EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 4 DECEMBER 2007 Personliga ombud ger stöd i vardagen Ny vårdform i spåren av Miltonutredningen Second opinion stärker patientens rättigheter SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007 1
inledare Jag vill börja med att önska alla läsare ett GOTT NYTT ÅR! Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet. Tidningen ska spegla förbundets själ. Den ska skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom och dess följder. Phren är det grekiska ordet för själ. Phrenicus är också namnet på en nerv som finns i mellangärdet. Phrenicus utkommer fyra gånger om året och skickas till förbundets medlemmar. Nästa nummer kommer i mars 2008. Gästskribenter ansvarar själva för sina åsikter.redaktionen ansvarar inte för, och tar sig friheten att redigera i, insänt material. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Rakel Lundgren, tel 0278-410 30 REDAKTIONSKOMMITTÉ Birgitta Andersson, IFS Norrköping Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg Kristina Kleinert, förbundskansliet Per Torell, IFS Lund REDAKTÖR Annica Holmberg, Burson-Marsteller ADRESS Schizofreniförbundet Hantverkarg. 3G, 112 21 Stockholm Tel 08-545 559 80 Fax 08-545 559 81 office@schizofreniforbundet.se www.schizofreniforbundet.se OMSLAG Foto: www.fotoakuten.se Åren går säger vi alla och beklagar oss över tidens snabba gång. Men allt går inte lika fort. Satsningar på psykiatrin har under många år låtit vänta på sig. Men nu har regeringen utsett en koordinator som skall ansvara för att ta fram en handlings- och genomförandeplan utifrån Nationella Psykiatrisamordningens utredning och rapport. Det är P-O Sjöblom, biträdande sjukvårdsdirektör i Stockholm, som har fått det hedervärda uppdraget. Han har en gedigen kunskap och är en erfaren psykiatriker. Vi gläder oss och gratulerar såväl honom som oss själva till denna utnämning. Tillgänglighet är ett ord som är på modet inom all hälso- och sjukvård. Den viktigaste förutsättningen för tillgänglighet är nog tillgången på läkare. Utan läkare finns inte tillgång till utredning eller behandling och därmed ingen vård, varken sluten eller öppen. Bristen på läkare inom den psykiatriska vården är ingen nyhet. Bristen ser inte heller ut att minska. Tvärtom. Stafettläkare får allt oftare kallas in. Det är naturligtvis inte bra i en vård där kontinuiteten är så viktig. Men medaljen har också en framsida. Det kan vara positivt att någon annan läkare gör en ny bedömning. Efter åratal blir man faktiskt hemmablind. För övrigt är det möjligt att söka en andra bedömning second opinion. Hur man kan skriva går att läsa på sidorna fyra och fem i detta nummer av Phrenicus. Personliga ombud har också hamnat i fokus för den rådande debatten. Det diskuteras mycket om ombudsverksamhetens fristående ställning. Lätt att säga men svårare att tillämpa. I Skåne började man tidigt med att försöka lösa denna knut. Verksamheten sträcker sig över hela Skåne och man har lyckats väldigt bra. Här i tidningen, på sidan sex och sju, kan du själv läsa en intressant artikel om den systematiserade kvalitetssäkring man genomför i Skåne. En annan fråga som också diskuteras och är i stöpsleven är definitionen av målgruppen för Personliga Ombud. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att lämna olika förslag till hur målgruppen kan definieras tydligare så att den uppfattas mer likvärdigt över hela landet. Schizofreniförbundet har deltagit i Socialstyrelsens beredningsgrupp för Personligt Ombuds verksamhet. I en särskild skrivelse till regeringen framhåller förbundet att PO skall vara till för kärngruppen, som PO kom till för i samband med Psykiatrireformen. Om liknande verksamhet skall inrättas för andra grupper skall det vara en egen verksamhet med annat namn och särskilda pengar avsättas för det anser förbundet. UPPLAGA 5000 exemplar MANUSSTOPP Nr 1/2008: 15 februari 2007 TRYCK Papertalk AB, Stockholm 2007 Sveriges riksdag har vid två tillfällen, 1992 och 1999, beslutat om målgruppen. Så länge Psykiatrireformens mål inte är uppnått kan vårt förbund inte förorda en utvidgning av målgruppen. Det viktiga nu är inte hur vi skall utvidga målgruppen utan hur vi skall kunna effektivisera insatserna så att Riksdagens mål kan nås inom rimlig tid. Rakel Lundgren förbundsordförande 2 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007
Ny vårdform i spåren av Miltonutredningen Förra året lämnade den Nationella psykiatrisamordningen, ledd av Anders Milton, in ett slutbetänkande kring hur den psykiatriska vården i Sverige kan förbättras och utvecklas. Slutbetänkandet har varit ute på remiss hos berörda instanser och resulterat i ett antal nya regeringsuppdrag som ska förbättra den psykiatriska vården i Sverige. I juni presenterade regeringen sin psykiatrisatsning för 2007. Socialstyrelsen har fördelat 145 miljoner kronor till kommunerna för att de ska förbereda för den nya vårdformen Öppen vård med särskilda villkor. Den nya vårdformen är tänkt för personer som vårdas inom rättspsykiatrin och för personer i psykiatrisk tvångsvård med särskild problematik. Om vård på psykiatrisk inrättning inte behövs men det ännu är för tidigt för utskrivning ska en patient kunna föras över till öppen vård med särskilda villkor. Idag ges i stället längre permissionstider än vad som är tillåtet i lagen. I den nya vårdformen kan villkor ställas som till exempel att man tar sin medicin, accepterar ett boende, sysselsättning, stöd och service eller andra insatser från kommunen för att inte återfalla i brott eller missbruk. Personer som insjuknar måste få mer hjälp i ett tidigt skede och först när alla chanser till vård på frivillig väg är uttömda ska tvångsvården verkställas på ett humanitärt och rättssäkert sätt. Det finns behov av öppen vård med särskilda villkor för vissa svårt sjuka patienter. En person som annars skulle vistas långa tider på sjukhus får då bo ute i samhället. Frågan är om det finns fungerande metoder, resurser och kompetens för att få det att fungera i kommunerna. Och räcker 145 miljoner för att genomföra de förändringar som krävs? Vi tror inte det. Det gäller att de ansvariga SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007 noggrant överväger riskerna så att inte fler personer än vårdformen är tänkt för förs över till öppen vård med särskilda villkor i stället för att skrivas ut. Jag hoppas också att de involverar oss intresseföreningar i utvecklingen av metoder för att minimera användningen av tvångsvård, säger förbundsordförande Rakel Lundgren. Utredningsuppdrag Under 2007 har Socialstyrelsen fått ett antal utredningsuppdrag för satsningar inom psykiatrin. De handlar om förbättrade kvalitetssystem, kompetensutveckling och uppbyggnad av ett nationellt kunskapscentrum. Sveriges Kommuner och Landsting har fått pengar till förbättringar av den psykiatriska vården och omsorgen för barn och unga. Brist på psykiatriker I november presenterade Socialstyrelsen flera förslag till hur kommuner och landsting med stöd av staten långsiktigt ska arbeta för att kompetensen ska höjas bland dem som arbetar med personer med psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder. Vidare har Socialstyrelsen lämnat en skrivelse till regeringen med förslag på åtgärder för att minska bristen på specialister i psykiatrin. Socialstyrelsen påpekar att tillgången på psykiatriker är betydligt lägre än efterfrågan och att de regionala skillnaderna är stora med många vakanser i vissa delar av Regeringen har tagit beslut om en ny vårdform. Foto: www.fotokuten.se landet. I Stockholms sjukvårdsregion finns flest specialister i psykiatri - 28 per 100 000 invånare. Norra och sydöstra regionen har det lägsta antalet psykiatriker - 9 per 100 000 invånare. Genomsnittet i landet är 18 per 100 000. Regeringen anställer koordinator Som ett led i regeringens arbete med att förbättra den psykiatriska vården har Socialdepartementet anställt psykiatrikern P-O Sjöblom. Han ska ansvara för planeringen av regeringens fortsatta psykiatrisatsningar, bland annat den handlings- och genomförandeplan som ska tas fram. Schizofreniförbundet fortsätter givetvis att följa den psykiatriska vårdens utveckling. Annica Holmberg 3
Ansökan om Second opinion Till vårt kansli kommer ofta frågor om man kan få en annan läkare att göra en ny medicinsk bedömning. Man har haft samma läkare i tiotals år och allt verkar gå i stå. Både du och läkaren blir hemmablinda och det kan vara bra att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare. Personer som har drabbats av schizofreni eller liknande psykoser uppfyller oftast de krav som ställs i lagen. Men den rätten gäller bara för de viktigaste medicinska bedömningarna och den gäller bara när det finns flera medicinskt motiverade behandlingar eller bedömningar att välja mellan. Den andra medicinska bedömningen (the second opinion) kan ges av en specialistläkare var som helst i Sverige. Gå gärna in på landstingets och kommunens hemsidor och läs vad de skriver. Hur gör man? Skriv en ansökan till behandlande läkare som avgör om du kan få second opinion. Skicka ansökan också gärna för kännedom till chefen eller annan viktig person. Tala gärna om ifall du har haft en juridisk kunnig person till hjälp och skriv då behjälplig med ansökan har varit förvaltare (Personligt Ombud, jurist, god man etc). Bered dig på kamp och upprepa din ansökan om svaret dröjer. Ställ ansökan till den behandlande läkaren. Ange vem Foto: www.fotoakuten.se Skriv en ansökan om du vill få second opinion. Foto: www.fotoakuten.se som är sökande med namn adress och födelsenummer. Det är den som är patient som är sökande. Skriv också till vem eller vilka skrivelsen går för kännedom. ANSÖKAN GÄLLER Medicinsk bedömning enligt 3 a 3 st. hälso- och sjukvårdslagen Härmed ansöker jag om förnyad medicinsk bedömning. Enligt 3 a 3 st. hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skall landstinget ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning i det fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den förnyade bedömningen kan föranleda. Jag vill att den förnyade bedömningen omfattar: Anamnes och social utredning Aktuell behandling, inklusive symtomskattning (PANNS) Aktuell somatisk status inklusive neurologisk status Neuropsykologiska test som omfattar aktuell status vad gäller bl.a. uppmärksamhet, minnesfunktioner och exekutiva funktioner. Syftet med den neuropsykologiska delen av bedömningen är dock inte att ta ställning till diagnosen, utan att ge ett underlag för främst rehabiliteringsbehov samt behov av stöd och service. Utredning av funktionsnivå (inklusive bedömning av arbetsterapeut), psykosociala förhållanden och omvårdnadsbehov. Mitt önskemål är att den förnyade medicinska bedömningen görs av XX och adress. Om ni ringer mig ska ni respektera min skrivelse, då jag blir pressad av telefonsamtalet. Min skrivelse gäller. Jag önskar erhålla ett skriftligt svar på min ansökan, i enlighet med 21 förvaltningslagen UNDERSKRIFT AV SÖKANDEN 4 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007
Nya ersättare i styrelsen Foto: Solve Vid Kongressen i maj valdes tre nya ersättare för Schizofreniförbundets styrelse. Vi presenterar två av dem här och återkommer i nästa nummer med en presentation av den tredje, Lise-Lott Nilsson. Kurt Kjell, Luleå Varför engagerar du dig i Schizofreniförbundet? Jag vill jobba för att förbundet ska synas mer. Om vi blir synligare kan vi nå ut till fler och lättare stödja och hjälpa dem. Du kan även ansöka om Individuell plan. Foto: www.fotoakuten.se Här följer ett förslag till ansökan om man vill ansöka om Individuell plan. Ställ ansökan till biståndshandläggaren i Handikappomsorgen eller Socialtjänsten i kommunen. Ange den sökandes namn, adress och födelsenummer. Skicka gärna ansökan för kännedom till någon chefsperson. Det är den som har funktionshinder som är sökande. ANSÖKAN GÄLLER Individuell plan enligt socialtjänstlagens 4 kap. 1 samt 5 kap. 7 och 8 Härmed ansöker jag om att en individuell plan upprättas i samråd med mig (och min anhöriga.) Planen ska bland annat omfatta dessa områden: Uppföljning av ev. tidigare planer och aktuell vårdplan inom hälso- och sjukvården Aktuell behandling och rehabilitering från hälso- och sjukvården Verkställda, beslutade och planerade stödinsatser från kommunen Allmän daglig livsföring i och utanför hemmet, privatekonomi Nuvarande sysselsättning, framtida arbete och utbildning För varje område som planen omfattar skall anges nuläge, långsiktig målsättning, åtgärder samt vem/vilka som ansvarar, samt planerad uppföljning. Om ni ringer mig skall ni respektera min skrivelse. Jag blir pressad av telefonsamtal. Min skrivelse gäller Jag önskar erhålla ett skriftligt svar på min ansökan, i enlighet med 21 förvaltningslagen. UNDERSKRIFT AV DEN SÖKANDE Rakel Lundgren Vilka är de viktigaste frågorna att driva tycker du? Stärka tilliten för de drabbade (PROSPECT). Fler ska få den hjälp de behöver, så att de kan klara av livet lite lättare. Viktigt att minska okunskapen. Viktigt att nå ut till människor utanför centralorterna, de lokala föreningarna väldigt viktiga. Göta Malm, Södertälje Varför engagerar du dig i Schizofreniförbundet? Jag vill få mer inblick och utöka min kunskap inom området. Vilka är de viktigaste frågorna att driva tycker du? Forskningen på mediciner som inte ger så starka biverkningar. Innan dessa finns måste vi fokusera mer på regelbundna läkarkontroller för patienterna, och då även fokusera på den kroppsliga hälsan. Påverka samhällets inställning till psykiskt sjuka. Patienterna ska få hjälp fortare och inte avvisas av psykiatrin. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007 5
I syfte att tillvarata själverfarnas och närståendes erfarenheter och implementera dessa i såväl en verksamhetsidé som en verksamhetsutveckling bildades PO-Skåne (Personliga Ombud i Skåne) år 2000 av representanter för samtliga RSMH- och Schizofreniföreningar i Skåne. Formen blev en ideell förening med samtliga föreningar i Skåne som medlemmar. Styrelsen består av tre ledamöter och tre suppleanter från Schizofreniföreningarna. Ordförandetskapet innehas idag av Lars Bogren. Klienterna kommer alltid först för de personliga ombuden i PO-Skåne Bakgrunden till att föreningen bildades var att det bland själverfarna och närstående fanns en allmän uppfattning om att det lätt uppstår målkonflikter mellan klienterna på ena sidan och kommunernas, landstingens med fleras intressen på andra sidan.. Vidare ansågs det att personliga ombud, som anställs av kommuner, kan få svårigheter när det gäller att på ett tydligt sätt föra klienternas talan vid konflikter och problem. Det fanns även en erfarenhet av att kommunernas uppsökande verksamhet hade svårigheter att nå en del personer med uppenbara hjälpbehov, eftersom dessa personer var rädda för och misstänksamma mot dem som företrädde myndigheter, vård- eller serviceorgan. Följden av detta blev oftast att personerna drog sig undan olika former av kontakter och hjälp. Fristående ombud har lättare att nå dessa personer. PO-Skånes värnande om klienternas integritet och självbestämmande har skapat trygghet och bland annat inneburit att klienter, som inte vill ha kontakt med vare sig socialtjänsten eller sjukvården, har vågat söka sig till oss för att få olika former av stödinsatser. Täcker hela Skåne Det är de lokala RSMH- och Schizofreniföreningarna i Skåne som står bakom PO-Skåne. Föreningen arbetar oavkortat med stöd till personer med långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder och har därmed ingen annan verksamhetsgren som kan prioriteras före eller konkurrera med denna inriktning. Således arbetar även verksamhetschefen oavkortat med denna verksamhet. Detta förhållande medger vidare att vi kan lägga stor tid och kraft på att hålla oss uppdaterade i det som sker inom vårt verksamhetsområde. Idag har PO-Skåne entreprenad-verksamhet i kommunerna Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Lomma, Lund, Osby, Trelleborg, Ystad, Ängeholm och Östra Göinge. För att hålla samman denna verksamhet som är spridd över hela Skåne har vi utarbetat ett genomtänkt och sammanhållande kitt för organisationen. Vidare är verksamhetschefen alltid mycket delaktig i den dagliga verksamheten och ständigt tillgänglig för medarbetarna. Klienten i fokus PO-Skåne har alltid siktet inställt på klientperspektivet. Oavsett vad som händer över tiden är det alltid klientens intressen som sätts i centrum hos oss. Det vi gör sker således alltid på klientens villkor alltid utifrån dennes behov, önskemål och rättigheter. Målen för PO-Skånes verksamhet är mycket tydliga och väl förankrade hos medarbetarna.. likaså rådande arbets- och synsätten. Våra ombud är mycket väl insatta i de arbetsuppgifter som de är ålagda att utföra och som vi har kommit överens med våra uppdragsgivare om att utföra. De är därmed mycket medvetna om att de till exempel inte ska utföra sådana arbetsuppgifter som andra samhällsorgan är satta att sköta eller har åtagit sig att sköta. De är också väl införstådda med att deras uppgift bland annat är att länka klienter till olika former av samhällsstöd, sysselsätningar, utbildningar, kurser m m. Därför har våra ombud inte några andra sysslor än de som är att hänföra till genuint ombudsarbete. Om det vore på annat sätt skulle risken att urholka det genuina ombudsarbetet vara stort. Halvårsplaner med uppföljning En mycket viktig del i PO-Skånes verksamhet är det som vi kallar uppsökande verksamhet och utåtriktad information. Ombuden upprättar halvårsvis planer för dessa arbetsuppgifter. Planerna redovisas kontinuerligt för verksamhetschefen som även tar del av uppnådda resultat. Flexibla arbetstider Det är en allmän uppfattning bland själverfarna och anhöriga att den som sitter på ett kontor har ett maktövertag gentemot den besökande personen. Vi har därför valt att våra ombud så långt som det är möjligt ska träffa klienten i dennes hem eller på andra neutrala platser som denne accepterar. Av erfarenhet vet vi också att klienternas behov av hjälp och stöd inte är begränsat från klockan 8.00 till klockan 16.00 på vardagarna. Eftersom det alltid är klienternas behov som är styrande för våra ombuds hjälp- och stödinsatser så har vi därför skapat möjlighet till stor flexibilitet även när det gäller arbetstidsförläggningen. I praktiken innebär detta bland annat en arbetstidsförläggning med hela veckan som spelrum, utifrån de tider som klient och ombud tillsammans kommer överens om. 6 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007
PO-Skåne arbetar över hela Skåne. De har alltid klienten i fokus och har bland annat flexibla arbetstider, för att ge ökad tillgänglighet. På bilden syns merparten av teamet. Kvalitet är ett ledord PO-Skåne har byggt upp en väl etablerad och känd verksamhet som borgar för livskvalitet. Detta har emellertid inte fått oss att slå oss till ro. Vi vidareutvecklar och förbättrar ständigt vår verksamhet. Vi tar ständigt del av själverfarnas och anhörigas synpunkter och erfarenheter samt nya forskningsresultat. Och vi deltar alltid på kurser, konferenser och seminarier när vi finner att dessa kan ge oss nya kunskaper, impulser och feedback. Vi deltar i forskningsprojekt när så erbjuds. Vi tillvaratar våra medarbetares olika kompetenser och erfarenheter likväl som vi tillvaratar den kunskap och erfarenhet vi får från många externa kontakter. Vi är en lärande organisation där hög kvalitet liksom ordning och reda utgör ledord. Vi lägger stor kraft på olika moment som syftar till att levandehålla och vidareutveckla vår position, vårt grundläggande ansvar och våra skyldigheter gentemot vår målgrupp, liksom våra arbetsmetoder och förhållningssätt. Internetbaserat datasystem Vi har därför utarbetat ett antal metoder och verktyg som direkt kan hänföras till vårt arbete med att säkerställa kvaliteten och ordningen i vår verksamhet. Som exempel på verktyg som vi idag använder oss av kan nämnas vårt unika och mycket väl genomtänkta datasystem. Det innehåller bland annat ett internet-baserat redovisningssystem som är en del av driften och utgör en väsentlig del av PO- Skånes utveckling till ett kunskapsbaserat företag inom tjänstesektorn. Systemet använder vi bland annat för klientregistrering samt tid- och åtgärdsrapportering. Detta gör det fullt möjligt för till exempel verksamhetschefen att konstant följa upp ombudens rapporterade tider per klient och arbetsuppgift och ombuden kan själva se i en diagramform hur de disponerar sin tid. Systematiserad kvalitetssäkring Pålitlighet är ett annat ledord som PO- Skåne alltid och i allra högsta grad värnar om! Vi anser därför att denna typ av redovisning utgör en av de viktiga delarna när det gäller att garantera och bevisa att våra klienter får de tjänster som vi genom avtal åtagit oss att utföra. Genom användandet av detta system har vi också eliminerat risken att ombudens arbetsuppgifter ska utmynna i något annat än vad de är avsedda till. Klienternas namn förekommer aldrig i vårt redovisningssystem, de registreras endast med nummer, initialer, ålder och kön. Vårt datastystem inrymmer också en mycket väl planerad och omfattande informations-, kunskaps- och erfarenhetsbank för våra medarbetare. Unikt datasystem Vad vi hitintills känner till så är vi ensamma om att säkerställa kvaliteten i denna typ av verksamhet med hjälp av ett datoriserat system. Informationen om systemet har emellertid nu spritt sig ute i landet och rönt stort intresse hos flera kommuner som själva bedriver denna typ av verksamhet. I vårt kvalitetsarbete håller vi just nu på med införandet av ett system som innebär att vi fortlöpande ska kunna få reda på hur nöjdheten med vår verksamhet ser ut. Den undersökningsmodell vi valt att tillämpa består av flera olika delar. PO-Skåne har självfallet en egen hemsida, se www.po-skane.org Lars Bogren, ordförande PO-Skåne Ann-Christin Lööf, verksamhetschef, PO-Skåne SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007 7
POSTTIDNING B SCHIZOFRENIFÖRBUNDET Hantverkargatan 3G 111 21 Stockholm Gästskribent: Monica Beckman, IFS Nacka/Värmdö Okonventionella vägar för att skapa livslust och berikande upplevelser Stiftelsen SKUTAN startade år 1993 med arvsfondmedel för att skapa arbete och meningsfull sysselsättning åt personer som hade kontakt med psykiatrin inom landstingsområdet Stockholm sydöst. Huvudsyftet var, och är fortfarande, att samla in slantar för fortlevnad och utveckling av sådant som ger livsmening åt dem som ofta befinner sig utanför den vanliga arbetsmarknaden och övriga sociala sammanhang samt att bevaka att kommunen fullgör sina åtaganden inom arbete och verksamheter för målgruppen. Som ordförande knöt jag samman en grupp hängivna personer som förklarade sig villiga att bjuda på sina tjänster helt utan någon som helst ersättning. Det blev en skön blandning av lekmän och fackfolk, politiker ur olika läger, beslutsfattare och utförare. Vilken styrka och öppenhet vi fått genom denna blandning! Bussdrömmen blir verklighet Vi benämnde oss insamlingsstiftelse och ventilerade strategier för att få en god ekonomisk bas. Som ideellt arbetande verksamhet är stiftelsen skattebefriad, vilket innebär att 100% av det som samlas in kan gå direkt till det vi stödjer. År 1994 utkom min bok Smärtkraft och arvodet för den skänkte jag som en uppmuntrande grundplåt till SKUTAN. Jag hade sedan längre upprörts över att så många drabbade aldrig kunde förflytta sig till intressanta platser i brist på transportmöjligheter en minibuss vore något att skaffa fram för stiftelsen. Efter månader av sökande och lobbying bland okända fonder samt privatpersoner som bistod med mindre summor att lägga på hög skedde det första undret. Ett äldre, barnlöst par skänkte stiftelsen medel att köpa en buss. Toyotabussen av årgång -94 ägs av SKUTAN men disponeras av alla verksamheterna inom socialpsykiatrin. Villkoret är att en anställd person svarar för skötsel, service och körjournal samt att socialpsykiatrin svarar förr driftskostnaderna. SKUTAN står också ekonomiskt för en sommarvistelse för 25 personer i skärgårdsmiljö där boendestödspersonal får förlägga sitt arbete till en socialt värdefull samvaro med sina klienter. Såväl de boende som dagbesökare transporteras med bussen, frivilligkrafter hjälper till med körningen. Ännu en generös gåva Så kom överraskningen som blåste vind i SKUTAN s segel. De generösa bussgivarna var nu hedersmedlemmar i styrelsen och vi hade en varm och personlig kontakt som vuxit sig allt starkare då vi utbytte regelbunden information om hur vi på bästa sätt kunde komplettera kommunens begränsade insatser. Vid ett besök hos vännerna kände jag att något extra var på gång. Efter tedrickande och trevligt samtal kom överraskningen. SKUTAN får en miljon som donation från dessa generösa givare! Otroligt!! Deras kommentar det är roligare att själv få se glädjen över gåvan än att den i framtiden kommer i testamentsform. Jag dansade därifrån på moln helt överväldigad och samtidigt uppfylld av vår styrelses ansvar att på bästa sätt förvalta den stora summan. Möjligheterna att göra stora insatser för målgruppen mångfaldigades i ett slag. Bussen byts ut Vi beslutar oss för att ta reda på vilka drömmar och önskemål som finns hos besökarna på träfflokalerna och i olika former av gruppboenden och beger oss ut på intervjubesök. En mängd kreativa tankar fördes fram från gäster och boende. Våra välgörare hålls underrättade och gläds med oss. För någon månad sedan fick SKUTAN ännu ett glädjebud. Samma vänner förklarade att den gamla bussen nog borde bytas ut mot en nyare och bättre eftersom användandet varit flitigt. En stor peng fördes över för att finansiera en skinande niositsig 2004 års modell. Boende och personal samlades som flugor kring en sockerbit när jag parkerade efter en premiärtur där jag med hjärtat i halsgropen prövat alla tänkbara manövrar inklusive 400 meters ofrivilligt backande på smal väg. SKUTAN seglar vidare Till minne av en kär bortgången stiftare och styrelsemedlem med seglarvurm har en särskild fond upprättats inom stiftelsen Karl-Arnes jolle. Från denna kan mindre belopp delas ut till öronmärkta aktiviteter som stimulans till utveckling av vissa brukarinitiativ. SKUTAN seglar vidare med sin glada besättning som fått bekräftelse på att änglar finns och uppgiften att på ett okonventionellt sätt fylla de hål som finns i samhällets grovmaskiga nät. Dessa faktorer lägger en värdefull grund till samverkan och förståelse mellan alla som vill verka för ökad livskvalitet och mening. 8 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2007