Årsberättelse

Årsberättelse 2013-2014 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Lotta Lindberg Biträdande förskolechefer/ kvalitetsutvecklare

Valbo förskoleområde läsåret 2013/2014 Änne ett lärorikt läsår är snart tillända. Vi som arbetar i förskolan har den stora förmånen att följa barns utveckling och lärande, ofta genom hela förskoletiden. Det sker i nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har fortsatt arbetet med att hitta samverkansformer mellan förskola och hem. En viktig del är de informationsbrev vi skickar hem där vi beskriver verksamhetens arbete. Många föräldrar uttrycker uppskattning kring dessa. Utvecklingssamtalens innehåll och den dagliga kontakten med föräldrar/vårdnadshavare är något vi också lägger stor vikt vid, liksom inskolningens utformning och innehåll. Vi tar gärna emot synpunkter gällande innehåll, för att möta önskemål kring information och delaktighet. Det är viktigt att vi möts kring det som vi är överens om, likväl som att vi samtalar kring det som skiljer. Vårt ansvar är att vara tydlig med förskolans uppdrag och ansvar samt att vara lyhörd inför föräldrar/vårdnadshavares önskemål och bjuda in till dialog. Under perioder kan det finnas behov av stöd och olika insatser. Områdets special- och talpedagog är viktiga funktioner som stödjer oss i det arbetet men även den centrala elevhälsan finns att tillgå med kompetenser som kurator, psykolog, särskolekonsulenter m.fl. Vi håller också på att utveckla vårt samarbete med socialtjänstens familjestöd och med barnhälsovården. Alla som arbetar med barn och familjer kan samverka på familjens uppdrag för barnets bästa. I alla insatser har föräldrar/vårdnadshavare rätt till kontinuerlig information och delaktighet kring de insatser som görs. Detta är ett viktigt arbete som intensifierats under året och som kommer att fortgå framåt. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi har arbetat med förskolans läroplan och lagar som styr likabehandling i en struktur vi skapade efter det att förskolans läroplan reviderades 2010. Vi har arbetat systematiskt genom att fördjupa oss i olika målområden varje månad. Det som är viktigt att förtydliga är att vi i arbetet med barnen arbetar för att skapa helheter och sammanhang, i verksamheten går målområdena i varandra. Flera förskolor arbetar tematiskt vilket är ett utmärkt sätt att skapa sammanhang och öka förståelsen kring olika innehåll. Ofta kan vi se att ett pågående arbete innehåller flera av våra prioriterade målområden, exempelvis kan värdegrundsfrågor, matematik och språk- och kommunikation vävas samman i en och samma aktivitet. Det är pedagogens ansvar att synliggöra detta i reflektioner tillsammans med barnen och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Lika viktigt är att pedagoger reflekterar med varandra kring barnens lärande och genom detta synliggör egna lärdomar. Det arbetssättet kallar vi pedagogisk dokumentation och det syftar till att utveckla verksamhetens

innehåll genom att förskollärare och barnskötare får syn på nya insikter och lärdomar som får betydelse för verksamhetens innehåll. Målet under året har varit att ge möjlighet till fördjupning inom de olika målområdena. Det har vi bland annat gjort genom att samla de pedagogiska utvecklingsledarna som finns representerade på varje förskola. Vid dessa tillfällen har vi studerat läroplanstexter, läst forskningsbaserad litteratur och kopplat detta till praktiken genom att använda oss av olika dokumentationer och erfarenheter. De pedagogiska utvecklingsledarna har sedan lett kvalitetskvällar för samtlig personal på den egna förskolan. Något som är nytt för läsåret är att vi bildat parförskolor. Det innebär att personalen vid några kvalitetskvällar per termin har mött pedagoger från en annan förskola. Syftet med detta har varit att ta tillvara på pedagogers kunskaper och erfarenheter inom förskoleområdet. Det är också ett tillfälle att formulera sig inför kollegor som vi inte möter lika ofta som dem de vi samarbetar med varje dag. Särskilda insatser 2013/2014 Fortbildning och gemensamma mål kring arbetet med tecken som stöd och bildschema. Kvalitetskvällar med parförskola. Deltagit och medverkat vid utbildningsdag kring IKT (Information och kommunikationsteknik), IKT som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma kvalitetskvällar på varje förskola. Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3 kring barns inflytande och matematik. Läroplansmålen i åk 3 i fokus. Utbildning kring neuropsykiatriska funktionshinder riktad till elevhälsorepresentanterna (EHT) på varje förskola. Likabehandlingsrepresentanterna har deltagit i utbildningsdag kring Barnkonventionen. Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar, övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan. Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog, talpedagog. Vi har vid olika tillfällen bjudit in kurator från den centrala elevhälsan samt familjestöd (socialtjänsten) och representant från Grinden (för barn till föräldrar med alkohol/drogproblematik) till våra möten med elevhälsoteamen. En Välkomnande Förskola! Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Ett område som vi utvecklat gemensamma rutiner kring är läroplanens mål kring samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tagit fram gemensamma rutiner som gäller för Utbildning Gävle. Vi har haft gemensamma träffar med rektorsområdets ledningsteam och med pedagoger, där vi förankrat rutiner, överlämningsdokument samt att vi på flera förskolor skolor hittat forum för överlämningssamtal där pedagoger från förskola och skola deltar tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Det är tidskrävande för pedagoger men har visat sig vara en värdefull form av överlämning då skolan ges ökade möjligheter att skapa goda förutsättningar för de barn och familjer de tar emot och där föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet till ökad delaktighet. Hösten 2014 Vi ingår nu i Utbildning Gävle, en förvaltning som samlar alla verksamheter inom förskola, grundskola och gymnasium. I augusti är det en första gemensam planeringsdag för personal i samtliga skolformer. Innehållet riktar in sig på det viktiga värdegrundsarbetet. Bo Hejlskov Elvén som bland annat är författare till boken Problemskapande beteende föreläser under stor del av dagen. En dag om att möta olika. Annat som också är på gång är förskolornas arbete med Strategiplan IKT och kommunens miljöstrategiska program. Slutligen Jag vill avsluta även denna årsberättelse med några ord om stolthet och glädje. Det finns så mycket i förskolans arbete som ger glädje. Det är verkligen en förmån att leda en verksamhet som är så rik på fantastiska upplevelser och fina möten. Ibland möter vi såklart svårigheter och utmaningar och det behöver vi ta oss an och inte blunda inför. Det är viktigt att vi utvecklas och drar lärdomar utifrån de utmaningar vi möter. Att följa barns utveckling och lärande tillsammans med medvetna och engagerade pedagoger och övriga personalgrupper som alla bidrar till att göra var dag rik är en stor källa till stolthet och glädje. Vi hoppas att du vill dela glädjen och stoltheten med oss! Anci Rehn Förskolechef

Sofiedalsgården 2013/2014 Organisation Under året 2013/2014 har vi organiserat barnen utifrån ålder på tre avdelningar men i fyra grupper. Vi har haft tillgång till en förskolebuss som gett verksamheten möjlighet att åka till olika platser i närområdet. Bland annat till Lättings skapar -verkstad och ut till naturen. Under året har förskolans lokaler byggts ut med två avdelningar som skall öppna hösten 2014. Det har inneburit att vi på nära håll fått se ett bygge växa fram och barnen har inspirerats till egna byggnationer. Det har ibland varit mycket ljud och olika lösningar och kompromisser har behövts för att möjliggöra för alla inblandade att utföra sina arbetsuppgifter. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet I år har vi för första året provat med att erbjuda vårdnadshavare överskolningssamtal, till en skola, tillsammans med en pedagog från förskolan till förskoleklassens pedagoger. Vilket har upplevts mycket positivt, där vårdnadshavare har tillfälle att ställa frågor kring sådant man funderar över. Att delge den information om sitt barn som man tycker är viktigt för förskoleklassens pedagoger att känna till. Det lägger en bra grund för fortsatt samarbete i den nya verksamheten. Kvalitetskvällar 1 gång per månad träffas de pedagogiska utvecklingsledarna för fördjupning i olika målområden och för att lägga upp innehållet inför kvalitetskvällen den månaden. Vi utgår alltid från Lpfö 98, förskolans läroplan. I år har vi dessa kvällar samarbetat med en parförskola som varit Tallåsgården. De pedagogiska utvecklingsledarna, PUL, genomför ett innehåll med syfte att utveckla och fördjupa det pedagogiska arbetet på den egna förskolan och att driva kvalitetsutvecklingen framåt med sina kollegor. Till varje tillfälle läser alltid pedagogerna forskningsrelaterat material till de olika målområdena. Man arbetar ofta i mindre grupper där pedagogerna reflekterar tillsammans med andra vilket gör att det blir ett kollegialt lärande. Den här formen kommer att fortsätta under 2015. Pedagogiska utvecklingsledare Förskolan har detta år haft 2 utvecklingsledare, PUL. Förutom att leda kvalitetskvällar har vi tillsammans med vår parförskola arbetat med att ta fram olika dokument som skall underlätta det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna. De dokumenten har sedan presenterats för kollegorna och alla arbetslag arbetar nu i dessa dokument. Vi arbetar hela tiden för att förbättra och utveckla förskolans kvalitet och det arbetet skall kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Likabehandlingsarbetet På Sofiedalsgården har vi nu två pedagoger som är ansvariga för att planera och driva likabehandlingsarbetet på förskolan. De planerar och genomför varje månad arbetet med en diskrimineringsgrund i taget med kollegorna. Det här är ett av de områden som vi har satsat på för att utveckla. Vårt likabehandlingsarbete har blivit mer synligt för oss på förskolan. Våra kunskaper inom de olika områdena fylls på genom att vi läser eller ser filmer som är

kopplat till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna diskuterar och reflekterar över den egna verksamhetens innehåll och sitt förhållningssätt. Det finns sju stycken diskrimineringsgrunder de innebär att vi skall arbeta för att barnen utvecklar förståelse för att alla har lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Tecken som stöd Alla barn har rätt till ett språk, att kunna kommunicera och tala om vad man vill och inte vill. Vi har tillsammans med vår specialpedagog tagit fram 10 olika tecken som alla pedagoger skall använda sig av i de olika rutinsituationerna på förskolan. Barnen tar till sig tecknen väldigt snabbt och det är en metod som är språkstimulerande och det stimulerar att talet kommer igång, enligt forskningen så stimulerar det språkutvecklingen på ett positivt sätt. På flera avdelningar finns det även bildscheman för att verksamhetens innehåll skall bli så tydligt som möjligt för de barn som har behov av det. Kvalitetsarbete Under året har vi arbetat med olika målområden i läroplanen i år har det varit Förskolans värdegrund och uppdrag, Likabehandlingsarbete Normer och värden Identitet och kroppsuppfattning Naturvetenskap och teknik Barns inflytande Språk och kommunikation Matematik Förskola och hem Allt arbete utgår från Läroplanen Lpfö 98 och prioriterade delmål har tagits ut under varje målområde. Förskolans värdegrund och uppdrag, se förskolans likabehandlingsplan som finns publicerat på förskolans hemsida. Förklaring texten i målet som är skrivet med fet text är det som är prioriterat denna termin. Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Vi delar in barnen i mindre grupper för att vi pedagoger skall kunna vara nära i leken och vara med och lösa konflikter tillsammans med barnen när de händer. I de mindre grupperna får barnen även möjlighet att öva på turtagning, vänta på sin tur, hjälpa varandra, lyssna på andra och bli lyssnad på. På samlingar har en avdelning använt sig av en

egentillverkad mikrofon som symbol, den som håller i mikrofonen har ordet. De äldre barnen har intervjuats om vad en bra kompis är, i början på terminen och samma fråga i slutet av terminen. Med hjälp av teater har arbetet med hur vi är mot varandra blivit konkret för barnen. Det blir färre konflikter när vi pedagoger finns nära barnen och vi delar in dem i mindre grupper. Vi ser att fler barn är i behov av struktur och tydliga ramar där symboler som ex mikrofon är ett exempel. Genom det kommer barnen till ro och lyssnar mer på varandra än tidigare. Genom intervjuerna har barnen fått en större förståelse för vad en bra kompis är. Barnen behöver påminnas om vad vi sagt och få möjlighet att reflektera över hur man är en bra kompis. Identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, Vi arbetar för att barnen skall känna sig trygga och veta om hur en dag ser ut genom förskolans rutiner. Barnen delas in i mindre grupper där olika aktiviteter erbjuds tillsammans med andra barn. Vi pedagoger föregår med gott exempel och uppmuntarar och förstärker det positiva. Vi arbetar i tema där vi belyser olika värdegrundsfrågor i olika sammnhang. Vi pedagoger spelade upp olika konflikter från vardagen som barnen sedan fick hjälpa till att lösa. Barnen har gjort olika slags självporträtt, ritat och gjort dockor som tillsammans bor i ett kompishus. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och lyfter goda exempel på bra kompisar. Med de yngre barnen ser vi att de klarar av att vänta på sin tur när de är trygga i rutinerna och de vet att det blir deras tur ex att gå till matbordet efter matsången som är den samma varje dag för att skapa förutsägbarhet för barnen. Detta är något vi behöver arbeta med hela tiden i all samvaro med barnen. Vi ser också att barnen är i olika utvecklingsfaser vilket gör att de behöver hjälp med att förstå varandra då barn ofta tänker utifrån sin egen person. Vi ser att barnen har tagit till sig av värderingarna vi försökt förmedla, de är trevligare mot varandra och de hjälper varandra mer. De äldre barnen kan oftare sätta ord på sina känslor. Efter att vi dramatiserat för barnen och de fått ge förslag på olika lösningar har vi observerat att barnen blev nyfikna och de ville själva prova. De spelade teater och hade dramalek med kompisskap i fokus. Barnen visar vid många tillfällen sin empatiska förmåga och hjälper varandra, även att lösa konflikter.

Naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, Barnen har fått prova på olika material och tekniker som play- dooh deg, färger, sand, vatten, bygg klossar av olika slag, dupplo, pussel, brädor och pinnar och ris är några material barnen har fått möjlighet att undersöka. De yngre barnen har bland annat tillverkat en varsin maracas av en toalettrulle som fyllts med ris som sedan användes i verksamheten. Även It teknik har använts till att dokumentera och att göra en film tillsammans med de äldre barnen utifrån temasagan. Teknik som användes var dator, kamera, telefon, lärplatta. Barnen gjorde figurer och rekvisita med hjälp av olika material och olika tekniker som de tyckte passade. Filmen visades sedan för föräldrar på ett föräldramöte. Att barnen blivit nyfikna på ljudet i maraccasen, de har provat att skaka den hårt och fort sakta och löst vilket framkallar olika ljud. En del barn är otroligt intresserade av att bygga pussel, tågbanor och höga torn. Barnen intresse av att bygga med olika material och tekniker är något vi vill fortsätta utveckla även i nästa temaarbete. Överlag ser vi ett ökat intresse för teknik hos barnen. Barnen har fått jobba med problemlösning och deras nyfikenhet är drivkraften i det vi gör. Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Med de yngre barnen handlar det mycket om att bli förstådd därför arbetar vi med stödtecken för att barnen skall ha möjlighet att påverka och att ha inflytande. I barnens sommarböcker såg vi att ett stort intresse för djur fanns. Därför valde vi att arbeta med sagan om vanten med de yngsta barnen. Det har varit viktigt att vi vuxna ger barnen möjlighet att uttrycka sina tankar att bli lyssnad på. Med de lite äldre barnen har mikrofonen varit ett sätt att hjälpa barnen med att veta vem som har ordet så att alla blir lyssnad på och att även lyssna när andra vill berätta. Barnen skall ges möjlighet att påverka sin dag. De äldre barnen har till exempel berättat enskilt för en pedagog om en berättarupplevelse, som var en del i sommarboken som barn och föräldrar gör tillsammans, och efter det berättade var och en av barnen även detta i samlingen. Vi uppmuntrar barnen att komma med egna önskemål om vad de vill göra och de flesta går att uppfylla. Det gör att de vågar komma med fler önskemål och de känner sig respekterade som individer

Vi ser att barnen tar efter våra tecken, de både använder dem och känner igen dem. Ett exempel är i fruktsamlingen där alla barn ges möjlighet att få välja trots att de inte kan berätta själva ännu vad de vill ha. Genom sommarböckerna har barngruppen haft inflytande i verksamhetens innehåll och utformning. Barnen tar gärna fram sommarböckerna för att visa och berätta för andra. Genom en tydlig struktur i verksamheten så vågar de flesta barn berätta om saker i samlingen men även i andra mindre sammanhang uppmuntras barnen att uttrycka sin vilja och sina önskemål. Alla barn ville berätta om sin sommarbokför kompisarna, även de som annars är tysta och kompisarna lyssnade intresserat trots att berättelserna ibland blev långa. Vi tänker att sommarböckerna är något barnen är mycket stolta över och förknippat med barnets JAG. Därför tänker vi fortsätta med sommarböckerna även nästa termin. Genom att vi uppmuntrar barnen att komma med egna förslag och önskemål och att förklara i olika sammanhang hur de tänker så ser vi att de även vågar ifrågasätta beslut. Både hos kamrater och vuxna, de vågar uttrycka sina tankar och allas åsikter blir respekterade. Språk och kommunikation Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa förmåga, Vi pedagoger har använt oss av böcker, läst sagor, dramatiserat, flanellografsagor, sång, rim och ramsor. Vi lyssnar på varandra, samtalar och förstärker det talade språket med tecken som stöd. Vi uppmuntrar barnen att berätta för andra barn och vuxna. Vi har ett nära samarbete med Valbos bibliotekarier där vi lånar böcker men bibliotekarierna har även dramatiserat sagan vi arbetar med. På hela förskolan arbetar man i tema utifrån olika sagor. De äldre barnen har utmanats med att hjälpa sagofigurerna med en lösning på ett problem, de fick bygga egna lösningar och förklara hur de tänkte, vilket visade på en mångfald av idéer. Barnen har även själva gjort sin ritning, de har skrivit, ritat och berättat om sina tankar i vårt temaarbete. Bamse kluringar med språk och kommunikations utmaningar har en grupp utmanas med vilket visat sig vara spännande för barnen, ett lustfyllt lärande tillsammans med andra. Vi har fångat upp barnens intressen för språket och det skrivna ordet. Vi har lånat lättlästa böcker som finns tillgängligt för barnen. Barnen är intresserade och vill höra sagan om och om igen. De känner karaktärerna och kan själva läsa sagan med hjälp av bilder eller symboler. Intresset för böcker och läsning har ökat hos barnen. Barnen orkar hålla koncentrationen och lyssna längre stunder när de känner igen sagan och karaktärerna. De äldre barnens lösningar på bygget sitter på väggen så att alla barn skall kunna ta del av hur olika vi kan tänka och att det finns flera lösningar på samma problem. Det tydliggör mångfalden i gruppen på ett positivt sätt. De skrivkunniga barnen har

gjort egna sagor med både text och bild. Flera barn har lärt sig att läsa själva. Barn som ännu inte har knäckt läskoden blir otroligt inspirerade av de som kan läsa och skriva. Barnen ser och läser skyltar i vår omgivning. Vi har sett att det är viktigt att vara öppen för olika metoder att använda skriftspråk, dator, lärplatta osv. Matematik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Vi observerar hur barnen utforskar t.ex. volym och avstånd. Det kan vara att barnen provar om de får plats i trånga utrymmen och på så vis skaffar sig erfarenheter om rummets volym. I verksamheten finns olika material att undersöka som petflaskor med olika mängd i, bilder på väggarna. Matematiken synliggörs även i temat genom den saga vi arbetar med genom olika lägesord, antal mm. Bamse kluringarna har synliggjort begrepp som framför, bakom, bredvid, lång, kort osv. En grupp har byggt en bensin pump som skall vara ute på förskolan, i det arbetet fördes många matematiska resonemang mellan barnen ex vi ska ha slangar det här är en fyrkantskork... tillsammans har vi räknat ut hur bensinpumpen ska se ut, hur stor ska den vara och hur långa brädor behövs. En annan grupp har arbetat med att göra ett landskap med vulkan, lavamonster och Hulken. Barnen fick mäta upp och blanda tapetklister inför projektet med vårt landskap, de fick själva mäta och kapa så delarna passade in. Genom att vi skapat miljöer som utmanar barnen att undersöka ser vi att intresse har väckts i gruppen. Flera av de yngsta barnen räknar i olika sammanhang ex sand kakor i sandlådan och det har väckt intresse för färger och lägesord. Barnen använder hela kroppen för att lära sig de olika begreppen och vi pedagoger bekräftar. De äldre barnen använder sig av olika matematiska begrepp och samtalar om det i vardagen. De mäter och jämför längder, volym ex mjölken i glaset eller vem de sitter mittemot, bredvid osv. Genom att skapa meningsfulla sammanhang integreras alla våra målområden på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi ser att de matematiska begreppen blir tydliga för barnen när vi konkret visar dem i vardagliga situationer och barnen tar lättare till sig när vi visar på ett lekfullt sätt.

Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, Till de nyinskolade föräldrarna har vi delat ut enkäter där de svarat på frågor om hur de upplevt inskolningen. Inför utvecklingssamtalet har föräldrarna fått svara på några frågor som handlat om barnens trivsel och intressen. Vi skriver veckobrev varje vecka för att göra föräldrar delaktiga i verksamheten. Vi har samtal efter behov med föräldrar och dagliga samtal vid lämning och hämtning av barnen. Föräldraforum och föräldramöte har erbjudits. Utifrån svaren på enkäterna som nyinskolade familjer svarar på ser vi att de flesta är positiva. Eftersom svaren är anonyma tror vi att resultatet är trovärdigt. Vi upplever att föräldrar blir mer delaktiga i verksamheten när de får möjlighet att förbereda sig inför utvecklingssamtalet genom att svara på frågor som har fokus på barnet och dess intressen. Det framkom önskemål om att få mer information angående bygget på förskolan vilket gjorde att bygginformation fick bli en stående punkt på veckobrevet. Överlag har vi nöjda föräldrar som känner sig delaktiga och några vill ha mer daglig information. Föräldrar som har barn på förskolan mellan 9-14 eftersöker mer information. Det har varit svårt att lösa för oss, särskilt bussveckorna då många föräldrar står och väntar har det varit svårt att hinna ge alla en personlig återkoppling. Vi har erbjudit att de kan boka en tid vid annat tillfälle eller att söka upp en pedagog vid behov. Många av föräldrarna läser våra veckobrev men inte alla. Vi har gjort några förändringar för att göra dem mer lätt tillgängliga och lättlästa, skriva kortare och i punktform. Till föräldraforumet kom tre föräldrar och vi har ca 70 barn på förskolan. Vi tolkar det som att den formen inte är attraktiv. TACK alla ni som med ert engagemang är med och utvecklar förskolans verksamhet så att det gagnar barnens framtid. Nu ser vi fram mot ett nytt spännande förskoleår hösten 2014. Helena Baggström Biträdande förskolechef