Rapport 1 om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Vi fokuserar mer på att skriva om eleven än att ge eleven undervisningsresurser
2 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk skola varit hett omdebatterad och en våg av reformer har genomförts i utbildningssektorn. Samtidigt har resultaten uteblivit och utvecklingen är snarare den motsatta - allt fler elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. I en värld som kräver alltmer kunskap och där välutbildade invånare är den främsta konkurrensfaktorn är det en illavarslande utveckling. Utvecklingen i Stockholm är i bästa fall i nivå med den i riket - i en del centrala frågor är den tydligt sämre. Efter sex år med Moderatlett styre i Stockholm och i Sverige är det uppenbart att den förda politiken inte levererar. Det ställer större krav på andra aktörer att formulera ett alternativ som kan ge resultat. Vi Socialdemokrater måste visa att vi åter kan göra det vi gjorde mellan 2002 och 2006 då kunskapsresultaten höjdes i Stockholms skolor. Samtidigt måste vi vara på det klara med att situationen idag - med sjunkande generella resultat, ökande klyftor och sämre baskunskaper - är allvarligare än 2002. Det gör att även vi måste utveckla vår politik och intensifiera arbetet för att fler ska kunskapsmålen. En första insats är att lyssna på skolans främsta experter - lärarna. De som undervisar varje dag ser både möjligheter och begränsningar. De har en kunskap om det som i skolpolitiken alltför ofta bara blir en pinne i statistiken - eleven - och hur hen ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har gjort den största enkät som gjorts bland lärare i Stockholm. Vi har frågat om skolans kvalitet, om förutsättningarna skolorna får och om på vilket sätt skolan kan bli bättre. Mer än 1600 lärare har gett av sin vardag och sina erfarenheter. Vi kommer redovisa svaren i denna och kommande rapporter om skolan i Stockholm. Vi vill tacka alla lärare som bidragit - inte så mycket för att de svarat på vår enkät - som för det de berättar i svaren. Det är en berättelse om en skola - och dess lärare - som vill så mycket - men som ges alltför dåliga förutsättningar. Det är svar som snarare är ett rop på hjälp. Av de vackra ord som ofta hörs från de styrande i staden är det ont om i lärarnas svar. Tvärtom upplever lärarna sjunkande resurser, mindre tid och sämre resultat. Det är en kritik som är hård mot de styrande allianspartierna - men också svar som är uppfordrande mot oss Socialdemokrater. Kommer skolan bli bättre med er - är en återkommande fråga. En del av vårt svar på det är de förslag vi har lagt. Men lärdomen av denna enkät är att även vi måste förstärka vårt arbete för en bättre skola. Första steget, att lyssna på lärarna har vi nu tagit. Nästa steg blir att förstärka investeringar i skolan och på riktigt förändra förutsättningarna för de som ska lära ut. Det är inga orimligheter de begär. Det handlar om att få förutsättningar att göra det de är bäst på att undervisa.
3 I detta välkomnar vi konkurrens från andra politiska partier. Lyssnar de på enkäten förstår de att det de gjort hittills inte är nog. Roger Mogert Oppositionsborgarråd, Med ansvar för skolan Karin Wanngård Oppositionsborgarråd
4 Sammanfattning - 57 procent av lärarna anser att resultatutvecklingen i skolan är på väg åt fel håll. 15 procent anser att den är på väg åt rätt håll. - 51 procent av lärarna anser att likvärdigheten i skolan försämrats. 14 procent anser att likvärdigheten förbättrats. - 74 procent av lärarna anser att den egna verksamheten fått mindre ekonomiska resurser de senaste fem åren. - 88 procent av lärarna anser att läraryrkets status försämrats under senare år. 2 procent tycker att attraktiviteten i yrket förbättrats. - 88 procent av lärarna anser att möjligheten att utföra det pedagogiska uppdraget blivit sämre under senare år, 50 procent av lärarna anser att stödet från det pedagogiska ledarskapet blivit sämre, 77 procent av lärarna anser att möjligheten att ge varje elev det stöd som behövs har blivit sämre under senare år.
5 Bakgrundsfakta Trots en mängd reformer som vars målsättning har varit att stärka kunskap och resultat i skolan ser vi att utvecklingen i Stockholms skolor på en rad områden varit den motsatta. Det är fler och fler unga stockholmare som inte går ut nian med fullständiga betyg. Oroande många av dem klarar inte heller målen i centrala ämnen så som matematik och engelska. Samtidigt är antalet lärare i Stockholms skolor lägre än i övriga landet i såväl grundskola som gymnasieskola. Snabbfakta om grundskolan - Andelen elever som saknar behörighet till gymnasieskolan har sedan 1998 ökat från 10 procent till cirka 14 procent 2012. (Se tabellbilaga) - Antalet lärare per 100 elever har sedan 2005 minskat i Stockholms gymnasieskolor. Då gick det 7,8 lärare per 100 elever mot dagens 7,2. I riket är motsvarande siffra 7,9 lärare per 100 elever. (Se tabellbilaga) - Antalet lärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat under senare år men ligger under snittet i riket. I riket har 87 procent pedagogisk examen medan motsvarande siffra i Stockholm är 84 procent. 1 Snabbfakta om gymnasieskolan - Andelen lärare per 100 elever i gymnasieskolan har sedan mitten av 2000-talet minskat i Stockholms skolor. 2005 gick det 7,5 lärare på 100 elever. Motsvarande siffra är i dag 7 lärare per 100 elever. (Se tabellbilaga) - Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen efter tre år (exkl. individuellt program) är i Stockholm 73 procent. Motsvarande siffra för riket är 77 procent. Stockholm rankas som 242 av 290 kommuner. 2 - Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år är i Stockholm 66 procent, vilket är 3 procent sämre än för riket. Stockholm rankas som 230 av 290 kommuner. 3 - Kostnaden per elev i Stockholm är 85 000 kronor. Motsvarande siffra för landet är 92 000 kronor/elev. 4 1 SKL öppna jämförelser 2012 grundskolan 2 SKL öppna jämförelser 2012 gymnasieskolan 3 Ibid 4 Ibid
6 Enkät resultat I denna enkätstudie fokuserar vi på hur lärarna i Stockholms stads skolor upplever sin vardag och skolans utveckling i stort. I de två följande avsnitten presenteras en sammanställning av de svar vi fått. Den första delen redovisar lärarnas syn på den generella utvecklingen i Stockholms skolor. Det andra avsnittet går igenom lärarnas vardag och deras egna upplevelser om hur det är att vara verksam som lärare i Stockholms skolor. Skolans förändring För att få en bild av hur Stockholms lärare uppfattar den allmänna utvecklingen i Stockholms skolor bad vi dem ta ställning till hur de uppfattar att tre olika centrala områden utvecklats under senare år. Områdena som berörs nedan är resultatutvecklingen, skolans likvärdighet och läraryrkets status. Resultatutveckling Lärarna vid Stockholms skolor anser att utvecklingen när det gäller resultaten är på väg åt fel håll. I diagrammet nedan går det att utläsa att 17 procent anser att utvecklingen är på väg åt helt fel håll och att 40 procent anser att den i huvudsak är på väg åt fel håll. Detta innebär att nästan 60 procent av lärarna anser att utvecklingen går åt fel håll. Enbart 15 procent menar att resultaten i skolan utvecklas åt rätt håll. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Diagram 1. Hur anser du generellt att skolan i Stockholm har utvecklats de senaste fem åren: resultatutveckling Helt rätt håll I huvudsak åt rätt håll Oförändrat I huvudsak åt fel håll Helt fel håll Övriga åsikter/vet ej
7 Likvärdigheten Enligt skollagen ska svensk skola ska vara likvärdig. En likvärdig skola innebär att elever ska har lika tillgång till utbildning, likvärdig kvalitet på utbildningen och att skolan ska kompensera för olika förutsättningar bland elever. När vi frågar lärarna hur de menar att likvärdigheten förändrats under senare år menar lärarna att utvecklingen är på väg åt fel håll. En fjärdedel, 24 procent, av de svarande menar att det är på väg åt helt fel håll och 27 procent menar att det är i huvudsak är på väg åt fel håll. Totalt svarar drygt hälften av lärarna att Stockholms skola blivit mindre likvärdig. Enbart 14 procent svarar att likvärdigheten är på väg åt rätt håll. Invandrartäta områden har inte en chans för likvärdighet. 30% Diagram 2. Hur anser du generellt att skolan i Stockholm har utvecklats de senaste fem åren: likvärdighet 25% 20% 15% 10% 5% 0% Helt rätt håll I huvudsak åt rätt håll Oförändrat I huvudsak åt fel håll Helt fel håll Övriga åsikter/vet ej Skolans ekonomi För att skolan ska vara så bra som möjligt krävs det att resurserna går dit där de gör mest nytta: i klassrummet. I diagram 3 nedan framgår att lärarna upplever att de ekonomiska resurserna till deras verksamhet minskat under senare år. Ungefär tre fjärdedelar, 74 procent, anser att den verksamhet de är aktiva vid i huvudsak fått minskade ekonomiska resurser. Ungefär 3 procent menar att de fått ökade ekonomiska resurser till sin verksamhet.
8 Skolans ekonomi har försämrats drastiskt. Regeringen säger att de har satsat åtskilliga miljoner på skolan. Vi undrar bara vart har de gått. Inte syns det hos oss på golvet i alla fall. Framförallt har kostnaderna för datorerna ökat och bidragen till elever som behöver stöd minskat. Diagram 3: Förändring av de ekonomiska resurserna i den egna verksamheten 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ökade ekonomiska resurser Oförändrade ekonomiska resurser Minskade ekonomiska resurser Övriga åsikter/vet ej Läraryrkets status Läraryrket och lärarna är ständigt omdebatterade i medierna, i fikarummet och vid middagsborden. För att få svar på hur lärarna själva såg på sitt yrke ställde vi en fråga om hur de att statusen på läraryrket utvecklats under senare år. Resultatet blev tydligt. I diagram 4 nedan framgår att 63 procent av lärarna menar att yrkets attraktivitet haft helt fel utveckling under senare år, 25 procent menar att det i huvudsak gått åt fel håll. Nästan nittio procent menar alltså att yrket förlorat i attraktivitet. Enbart 2 procent menar att det utvecklats åt rätt håll. Mer ansvar, mindre tid och ingen riktig karriärutveckling.
9 70% Diagram 4. Hur anser du generellt att skolan i Stockholm har utvecklats de senaste fem åren: läraryrkets status 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Helt rätt håll I huvudsak åt rätt håll Oförändrat I huvudsak åt fel håll Helt fel håll Övriga åsikter/vet ej
10 Lärarnas upplevelerser Det finns många som har åsikter om skolan och hur den borde vara, men få frågar lärarna om hur de upplever sin vardag och om de har förutsättningarna att bedriva en god pedagogisk verksamhet. I följande avsnitt redovisas enkätsvar om hur lärarna upplever att skolan har förändrats under den senaste femårsperioden inom en rad områden. Tid att utföra det pedagogiska uppdraget Under senare år har vikten av lärarnas pedagogiska kompetens lyfts fram. Bland annat har införandet av lärarlegitimationer ökat de formella kraven på pedagogisk kompetens. När vi frågar lärarna uttrycker de en annan bild; deras möjlighet att utföra det pedagogiska uppdraget har försämrats de senaste fem åren. Diagram 5 nedan visar att 75 procent av de svarande menar att det blivit klart sämre och 13 procent att det blivit något sämre. Totalt menar 88 procent att deras möjlighet att utföra det pedagogiska uppdraget försämrats. Enbart 3 procent av de svarande uppger att det blivit bättre. Diagram 5. Förändring de senaste fem åren: Tid att utföra det pedagogiskauppdraget 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Blivit klart bättre Blivit något bättre Det är oförändrat Blivit något sämre Blivit klart sämre Övriga åsikter/vet ej Har arbetat i annan kommun i fem år så jag kan bara jämföra med den tiden. Min tid går mer till annat än att planera för undervisning.
11 Man fortsätter att kräva att olika nya typer av uppgifter utförs och man gör det med hänvisning till att rektorn "äger" delar av vår tid Möten, möten, möten. Skriva vad som skall göras i stället för att få tid att planera. Pedagogiskt ledarskap För att lärare ska kunna bedriva en god undervisning krävs det att det finns ett bra och tydligt pedagogiskt ledarskap på skolan. Enkätstudier visar i diagram 6 att 31 procent av de svarande anser att ledarskapet blivit klart sämre och 19 procent menar att det blivit något sämre. Totalt innebär det att hälften av lärarna anser att det pedagogiska ledarskapet försämrats. Det är enbart 13 procent som upplever att det blivit bättre. Har varit mycket litet under många år och om möjligt blivit mindre Har varit mycket litet under många år och om möjligt blivit mindre Oförändrat svagt! Diagram 6: Förändring de senaste fem åren: Stöd från det pedagogiska ledarskapet på skolan 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Blivit klart bättre Blivit något bättre Det är oförändrat Blivit något sämre Blivit klart sämre Övriga åsikter/vet ej
12 Tillräckliga resurser för att nå kunskapsmålen Elevernas kunskaper och färdigheter är avgörande för deras möjligheter att klara sig igenom studierna och in i arbetslivet. Diagram 7 nedan visar att de svarande lärarna anser att de tillgängliga resurserna för att ge elever det stöd som behövs har försämrats. Hela 54 procent menar att skolan klart har försämrats på detta område och 23 procent menar att det blivit något sämre. Totalt menar nästan fyra av fem lärare att de har sämre möjligheter att ge varje elev det stöd de behöver. Enbart 5 procent menar att Stockholms skolor blivit bättre på detta område. Vi fokuserar mer på att skriva om eleven än att ge eleven undervisningsresurser. Är rent ut sagt ett skämt med de krav som finns jämfört med den tid och resurser varje elev och lärare har till sitt förfogande Diagram 7: Resurser att ge varje elev det stöd som behövs för att klara kunskapsmålen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Blivit klart bättre Blivit något bättre Det är oförändrat Blivit något sämre Blivit klart sämre Övriga åsikter/vet ej
13 Möjligheter till kompetensutveckling För att skolan långsiktigt ska utvecklas måste lärarna får möjlighet att utveckla sina ämnes- och pedagogiska kunskaper. Enkätstudien visar att möjligheterna till kompetensutveckling försämrats under de senaste fem åren. En tredjedel, 32 procent, tycker att möjligheterna kraftigt försämrats och 20 procent att det försämrats något. Totalt anser 51 procent att möjligheterna försämrats. Enbart 11 procent anser att möjligheterna förbättrats. Läst in ett ämne nu på min fritid (läst 75% och arbetat 100%) för att skolan behöver kompetensen. Ingen kompensation lönemässigt eller tidsmässigt. Varit supertufft år Har inte fått någon individuell kompetensutbildning de senaste 10 åren, trots påtryckningar. Anonymlärare 35% Diagram 8: Kompetensutveckling 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Blivit klart bättre Blivit något bättre Det är oförändrat Blivit något sämre Blivit klart sämre Övriga åsikter/vet ej
14 Lösningar Vår enkätundersökning bland lärarna i Stockholms stads skolor visar på en rad områden där Stockholms skolor måste förbättras. Resurserna är för små. Därför har vi i vår budget ett program för ökade kunskaper som omfattar totalt 350 miljoner kronor under 2013. Det är en början på en långsiktig investering i kunskap och utbildning. Fram till och med 2015 kommer en socialdemokratisk politik innebära beslut om ökade investeringar i utbildning (jämfört med de borgerliga partiernas förslag) på mer än en miljard kronor. Men mer resurser kan dock inte lösa alla problem. Vi måste också underlätta för lärare att vara lärare. Lärarförbundet har släppt en handlingsplan 5 för att minska bördan på lärare: Handlingsplanen Rensa bland lärarnas arbetsuppgifter. Prioritera lärarens kärnuppdrag. Man kan inte fortsätta fylla på med arbetsuppgifter utan att ta bort något. Återkommande avstämningar flera gånger om året mellan arbetsgivare och fackförbund. Anordna utbildningsinsatser för rektorer och skyddsombud kring arbetsmiljölagen, samverkansamtalet och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ta fram stöd/vara stödfunktion till lärare och rektor i till exempel att få handledning kring arbetet med arbetsmiljö. Ta fram en partsgemensam handlingsplan för vad som är en god arbetsmiljö. Stärka medarbetarsamtal och dialog mellan arbetsgivare och medarbetare. Dessa förslag ställer vi oss bakom. Vidare är vi beredda att investera ännu mer i tid för lärarna att vara just lärare. Vi har förslag på både nationell och lokal nivå. Nationella förslag Vi har en rad förslag på området nedbrutna på vad de skulle innebära för Stockholm (vi räknar med att cirka var tionde krona kommer Stockholms skolor till del): Avskaffa de betygsliknande omdömena Mindre klasser i lågstadiet ger mer tid till varje elev 200 miljoner Stärkt pedagogiskt ledarskap ger bättre stöttning från rektorer 5 miljoner 5 http://www.lr.se/opinionpaverkan/nyhetsarkiv/nyheteryrkesverksammedlem/arbetsmiljoverketsbesl uttvingarframminskningavlararnasarbetsborda.5.2e15552813c8cc3f72a5ffc.html
15 Stötta skolor med tuffa förutsättningar, frigör mer tid för lärare att vara lärare än socialarbetare 10 miljoner Bättre karriärvägar för lärare 5 miljoner Sommarskola innebär att fler lär sig mer 13 miljoner Läxhjälp till alla elever gör att eleverna hänger med bättre och ökar kvaliteten 11 miljoner Kompetensutveckling ger skickligare lärare 45 miljoner Forskningsinstitut för lärande - 25 miljoner kostar detta totalt (nationellt institut vars resultat självklart kommer Stockholm till del) Cirka 300 miljoner i vår nationella budget kommer Stockholm till del på området. Stockholmsförslag På lokal nivå så har vi också förslag för hur vi låter lärare vara lärare med högre kvalitet: Lärare ska vara lärare/pedagogiskt ledarskap 40 miljoner Lön under utbildning 20 miljoner Inventering - utbildningsförvaltningen i nära samråd med lärare och rektorer gör en inventering av vilka personalförstärkningar som skulle behövas. En större del av Stockholms lärares arbetstid ska ägnas till undervisning, planering av undervisning och egen ämnesfördjupning. Extra undervisning/sommarskola/läxläsning för att nå målen - 50 miljoner kronor Mindre klasser i de tidigare årskurserna - 60 miljoner 155 personer i Jobb istället för bidrag, anställningskostnader 35 miljoner - Dessa kan göra administrativa sysslor som lagts på lärare Cirka 200 miljoner i vår kommunala budget läggs på att låta lärare vara lärare. Totalt blir det en investering att lärare ska får vara lärare med kvalitet på ca 500 miljoner kronor i Stockholm.
16 Metod Enkäten skickades ut till de 6 372 personer som kodats som lärare i Stockholms stads e-postregister. Antalet respondenter i undersökningen var 1 611. Av de svarande var 18 procent aktiva vid årskurs 1-3, 21 procent i årskurs 4-6, 31 procent i årskurs 7-9 och 26 procent i gymnasiet. 70 procent i undersökningen är kvinnor och 30 procent män. När det gäller ålder var 4 procent under 30 år, 24 procent 31-40 år, 27 procent 41-50 procent, 31 procent 51-60 år och 15 procent över 61 år. Urvalet är representativt avseende kön. Det finns en viss underrepresentation i materialet avseende lärare under 30 år (10 procent) och några få procent överrepresentation i grupperna 41-50 år och 51-60 år.
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 17 Tabellbilaga Betyg årskurs 9, andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan enligt behörighetskrav 1998-2010. From 2011 behöringa till yrkesprogram 91 90 89 88 87 86 85 84 83 Stockholm (Källa: Skolverket) Elever i årskurs 9 (andel (%) som ej uppnådde mål i engelska, svenska eller matematik 12 10 8 6 4 Engelska Svenska Matematik 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 (Källa: Skolverket)
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Läare per 100 elev 18 8,5 Lärare i huvudmannens grundskolor, antal heltidstj. per 100 elever 8 7,5 7 Stockholm Riket totalt 6,5 6 (Källa: Skolverket)