Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6%
För kunskap och bildning 3
4
Stort samhällsintresse för språk och skola Helsingin Sanomats enkät hösten 2011 visade på stort intresse bland finskspråkiga för tvåspråkig skola (55 proc av finskspråkiga i huvudstadsregionen, oktober 2011) Tvåspråkiga skolor föreslagna i Helsingfors och Lovisa Samlokaliserade skollösningar etableras på flera håll Stora och varierande behov av utveckling av undervisning i det andra inhemska I april 2014 blev antalet finländare med annat modersmål än finska eller svenska för första gången större än antalet finländare med svenska som modersmål Omfattande debatt om den så kallade nordiska skolan och skolnät i Helsingfors 5
Läroplansförändringar Kulturell mångfald som självklar och inherent aspekt av undervisning Pluralistiska utgångspunkter och förväntningar Alla är flerspråkiga Alla lärare är språklärare Alla är mångfald Mångfald (språklig, kulturell, social) är en integrerad del av hela skolans verksamhet och uppdrag 6 2016-09-15
Samlokalisering tvåspråkig skola språkbad Normal skola: enspråkig skola i egna lokaler Samlokaliserad skola (eller annan institution): självständig verksamhet som delar lokaler med annan eller andra självständiga verksamheter Två- eller flerspråkig skola (eller annan institution): självständig verksamhet som bedriver undervisning (eller annan verksamhet) på fler än ett språk Språkbad: pedagogisk lösning där elever undervisas på ett annat språk än deras modersmål 7
Projektet Språkmöten: samlokaliserade (svenska-finska) utbildningsverksamheter Åtminstone: 65 daghem (10 samlokaliserade och 55 tvåspråkiga) 42 samlokaliserade grundskolor på 21verksamhetsställen (2 per skolbyggnad) 4 samlokaliserade andra stadiets utbildningar Språklig samlokalisering av utbildningsverksamheter är etablerat, har pågått länge, men har inte gjort tydliga avtryck i det allmänna medvetandet om skola och språk Kunskaperna om vad daghemmens olika språklösningar innebär är mycket begränsad, och också skollösningar vet vi för lite om. Fritidsverksamheterna är i praktiken helt outforskade. 8
Stor variation i praktiska arrangemang Borgå: Hindhår- Hinthaara Helsingfors: Östersundom- Sakarinmäki Nurmijärvi: Vendlaskolan- Syrjälän koulu Pedersöre: Edsevö skola Edsevön koulu S:t Karins: S:t Karins svenska skola Hovirinnan koulu Vasa: Vasa gymnasium Vaasan lyseon lukio Delad skolgård Gemensamma raster Delat lärarrum Gemensam undervisning Annan gemensam aktivitet X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 9
Förändringar i språkanvändning i insamlat material i Vasa gymnasium (VG) och Vaasan lyseson lukio (VLL) 2011/2012-2013 10
Samlokaliserade skolor i sammanfattning Samhällskontext Enspråkighetsbaserad definition av tvåspråkighet Enspråkig rumslighet konstrueras också i delade lokaler Elever: Byggnadsorganisering förklarar inte språkanvändning och attityder Få dokumenterade kontakter över skolgränser Inga större förändringar i språkanvändning efter samlokalisering Lärare och rektorer: Graden av samarbete varierar stort Samarbete på många ställen på finska I huvudsak positiva eller neutrala erfarenheter av samarbete Ömsesidig vilja till möte och långsiktigt systematiskt arbete nödvändigt om språkmöten skall uppstå
Tvåspråkiga skolor? Marketta Sundmans rapport för Magma (december 2013) Entydigt positiva konsekvenser av tvåspråkighet på individnivå Möjligt och önskvärt att genomföra försök i Finland Möjligheter och utmaningar på samhällsnivå 12
Nödvändiga förutsättningar för försök med tvåspråkig skola (Sundman, 2013, i urval) Hälften av eleverna har svenska som modersmål och den andra hälften har finska som modersmål. Undervisningen i den tvåspråkiga skolan sker på båda språken, med klart över hälften på svenska. Modersmålsundervisning på eget/egna språk Alla ämnen undervisas på både svenska och finska Lärarna undervisar på sitt/sina modersmål. I skolan respekteras svenskspråkiga och finskspråkiga elevers språk och kultur i lika hög grad. Eleverna ska tillägna sig ett positivt förhållningssätt till mångkulturalism och till olika etniska grupper. 13
Språkliga utmaningar och möjligheter Alla språkvarianter i varje kommun, varje skola, varje klassrum, men i olika omfattning Möjlighet till mångfald: två- och flerspråkighet innebär inte utträngning eller halvspråkighet på individnivå Språkmedvetna lärare i språkmedveten skola och språkmedvetet samhälle behövs Samarbete mellan minoritets- och majoritetsspråk förutsätter starkt stöd för och särskild uppmärksamhet på minoritetsspråkets villkor Tillräcklig volym för fortsatt starka svenska rum i språköverskridande skolsamarbeten Språkval i administration, lärarrum och klassrum Klassrum (också slöjd, gymnastik, korridorer, matsalar) Skolnamn, lokaler och annan symbolisk synlighet 14