsvenska råvaran, framför allt timmer, har hårdnat sedan de stora råvarulagren efter stormarna har avvecklats. Lönsamheten har varit god för sågverken vilket ökat produktionen, och dessutom är två stora sågverksetableringar under uppförande i södra Sverige. Virkesflödena går alltmer åt söder vilket ger följdeffekter norrut i landet. Södra Sverige är återigen prisledande på både timmer och massaved. Sedan sommaren har dock de eftersläpande timmerpriserna i Mellansverige höjts avsevärt och trycket på att förflytta virke söderut avtar därmed. Under hösten 21 verkar marknaden vara i balans för de flesta virkessortimenten. Det brukar dock vara ett övergående fenomen. DIAGRAM 2 Real prisutveckling leveransvirke 1999-21 Q3 6 SEK/m 3 fub 5 Barren21OKT2Dia2.pdf 1 21-1-2 14.2 Sågtimmer gran och tall 4 SEK 8 3 7 6 2 5 Massaved gran och tall 4 1 3 NORRA MELLERSTA SÖDRA SVERIGE 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 3
Att vara skogsägare Antalet enskilda skogsägare i landet är cirka 331 (Skogsstyrelsen 29). De äger tillsammans cirka 228 brukningsenheter med en sammanlagd skogsmarksareal på cirka 12 miljoner hektar. Detta är ungefär hälften av den totala skogsmarksarealen i landet. Ungefär 7 procent brukar en areal mindre än 5 hektar och 3 procent mer än 5 hektar. Skogsägarna är en heterogen grupp. Alltifrån dem som lever på och får sin sysselsättning från skogen till dem som äger ett mindre skogsskifte tillsammans med någon annan. Bara fem procent av skogsägarna som intervjuats i Skogsbarometern får huvuddelen av sin inkomst från skogen. Men en hel del är verksamma i sin skog. Drygt 4 procent uppger att man lägger mer än 2 dagar per år på arbete i egen skog. Skogsinkomsterna ses av många som ett extra ben att stå på. En tydlig trend är att skogsägarna köper mer mark och förvaltar en större areal. 21 är det 26 procent av de tillfrågade som brukar mer än 1 hektar. Trenden har varit stigande sedan 24 då det var 21 procent som ägde mer än 1 hektar. Jämför man var i landet man äger mest mark visar det sig att i Norrland är det nästan varannan skogsägare som har över 1 hektar. I Svealand är det 22 procent och i Götaland 19 procent. MÅNGA UTBOR Som svar på frågan om var man bor i förhållande till fastigheten svarade varannan skogsägare att man bor på fastigheten och en fjärdedel att fastigheten ligger mer än tre mil från bostadsorten. I Svealand bor en femtedel mer än 1 mil från sin skogsfastighet. ÖKAT INTRESSE AV ATT INVESTERA I SKOG Intresset av att investera i skog ökar. På frågan om man hade en miljon kronor att investera skulle hela 65 procent investera i skog. Föregående års siffra var 58 procent. Intresset för att investera i aktier/fonder har minskat, från 23 procent förra året till 2 procent i år. Att spara sitt kapital på bankkonto ligger oförändrat lågt mellan åren på 11 procent, se diagram 3. Detta DIAGRAM 3 Hur skulle du investera en miljon kronor? 7% 6 5 4 3 2 1 Barren21OKT2dia3.pdf 1 21-1-2 14.22 Skogsmark Aktier/Fonder Bankkonto 28 29 21 speglar dagens låga inlåningsränta hos bankerna. Många ser skogsmark som en säker placering över tiden med en värdestegring som minst följer prisförändringarna i samhället. På lång sikt visar det sig till och med att det kapital man satsat i en skogsfastighet stiger mer än om motsvarande kapital satsas i aktier som följer generalindex. LÅG SKULDSÄTTNING PÅ SKOG Av skogsägarna i undersökningen svarar drygt 6 procent att de inte hade tagit några lån för finansiering av sin fastighet. 14 procent av skogsägarna har skulder på över 5 kronor. Av skogsägare över 61 år är 73 procent skuldfria. Bland utborna är det åtta av tio, samma som föregående år, som inte har några lån på sin skog. LÖNSAMHETEN PÅ REKORDNIVÅ 21 Under det senaste året har skogsägarna blivit mycket tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. Under 21 stiger andelen som anser att lönsamheten är tillfredställande eller mycket god från 5 procent till 66 procent, vilket är den högsta uppmätta siffran i Skogsbarometerns historia, se diagram 4. Mest positiva är skogsägarna i Norrland med 71 procent, mot 58 procent 29. Siffrorna för Svealand och Götaland är 64 respektive 65 procent. Föregående år var motsvarande siffror 5 respektive 45 procent. På lite sikt tror 55 procent på oförändrad lönsamhet i skogsbruket. Andelen som tror på förbättring de närmaste tre åren har minskat något, från 39 till 35 procent. Detta överensstämmer med skogsägarnas uppfattning om prisutvecklingen på virke framöver. DIAGRAM 4 Barren21OKT2dia4.pdf 1 21-1-2 14.24 Skogsägarnas lönsamhetsbedömning, 2-21 7% 6 5 4 3 2 Andel som anser att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god 1 Andel som anser tror lösamheten blir bättre de närmaste tre åren än i dag 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 4
Framtidens skogsägare Ungefär 79 procent av skogsägarna uppger i Skogsbarometern att de är över 5 år. Gruppen äldre än 65 år är 35 procent. Detta indikerar att många står inför ett generationsskifte eller försäljning inom de närmaste åren. FLER FÖRSÄLJNINGAR PÅ ÖPPNA MARKNADEN Andelen av skogsägarna i Skogsbarometern som har förvärvat sin fastighet från föräldrar, syskon eller annan släkting är drygt 85 procent. Andelen som förvärvat fastigheten på öppna marknaden utgör därmed knappt 15 procent, se diagram 5. Av skogsägarna i undersökningen uppger cirka 17 procent att man planerar att överlåta sitt ägande av skog de närmaste fem åren. Av dem som planerar för överlåtelse anger drygt 75 procent att det ska ske inom släkten och knappt 25 procent att det kommer att genomföras genom försäljning av hela, eller i vissa fall delar av, fastigheten på öppna marknaden. Detta innebär att det är fler fastigheter som nu kommer att överlåtas genom försäljning på öppna marknaden än när samma skogsägare en gång förvärvade sina fastigheter. Det viktigaste skälet till varför man tänker sälja sin fastighet är inte oväntat familjesituationen, det vill säga ålder i kombination med att det inte finns någon lämplig person som är villig att ta över. VÄRDEN FÖR 1 MILJARDER BYTER ÄGARE Om vi använder siffrorna för planerade överlåtelser och räknar upp dem till hela landet innebär det att cirka 2, miljoner hektar skogsmark i enskild ägo kommer att byta ägare de närmaste fem åren. Med dagens priser på skogsmark betingar det ett värde på cirka 1 miljarder kronor. är oförändrat jämfört med 29. Intresset i landet skiljer sig en del. I Norrland har intresset för vindkraft stigit från 53 till 6 procent. I Svealand har intresset sjunkit från 49 till 41 procent. I Götaland är hälften intresserade, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Mot bakgrund av samhällets ambitioner kring utbyggnaden av vindkraft från dagens cirka 1 2 vindkraftverk till 5 6 kan det oförändrade intresset upplevas negativt. Men trots detta uppger fortfarande var femte skogsägare att man är mycket intresserad att själv satsa eller upplåta mark för vindkraft. SKOGENS FRAMTIDA ANVÄNDNING Skogsägarna ser den traditionella virkesproduktionen som viktigast även i det framtida skogsbruket. Men nya, eller snarare nygamla, användningsområden blir allt mer aktuella. Andelen skogsägare som tror att energiområdet blir viktigast har ökat från 5 procent till 55 procent. Framför allt är det tron på värmeenergi i form av ved, pellets med mera som ökar. Skogen som bas för vindkraft är i stort sett oförändrad från föregående år och ligger på 3 procent. Rekreation, jakt och upplevelse anses av 28 procent bli det främsta användningsområdet, en minskning från föregående år som låg på 33 procent. Andelen Annat är oförändrad på 7 procent, framför allt är det intresset för byggande som ökar men även andra former av energiproduktion finns här som ej nämns ovan, se diagram 6 nedan. ÖKAT VINDKRAFTSINTRESSE I NORRLAND Hälften av skogsägarna är mycket eller ganska intresserade av att satsa eller upplåta mark för vindkraft, vilket DIAGRAM 5 Hur skogsfastigheten förvärvades 21 (29) Öppna marknaden 15% (15%) Annan släkting 12% (15%) Föräldrar, syskon 73% (7%) DIAGRAM 6 Vad tror du är skogens främsta användning framöver, vid sidan av virkesproduktion? 21 (29) Annat 7% ( 11%) Vet ej 1% (11%) Etanol- och metanolproduktion 6% (4%) Värmeenergi (pellets, ved etc.) 45% (41%) Rekreation, jakt 28% (33%) 5
Virkespriser och avverkning Skogsägarna tillfrågas årligen om sin bedömning av virkesprisets utveckling på kort och längre sikt. Diagram 7 visar deras bedömning av prisutvecklingen på sågtimmer och massaved som nettotal. Ett nettotal innebär att de positiva svarsandelarna minskas med de negativa och ett netto erhålls. Årets undersökning visar att skogsägarnas avverkningsvilja stiger. Samtidigt är skogsägarna fortsatt positiva till virkespriserna, både på kort och lång sikt. vara oförändrat den kommande säsongen. Bedömningen av massavedspriset på tre års har sjunkit något från förra året. Nettotalet är nu 53 jämfört med 66 för ett år sedan. FORTSATT OPTIMISM OM TIMMERPRISERNA... Skogsägaren är fortsatt positiv till prisutvecklingen på timmer, se diagram 7 nedan. Nettotalet (se ingressen ovan angående nettotal) är i år 5, vilket visserligen är en nedgång från förra året då nettotalet var 69, men det är fortfarande mycket högt. Med tanke på de höga timmerpriserna under det senaste året är det intressant att skogsägaren tror på fortsatt stigande priser. Tilläggas bör dock att 3 procent av skogsägarna tror att timmerpriserna kommer att vara oförändrade under den kommande säsongen. Förra året trodde bara 16 procent på oförändrade priser. Nästan 6 av 1 skogsägare tror på stigande priser kommande år medan bara 8 procent tror att de sjunker. Förväntningarna på timmerpriset på tre års sikt följer samma mönster som på ett års sikt. Skogsägarna är positiva och 6 procent tror på stigande priser. Föregående år var det 8 procent som trodde på högre priser. Andelen som tror på sjunkande priser har stigit från 2 till 8 procent. Mer än var femte skogsägare tror att timmerpriserna kommer vara i stort sett oförändrade de närmaste tre åren....och ÄVEN OM MASSAPRISERNA Skogsägarna har fortsatt höga förväntningar på priset på massaved. För den kommande säsongen är nettotalet 55, vilket är en liten nedgång från förra året då nettotalet var 57, se diagram 7 nedan. Bara 5 procent tror på sjunkande priser och hela 6 procent tror på stigande priser. Ungefär en fjärdedel av skogsägarna tror att priset kommer att DIAGRAM 7 DIAGRAM 8 Bedömning av prisutvecklingen under innevarande säsong, nettotal Hur säljer du främst ditt virke? 21 (29) Barren21OKT2dia9.pdf 1 21-1-2 14.36 8 Vet ej 6 6% Annat 4% (6%) 6% (9%) 4 5 2 Rotpost 4 % 29% (27%) 3-2 Leveransvirke MASSAVED -4 2 34% (33%) SÅGTIMMER -6 1 Avverkningsrätt 27% (26%) -8 1999 1 2 3 4 5 6 7 82/1 9 1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 OLIKA FÖRSÄLJNINGSSÄTT ÖVER LANDET Rotpost och avverkningsrätt är fortfarande de populäraste sätten att sälja sitt virke på, se diagram 8 nedan. Hela 56 procent av skogsägarna säljer främst sitt virke som antingen rotpost eller avverkningsrätt. Motsvarande siffra för leveransvirke är 34 procent. BRA PRISER ÖKAR AVVERKNINGSVILJAN Under de senaste tio åren har det varit en tydlig trend att färre avverkar skog regelbundet, se diagram 9 nedan. Årets undersökning visar att det kan vara ett trendbrott på gång. Andelen som tror de kommer att avverka under kommande säsong har ökat från 35 till 42 procent. Om detta är ett trendbrott eller bara en tillfällig ökning i en neråtgående trend återstår att se. Andelen som avverkade under föregående säsong var 5 procent, mot 35 procent föregående år. Det är alltid fler som verkligen avverkar än vad som har för avsikt att göra det. Den vanligaste orsaken till att avverka är att skogstillståndet är lämpligt för avverkning. I år var det 55 procent av de som avverkade som angav det som en av de avgörande orsakerna. Detta kan jämföras med förra året då 66 procent angav det som ett av skälen till avverkning. Det som skiljer i år mot förra året är att hela 51 procent av de som avverkade angav att prisutvecklingen på virke är ett av skälen till avverkning. Förra året, och även 28, var det bara 25 procent som angav att priset var ett av skälen till att de avverkade. Var femte skogsägare avverkar varje år. DIAGRAM 9 Andel som avser att avverka, och Barren21OKT18Dia8TREDE.pdf 1 21-1-18 14.33 6% 5 4 3 2 1 som avverkade, 2/1 21/11 AVVERKADE PLANERAR ATT AVVERKA /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 6
Fastighetsmarknad LRF Konsults prisstatistik visar att priset på skog fortsätter att stiga. Den positiva utvecklingen på virkesmarknaden, den låga räntenivån samt intresset för att äga skog har varit drivande faktorer för prisutvecklingen. Under första halvåret 21 steg priserna med 7 procent. Snittpriset för årets första sex månader var 387 kr/m3sk. Götaland har landets högsta priser med ett snittpris på 55 kr/m3sk, se diagram 1. Prisutvecklingen på skogsmark påverkas bland annat av räntenivån, konjunkturen, virkesmarknaden och de alltmer prisdrivande mjuka värdena. Vilka förväntningar köparen har på priset spelar också stor roll. jord- eller skogsbruk. Hos dem är motsvarande siffra cirka 3 procent. Fortfarande anser en stor del, 35 procent, att en långsiktig investering är det som betyder mest i deras ägande. FLER SER SKOG SOM LÖNSAM INVESTERING Trots det höga prisläget på skogsmark tror skogsägarna att det är en lönsam investering att köpa skog. Efter flera år av prisökningar anser fortfarande 72 procent av skogsägarna att köp av skogsmark är en bra investering. Detta är en rejäl ökning från förra året då motsvarande siffra var 61 procent. Andelen som anser att det inte är en lönsam investering att köpa skog har minskat från 3 till 23 procent. Skogsägare som bor på sin fastighet anser i högre grad än övriga skogsägare att det inte är lönsamt att investera i skog. Mest positiva till att köpa skog är skogsägarna i Svealand där 76 procent anser att det är en bra investering. I Götaland och Norrland anser 68 respektive 72 procent att det är en lönsam investering. MJUKA VÄRDEN SPELAR STOR ROLL Skogsägaren anser även i årets undersökning att de mjuka värdena har stor betydelse i deras skogsägande. Hela 35 procent anger att känslan av att äga skog betyder mest i deras skogsägande, se diagram 11. Dessutom anser 15 procent att rekreation och/eller jakt är det viktigaste. Sammanlagt är det alltså 5 procent som anser att de mjuka värdena är viktigast. Bara 13 procent anser att den löpande avkastningen är det viktigaste i deras skogsägande. Denna siffra är betydligt högre hos de skogsägare som får huvuddelen av sin inkomst från DIAGRAM 1 Pris skogsfastigheter, 1995 juni 21 Realpris SEK/m 3 sk, svart linje = rikssnitt KÄLLA: LRF KONSULT DIAGRAM 11 Vad betyder mest i ditt skogsägande? 21 (29) sverigekarta1nov.pdf 1 21-11-1 23.47 Barren21OKT2Dia12.pdf Barren21OKT18Dia11TREDE.pdf 1 21-1-22 112.43 21-1-18 14.42 ALLT FLER TROR PÅ STIGANDE FASTIGHETSPRIS Priserna på skogsfastigheter har, som framgår av diagram 1, stigit kraftigt de senaste åren. Skogsägaren tror trots denna utveckling på fortsatt stigande priser. I årets undersökning svarar 72 procent att de tror att priserna på skogsfastigheter kommer att stiga, se diagram 12 nedan. Detta är en ökning från förra året då 67 procent trodde på stigande priser. En femtedel tror att priserna kommer att vara i stort sett oförändrade och bara 4 procent tror på sjunkande priser. FRAMTIDA FASTIGHETSMARKNAD Årets undersökning visar att skogsägaren har en stark tro på att fastighetspriserna kommer att stiga framöver. De höga virkespriserna, den låga räntan och intresset för att äga skog driver på priserna. Ungefär 7 procent av fastighetsköpen görs av befintliga skogsägare. Vad skogsägaren tror om framtida fastighetspriser spelar därför mycket stor roll för prisutvecklingen framöver. Om köparna har högre förväntningar på priset så kommer priset att stiga. Fortsatt stigande prisnivåer är att vänta under den närmaste tiden. Att vi får se en lika snabb prisutveckling som under de senaste 5 6 åren är dock inte troligt. En svag utveckling uppåt är ett mer troligt scenario på längre sikt. Frågan är dock: hur reagerar marknaden när räntenivån stiger? DIAGRAM 12 Andel som tror på stigande priser på skogsfastigheter, 21 21 Tveksam/Vet ej 3% (4%) 6 8% God 5 avkastning 8% 7 13% (8%) God 7 5 4 6 långsiktig 6 5 investering 5 3 Rekreation/ 4 34% (35%) Jakt 4 2 3 15% (15%) 3 2 Känslan i 2 1 1 att äga skog 1 35% (38%) jan-jun 21 2 3 4 5 6 7 8 9 1 95 99 3 7 1 21 2 3 4 5 6 7 8 9 1 7
Fisheye foto: JERKER LOKRANTZ/azote.se SKOGS BAROM ETERN 21 Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult Skogsbyrån. Till grund för årets Skogsbarometer ligger en intervjuundersökning omfattande 75 skogsägare. Intervjuerna genomfördes av Sifo under september månad 21. Resultaten av intervjuerna har kompletterats med officiell statistik samt egna analyser. Även jämförelser med tidigare års resultat har gjorts. Skogsägarna har delats in i olika grupper med avseende på ålder, sysselsättning, fastighetens storlek samt geografiska belägenhet. Projektgruppen för årets Skogsbarometer: Hans Wennberg och Magnus Hammar, Swedbank Gabriel Mörner och Tomas Karlsson, LRF Konsult Regionala skillnader i landet Många svar i Skogsbarometern skiljer sig inte så mycket mellan olika regioner i landet. Men vissa skillnader finns. Här är några exempel på när svaren skiljer sig mellan landsdelarna. Andelen anges i procent av de svarande. Siffrorna inom parentes avser svaren i förra årets Skogsbarometer. Andel av skogsägarna som anser att lönsamheten i skogsbruket är god eller tillfredsställande Götaland Svealand Norrland 65 (45) 64 (5) 71 (58) Andel av skogsägarna som tror på stigande priser på sågtimmer de närmaste tre åren 6 (85) 55 (77) 7 (74) Andel av skogsägarna som tror på stigande priser på massaved de närmaste tre åren 59 (77) 56 (64) 56 (67) Andel av skogsägarna som säljer sin skog som leveransvirke 43 (41) 3 (26) 23 (25) Andel av skogsägarna som lägger mer än 2 dagars eget arbete i sin skog 5 (54) 39 (3) 33 (4) Andel av skogsägarna som avser att avverka under säsongen 21/211 49 (42) 4 (29) 32 (3) Andel som som är mycket eller ganska intresserade av att satsa på vindkraft 51 (46) 41 (49) 6 (53) Andel som som inte har några lån på sin fastighet 54 (57) 73 (65) 72 (75) Andel som som i första hand skulle investera i skog om man hade en miljon kronor över 65 (67) 59 (57) 71 (6) Andel som bor mer än 3 km från sin fastighet 16 (17) 3 (31) 21 (26) För mer information: Kompletterande diagram finns på respektive hemsida. Artiklenummer 7447 27 Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Postadress: 15 34 Stockholm Telefon: 8 58 59 www.swedbank.se Besöksadress: Franzénsgatan 6 Postadress: 15 33 Stockholm Telefon: 771 27 27 27 www.lrfkonsult.se info@konsult.lrf.se Pris 2 kronor