Sida: 1 (7) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Byggnad
Sida: 2 (7) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Arbetsform och resultat... 3 2.1 Bemanning... 3 2.2 Resultat... 4 2.3 Remiss och förankring... 4 3 Genomförande... 4 4 Specifikationsarbetet... 5 5 Processarbetet... 5 6 Remiss- och förankringsaktiviteter... 6 7 Kraven på ekonomiska villkor... 6 8 Temadeltagarnas upplevelse... 6 9 Rekommendationer för det fortsatta arbetet... 7 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar 0.1 2016-04-06 Dokumentet påbörjas 0.2 2016-04-12 Revidering och komplettering 1.0 Färdigställande av version 1.0
Sida: 3 (7) 1 Bakgrund är ett samverkansprojekt mellan Sveriges kommuner, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Lantmäteriet som ska bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning i samhällsbyggnadsprocessen. En av förutsättningarna är att användare har tillgång till enhetliga grundläggande geodata oavsett administrativa gränser. I utarbetas dataproduktspecifikationer för nio prioriterade geodatateman, varav Byggnad är ett av temana. I arbetet beskrivs vilka geodata vi ska samverka kring och hur de ska utbytas samt att ta fram samverkansprocesser som beskriver sammanhållen effektiv samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande. 2 Arbetsform och resultat I temauppdraget har vi utarbetat, skapat samsyn om och dokumenterat dataproduktspecifikation, samverkansprocesser och beskrivit nyttoeffekterna för tema Byggnad. Denna samverkan har involverat kommunerna och Lantmäteriet. Remissen har dock gått ut i en bredare krets med personer från kommuner, systemleverantörer, Lantmäteriet, SCB, Skatteverket, Boverket m.fl. för att kvalitetssäkra resultaten. Arbetet inom temauppdraget har främst genomförts genom olika typer av arbetsmöten där hela gruppen arbetat med både dataproduktspecifikation och samverkansprocess. 2.1 Bemanning Ulrika Roos, Lantmäteriet - Uppdragsledare Dataproduktspecifikation Maria Andersson, Lantmäteriet Expert Dataproduktspecifikation, Lantmäteriet - Uppdragsledare Samverkansprocess Karin Ericsson, Lantmäteriet Magnus Linnér, Lantmäteriet Terese Domesjö, Lantmäteriet Jimmy Svensson, Lantmäteriet Madeleine Bergvall, Lantmäteriet Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet Allan Almqvist, Malmö stad Jan Karlsson/Josefina Persson, Hässleholm Emma Kjernald, Göteborgs stad Jerry Sandin, Borås kommun Marie Malmberg, Falu kommun Patrik Johansson, Eskilstuna kommun Marcus Josefsson, Gislaveds kommun Per Larsson, Flens kommun
Sida: 4 (7) 2.2 Resultat Temauppdraget levererar vid avslut och överlämning till förvaltningsorganisationen följande dokument: Dataproduktspecifikation tema Byggnad, version 1.0 Processkarta samverkansprocess tema Byggnad, version 1.0 Processbeskrivning tema Byggnad, version 1.0 Analysrapport tema Byggnad, version 1.0 Slutrapport för tema Byggnad, version 1.0 (detta dokument) 2.3 Remiss och förankring Till temauppdraget har även Remisspersoner varit utsedda att medverka för att kvalitetssäkra deloch slutresultat. I temats Kommunikationsplan beskrivs målgrupp samt övergripande tid- och aktivitetsplan för remisser och förankring. 3 Genomförande Ett gemensamt uppstartsmöte, med tema Adress, genomfördes 10 mars 2015 i Stockholm med syftet att alla i arbetsgruppen skulle få en gemensam grund och målbild inför arbetet i temauppdraget. Vi informerade om i stort, om projektplanen med bilagor och beröringar till andra projekt samt om mer temaspecifik information som standarder, viktiga underlag för arbetet m.m. Vi hade även grupparbeten om temats omfattning och innehåll och intressenter. Bidrag till arbetet inom temauppdraget har främst framkommit på arbetsmöten där hela gruppen arbetat med både specifikations- och processfrågor. Vi har haft nio fysiska arbetsmöten i Stockholm förutom uppstartsmötet och fem Skype/telefonmöten. Det har varit en kunnig och engagerad arbetsgrupp vilket gjort att bra, omfattande och givande diskussioner har lett till resultaten. Uppdragsledarna och specifikationsexpert har utarbetat alla dokument utifrån resultat av genomförda arbetsmöten. Resultaten har sedan stämts av i arbetsgruppen. Version 0.5 skickades ut på remiss till personer på kommuner, systemleverantörer samt inom Lantmäteriet (bl.a. Marknad) och fick in bra remissvar som vi hanterade och tog med i det fortsatta arbetet. Temauppdraget fick förlängd projekttid till april 2016 p.g.a. bland annat att mer fördjupade analyser/utredningar behövdes göras kring 3D, byggnadsändamål och mätningsanvisningar. Under perioden januari-mars 2016 har ett omfattande arbete gjorts kring 3D tillsammans med personer i Lantmäteriets uppdrag kring 3D och Malmö kommun. Förankringsmöten var planerade att genomföras i början av april, men på grund av tidsbrist så kommer dessa att genomföras i slutet av april/början av maj 2016 istället. Då ska resultatet av Dataproduktspecifikationen version 1.0 presenteras övergripande samt vad som föreslås förändras när det gäller informationen samt kort om samverkansformerna.
Sida: 5 (7) 4 Specifikationsarbetet Efter nulägesanalys av befintlig informationsmodell så konstaterades att det bl.a. fanns krav/behov att skapa en gemensam modell för hanteringen av 3D data samt hantera krav från Lantmäteriets projekt Modern Topografisk produktion. I övrigt så var arbetsgruppen överens om att dataproduktspecifikationen ska spegla grundläggande information för byggnad. Några förändringar föreslås. Bl.a. struktureras Byggnadsändamålen om, t.ex. så föreslås inga detaljerade ändamål för Industri, Bostad-Specialbostad blir ett nytt detaljerat ändamål, Samhällsfunktion Sport och Fritid blir ett nytt detaljerat ändamål. Ny information som föreslås tillkomma är t.ex: 3D Byggnadskaraktär Byggnadstillbehör Attribut även på byggnadsdel Antal våningar över/under mark Höjd Byggnadsarea Fysisk byggnad/aggregerad byggnad Arbetet med dataproduktspecifikationen nådde version 0.9 i december efter gjord remissomgång under hösten 2015. Reflektioner: Ändringarna för byggnad är inte så omfattande förutom när det gäller 3Dinformationen. Arbetsgruppen har varit eniga kring de förändringar som föreslås. 5 Processarbetet Efter uppstartsmötet i mars 2015 påbörjades nulägesanalysen och ett första utkast på processkarta för Byggnad arbetades fram. Resultatet visar att samverkansprocessen bygger på den idealiska processen för Tjänstebaserad uppdatering. Arbetet med samverkansprocessen nådde version 0.9 i december efter gjord remissomgång under hösten 2015. En analysrapport påbörjades som beskriver dels föreslagna förändringar i byggnadsinformationen och dels hanteringen av 3D. Där presenteras det också knäckfrågor och rekommendationer för framtida arbete. Reflektioner: Med en kunnig och engagerad arbetsgrupp har det varit lätt att arbeta med samverkansprocessen för Byggnad och 3D. Eftersom den framtida samverkansprocessen för Byggnad har stora likheter med dagens process kring tjänstebaserad uppdatering, så har arbetet med processen främst handlat om att beskriva detta flöde/denna process.
Sida: 6 (7) 6 Remiss- och förankringsaktiviteter För att kvalitetssäkra dataproduktspecifikationen och samverkansprocessen har remissaktiviteter genomförts med referenspersoner och andra kunniga inom geodataområdet. Remissen har skett genom utskick av dokument för granskning. Tre förankringsmöten har genomförts för temat; Lantmäteriet internt, systemleverantörer och ett för ett antal kommuner. Förankringens syfte har i huvudsak varit att inhämta/fånga synpunkter på förslag på framtida samverkan och informationsinnehåll från användare, producenter och mottagare samt att de ser nyttoeffekterna av att implementera temats resultat. Vilka personer som varit med i remiss och förankring framgår under kapitel Referenser i analysdokumentet. Reflektioner: Remissen skickades ut till personer både internt Lantmäteriet och externt till kommuner, systemleverantörer m.fl., totalt till ca 50 personer. Svarsfrekvensen var ganska god, ett 25-tal personer lämnade synpunkter. Många av synpunkterna togs om hand och togs med i det fortsatta arbetet. 7 Kraven på ekonomiska villkor För tema Flygbild/Ortofoto och Hydrografi redovisades nyttoeffekterna i egna dokument. I efterkommande teman redovisas nyttoeffekterna i analysdokumentet. Karin Ericsson - Lantmäteriet, Allan Almqvist Malmö stad och Ulf Lademyr Avesta kommun, har arbetat fram nyttoeffekterna för byggnad och dessa redovisas i Analysdokumentet. 8 Temadeltagarnas upplevelse En utvärdering har gjorts inom arbetsgruppen om hur de upplevt arbetet i temauppdraget, vad som varit bra och vad som kan bli bättre. Nedan är en sammanställning av några inkomna synpunkter från arbetsgruppen. Arbetet generellt i specifikations- och processarbetet Vad har varit bra? Bästa temat jag varit med i Duktig temaledare som tillåtit diskussion, men ändå sett till att vi hunnit det vi ska. Diskussionerna kring 3D, avstämningen kring 3D med de som har arbetat med detta en tid och har gjort anpassningar. Bra informationsinsamling Bra träff med SCB Bra och tydliga avgränsningar vad vi ska göra Har lärt mig mycket Bra och engagerande diskussioner i hela arbetsgruppen, högt i tak Bra arbetsgrupp, bra sammansättning som gjort det möjligt att ta väl grundade beslut om förändringar. Kunnigt folk. Bra organiserade och förberedda möten. Bra dokumentation. Vad har kunnat göras bättre? Vi har kunnat dela upp arbetet mer mellan deltagarna för att inte tappa tänket till nästa möte. Bra om vi hunnit få materialet lite tidigare inför mötena, svårt ibland att hinna läsa igenom innan. I 3D-frågan kanske expertis kunna kopplats in tidigare. Kanske lite mer tid i början i form av en utbildning för att komma in i alla begrepp m.m. Kunskapsnivån varierade mycket bland deltagarna. Bra att som ny då få lite kunskapsöverföring. Har varit svårt att hitta bland dokumenten i ProjectPlace. Fler kunder/användare av informationen borde ha deltagit. Djupare analyser av nyttoeffekterna t.ex. vad ger störst effekt vid förändring i tid och pengar. Fler aktörer borde ha intervjuats, framförallt konsulter som är användare av geodata.
Sida: 7 (7) Förarbetet borde fått större plats innan man tog tag i specifikationerna. De befintliga rutinerna skulle inte få vara med så tidigt i arbetet. Boka möten i god tid för att på så sätt få högre deltagarantal på mötena. Allmän information om projektet Vad har varit bra? Bra med ProjectPlace Bra att anpassa mötena efter deltagarna via Doodle Informationen till berörda utvecklare/programleverantörer genom möten/seminarier Genomgång av specifikation/processer har varit bra. Vi har tidigare fått indikationer om vad som borde förändras och i detta arbete har vi kunnat behandla dessa frågor med bred förankring. Det pågår många andra initiativ som påverkar byggnad, t.ex. 3D och BIM. I och med framtagandet av denna DPS för byggnad har Lantmäteriet tillsammans med kommunerna deklarerat sin ambitionsnivå i dessa frågor. Hur kan den bli bättre/vad saknas? Det som saknas nu är information om vad som ska göras efter projektet. Väldigt viktigt med lokala exempel på vad som kan bli bättre Mer direkt information till politiker som ska ge tid och ev. pengar till genomförandet. Samma information till alla leverantörer, alltid öppna möten. Remissaktiviteterna Vad har varit bra Att de har genomförts så att olika intressenters frågor/idéer tas i beaktande. Det finns många intressenter med olika infallsvinklar och användning av Byggnad. Viktigt att i ett tidigt skede visa hur Lantmäteriet tillsammans med kommunerna tänker behandla byggnad. Bredden på respondenterna Vad har kunnat göras bättre? Kan ha varit mycket att sätta sig in i för remisspersonerna och det kan ha påverkat svaren. Så kanske en större genomgång innan remissen hade varit bra. Iterativa intervjuer med remissdeltagare Avgränsat/förtydligat mer så att inte respondenterna blandade in irrelevant information Övrigt Bra och trevligt mötesklimat har bidragit positivt till arbetsresultatet. Skype-möten är ok som kontrollstationer, men ersätter inte arbetsmöten på plats. Ulrika och Maria ska ha mycket beröm för sitt arbete. Hade själv kunnat vara mer aktiv, men då gruppen var så bred och kunnig så litade jag mycket på övriga. 9 Rekommendationer för det fortsatta arbetet Viktigt att det inte blir något glapp i arbetet. Viktigt att införande på kommuner och Lantmäteriet görs samtidigt. Bra om vi tar fram gemensamma utseenden på de detaljer vi specat både i 2D och i 3D. Samverka med division F inom Lantmäteriet Hus på ofri grund, olika relationer till fastighet. Vilken information ska registreras på byggnad i förhållande till fastighetsregistret. Skatteverket Finns intresse att upprätthålla/förbättra referens mellan taxering och byggnad? Förtydliga nyttan av resultatet/innehållet i DPS så det blir enklare för beslutsfattare på lokal nivå att tilldela resurser. Respons på genomförandet av nås endast med motiv som ekonomisk vinst, kortare genomförandetider, enklare upphandlingar presenterade i siffror.