Verksamhetsplan med internbudget 2017

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-12-01 SN 2016/0738.03.01 0480-450950 Socialnämnden Verksamhetsplan med internbudget 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslaget till verksamhetsplan med internbudget för 2017. Bakgrund Socialnämnden fastställer årligen en verksamhetsplan med internbudget. I år är den framtagen efter kommungemensam mall som omfattar mål, risker och utmaningar, prioriterade områden, kvalitet, personal och ekonomiska förutsättningar. Kristina Appert Avdelningschef ekonomi Cecilia Frid Socialchef Bilaga Verksamhetsplan med internbudget 2017 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx Kristina.Appert@kalmar.se

Verksamhetsplan med internbudget Socialnämnden 2017 1

Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Socialnämndens uppdrag... 4 Verksamhetsmål... 5 Socialtjänstens mål... 5 Socialnämndens vision, verksamhetsidé och mål... 6 Utmaningar och risker... 8 Socialnämndens sammanfattande utmaningar och risker... 8 Kunskapsbaserad socialtjänst... 8 Omsorg om personer med funktionsnedsättning... 9 Missbruks- och beroendevård... 10 Social barn- och ungdomsvård... 10 Ekonomiskt bistånd... 11 Ekonomiska förutsättningar... 12 Budgetram för 2017... 12 Effektiviseringar 2014-2016... 12 Effektiviseringar 2017 - kostnadsminskning med 7 397 tkr... 13 Prioriteringar... 14 Systematisk kompetensutveckling... 14 Systematisk uppföljning... 14 Brukarinflytande... 14 Bostadsförsörjning... 14 Förändrad tillämpning av LSS... 14 Förändrat ersättningssystem för ensamkommande barn... 14 Minska långvarigt försörjningsstöd... 14 Kvalitet i verksamheten... 15 Kvalitet i socialnämndens verksamhet... 15 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 15 Planera... 16 Genomföra... 16 Följa upp... 16 Förbättra... 17 Socialnämndens mål... 17 Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad... 17 Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker... 18 Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad... 19 Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv... 19 Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik... 20 Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig... 20 Personal... 21 Rekrytering... 21 Kompetensutveckling och kompetensförsörjning... 21 2

Pensionsavgångar... 22 Sjukfrånvaro... 22 Medarbetarenkät... 22 Driftbudget... 23 Driftredovisning, bruttoram 2017... 23 Gemensamt... 23 Funktionsnedsättning LSS och SoL... 24 Volymökningar inom funktionsnedsättning LSS och SoL... 24 Individ- och familjeomsorg... 24 Flyktingmottagande... 25 Investeringsbudget... 26 Gemensamt... 26 Bilagor... 27 1. Verksamhetsmål i Hypergene... 27 Mål och indikatorer 2017- Socialnämnd... 27 Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde mottagning och utredning... 31 Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde Insatser barn och familj... 34 Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde Insatser missbruk och socialpsykiatri... 36 Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde Insatser funktionsnedsättning... 39 2. Plan för volymökning under 2017... 42 3. Detaljerad sammanställning av socialnämndens nettobudget... 43 3

Inledning Socialtjänsten skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Utgångspunkten för verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019, samt de identifierade utmaningar socialnämnden har för att möta de förändringar i lagar och krav, förordningar, nationella riktlinjer och mål som reglerar socialnämndens ansvarsområde. Även de krav på förbättringar som framkommit i det interna och externa kvalitetsarbetet och i olika jämförelsestudier såsom Öppna jämförelser och Kostnad per brukare utgör också en grund för de utmaningar som lyfts fram i planen. Syftet med verksamhetsplanen är att koppla den korta verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Socialnämndens uppdrag Socialnämnden styrs huvudsakligen av reglemente, visionen Ett Kalmar för alla samt de mål och uppdrag som ges av kommunfullmäktige. Utifrån reglementet ansvarar socialnämnden för de uppgifter som kommunen har avseende; stöd och service till personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar samt hälsooch sjukvård inom detta verksamhetsområde individ och familjeomsorg såsom missbruks- och beroendevård, ekonomiskt bistånd och socialbarn och ungdomsvård mottagandet av ensamkommande flyktingbarn tillstånd och tillsyn för alkohol, tobak och receptfria läkemedel samordningsansvar för kommunens förebyggande arbete med alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) För att knyta samman fullmäktiges långsiktiga strategi och vision om Ett Kalmar för alla med socialnämndens långsiktiga strategi och vision för socialtjänsten har ett visionshus arbetats fram. I socialnämndens visionshus illustreras och tydliggörs sambandet mellan fullmäktiges vision och socialnämndens vision, uppdrag, mål och värdegrund. Visionshuset skapar på ett lättöverskådligt sätt en gemensam målbild av socialtjänstens uppdrag, vilket underlättar både styrningen och förståelsen av socialnämndens uppdrag. 4

Verksamhetsmål Socialtjänstens mål I socialtjänstlagens portalparagraf är följande mål formulerade för nämnden: Socialtjänsten skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlag (2001:453) I nämndens uppgifter ingår också ansvar för de uppgifter som kommunen har enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningens mål är formulerat enligt följande: Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade I hälso- och sjukvårdslagen är följande mål formulerade för nämnden: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska särskilt vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) En verksamhet har, enligt Socialstyrelsen, god kvalitet när den uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats av sådana föreskrifter. Socialstyrelsen har definierat begreppet god kvalitet utifrån aktuell lagstiftning för området med hjälp av kvalitetsdimensioner. Dimensionerna tydliggör att socialtjänstens verksamhet ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig, effektiv och jämlik. 5

Socialnämndens vision, verksamhetsidé och mål Socialnämnden har genom sitt reglemente ett mångfacetterat uppdrag. Det ligger en utmaning i att skapa en gemensam målbild i verksamheten utifrån det heterogena uppdraget. Samtidigt ska uppdraget verkställas i enlighet med kommunfullmäktiges vision, mål och värdegrund. Hur kan då socialnämnden knyta ihop och integrera de olika styrande delarna för att åstadkomma en tydlighet för så väl medarbetare som beslutsfattare? Nedan modell syftar till att visulisera socialnämndens roll i kommunen och i visionen Ett Kalmar för alla. Med modellen skapas en överskådlig bild av nämndens uppdrag, mål och vision och den röda tråden synliggörs. Socialnämndens målstyrning är ett av de viktigaste redskapen för att säkerställa att, samt följa upp hur, nämnden lever upp till de redan givna målen i lagstiftningen och därmed de uppgifter som getts nämnden via reglementet. Kvalitetsdimensionerna som beskrivits ovan ger denna möjlighet och kommer därför att utgöra socialnämndens mål. Detta sätt att formulera mål skapar långsiktighet och stabilitet. För att styra mot målen och följa upp resultaten kopplas indikatorer till målen. Med indikatorerna ges nämnden möjlighet att styra och rikta in sig på specifika utmaningar eller identifierade förbättringsområden, trender 6

och tendenser m.m. na erbjuder således möjlighet till effektiv styrning mot målen. Vid uppföljning ger indikatorerna en sammanvägd bild av hur nämndens måluppfyllelse ser ut. Utskrift från Hypergene läggs som bilaga för att tydliggöra hur socialnämndens mål är relaterade till fullmäktiges mål samt vilka styrande indikatorer som nämnden beslutat koppla till målen. 7

Utmaningar och risker Nedan följer en beskrivning av verksamhetsrisker, omvärldsrisker och verksamhetens förutsättningar utifrån förvaltningens ansvarsområden. Avsnittet inleds med en sammanfattning av förvaltningens utmaningar och risker i sin helhet. Socialnämndens sammanfattande utmaningar och risker Nedan identifierade utmaningar och risker rör främst frågor om kompetens, personalförsörjning, samordning och beslut från andra myndigheter. De identifierade riskerna och utmaningarna kan innebära svårigheter för socialnämnden att, med tilldelade budgetmedel, bedriva en verksamhet som kan leva upp till de kvalitetskrav som finns för socialtjänsten, det vill säga att vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Kunskapsbaserad socialtjänst Socialtjänsten utvecklas till att bli alltmer specialiserad och kräver därför allt djupare kunskaper inom socialtjänstens olika områden. Det ställs högre krav på att styra med kunskap för att kunna visa på faktiska resultat och nyttan med de insatser som ges. Detta förutsätter målinriktade och systematiska arbetssätt på såväl individ- som gruppnivå. Systematiska arbetssätt ger tillgång till data som kan ge en bild av vilken effekt insatserna har. En stor gemensam risk och utmaning som socialnämnden står inför är att såväl bibehålla som utveckla specialiserad kompetens inom alla områden och på alla nivåer. Inom verksamhetsområde mottagning och utredning ser man, förutom svårigheten att bibehålla och utveckla kompetens, det som en stor utmaning att säkra personalförsörjningen. Verksamhetsområdet kämpar, likt många andra kommuner i landet, med förhöjd personalomsättning samt svårigheter att rekrytera, speciellt socionomer med erfarenhet. Konsekvenserna riskerar resultera i utredningar med bristfällig kvalitet, att utredningstider förlängs samt att tillgängligheten till handläggare försämras. Inom området mottagning och utredning har man identifierat behov av alternativa vägar för introduktion och karriärsutveckling för socialsekreterare för att behålla såväl kompetens som personal. Inom socialpsykiatrins insatser finns ett kontinuerligt behov av såväl nischad kunskap om funktionsnedsättning, som av särskild kompetens kring bemötande. Ett fördjupat arbete med värdegrundsfrågor bedöms vara av stor vikt för att på ett effektivt sätt kunna möta de kvalitetskrav som finns för verksamheten. Tillgång till en yrkeshögskoleutbildning (YH) inom kompetensområdet i regionen utgör en viktig del för kompetensförsörjningen. I dagsläget finns ingen YH-utbildning i regionen. En aktör i Oskarshamn har ansökt om att få bedriva utbildning men konkurrensen om tillstånd är hård. Om ansökan blir avslagen inverkar det negativt på möjligheterna till kompetensförsöjning. Inom insats funktionsnedsättning ser man det som en stor utmaning att säkra kompetens och kunskap som stämmer överens med målgruppens behov. En bidragande orsak är att gymnasieutbildningen över tid har förändrats med sämre möjligheter till inriktning mot funktionsnedsättning. Det blir svårare att rekrytera när urvalet av sökande med rätt kompetens blir alltmer begränsat. Det ställer också krav på arbetsgivaren att kompensera för de kompetensbrister som arbetssökande har. Även semesterrekryteringen innebär en stor utmaning då det handlar om stora volymer personal. I verksamheten riskerar otillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar resultera i allvarliga brister i bemötande och omsorg om de enskilda brukarna. Inom funktionsnedsättningsområdet har det till verksamhetsåret 2016 tagits fram en basutbildningsplan som innebär att all personal på sikt ska tillförsäkras rätt kompetensnivå. Det finns ett stort behov av att genomföra konceptet för att motverka ovan beskrivna effekter. En samlad kompetensplan är också under framtagande inom mottagning och utredning. Det är en stor utmaning att under 2017 implementera dessa 8

utbildningsplaner med en sådan grad av samordning och sammanhang att insatserna inte upplevs som fragmentiserade. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Ett betydande antal personer med funktionsnedsättning som tidigare bedömts ha rätt till personlig assistans riskerar med stor sannolikhet förlora denna möjlighet i samband med att Försäkringskassan tillämpar reglerna för beslut om personlig assistans strängare. Detta medför att socialtjänstens verksamheter tvingas ställa om för att tillförsäkra att de enskildas behov tillgodoses. Det ökar också risken för att brist på bostäder med särskild service tilltar. I varje ärende där den statliga assistansersättningen dras in genereras en kostnadsökning för kommunen. Kostnadsökningen för varje ärende kan innebära allt från cirka 300 tkr upp till 1 500 tkr per år och eventuellt mer i några enstaka ärenden. Bristen på bostäder i Kalmar försvårar och omöjliggör ibland en möjlig flytt från servicebostad till ordinär bostad för brukare. I och med detta bromsas möjligheten till personlig utveckling för enskilda. Bostadsbristen medför också att personer som egentligen inte vill ha stöd, men tillhör målgruppen som har rätt till bostad med särskild service, söker och får bostad utan att sedan ta emot stödet. Detta kan medföra ett ökat behov av servicebostäder samtidigt som verkställighet av beslut om bostad med särskild service inte kan verkställas i rimlig tid för enskilda, med vite som följd i värsta fall. Det är en utmaning för socialnämnden att med hjälp av uppföljningar säkerställa att insatsen motsvarar individens behov och önskemål. Inom socialpsykiatrin riskerar en förändring i betalningsansvarslagen (BAL) medföra att insatserna måste ha beredskap att, med väsentligt mycket kortare varsel än i dag, ta emot utskrivningsklara patienter och tillförsäkra dessa brukare ett anpassat stöd. Förändringarna syftar till att skapa en effektivare vårdkedja men innebär stora krav på socialpsykiatrin för att brukare inte ska beröras negativt. Under 2016 övertog socialnämnden ansvaret för den HSL-verksamhet som tidigare tillhörde omsorgsnämnden men som verkade inom området funktionsnedsättning. För att till fullo leva upp till kvalitetskrav och patientsäkerhet är det är en fortsatt utmaning för förvaltningen att integrera HSLenheten i alla aktuella delar så att den blir en naturlig del i förvaltningen. Processer, rutiner, kommunikationskanaler och informationsflöden behöver ses över och säkerställas. Detta har också betydelse för möjligheten att vara en attraktiv arbetsgivare och locka till sig legitimerad personal. Med anledning av den volymökning man har inom daglig verksamhet är den största utmaningen att utifrån individens behov matcha insats. Det höga inflödet leder till platsbrist vilket i sin tur resulterar i att brukares önskemål i mindre utsträckning kan tillgodoses vad gäller såväl placering som arbetstid. Ytterligare en utmaning i kölvattnet av det hårda trycket på insatserna är att hålla metoden supported employment, och de delar som tillämpas inom socialnämnden, levande efter det att en stor del av personal inom området nu fått utbildning. Även detta har betydelse för brukarnas möjlighet till delaktighet. Det yttersta målet med en beviljad sysselsättningsinsats är att den ska resultera i en anställning på arbetsmarknaden. Utslagning i samband med högre krav från samhället och i arbetslivet gör dock att en inlåsningseffekt inom daglig verksamhet uppstår, individuell placering undantagen. Det blir därför en utmaning för nämnden att öka antalet individuella placeringar. Vid årsskiftet 2017 integreras de delar av verksamhetsområde arbete och sysselsättning som berör funktionsnedsättning, i verksamhetsområde insats funktionsnedsättning. En medveten fokusering behöver ske, dels för att överbrygga det kunskapstapp som annars riskerar uppstå, och dels för att minska den marginaliseringsrisk som finns för sysselsättningsinsatserna i ett i övrigt stort verksamhetsområde. 9

Under 2017 är det en utmaning att fortsätta arbetet med att effektivisera insatserna inom arbete och sysselsättning med bibehållen eller ökad kvalitet. Nämnden behöver också fortsatt omfamna frågan om hur man ska arbeta vidare med att få ut personer med psykiska funktionsnedsättningar i sysselsättning. När det gäller korttidsverksamhet för barn, har en otydlighet i föreskriften om egenvård och de gemensamma överenskommelser som gjorts med landstinget, medfört ett behov av utökade resurser för att tillgodose barnens behov av HSL-insatser från förvaltningens HSL-enhet. En generell risk för den sociala barn- och ungdomsvården är en bristande samverkan med Kalmar läns landsting. Missbruks- och beroendevård Tillgång till bostad är en grundläggande förutsättning för kommunala insatser inom missbruk och för att vårdkedjan ska fungera. En vårdkedja förutsätter fungerande samarbete, såväl internt som externt. Det finns identifierade utvecklingsområden i det interna samarbetet. Berörda interna processer behöver vara synkade för att brukarna ska få bästa möjliga insatser och stöd. En stor risk för att personer med missbruk eller samsjuklighetsproblematik inte ska få sina behov tillgodosedda utgörs av den brist på alternativa boendelösningar som finns. Det finns behov av både bostäder på den reguljära bostadsmarknaden och andra boendeformer som bättre matchar dessa behov. Social barn- och ungdomsvård Den största risken och utmaningen inom verksamhetsområde insats barn och unga gäller de ensamkommande flyktingbarnen. I samband med att ett nytt ersättningssystem träder ikraft under 2017 löper de ensamkommande barnen och ungdomarna risk att inte få likvärdigt stöd jämfört med övriga barn och unga som är aktuella för den social barn- och ungdomsvården. Kommunen får dels avsevärt mindre ekonomisk ersättning för mottagandet av de ensamkommande och dels prognosticerar Migrationsverket en minskning av antalet ensamkommande under 2017. Övertalighet riskerar att uppstå i de verksamheter man under 2016 gjorde stora rekryteringsinsatser inom. Förändringarna inom insatser för ensamkommande kan komma att påverka den upplevda arbetsmiljön negativt varför sjukfrånvaron riskerar att öka. Det finns också förbättringsmöjligheter vad gäller att uppmärksamma och bibehålla barnperspektivet i alla delar i förvaltningen. När barnperspektivet inte är uppmärksammat medför det en risk för försämrade förutsättningar att genomföra insatserna med barnets bästa i fokus. En utmaning som påverkar verksamhetsområdets ekonomiska förutsättningar är att det kommer att startas en bostad för yngre barn inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Tillskapandet av bostaden innebär även utmaningar i att säkerställa att verksamheten blir individanpassad och jämlik för barnen så att de ges möjlighet att leva som andra. Det råder stora svårigheter i att rekrytera familjehem i Sveriges alla kommuner, så också i Kalmar. Kvalitetsbrister uppstår då barn inte får sitt behov av kontinuitet i vården tillgodosett. Barn får stanna för länge i jourhem och ibland byta jourhem innan en stadigvarande placering kan ordnas. Detta skapar otrygghet. Vid brist på familjehem tvingas nämnden använda sig av konsulentstödda familjehem. Det genererar högre kostnader än att ha egna familjehem. De konsulentstödda verksamheterna minskar nämndens möjlighet att attrahera egna familjehem samt driver upp kostnaden för kommunen. Inom den sociala barn- och ungdomsvården pågår förbättringsarbete där resurserna och mixen av olika insatser ses över för att klara mer vård på hemmaplan. Målet är att minska det jämförelsevis stora antalet placeringar och att korta placeringstiderna. Placeringarna medför höga kostnader för nämnden även om kostnaden per placering är förhållandevis låg i jämförelse med andra. För att vara framgångsrik i hemtagning och placering på hemmaplan krävs god tillgång till rätt typ av insatser, en stor flexibilitet i 10

verksamheten att anpassa insats efter behov, en god samverkan med andra aktörer och tid för handläggare att utreda och samverka innan läget blir akut. Det finns också ett stort behov av att utveckla arbetet på hemmaplan under tiden som en placering pågår. Implementering av nya interna riktlinjer behöver göras under 2017. Riktlinjerna förväntas förtydliga och vara ett stöd i att matcha insats mot individuella behov och skapa förutsättningar för att ge fler insatser på hemmaplan. Även om mer vård skulle kunna ges på hemmaplan finns det samtidigt tydliga indikationer på att det samtidigt finns fortsatta behov av omfattande placeringar. Ekonomiskt bistånd Den vanligaste anledningen till beviljande av ekonomiskt bistånd är arbetslöshet eller sjukdom. Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av ett flertal strukturella faktorer som konjunktur, hög arbetslöshet, socialförsäkringssystem, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutveckling. En mycket viktig faktor för att begränsa behovet av ekonomiskt bistånd är att den ökande andelen migranter som beviljats uppehållstillstånd, snabbt kommer in på arbetsmarknaden genom exempelvis validering och snabbspår. Trenden är att det långvariga försörjningsstödet med orsak arbetslöshet ökar. Satsningar behövs för att både förhindra och minska behovet av försörjningsstöd. 11

Ekonomiska förutsättningar Budgetram för 2017 Kommunfullmäktige har tilldelat socialnämnden en budgetram på totalt 729 730 tkr för 2017. Kostnader för volymökningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning ingår inte här utan dessa medel finns i en kommuncentral pott för ofördelade kostnadsökningar. Kommunfullmäktige har öronmärkt 16 620 tkr i 2017 års budget för volymökningar och socialnämnden avropar medel från potten efter hand som kostnaderna bokförs. Förändringar 2017 jämfört med 2016 tkr Budgetram 2016 734 226 Kompensation kostnadsökn köp av verksamhet Soc 559 Kompensation kostnadsökn köp av verksamhet LSS 1 295 Jobbstilmulans ekonomiskt bistånd -65 Stödboendereform -130 Förändr debiteringsmodell IT pga lärardatorer -472 Stabil ekonomi tkr -7 397 Lönerevision 2016 helårseffekt 3 585 Effekt av sänkt internränta -148 Summa förändringar, KF budget dec 2016-2 773 Budgetram till kommunledningskontoret -1 980 Budgetram från omsorgsförvaltningen 257 Summa förändringar mellan förvaltningar -1 723 Summa förändringar mellan 2016 och 2017-4 496 Budgetram 2017 729 730 Tabellen visar de förändringar som skett i de ekonomiska förutsättningarna 2017 jämfört med 2016. Sedan 2015 har nämnderna haft sparbeting på en procent per år (Stabil ekonomi). För 2017 innebär det en ramminskning med 7 397 tkr för socialnämnden. Varje år tilldelas socialnämnden en kompensation för kostnadsökningar för de tjänster som socialnämnden köper externt, som exempelvis vårdplatser. För 2017 uppgår kompensationen till 1 854 tkr. Övriga justeringar har skett på grund av ändringar i lagstiftning, statsbidrag eller interna organisatoriska förändringar. Effektiviseringar 2014-2016 Socialnämndens budgetram har sedan 2014 minskat med 29 024 tkr. År 2014 2015 2016 2017 Total ramminskning Effektiviseringar 5 000 9 459 7 168 7 397 29 024 Effektiviseringarna har inneburit stora förändringar inom nämndens verksamheter. Under 2014 och 2015 har de största effektiviseringarna skett inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning genom översyn av bemanningsprocessen, bemanningskrav etc. För 2016 skulle sparbetinget uppnåtts genom att minska kostnaderna i samband med entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistansverksamhet. 12

Detta har inte kunnat verkställas under året på grund av att beslutet om att entreprenaddrift överklagats. Sparbetinget för 2016 väntas ändå kunna uppnås på årsbasis då överskott bland annat väntas inom verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. Sparbetinget genom entreprenaddrift av personlig assistans kommer heller inte att ge helårseffekt 2017 då förändringen inte väntas kunna verkställas förrän tidigast hösten 2017. Effektiviseringar 2017 - kostnadsminskning med 7 397 tkr Socialnämnden följer och jämför kostnadsutvecklingen varje år med andra kommuner genom Kostnad per brukare. Med bland annat den rapporten som grund har en åtgärdsplan tagits fram för att uppnå sparbetinget för 2017. Inom individ- och familjeomsorgen går Kalmar mot strömmen i jämförelse med andra kommuner när det gäller kostnadsutvecklingen för ekonomiskt bistånd. Kalmars kostnader ökar medan genomsnittskostnaderna i Kostnad per brukare minskar. Framför allt syns en ökning av kostnader för gruppen ungdomar mellan 20-24 år. Genom ökad satsning på sysselsättningsåtgärder för den här gruppen men även för arbetslösa vuxna som riskerar eller har hamnat i långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, kan kostnaderna minska. Socialnämnden äger inte själv ansvaret för att vidta sysselsättningsåtgärder utan delar det med arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet. Under 2015 utbetalades 28 mnkr i ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet vilket utgör 56 procent. Kostnaderna för externa placeringar har minskat sedan 2014 men fortfarande ligger utfallet över medelkostnaden enligt Kostnad per brukare. Utifrån sparbeting ska kostnaderna inom individ och familjeomsorgen minska med 2 000 tkr under 2017. Inom området funktionsnedsättning LSS och SoL redovisas enligt Kostnad per brukare fortfarande förhöjda kostnader för vissa insatser som korttidsvistelse, dygnskostnader för gruppbostäder (har förbättrats men ligger fortfarande något högt), platskostnad för daglig verksamhet etc. Detta gäller även för vissa insatser inom socialpsykiatrin. Om socialnämnden ska kunna balansera budgeten för 2017 krävs en fortsatt effektivisering inom området. Målsättningen är att öka uppföljning av beslut om insatser samt en fortsatt översyn av bemanningsprocessen, utnyttjande av resurstider etc. vilket ska leda till att minska kostnaderna med ytterligare 5 000 tkr (helårseffekt). Den beräknade volymökningen under 2017 uppgår till 18 665 tkr, medan budgetramen som beviljats av kommunfullmäktige uppgår till 16 620 tkr. För att kunna genomföra hela volymökningen krävs ytterligare besparing på 2 045 tkr inom område funktionsnedsättning LSS och SoL. Ytterligare detaljer i besparingarna kommer att presenteras under första kvartalet 2017. 13

Prioriteringar Utifrån de utmaningar och ekonomiska förutsättningar som identifierats kommer socialnämnden att göra nedan prioriteringar. Systematisk kompetensutveckling En viktig förutsättning för att vara kunskapsbaserad är att säkerställa att medarbetare har rätt kompetens utifrån målgruppernas behov. Socialnämnden kommer under 2017 att prioritera systematisk kompetensutveckling inom samtliga verksamhetsområden. Systematisk uppföljning Vilka resultat ger vården och omsorgen för de vi finns till för? Den frågan syftar systematisk uppföljning att besvara. Genom att aggregera uppföljningar på individnivå till gruppnivå genereras kunskap om vilken effekt våra arbetssätt får för individen. Det ger i sin tur möjlighet att i högre utsträckning matcha individens behov med rätt insats. Lika viktigt är uppföljning från gruppnivå till systemnivå. På så sätt säkerställs både kvalitet och kostnadseffektivitet. Därför kommer systematisk uppföljning att vara ett prioriterat område under 2017. Brukarinflytande En grundläggande förutsättning för att uppnå alla socialnämndens mål är brukarinflytande och delaktighet. Brukarinflytande och goda förutsättningar för delaktighet behöver fortsatt prioriteras och utvecklas. Individen ska ha möjlighet att direkt ha inflytande över sina insatser. Viktiga aspekter för att möjliggöra detta är god kompetens hos medarbetare och bra arbetssätt för genomförandeplanering. På den övergripande nivån är det viktigt med dialog mellan olika brukarorganisationer och den politiska nivån i form av brukarråd. Bostadsförsörjning Bostad är en grundläggande förutsättning för social trygghet. Om tillgången till bostäder är bristfällig ökar antalet personer som kan ha behov av stöd från socialtjänsten. Bostadsförsörjningen, som är en fråga som spänner över ett större fält än socialtjänstens, kan om den inte prioriteras, leda till ökad hemlöshet och vitesföreläggande för socialnämndens del. Förändrad tillämpning av LSS Försäkringskassans förändrade tillämpning av lagstiftningen kring personlig assistans, ger effekter för de individer som berörs och därmed även för socialnämnden. Förändringen innebär ökade kostnader. Det kan också innebära krav på att andra typer av insatser tillhandahålls. Det är av största vikt att utvecklingen inom detta område följs och att eventuella ekonomiska konsekvenser rapporteras vidare till kommunfullmäktige. Förändrat ersättningssystem för ensamkommande barn Migrationsverket ändrar under 2017 det ekonomiska ersättningssystemet för kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar. Det kräver att socialnämnden genomför stora omställningsinsatser. Minska långvarigt försörjningsstöd Ett av de grundläggande uppdragen för socialnämnden är att främja ekonomisk trygghet. Socialnämnden ser fortsatta utmaningar i att minska och förebygga långvarigt försörjningsstöd relaterat till arbetslöshet. 14

Kvalitet i verksamheten Nedan följer en beskrivning av hur socialnämnden arbetar med att systematiskt utveckla kvaliteteten i verksamheten kopplat till socialnämndens mål. Kvalitet i socialnämndens verksamhet Kvalitet definieras, i Socialstyrelsens föreskrift, som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats av sådana föreskrifter. Socialstyrelsen definierar begreppet god kvalitet utifrån aktuell lagstiftning för området med hjälp av kvalitetsdimensioner. Dimensionerna tydliggör att socialtjänstens verksamhet ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig, effektiv och jämlik. Kvalitetsdimensionerna är ett viktigt redskap för att styra mot god kvalitet och kommer därför att utgöra socialnämndens mål. I avsnittet ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskrivs detta arbete närmare. I avsnittet socialnämndens mål beskrivs närmare vad som kommer att genomföras i syfte att nå målen och uppnå god kvalitet. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Förutom certifiering enligt ISO styrs socialnämnden även av Socialstyrelsens föreskrifter om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Det utgör också basen för socialnämndens arbete med utveckling av kvalitet i verksamheten genom ledningssystemet. Bilden nedan illustrerar socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet, där mål är en grundläggande del. I avsnitten som följer nedan beskrivs de olika delarna i ledningssystemet. 15

Planera Utgångspunkt och styrande för det systematiska kvalitetsarbetet är fullmäktiges och socialnämndens vision, mål, verksamhetsidé och värdegrund. Nedan figur syftar till att belysa sambandet mellan vision, verksamhetsidé, mål och värdegrund. För att veta om målen uppnås har ett antal indikatorer formulerats för varje verksamhetsområde. Vissa indikatorer är gemensamma och vissa är unika för verksamhetsområdena med anledning av att socialnämndens verksamhet är mångfacetterad och inte kan mätas med samma mått. kopplade till målen på nämndövergripande nivå samt för varje verksamhetsområde återfinns i bilaga med utskrift från Hypergene. Genomföra Processerna (arbetssätten) är grunden i verksamheten och ska styra och leda mot mål. För att processerna ska leda rätt och verksamheten uppnå kvalitetsmålen behöver nämnden tillämpa större systematik när det gäller det processorienterade arbetssättet. Nämnden behöver tydligare definiera vad det innebär och i större utsträckning tillämpa ett sådant arbetssätt. När processen inte följs, d.v.s. när en avvikelse sker, ska det rapporteras. Det utgör en grundbult i systematiskt kvalitetsarbete och är en förutsättning för ständiga förbättringar. Följa upp För att veta om verksamheten är på väg i riktning mot mål och vision följs den upp på olika sätt. Olika uppföljningar ger information ur olika perspektiv. Uppföljningarna ger underlag för vilka förbättrande åtgärder som behöver vidtas. Exempel på olika uppföljningar är måluppföljning, kvalitetsberättelse, revision, avvikelse- och synpunktshantering (Tyck till), brukarundersökning, Kostnad per Brukare, Öppna jämförelser, Kommunens kvalitet i korthet). Socialnämnden har ett generellt förbättringsområde när det gäller systematisk uppföljning. 16

Förbättra För att kunna arbeta systematiskt med resultatet i uppföljning behövs redskap för att hitta orsaker och lösningar som leder till att förvaltningen ständigt kan förbättra sig i riktning mot mål och vision. Nedan modell syftar till att illustrera arbetssätt för systematiskt kvalitetsarbete. Socialnämndens mål Nedan följer en beskrivning av mål och vissa övergripande aktiviter som kommer att genomföras under 2017. Arbete med att planera och genomföra aktiviteter behöver ske löpande under året och anpassas efter resultat i måluppföljningarna. Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Socialnämndens vård och omsorg ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. En viktig förutsättning för att kunna använda beprövad erfarenhet är att det finns information som visar vilka arbetssätt som är effektiva och vilka som inte är det. Detta förutsätter att verksamheten följs upp på ett systematiskt sätt. Processernas effekt måste alltså följas upp och utvärderas. Resultatet i Öppna Jämförelser 2016 visar att ett generellt förbättringsområde för socialnämnden är systematisk uppföljning. Socialnämnden deltar i en av Socialstyrelsens försöksverksamheter när det gäller att tillämpa Klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI). Försöksverksamheten sker inom utredning och mottagning samt insats boendestöd missbruk och socialpsykiatri. Försöksverksamheten är ett led i nämndens implementering av riktlinjer för boendestöd. KSI i sig syftar till att: - Skapa ett gemensamt språk för att benämna och beskriva aktiviteter och insatser - Öka rättssäkerheten för den enskilde genom tydligare beskrivning av de insatser som ingår i utredning, beslut, genomförande och uppföljning - Möjliggöra jämförelse av aktiviteter och insatser mellan verksamheter över tid KSI ger förutsättningar för systematisk uppföljning och är därmed en viktig förutsättning för att vara kunskapsbaserad. Projektet kommer att pågå till februari 2017. 17

I den del av försöksverksamheten som utgörs av boendestöd socialpsykiatri inleds även en implementering av IBIC Individens behov i centrum. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF (en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Med IBIC blir det lättare att följa upp resultatet på individnivå och värdera valet av arbetssätt och metoder. Även IBIC skapar förutsättningar för att aggregera information på gruppnivå. IBIC syftar med andra ord dels till att skapa mer systematiserad dokumentation och dels till att generera kunskap om hur effektiva arbetssätten är. Även inom den sociala barn- och ungdomsvården finns ett behov av att systematiskt följa upp handläggning och insatser på gruppnivå för att utvärdera effekten av dem. Under 2017 är detta ett prioriterat område för insatser barn och unga. Det kräver ett ömsesidigt ansvarstagande från både handläggning och insatser. Att vara kunskapsbaserad kräver också att medarbetare har rätt kompetens utifrån målgruppens behov. Det kommer därför inom alla områden att ske ett arbete med att specificera rubriken Kompetens i verksamhetsbeskrivningarna. De koncept för kompetensutveckling som ska säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens ska implementeras under 2017. Arbetet kommer att följas upp genom indikatorer som finns kopplade till målen. En annan viktig aspekt av att vara kunskapsbaserad är att verksamheten styrs av riktlinjer som är utarbetade utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det har under 2016 skett ett omfattande arbete med att ta fram riktlinjer för: - sociala barn- och ungdomsvården - kortsiktiga och långsiktiga boendelösningar samt hjälp till bostadsanskaffning - våld i nära i relationer - boendestöd missbruk - boendestöd funktionsnedsättning Under 2017 följer ett arbete att implementera dessa i verksamheten. Det kommer även att ske ett arbete med att identifiera behov av nya eller uppdatering av riktlinjer inom andra områden. Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. En viktig aspekt av att vara en säker verksamhet är att det finns beslutade och kända processer och rutiner. Revisioner har visat att det finns generella förbättringsmöjligheter för förvaltningen när det gäller processer och styrdokument. Det kommer därför att under 2017 genomföras ett arbete med att inventera, identifiera och prioritera kartläggning av processer. Rättsäkerhet i utredningsförfarandet är A och O i socialnämndens verksamhet. En indikation på hur rättsäkra utredningar som genomförs inom förvaltningen är att undersöka hur stor del av de bedömningar som överprövas i domstol där domen blir enligt socialnämndens bedömning. Riskförebyggande arbete utgör en viktig del för att säkra verksamheten. Ett redskap i detta arbete är att göra riskanalyser. I samband med att processer ses över, kartläggs och utvecklas kommer därför riskanalyser att genomföras under 2017. En aspekt av att vården och omsorgen är säker är att det inte förekommer hot och våld på olika sätt. I den nationella undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) tillfrågas kommunen om det 18

förekommer hot och våld inom bostad med särskild service enligt LSS. Denna fråga används därför som uppföljning för att få en bild av hur vården och omsorgen ligger till i förhållande till målet säker. Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Socialnämndens vård och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. IBIC skapar inte enbart förutsättningar att vara kunskapsbaserad. Det systematiska arbetssättet skapar också förutsättningar att på ett likvärdigt sätt bedöma individens behov och bidrar därför till att skapa en än mer individanpassad vård och omsorg. Med IBIC blir det tydligt att utbud av insatser ska utgå från de enskildas behov snarare än att enskilda erbjuds de insatser som finns tillgängliga. IBIC skapar förutsättningar för individen att bli delaktig i utredning, planering och genomförande av insats samt i uppföljning av beslutad insats. Införande av IBIC är därför en viktig prioritet med start under 2017. Genomförandeplaner är ett viktigt redskap för att utforma och följa upp hur varje individs stöd från socialnämnden ska se ut. Planen är grunden för genomförandet av den dagliga vården och omsorgen. Den enskilde ska ges möjlighet att ha inflytande över och vara delaktig i sin insats. Genomförandeplanen syftar också till att stödja den enskildes utveckling eller bibehållande av förmåga. Under 2017 mäts detta med särskilda indikatorer. Den brukarundersökning som genomförts under 2016 gällande handläggning inom individ- och familjeomsorgen (IFO) visar att ett generellt förbättringsområde är klienters upplevelse av att kunna påverka och vara delaktig under utredningens gång. Det är en viktig aspekt av att vara individanpassad. För att sätta fokus på denna fråga under 2017 och för att följa upp hur verksamheten arbetar med frågan kopplas en indikator till målet. Delaktighetsmodellen (DMO) är en modell som syftar till att skapa mer delaktighet från brukarna i vården och omsorgen. Modellen är därför ett redskap att använda för att skapa en mer individanpassad vård och omsorg. Det verktyg som används i modellen kallas delaktighetsslingor. Socialförvaltningen har utbildat så kallade DMO-vägledare som ska genomföra slingor i verksamheterna. För att etablera modellen som ett vedertaget arbetssätt för att öka delaktigheten kommer förvaltningen att mäta antalet genomförda DMOslingor. Inom insats bostad inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri har det genomförts en nationell enkätundersökning där ett antal frågor ställts till brukarna. Flera av frågorna hjälper till att svara på hur individanpassad vården och omsorgen är. En fråga som ställs är om personalen kommunicerar på ett sätt som är förståeligt för brukaren. Resultatet visar att detta är ett förbättringsområde varför frågan kommer att användas som indikator till målet om individanpassad verksamhet. Ett användbart verktyg att återkoppla resultatet på enkätfrågorna till brukarna är att genomföra DMO-slingor. Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Socialnämndens vård och omsorg ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. En utredning gällande drift av personlig assistans genomfördes under 2015/2016. Utredningen visade att en övergång till entreprenaddrift bedöms ge effektivitetsvinster. Kommunens fattade beslut om att lägga ut personlig assistansverksamheten på entreprenad är överklagat till domstol. Under 2017 kommer arbetet med frågan kunna återupptas. En stor utmaning som socialnämnden står inför 2017 är att ställa om verksamheten för ensamkommande vilket beskrivits under rubriken Utmaningar och risker. Det gäller att hitta vägar i detta arbete och att på 19

ett optimalt sätt ta tillvara tillgängliga resurser för att så bra som möjligt möta de enskilda individernas behov. I undersökningen Kostnad per Brukare (KPB) framgår det att en del verksamheter, jämfört med andra kommuner i landet, har effektivitet som förbättringsområde. Det har tagits fram en handlingsplan med förbättringsåtgärder till följd av resultat i KPB som syftar till att förbättra effektiviteten inom vård och omsorg. I avsnittet Ekonomiska förutsättningar - effektiviseringar 2017 beskrivs detta närmare. Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Socialnämndens vård och omsorg en ska tillhanda hållas och fördelas på lika villkor för alla. Under 2016 tog socialnämnden över ansvaret från omsorgsnämnden, för den HSL-enhet som riktar sina insatser till delar av socialnämndens målgrupp. En aspekt av jämlik vård och omsorg är jämlik hälsa. Studier visar att hos personer med lindrig utvecklingsstörning är fysisk och psykisk ohälsa betydligt vanligare än hos personer utan utvecklingsstörning. I samband med övertagande av bashabilitering i enlighet med hemsjukvårdsavtalet utökas antalet personer i målgruppen. Det är därför en viktig uppgift för socialnämndens HSL-enhet att säkerställa att insatserna når avsedd målgrupp. Ett annat uppdrag för socialnämnden relaterat till detta område är ANDT-frågorna (alkohol, narkotika, dopning och tobak). De insatser som görs inom socialnämnden kommer att mätas med hjälp av de indikatorer som finns framtagna i Kalmar kommuns Drogpolitiska program. Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av. I KKiK (Kommunens kvalitet i korthet) undersöks utredningstider inom myndighetsutövning och verkställighetstider inom insatser. Resultatet av dessa mätningar är en viktig aspekt av tillgänglighet eftersom de indikerar om vården och omsorgen ges inom rimlig tid. Verksamheterna kommer därför att använda dessa mått under 2017 för att styra mot målet om tillgänglighet. 20

Personal Rekrytering Sedan drygt ett år tillbaka har situationen, med att rekrytera erfaren personal till lediga tjänster som socialsekreterare, varit svår. Det pågår ett arbete med att ta fram en strategisk plan för personalförsörjning och kompetensförsörjning av socialsekreterare. Detta kommer att innebära att socialförvaltningens arbete med att rekrytera, introducera och behålla personal inom myndighetsutövning blir mer strukturerat. En annan arbetsgrupp arbetar på motsvarande sätt med personalförsörjning när det gäller enhetschefer. Ytterligare områden där det är svårt att rekrytera är omsorgsassistenter och omsorgspedagoger. Antalet sökande med rätt kvalifikationer minskar. Under 2016 har YH-utbildningen inom socialpsykiatri lagts ner i Kalmar, detta innebär att kompetensförsörjningen har drabbats. Efter en period av mycket stort inflöde av ensamkommande barn minskar antalet ensamkommande nu. Detta tillsammans med en ny ersättningsmodell som börjar gälla från och med juni 2017 innebär stora förändringar för hela verksamheten, såväl för de ungdomar som berörs som för personal. Ledningen planerar för att ställa om verksamheten både när det gäller bemanning och boendeformer. Kommunen har beslutat att personlig assistans ska läggas ut på entreprenaddrift. Eftersom beslutet är överklagat till förvaltningsrätten har arbetet med omställning inte kunnat påbörjas som planerat. Den ovisshet som uppstått med anledning av detta skapar oro bland både berörda chefer och deras medarbetare. Till dess att domstolen har avgjort ärendet arbetar ledningen så gott det går med att lindra effekterna av fördröjningen. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Efterfrågan på kompetensutveckling ökar inom flera av socialnämndens områden. Det finns ett uttalat behov av utbildning bland annat när det gäller kunskap om funktionsnedsättningar, bemötande och värdegrundsfrågor. Under 2015/2016 har det tagits fram ett basutbildningskoncept, främst för området insats funktionsnedsättning, som med vissa justeringar kommer att tillämpas inom fler verksamhetsområden. Det har även arbetats fram ett koncept för kompetensutveckling för individ- och familjeomsorg. Dessa koncept kommer under 2017 att vidareutvecklas och tillämpas inom fler områden. I utbildningssammanhang är det viktigt att den utbildning som ges inom socialnämnden är kvalitetssäkrad och kopplad till de kvalitetsdimensionerna som ligger till grund för nämndens mål. Med anledning av den volymökning som finns inom funktionsnedsättningsområdet i kombination med de ökande svårigheterna att rekrytera personal med rätt kvalifikationer blir det en allt viktigare uppgift för förvaltningen att ha en egen fungerande och adekvat plan för och utförande av kompetensförsörjning. 21

Pensionsavgångar Pensionsprognos Pensionsålder 65 år 2016 2017 2018 2019 2020 Alla kön 5 18 25 28 22 Man 1 3 7 9 4 Kvinna 4 15 18 19 18 Mellan 2016 och 2020 förväntas, enligt prognos, 98 personer gå i pension. Av dessa finns 35 medarbetare inom omsorgsarbete (omsorgsbiträde, omsorgsassistent och omsorgspedagog). Sjukfrånvaro Målsättningen för Socialförvaltningen 2016 var att minska den ackumulerade sjukfrånvaron i procent av arbetad tid under 2016 jämfört med 2015. I september 2015 var den ackumulerade sjukfrånvaron 7.24 %. I år ser vi en liten ökning till 7,36 procent och har alltså inte lyckats med målsättningen. Sjukfrånvaro kommer fortsatt att vara ett prioriterat område under 2017. Socialnämnden, omsorgsnämnden och Kommunhälsan söker tillsammans medel från Europeiska socialfonden för att minska ohälsan i arbetslivet. Medarbetarenkät I resultatet av årets medarbetarenkät framgår att de områden som socialförvaltningen fortsatt behöver fokusera på är Ledarskap samt Arbetssätt och Mål, men även området Medarbetarskap. Jämfört med enkäten från 2014 har resultat förbättrats något inom dessa områden. Nu har alla arbetsområden som uppgift att ta fram handlingsplaner för respektive förbättringsområden. 22

Driftbudget Driftredovisning, bruttoram 2017 Tabellen visar intäkter, kostnader och nettot av dessa samt en jämförelse med 2016. Redovisningen är uppdelad i fyra verksamhetsområden enligt Statistiska Centralbyråns uppdelning. I verksamheterna ingår följande områden: - Gemensamt alla förvaltningsövergripande kostnader inklusive personalkostnader för samtliga chefer, stödfunktioner och handläggare men även drogförebyggande verksamhet och tillsynsverksamhet. - Funktionsnedsättning LSS och SoL Omsorg om personer med funktionsnedsättning, vuxna och barn, socialpsykiatri, personlig assistans, daglig verksamhet etc. - Individ- och familjeomsorg Missbruks- och beroendevård, barn och ungdomsvård, Ekonomiskt bistånd. - Flyktingmottagning ensamkommande flyktingbarn. Driftsredovisning 2017 2016 tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Gemensamt inkl nämnd, tillsyn, drogföreb -4 009 111 974 107 965-4 009 121 099 117 090-9 125 Funktionsnedsättning LSS o SOL -116 222 558 711 442 489-116 222 554 991 438 769 3 720 Individ- och familjeomsorg -23 190 202 466 179 276-23 190 201 557 178 367 909 Flyktingmottagande -89 807 89 807 0-115 752 115 752 0 0 Summa -233 228 962 958 729 730-259 173 993 399 734 226-4 496 Budget per verksamhetsområde 24% 0% 15% Gemensamt inkl nämnd, tillsyn, drogföreb, arbetsmåtg Funktionsnedsättning LSS o SOL Individ- och familjeomsorg 61% Gemensamt Den största kostnaden inom Gemensamt utgör personalkostnader för samtliga chefer samt för stödfunktioner inom socialförvaltningen. Jämfört med budget 2016 har kostnader för tre HR-specialister överförts till Kommunledningskontoret i samband med Koncentrerad administration och därmed minskat socialnämndens ram. Dessutom har inte 2017 års sparbeting på 7 397 tkr delats ut inom verksamheterna utan finns som ett avdrag inom Gemensamt. Under 2017 kommer ytterligare medel att föras över till Kommunledningskontoret i samband med etapp 2 och 3 i Koncentrerad administration då löne- och 23

ekonomiadministratörer flyttas över. Omdisponeringar av resurser för handläggartjänster inom området för mottagning och handläggning kommer att ske under året bland annat på grund av minskat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Övertaligheten väntas kunna medföra lägre behov av inhyrda socialsekreterare från bemanningsföretag. Satsningen på kompetensutveckling kommer att anpassas till befintlig budgetram för utbildning som uppgår till 2 000 tkr. Dessutom kommer bidrag att sökas från Socialstyrelsen och för riktade utbildningsinsatser inom barn och ungdomsvården. Funktionsnedsättning LSS och SoL Ökningen av bruttokostnaderna mellan 2016 och 2017 består av helårseffekt löneökningar för 2016 samt av helårseffekt av volymökningar som tillkom under 2016. Dessutom har ramen förstärkts av posten för kompensation av köpta externa tjänster. Under året planeras entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistans. Eftersom tidpunkten för förändringen är oklar ingår helårsbudget för personlig assistans i tabellen. Försäkringskassans förändrade tillämpning inom assistansersättningen som innebär kraftig reducering av antalet beviljade assistanstimmar för vissa brukare, riskerar medföra stora kostnadsökningar för kommunen framöver. I budgeten finns inga medel för den här ökningen. Förändringen är att betrakta som en volymökning. När de ekonomiska konsekvenserna av den här åtgärden blir kända, vilket de förmodligen blir i början av 2017, kan socialnämnden komma att göra en framställan hos Kommunfullmäktige för eventuell ekonomisk kompensation. Sjuklönekostnader hos privata utförare av personlig assistans har fördubblats 2016 jämfört med 2015. Det innebär en kostnadsökning på ca 700 tkr vilket socialnämnden kommer att få bära inom budgetramen. Volymökningar inom funktionsnedsättning LSS och SoL För 2017 planeras följande utökning inom området funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Under året finns 16 620 tkr avsatta till följande förändringar inom funktionshinderomsorgen: Boendestöd 10 nya ärenden Personlig assistans 5 nya ärenden Barn och unga - 2 nya ärenden Servicebostad med 12 platser Gruppbostad med 6 platser Daglig verksamhet/daglig sysselsättning 20 nya platser Dessutom sker utökning med 1,0 sjukskötersketjänst inom HSL-verksamheten samt 0,5 enhetschef inom socialpsykiatri och 0,5 tjänst inom daglig verksamhet. Ökade kostnader för arbetskläder på grund av ny lagstiftning samt utökning av datorer är också inräknade i volymökningen. Kostnader för behov av fler korttidsplatser i samband förändringar i betalningsansvarslagen kan tillkomma. Individ- och familjeomsorg Ökningen av bruttokostnaderna mellan 2016 och 2017 består av helårseffekt löneökningar för 2016, kompensation av köpta externa tjänster samt förändringar i statsbidraget för stödboende och jobbstimulans. 24

Inom den sociala barn och ungdomsvården ska antalet externplaceringar minska och vård på hemmaplan öka. Omdisponering av budgetmedel ska finansiera satsningen av mer vård på hemmaplan. Exempelvis innebär en minskning av tre externa årsplaceringar att ca 3 600 tkr kan satsas inom vård på hemmaplan. Det samma gäller inom missbruk och beroende där utökning av boendeformer planeras vilket bland annat ska finansieras genom färre externplaceringar i HVB och i andra stödboenden. Vid en minskning med fem årsplaceringar kan ca 3 700 tkr frigöras för finansiering av ny boendeform inom vård på hemmaplan. Försörjningsstöd: År 2014 2015 2016 2017 Förändring prognos prognos 16/17 Unika hushåll 1 228 1 206 1 200 1 131 Nettokostnad 44 200 46 700 45 000 Besparing/Omdisp av Budget 48 400 44 400 44 400 42 400 2000 tkr Utökat samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet och Arbetsförmedlingen i kombination med effektivare handläggning kan minska kostnaderna för försörjningsstöd. Om antalet hushåll med minskar med 70 st dvs sex procent jämfört med 2016, beräknas kostnaderna reduceras med ca 2 000 tkr. Flyktingmottagande Under 2017 förändrar Migrationsverket de ekonomiska ersättningarna för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Samtidigt visar prognosen att antalet ensamkommande minskar i kommunen från 158 (1 januari 2017) till 91 (31 december 2017). Enligt prognos innebär det en minskning av ersättningarna med drygt 70 000 tkr för 2017 jämfört med 2016. En plan håller därför på att tas fram för hur interna boenden ska avvecklas och förändras men även på hur externa placeringar ska avslutas. Detta kommer att innebära avveckling av boenden samt övertalighet av personal. 25

Investeringsbudget Gemensamt Socialnämnden gör inga egna investeringar i exempelvis nybyggnationer av lokaler/bostäder utan hyr av Kalmarhem eller privata fastighetsägare. Investeringsredovisning 2017 2016 tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Inventarier 1 200 1 200 0 Summa 1 200 1 200 0 Investeringsbudgeten används i första hand till anpassningar och inventarier i nya verksamhetslokaler. 26

Bilagor 1. Verksamhetsmål i Hypergene Mål och indikatorer 2017- Socialnämnd FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Nettokostnaderna Nettokostnaderna ska begränsas till högst 99 procent av skatteintäkter\, generella statsbidrag och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Investeringarna Investeringarna ska självfinansieras till minst 50 procent över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Andel verksamheter med systematiska bedömnings- och uppföljningsmetoder Antal riktlinjer framtagna under 2016 som är implementerade under 2017 Andel verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens (medarbetares) utifrån målgrupp Andel medarbetare som uppfyller kompetenskrav beskrivna i verksamhetsbeskrivning Andel medarbetare med individuell utbildningsplan (utifrån vad som står i verksamhetsbeskrivning) Antal utförda utbildningar i utbildningsplan (basutbildning funk, utb.konc. IFO) Resultat på fråga i medarbetarenkät: Jag har den kompetens jag behöver för att utföra mitt arbete Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Andel aktuella verksamhetsbeskrivningar, processer och rutiner Antal identifierade våldsutövare ska öka under 2017 jfrt med 2016 27

Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Andel uppföljda genomförandeplaner Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Andel medarbetare som introducerats enligt kommungemensam rutin Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Utredningstid (antal dagar från ansökan till beslut, KKiK-mått) Verkställighetstid (antal från beslut till insats påbörjas, KKiK-mått) FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål Miljöbilar - andel av totalt antal bilar i förvaltningen Cykel i tjänsten - Mätning av antal bokningar i Outlook Intern miljötaxi - Antal utförda bokade transporter med miljötaxi Webbmötesteknik - Antal genomförda utbildningar i webbmötesteknik Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Klimatneutrala resor År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Fullmäktigemål - Vatten Våra vattendrag och Kalmarsund ska successivt uppnå god status. Fullmäktigemål - Ekologisk och närproducerad mat Andelen ekologisk och närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år 2020\, varav cirka 30 procent ska vara ekologiskt. Fullmäktigemål - Solcellsanläggningar 2018 ska det finnas 25 solcellsanläggningar på kommunens byggnader. 28

FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar\, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Fullmäktigemål - Arbetslösheten Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner. Fullmäktigemål - Bostadsplanering Till och med 2018 ska Kalmar planera för 2500 bostäder\, varav 300 småhus. Fullmäktigemål - Trygg residenskommun Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. Fullmäktigemål - UF-företagare År 2017 ska 30 procent av gymnasieeleverna prova att vara UF-företagare. Uppdrag - Översyn av sociala frågor Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med socialnämnden göra en översyn och komma med förslag på mål\, organisation\, arbetssätt och uppdrag för kommunens hantering av frågor gällande arbetslöshet\, försörjningsstöd\, integration och flyktingmottagning. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet\, kvalitet\, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020. (I SKL:s Öppna Jämförelser) Fullmäktigemål - Bästa äldreomsorgskommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020. (I SKL:s Öppna Jämförelser) Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla Andel flickor och pojkar som intensivkonsumerar alkohol Andel flickor och pojkar som använder narkotika Andel flickor och pojkar som röker Andel kvinnor och män med riskabla alkoholvanor Hemlöshet - Andel övergångsbostäder Andel personer som är akut hemlösa Uppdrag - Barn och ungas psykiska hälsa Alla nämnder får i uppdrag att utifrån välfärdsbokslutet arbeta med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Uppdrag - Funktionshinderfrågor Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med socialnämnden utarbeta en lokal strategi för frågor runt funktionshinder. FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE 29

Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål Resultat fråga 31-40 i medarbetarenkät gällande ledarskap Resultat fråga 18-24 i medarbetarenkät gällande arbetssätt och mål Personalomsättning andel avgångar i förhållande till komplett bemanning Vakanta tjänster - Statistik från Offentliga jobb, Centralrekrytering särskilda protokoll Sjukfrånvaro Ackumulerad sjukfrånvaro i procent kort, dag 1-59, lång dag 60-180 Fullmäktigemål - Heltid som norm Vid nyanställning ska heltid vara norm. 30

Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde mottagning och utredning FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Antal riktlinjer framtagna under 2016 som är implementerade under 2017 Andel verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens (medarbetares) utifrån målgrupp Andel medarbetare som uppfyller kompetenskrav beskrivna i verksamhetsbeskrivning Andel medarbetare med individuell utbildningsplan (utifrån vad som står i verksamhetsbeskrivning) Personalomsättning - Statistik i Offentliga jobb Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Andel aktuella verksamhetsbeskrivningar, processer och rutiner Antal identifierade våldsutövare ska öka under 2017 jfrt med 2016 Andel uppföljda beslut bostad med särskild service Andel domar i förvaltningsdomstol i enlighet med socialnämndens beslut Andel barn som fått information om sina rättigheter i samband med utredning Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Andel uppföljda genomförandeplaner Fråga i brukarundersökning - andel klienter som upplevt att de kan påverka typ av stöd och hjälp Andel placerade vuxna och barn rustade att möta livet gällande bostad och sysselsättning Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd Medelkostnad försörjningsstöd 20-24 år Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Andel medarbetare som introducerats enligt kommungemensam rutin Genomsnittstid placeringar barn och vuxna i HVB 31

Kostnad per dygn på HVB SiS Kostnad för öppenvård - kostnad för externa placeringar Fråga i brukarundersökning Andel klienter som upplever att situationen förbättrats efter koontakt med socialtjänsten Andel brukare som haft öppenvårdsinsats men ingen boende- eller institutionsinsats Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Andel utredningar som avslutas skyndsamt Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+, medelvärde Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde Fråga i brukarundersökning - Handläggares tillgänglighet FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar\, inflyttare och satsningar på infrastruktur. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet\, kvalitet\, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla Likvärdig bedömning av ungdomars behov (ensamkommande, ej ensamkommande) Stickprov Hemlöshet - Andel övergångsbostäder Andel personer som är akut hemlösa FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi 32

samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål Resultat fråga 31-40 i medarbetarenkät gällande ledarskap Resultat fråga 18-24 i medarbetarenkät gällande arbetssätt och mål Personalomsättning andel avgångar i förhållande till komplett bemanning Vakanta tjänster - Statistik från Offentliga jobb, Centralrekrytering särskilda protokoll Sjukfrånvaro Ackumulerad sjukfrånvaro i procent kort, dag 1-59, lång dag 60-180 33

Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde Insatser barn och familj FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Antal riktlinjer framtagna under 2016 som är implementerade under 2017 Andel verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens (medarbetares) utifrån målgrupp Andel medarbetare som uppfyller kompetenskrav beskrivna i verksamhetsbeskrivning Andel medarbetare med individuell utbildningsplan (utifrån vad som står i verksamhetsbeskrivning) Genomförandeplaner som beskriver lågaffektivt bemötande Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Andel aktuella verksamhetsbeskrivningar, processer och rutiner Antal identifierade våldsutövare ska öka under 2017 jfrt med 2016 Antal riskanalyser och handlingsplaner kopplade till enheten Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Andel uppföljda genomförandeplaner Andel genomförandeplaner som beskriver på vilket sätt den enskilde utövat inflytande och delaktighet Andel genomförandeplaner där målformuleringar beskriver utveckling och bibehållande av funktioner Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Andel medarbetare som introducerats enligt kommungemensam rutin Kostnad för öppenvård - kostnad för externa placeringar Dygnskostnad för internt HVB ensamkommande barn och ungdomar (ersättning från Migrationsverket) Kostnad per närvarodygn för korttidsvistelse, medelkostnad Kostnad per brukare Brukare som haft öppenvårdsinsats men ingen boende- eller institutionsinsats Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig 34

Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Andel som upplever information från förbyggandeteamet som givande Verkställighetstid antal dagar från beslut till insats FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar\, inflyttare och satsningar på infrastruktur. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet\, kvalitet\, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål Resultat fråga 31-40 i medarbetarenkät gällande ledarskap Resultat fråga 18-24 i medarbetarenkät gällande arbetssätt och mål Personalomsättning andel avgångar i förhållande till komplett bemanning Vakanta tjänster - Statistik från Offentliga jobb, Centralrekrytering särskilda protokoll Sjukfrånvaro Ackumulerad sjukfrånvaro i procent kort, dag 1-59, lång dag 60-180 35

Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde Insatser missbruk och socialpsykiatri FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Antal riktlinjer framtagna under 2016 som är implementerade under 2017 Andel verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens (medarbetares) utifrån målgrupp Andel medarbetare som uppfyller kompetenskrav beskrivna i verksamhetsbeskrivning Andel medarbetare med individuell utbildningsplan (utifrån vad som står i verksamhetsbeskrivning) Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Andel aktuella verksamhetsbeskrivningar, processer och rutiner Antal identifierade våldsutövare ska öka under 2017 jfrt med 2016 Andel genomförandeplaner där målformuleringar beskriver utveckling och bibehållande av funktioner Antal riskanalyser och handlingsplaner kopplade till enheten (U28406) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Andel uppföljda genomförandeplaner Andel genomförandeplaner som beskriver på vilket sätt den enskilde inflytande och delaktighet över sin insats Antal enheter som genomfört delaktighetsmodellsslingor Resultat brukarundersökning fråga 4 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar Resultat brukarundersökning fråga 6 Är du rädd för något hemma Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Andel medarbetare som introducerats enligt kommungemensam rutin Genomsnittstid för placering vuxna i internt HVB Dygnskostnad i gruppbostad 36

Kostnad för öppenvård - kostnad för externa placeringar Kostnad per brukare - ytterfall - vuxna med missbruk Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Verkställighetstid antal dagar från beslut till insats FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar\, inflyttare och satsningar på infrastruktur. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet\, kvalitet\, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla Brukare inom socialpsykiatrin som röker Hemlöshet - Andel övergångsbostäder Andel personer som är akut hemlösa FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål Resultat fråga 31-40 i medarbetarenkät gällande ledarskap Resultat fråga 18-24 i medarbetarenkät gällande arbetssätt och mål Personalomsättning andel avgångar i förhållande till komplett bemanning 37

Vakanta tjänster - Statistik från Offentliga jobb, Centralrekrytering särskilda protokoll Sjukfrånvaro Ackumulerad sjukfrånvaro i procent kort, dag 1-59, lång dag 60-180 38

Mål och indikatorer 2017 Verksamhetsområde Insatser funktionsnedsättning FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Antal riktlinjer framtagna under 2016 som är implementerade under 2017 Andel verksamhetsbeskrivningar som beskriver nödvändig kompetens (medarbetares) utifrån målgrupp Andel medarbetare som uppfyller kompetenskrav beskrivna i verksamhetsbeskrivning Andel medarbetare med individuell utbildningsplan (utifrån vad som står i verksamhetsbeskrivning) Genomförandeplaner som beskriver Supported Employment Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Andel aktuella verksamhetsbeskrivningar, processer och rutiner Antal identifierade våldsutövare ska öka under 2017 jfrt med 2016 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) Antal riskanalyser och handlingsplaner kopplade till enheten Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Andel uppföljda genomförandeplaner Resultat brukarundersökning fråga 6 är du rädd för något hemma Antal enheter som genomfört delaktighetsmodellsslingor Andel genomförandeplaner som beskriver på vilket sätt den enskilde utövat inflytande och delaktighet Andel genomförandeplaner där målformulering beskriver utveckling och bibehållande av funktioner Nya beslut om individuell placering Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Andel medarbetare som introducerats enligt kommungemensam rutin Dygnskostnad daglig verksamhet Dygnskostnad i gruppbostad Antal nya anställningar på öppna arbetsmarknaden 39

Antal brukare som går från företagsgrupp till individuell placering Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl. LSS 9.9, medelvärde Antal brukare som erbjudits heltid inom beslutad insats för sysselsättning FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar\, inflyttare och satsningar på infrastruktur. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet\, kvalitet\, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla HSL-insatser till målgrupp definierad i verksamhetsbeskrivning Hälsa - motion och kostvanor i genomförandeplan Antal förbättringsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv Andel personer som är akut hemlösa FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Nämndmål - Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål Resultat fråga 31-40 i medarbetarenkät gällande ledarskap 40

Resultat fråga 18-24 i medarbetarenkät gällande arbetssätt och mål Personalomsättning andel avgångar i förhållande till komplett bemanning Vakanta tjänster - Statistik från Offentliga jobb, Centralrekrytering särskilda protokoll Sjukfrånvaro Ackumulerad sjukfrånvaro i procent kort, dag 1-59, lång dag 60-180 41

2. Plan för volymökning under 2017 42