ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 PSYKIATRI

ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 PSYKIATRI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL 1 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1 1. ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE 2 2. UPPDRAG 2 2.1 Hälso- och sjukvård psykiatri 2 2.1.1 Allmänt om psykiatrins uppdrag 2 2.1.2 Allmänpsykiatri 3 2.1.3 Rättspsykiatri 4 2.1.4 Beroendevård 4 2.1.5 Barn- och ungdomspsykiatri 4 2.1.6 Kunskapsbaserad vård 4 2.1.7 Nationell vårdgaranti 5 2.1.8 Samverkan 5 2.1.9 Hälsofrämjande arbete och sjukdomsförebyggande 6 3. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN 6 4. KOMPETENS 6 5. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET 7 5.1 Tillgänglighet 7 5.2 Patientupplevd kvalitet 7 5.3 Behandlingskvalitet 7 5.4 Patientsäkerhet 8

6. UTVECKLINGSUPPDRAG 8 7. UPPFÖLJNING 8 8. ERSÄTTNING 9 8.1 Målrelaterad ersättning 9 9. GILTIGHETSTID 10 10. UNDERSKRIFTER 10 BILAGOR 1. Överenskommelse angående patientansvarig läkare (PAL) 2. Allmänt om uppföljning 3. Reguljär uppföljning av överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Psykiatrin 2009 4. Målrelaterad ersättning psykiatri

ÖVERENSKOMMELSE OM PSYKIATRISK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009 Denna överenskommelse är tecknad mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen (fortsättningsvis endast kallad Psykiatrin ). Verksamhetscheferna inom psykiatrin har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden: - Allmänpsykiatriska verksamheterna i Örebro län inkl. psykoterapigruppen (i dag omfattar allmänpsykiatrin verksamheterna i Örebro, Lindesberg, Karlskoga, Hallsberg samt Karlakliniken) - Rättspsykiatriska kliniken - Beroendecentrum - Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS MÅL Länsinvånarna ska kunna leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar eller funktionshinder som går att förebygga eller åtgärda. Länsinvånarna ska kunna leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet vid bestående funktionshinder eller långvarig sjukdom. Ojämlikheten i hälsa och andelen länsinvånare som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt ska minskas. Hälso- och sjukvården ska stödja den enskilde länsinvånaren att kunna ta ansvar för sin egen hälsa genom egen delaktighet och ett hälsofrämjande synsätt/arbetssätt. HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa.) Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medansvarig för sin egen hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörde individens situation och mål i livet. 1

1. ÖVERENSKOMMELSENS SYFTE Överenskommelsen syftar till - att beskriva de psykiatriska hälso- och sjukvårdsinsatser som ska erbjudas och tillhandahållas invånarna i Örebro län på uppdrag och finansiering av Hälso- och sjukvårdsnämnden för Örebro län - att förtydliga de utvecklingsområden, på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden, som psykiatrin ska arbeta med - att tydliggöra det ansvar för uppföljning och rapportering som åligger den psykiatriska verksamheten. 2. UPPDRAG 2.1 Hälso- och sjukvård psykiatri 2.1.1 Allmänt om psykiatrins uppdrag Psykiatrin utgör en specialistfunktion och ska bedriva hälso- och sjukvård på basen av evidensbaserad kunskap. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grundas på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, men med hänsyn till givna förutsättningar och den enskilde patientens situation. Psykiatrin ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Psykiatrin ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjuklighet, mindre funktionsnedsättning och mindre lidande, men också underlätta för den långvarigt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. Vården förmedlas med stöd av olika lagtexter beroende på om vården baseras på frivillighet eller inte. De lagar som är mest framträdande i psykiatrin är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). En ny vårdform har införts fr. o. m 1 september 2008 öppen psykiatrisk tvångsvård i lagen (1991:1129) om psykiatrisk tvångsvård respektive lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Barn till psykiskt sjuka föräldrar ska särskilt uppmärksammas. Insatserna till denna grupp ska intensifieras och fördjupas genom utveckling av metoder och stödprogram. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de psykiatriska vårdinsatserna för äldre, och vid behov ska förbättringar göras. Psykiatrin ska utreda, diagnostisera och erbjuda lämplig psykiatrisk behandling till personer med neuropsykiatriska funktionshinder, under förutsättning att tillståndet kräver psykiatriska specialistinsatser. Psykiatrin ska ansvara för handläggning av och ekonomi för den psykiatriska vård som köps utanför det egna länet. 2

Psykiatrin ska också tillhandahålla vård till personer som inte bor i Örebro län och som söker vård enligt gällande författningar, avtal och regler om fritt val av vård. Psykiatrin ska dessutom informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting eller i annat landsting. Psykiatrin ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i vården. Psykiatrin ansvarar för ekonomi och handläggning vid köp av behandling som utförs av privata psykoterapeuter. Landstinget ansvarar för rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Under året ska de delar i det handikappolitiska handlingsprogrammet för ÖLL som gäller 2009 implementeras. (Beslut om Handikappolitiskt handlingsprogram fattas av landstingsfullmäktige i januari 2009). 2.1.2 Allmänpsykiatri Allmänpsykiatrin ska enligt denna överenskommelse tillhandahålla psykiatrisk utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering till befolkningen i Örebro län. Allmänpsykiatrisk verksamhet ska finnas i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg. Verksamheten ska utformas i linje med rekommendationerna i den genomförda utredningen av allmänpsykiatrin, kallad PUFF. Den psykiatriska öppenvården i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg i PUFFutredningen benämnd närpsykiatri ska erbjuda öppenvård och tät öppenvård, vilket skapar tillgänglighet för patienter i behov av varaktiga och kontinuerliga insatser. Öppenvårdens organisering ska främja samverkan med samhällets andra aktörer. Närpsykiatrin ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud med kapacitet för både akuta och planerade insatser. För att skapa kontinuitet för patienter med varaktigt och kontinuerligt insatsbehov ska närpsykiatrin utse vårdkoordinatorer med ansvar för att tillsammans med patienten utforma vårdplanen. I vårdplanen ska rehabiliterande insatser prioriteras för patienter med psykos eller svår psykisk störning med reducerat vardagsfungerande. Slutenvården utgör en högre vårdnivå som ska erbjuda episodiska och profilerade vårdinsatser. Slutenvården ska betraktas som länsgemensam och bedrivas i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. En vårdplatskoordinator ska bidra till att optimera nyttjandet av slutenvårdsplatserna. Den högsta vårdnivån med jourverksamhet ska vara förlagd till USÖ och betjäna hela länet. Till denna vårdnivå räknas länsövergripande specialiserad öppenvård och slutenvård för de patienter som har behov av bedömningar, observation och behandlingar med täta vårdinsatser. Insatserna betraktas som episodiska och kontakt ska snabbt etableras med närpsykiatrin för vårdplanering vid behov av mer varaktiga insatser. 3

2.1.3 Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vårdens huvuduppgift är att utreda, behandla och rehabilitera personer som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Målgrupp för den rättspsykiatriska vården är: Dömda till rättspsykiatrisk vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) Särskilt vårdkrävande från övriga delar av psykiatrin d v s patienter som bedöms vara så vårdkrävande att behandling på annan nivå ej är möjlig eller att patienten bedöms vara i behov av vård inom klinikens specifika kunskapsområde Allvarligt psykiskt störda inom häkte och kriminalvård. 2.1.4 Beroendevård Beroendecentrum ska erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller andra droger och samtidig psykisk ohälsa. Därutöver har Beroendecentrum ett vittomfattande uppdrag som inte bara berör den specialiserade psykiatrin där bl. a. det trafikmedicinska uppdraget ingår inom ramen för ett partsammansatt program för ökad trafiksäkerhet i länet. Beroendecentrum tar emot både unga (från 16 år) och vuxna. Verksamheten ska genomföra sitt uppdrag i en nära och organiserad samverkan med socialtjänsten och primärvården och i enlighet med de av Socialstyrelsen utfärdade nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevård. Verksamheten ska bedriva akutverksamhet under kontorstid. På kvällar, nätter och helger erbjuds begränsad akutverksamhet upp till sjuksköterskenivå. 2.1.5 Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatriska klinken (BUP)ska erbjuda specialistsjukvård till barn och ungdomar med psykiska störningar i Örebro län och tillsammans med deras familjer och andra samarbetspartners verka för att främja barnets psykiska hälsa och utveckling. Klinikens öppenvård ska ta emot barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år. Anoreximottagningen och dess dagvård ska även kunna ta emot patienter äldre än 19 år. Barnpsykiatrin ska vara tillgänglig under vardagar via öppenvårdsmottagningar i samtliga fyra länsdelar samt via jourverksamhet i Örebro kvällstid och helger. 2.1.6 Kunskapsbaserad vård Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. Psykiatrin har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet. Det innebär för Psykiatrin - att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer - att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten 4

- att prioriteringsarbeten inom länet görs länsövergripande och specialitetsövergripande - att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet och tydligt mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter - att nationell modell för vertikal prioritering som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum tillämpas - att prioriteringsverktygen även används vid införande av nya metoder och behandlingar i vården Prioriteringsarbetet ska präglas av en strävan mot öppenhet inom landstinget, mellan specialiteterna, mellan olika yrkesgrupper och gentemot förtroendevalda och befolkningen i länet. 2.1.7 Nationell vårdgaranti Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska den kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Om Psykiatrin inte kan erbjuda patienten behandling inom angiven tid ska patienten erbjudas behandling hos annan namngiven vårdgivare inom vårdgarantitiden. En för landstinget nyinrättad vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och rätten att fritt välja vård. 2.1.8 Samverkan Psykiatrin ska kännetecknas av en välfungerande och ändamålsenlig samverkan både internt och externt. Kommunerna, primärvården, habiliteringen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är särskilt viktiga samarbetspartners, men också anhörigas medverkan är viktig. Samverkan ska fokusera både på patientens psykiatriska och somatiska vårdbehov. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot utvecklingen av en gemensam vårdplanering och mot att utveckla samarbetet mellan den slutna och den öppna psykiatriska vården. Psykiatrin ska ge stöd till brukarstyrd verksamhet och till anhörigorganisationer. Psykiatrin ska medverka i kompetensutbyte med primärvården och kommunen i syfte att förbättra det totala omhändertagandet av personer med psykiska funktionshinder. Psykiatrisk konsultverksamhet ska bedrivas i primärvården. Psykiatrin förväntas aktivt stödja patienter med psykiska störningar och med samtidig fysisk sjukdom i att få sina behov av somatisk vård tillgodosedda på en relevant vårdnivå och i samarbete med primärvården och med den somatiska specialistvården. Vid remittering av patient ska gällande PAL-överenskommelse beaktas (se bilaga). Om möjligt bör den som remitterar i förväg kontrollera att resurser för mottagande finns. I annat fall ska den remitterande förvissa sig om obligatorisk remissbekräftelse. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samverkar inom ramen för Barncentrum i överensstämmelse med tidigare fastlagda beslut. Det gemensamma arbetet i Barncentrum med att revidera och utveckla vårdriktlinjer för olika tillstånd ska fortsätta under 2009 och bedrivas såväl inom BUP som mellan BUP och mödra- och barnhälsovården, skolhälsovården och ungdomsmottagningarna. 5

Barn- och Ungdomspsykiatrin ska fördjupa och utveckla samverkan med såväl primärvård, barnhabilitering, socialtjänst, LSS och skola. Detta sker i första hand genom arbetet med Vilmers Barn en handlingsplan för barn med en komplex problematik som kräver insatser från två eller flera aktörer i nätverket. Barn- och ungdomspsykiatrin förväntas fortsätta att utveckla samarbetet med Habiliteringen rörande samordning av insatser för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. 2.1.10 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Psykiatrin ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter och närstående. Psykiatrin har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas verksamhetsplaner. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på klinik/verksamhetsnivå omfattar kunskap om indikatorerna och rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer. Dessutom ska kunskap finnas om metoder för att kunna föra samtal med patienter/brukare om riskfaktorer/indikatorer samt sammanställning och uppföljning av indikatorerna. Psykiatrins patienter löper ökad risk för att få karies. Vissa psykiska sjukdomar samt psykofarmaka kan ge denna oönskade bieffekt. Psykiatrin ska därför agera för att minska dessa risker. För att uppnå goda resultat inom detta område förutsätts en nära samverkan med Folktandvården med syftet att utveckla verksamma metoder för detta uppdrag. Arbetsmetodiken i psykiatrin ska vara inriktad på att i samverkan med vårdgrannar tidigt upptäcka psykiska störningar och ge tidiga insatser, särskilt för de personer som för första gången gjort ett suicidförsök eller nyinsjuknat i en psykos. Arbetet med att utveckla verkningsfulla former för att förhindra suicid hos barn, ungdomar och vuxna ska fortsätta under 2009. 3. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Förändringar i den psykiatriska verksamheten som på ett avgörande sätt påverkar utbudet av psykiatrisk vård får inte verkställas utan att särskild överenskommelse har träffats med Hälsooch sjukvårdnämnden/hälsokansliet. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 4. KOMPETENS Psykiatrin ansvarar för att det finns tillgång till kompetens i den omfattning som krävs för att Psykiatrin ska kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till kompetens avses att det i Psykiatrin ska finnas personal med adekvat utbildning. Detsamma gäller andra som utför uppdrag för Psykiatrins räkning. Psykiatrins medarbetare ska ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat och hälsofrämjande. 6

5. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET Psykiatrin ska förutom att redovisa hur kvalitetsarbetet bedrivs åta sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Kvalitetsbegreppet inkluderar tillgänglighet, patienternas upplevelser av vården, behandlingsresultat och patientsäkerhet. Patienternas upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar till att öka patientens säkerhet och delaktighet i vården. 5.1 Tillgänglighet Psykiatrin har ansvar för att barn och vuxna har tillgång till vård vid alla psykiska sjukdomseller störningstillstånd som ingår i psykiatrins ansvarsområde. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Vid misstanke om allvarlig psykisk sjukdom förutsätts att patienten tas omhand utan dröjsmål så att inte onödigt dröjsmål uppstår med risk för ytterligare försämring av den psykiska och fysiska hälsan. När det bedöms att vård erfordras, ska den omedelbart påbörjas enligt gällande principer för urval och prioritering. Vården ska så långt möjligt äga rum i samråd med patienten och dennes närstående. Patienten ska alltid bli informerad om möjligheten att välja annan vårdgivare. Psykiatrin ansvarar för att det finns jourverksamhet för länets befolkning dygnet runt. Väntetider inom vissa områden i psykiatrin är ett stort problem och där krävs och förväntas väl genomtänkta åtgärdsprogram för att på sikt minska problemen i enlighet med den nationella vårdgarantin. 5.2 Patientupplevd kvalitet Grundläggande för den vård och de insatser som Psykiatrin erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds - att ovan avsedd information lämnas till en närstående om den inte kan lämnas till patienten, förutsatt att hinder för utlämnande inte föreligger enligt lag eller förordning - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i besluten om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de visas omtanke och respekt i bemötandet, oavsett sin bakgrund - att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tid för besök, eventuell behandling eller annan åtgärd. 5.3 Behandlingskvalitet Psykiatrin ska bedriva hälso- och sjukvård på basen av evidensbaserad kunskap. Det innebär att varje beslut inom hälso- och sjukvården ska grundas på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag, men med hänsyn tagen till givna förutsättningar och den enskilde patientens situation. Om rapporter från Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) finns och är tillämpliga, bör slutsatserna ligga till grund för verksamheten. Detsamma gäller Socialstyrelsens nationella riktlinjer, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter. Vid införandet av nya metoder bör det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut om tillämpning. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör 7

tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. Psykiatrin ska delta i de kvalitetsregister som Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och dessutom medverka i utvecklingen av nya register. 5.4 Patientsäkerhet Psykiatrin har ansvar för att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten avvikelsehantering. Vidare ska det finnas rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser. Hit hör också att det ska finnas rutiner för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. Psykiatrin har ansvar för att rutiner finns för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och patientförsäkringen. 6. UTVECKLINGSUPPDRAG Under året ska psykiatrin arbeta vidare med att implementera de förslag till förändrad inriktning för den psykiatriska verksamheten som föreslås i PUFF-utredningen (PUFF - Psykiatrins Utveckling För Framtiden). Enligt överenskommelsen ska Psykiatrin medverka i planering och genomförande av landstingets utvecklingsarbeten. Detta kräver bl a medverkan av psykiatrin i de programarbeten som pågår inom ÖLL. Psykiatrin ska i dialog med Hälsokansliet medverka till att utveckla en systematisk uppföljning för att mäta att uppsatta mål har nåtts och att insatta åtgärder givit resultat hos patienterna i form av antingen hälsoeffekter eller höjd livskvalitet eller bådadera. 7. UPPFÖLJNING Beställaren/Hälsokansliet kommer att följa upp huruvida Psykiatrins verksamhet bedrivs i linje med överenskommelsen. Uppföljningen kommer att genomföras på förvaltningsnivå under år 2009 på basen av en kontinuerlig dialog mellan parterna. Utföraren har ansvar för att data som lämnas är reliabla och valida och att de aktuella informationssystemen är funktionella och har nödvändig kvalitet. Uppföljningen specificeras i särskild bilaga. 8

8. ERSÄTTNING Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. En mindre del av landstingsbidraget ska dock utbetalas som målrelaterad ersättning. Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår med undantag för den målrelaterade ersättningen som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige i budgeten för 2009 med avdrag för den summa för målrelaterad ersättning som beslutats vid samma tillfälle. Den fasta ersättningen utbetalas med en tolftedel per månad. 8.1 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgår med en tredjedel per tillfälle i samband med delårsboksluten i april och augusti samt med en tredjedel vid bokslutstillfället 2009. I god tid före delårsbokslutstillfällena gör parterna en gemensam avstämning av de mål som ska vara uppfyllda. Är parterna överens om utifrån de kriterier som är uppsatta för respektive mål att det är rimligt att anta att målen kommer att uppnås, betalas en tredjedel av pengarna ut. I samband med bokslutet görs en slutvärdering på det sätt som överenskommits för respektive mål. Resultatet av värderingen ligger till grund för en slutjustering. Det kan innebära att resterande del upp till det totala beloppet betalas ut i samband med bokslutet. Men om inte en tillräcklig andel av målen är uppfyllda enligt villkoren i överenskommelsen, så kan det också innebära en reducering av det belopp som slutligen utbetalas. I samband med bokslutet görs också en slutjustering av ränteeffekten av ovan beskrivna rutin. För Psykiatrin är storleken på den målrelaterade ersättningen fastställd till 4,8 mkr. Mellan HSN och Psykiatrin har överenskommits att nedanstående villkor ska gälla för den målrelaterade ersättningen. Den målrelaterade ersättningen omfattar fyra mål. För varje mål finns beskrivet vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt vid utgången av 2009. Målen och de villkor som gäller finns beskrivna i bilaga 1 till denna överenskommelse. Om Psykiatrin vid den slutliga utvärderingen enligt ovan har uppfyllt minst tre av de fyra målen, utgår hela det avsatta beloppet i ersättning. Om Psykiatrin har uppfyllt två av de fyra målen utgår 50 % av det avsatta beloppet i ersättning. Om Psykiatrin har uppfyllt ett av de fyra målen utgår 25 % av det avsatta beloppet i ersättning. Om inget av de fyra målen är uppfyllt utgår ingen ersättning. 9

11

12

13

Överenskommelse 2009 Psykiatri Allmänt om uppföljning Bilaga till överenskommelse 2009 Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig för uppföljning av den vård som ges till länets invånare och av den effekt som denna vård får på hälsotillståndet i befolkningen. Medborgarperspektivet innebär dels att HSN ska följa upp att invånarna i länet får den sjukvård man behöver oavsett var i länet man bor och dels följa upp de avtal/överenskommelser som HSN har med sjukvårdsproducenterna. Det är denna senare uppföljning som regleras i denna bilaga. Modell för uppföljning Utgångspunkten för nedan beskrivna modell är den överenskommelse som träffas för 2009 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Psykiatrin. Parterna är överens om att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra en relevant uppföljning. Psykiatrin förbinder sig att medverka till att de uppgifter som krävs för den överenskomna uppföljningen lämnas på överenskommet sätt och i överenskommen tid till Hälsokansliet. Psykiatrin ansvarar för kvaliteten i de lämnade uppgifterna. Hälso- och sjukvårdsnämnden förbinder sig att inte begära in ytterligare omfattande uppföljningar än de som specificeras i denna bilaga under pågående överenskommelseperiod. Parterna är överens om att nedanstående punkter ska vara vägledande när beslut fattas om vilken uppföljning som ska lämnas från psykiatrin. Grundläggande är att uppföljningsfrågorna ska gå att härleda utifrån överenskommelsen. Följande frågeställningar bör belysas: a) Vad vill vi veta om de områden vi ska följa upp? b) Varför vill vi veta detta och vad ska vi göra med kunskapen? c) Med vilken periodicitet ska vi följa upp? De områden som berörs av uppföljningen är vårdvolym, prioriteringar, tillgänglighet, samverkan, patientupplevd kvalitet och behandlingskvalitet. Dessa områden kan härledas ur Socialstyrelsens skrift om God vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, där ett antal viktiga kvalitetsområden anges. Uppföljningen har med utgångspunkt från dessa strukturerats utifrån rubrikerna kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälsooch sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård samt hälso- och sjukvård i rimlig tid. 1

Reguljär uppföljning av överenskommelse mellan HSN och Psykiatrin 2009 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Uppföljningsparameter Nivå Form av rapportering Tidpunkt Ansvarig Regulj uppfölj Målrel uppfölj GAF (mått för uppföljning av behandl resultat) Förvaltning Redovisa andel individer av den totala patientpopulationen som GAF-skattats under 2009. 1 g/år Psykiatrichef / Verksamhetschef Hälsofrämjande aktiviteter Rapporteringen ska fokusera på följande indikatorer: rökning, övervikt och fetma, fysisk aktivitet, tandhälsa och kost. Redovisa aktiviteter inom respektive område. (Se särskilt dok. för målrelaterad ersättning, målområde 3.) 3 g/år Akut omhändertagande Redovisa aktiviteter som syftar till förbättrat akut omhändertagande. 1 g/år BUP-evidensbaserad vård Kvalitet i vården Journalgranskning och jämförelse med riktlinjer för vården. (Se särskilt dok. för målrelaterad ersättning, målområde 2.) 3 g/år Vertikal prioritering Beskrivande i verksamhetsberättelse utvecklingen av det vertikala prio arb. (enligt p 2.1.1 i överenskommelse) 1 g/ år

Säker hälso- och sjukvård Uppföljningsparameter Nivå Form av rapportering Tidpunkt Ansvarig Regulj uppfölj Suicidpreventivt program Förvaltning Arbetet med programmet sträcker sig över två år och ska göras i samarbete med primärvården. Redovisa för 2009 hur arbetet utvecklats under året. 1 g/år Psykiatrichef / Verksamhetschef Målrel uppfölj Suicid Redovisa systematiserade aktiviteter i syfte att förebygga självmord. 1 g/år Vårdplan Beskriv genomförda insatser som syftar till att säkerställa att alla patienter får en adekvat vårdplanering. 1 g/år Kvalitetsstjärnan och SDQ (Se särskilt dok. för målrelaterad ersättning, målområde 1.) 3 g/år Deltagande i kvalitetsregister (Se särskilt dok. för målrelaterad ersättning, målområde 2.) 3 g/år Diagnosregistrering Utveckling av vårdregister i rättspsyk vård Utveckling av kvalitetsregister i beroendevård Redovisa andelen unika individer av den totala patientpopulationen under år 2009 som fått diagnosen registrerad i IM Redovisa resultat av deltagande i nationellt utvecklingsarbete. Redovisa resultat av deltagande i nationellt utvecklingsarbete.

Patientfokuserad hälso- och sjukvård Uppföljningsparameter Nivå Form av rapportering Tidpunkt Ansvarig Reguljär uppföljn Patientens upplevelse av vården Redovisa data om patienternas upplevelser av vården samt hur kunskapen inhämtats. Förvaltning Kontinuerligt Psykiatrichef / Verksamhetschef Målrelaterad Uppfölj/ersättn Vision, värdegrund, etik 1.Presentera resultatet av etikgruppens arbete under året. 2.Redovisa handlingsplan för stöd till alla verksamheter i arbetet med en gemensam värdegrund. Patientepikris Patienterna i psykiatrin ska på sikt erbjudas en lättillgänglig sammanfattning av slutenvårdsepisoden (patientepikris). Arbetet ska påbörjas under år 2009 och vara helt genomförd senast år 2010. Redovisa för år 2009 hur långt man kommit i arbetet med att införa patientepikris i slutenvården.

Effektiv hälso- och sjukvård Uppföljningsparameter Nivå Form av rapportering Tidpunkt Ansvarig Reguljär uppföljn Samverkan/partnerskap Förvaltning Redovisa insatser som syftar till att förbättra kvalitén i samverkan med andra vårdgivare (habilitering, primärvård och kommuner). 1 g/år Psykiatrichef / verksamhetschef Målrelaterad Uppfölj/ersättn Arbete med närstående (Se särskilt dok. för målrelaterad ersättning, målområde 4.) 3 g/år Psykiatriskt konsultteam i primärvården Värdera resultatet för både psykiatrin och primärvården. Redovisas skriftligt vid årets slut. 1 g/år Psykiatrisk konsultation vid långvarig smärta Utveckla samverkan med smärtenheten utifrån förslagen i Programarbete långvarig smärta. 1 g/år

Jämlik hälso- och sjukvård Uppföljningsparameter Nivå Form av rapportering Tidpunkt Ansvarig Reguljär uppföljn Målrelaterad Uppfölj/ersättn Könsrelaterade skillnader i vård och behandling Förvalt -ning Redovisa hur män resp. kvinnor upplever bemötandet i vården. Utgå från patientundersökningen för 2008. Beskriv och förklara ev. skillnader. 1 g/ år Psykiatrichef /verksamhets -chef Hälso- och sjukvård i rimlig tid Uppföljningsparameter Nivå Form av rapportering Tidpunkt Ansvarig Reguljär uppföljn Väntetider i vården Förvalt -ning HSN tar del av information från VIV. 1 g/ år Psykiatrichef /verksamhets -chef Målrel Uppfölj/ersättn

Överenskommelse psykiatri 2009. Målrelaterad ersättning. MÅLRELATERAD ERSÄTTNING PSYKIATRI Överenskommelse 2009 Målområde 1 Uppföljningsinstrument Uppföljning av den vuxenpsykiatriska verksamheten med hjälp av den s.k. Kvalitetsstjärnan. Lindevillan, Charlotta teamet, Karlakliniken och Rättspsykiatriska verksamheten fortsätter och kvalitetssäkrar rutinerna för införandet av Kvalitetsstjärnan i den dagliga verksamheten. Verksamheterna ska sträva efter ett så högt patientdeltagande som möjligt utifrån varje verksamhets specifika förutsättningar. Villkor för måluppfyllelse: Tillförlitlig redovisning där det tydligt framgår hur många patienter och den andel de utgör av samtliga som deltagit i och registrerats utifrån de variabler som ingår i kvalitetsstjärnan. Återföringen till verksamheten och hur informationen använts för att förbättra vården ska redovisas. Uppföljning av Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten Med syfte att förbättra uppföljningen av behandlingar inom den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten ska kliniken särskilt redovisa vilka uppföljningsinstrument man valt att använda i de olika verksamhetsområdena och skälen därtill. SDQ (Strengths and Difficulties Questionaire) har visat sig fungera tillfredställande inom vissa behandlingsområden i BUP-verksamheten. Där det fungerat bra ska SDQ instrumentet användas vidare under 2009. Övriga enheter inom BUP använder det uppföljningsinstrument som bäst passar med hänsyn till verksamhetens inriktning och innehåll. Villkor för måluppfyllelse: Tillförlitlig redovisning där det tydligt framgår hur många patienter och den andel de utgör av samtliga som deltagit i och registrerats utifrån de variabler som ingår i valda uppföljningsinstrument. Återföringen till verksamheten och hur informationen använts för att förbättra vården ska redovisas. 1

Överenskommelse psykiatri 2009. Målrelaterad ersättning. Målområde 2 Kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister har en viktig roll i hälso- och sjukvårdens strävan att förbättra vårdens resultat och kvalitet. Socialstyrelsen använder dessa i arbetet med Öppna jämförelser. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitets- och resultatregister får allt större betydelse. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under ett flertal år betonat vikten av att psykiatrin deltar i olika former av nationella, regionala och/eller lokala kvalitetsregister. Utvecklingsprocessen ska ske i fyra steg. Det första steget är att delta i kvalitetsregistrering. För att tydliggöra vilka register som klinikerna ska delta i gäller sedan några år tillbaka att uppföljningen koncentreras till de nationella register som godkänts och får stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Socialstyrelsen. http://www.kpvcentrum.se/ Det betyder naturligtvis inte att andra nationella kvalitetsregister som är av god kvalitet och framgångsrika men som inte har stöd av Socialstyrelsen och SKL inte ska användas. Dessa register kommer dock inte att följas upp inom ramen för målrelaterad ersättning. Det andra steget innebär att säkra processerna så att systematisk och korrekt inrapportering sker. Tydliga instruktioner för inrapportering ska finnas med tydligt ansvar för olika uppgifter i processen. Det tredje steget innebär att utveckla rutiner för att återrapportera från kvalitetsregistren och att återrapporteringen leder till analys och förbättringsarbete. Det fjärde steget innebär att sätta upp mål för förbättringsarbetet och att med hjälp av registren regelbundet kontrollera att en förbättring äger rum. Villkor för måluppfyllelse: Tidigare överenskommelser har mest haft fokus på de två första stegen. I överenskommelsen för 2009 ökar kraven. RIKSÄT är det mest etablerade registret och de verksamheter som använder sig av detta register ska kunna redovisa utifrån samtliga fyra steg. De verksamheter som använder registren BIPOLÄR, BUSA, AD/HD samt register för PSYKOSVÅRD ska redovisa steg ett till tre. Antalet nationella kvalitetsregister ökar successivt och allt fler viktiga områden inkluderas. Relevanta kvalitetsregister finns ännu inte för samtliga verksamhetsområden i psykiatrin. De verksamhetsområden som här i första hand åsyftas är rättspsykiatri, beroendevård och barn- och 2

Överenskommelse psykiatri 2009. Målrelaterad ersättning. ungdomspsykiatri. Även dessa områden måste följas upp avseende vårdkvaliteten. Detta kan låta sig göras genom retrospektiva journalgenomgångar på ett slumpvis urval patientjournaler, där man undersöker hur väl man i diagnostik och behandling följt klinikens, specialitetens eller Socialstyrelsens riktlinjer (en form av s.k. intern audit). Målområde 3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Bakgrund I regeringens beslut Mål för folkhälsan är ett av målområdena En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6). Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården i sitt arbete ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och på så sätt bidra till mindre sjukdom. Sjukdom ska förebyggas genom att stödja individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. Därför behöver hälso- och sjukvården utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I propositionen konstateras att sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Hälsofrämjande aktiviteter. Redovisa hur psykiatrin på ett systematiskt sätt integrerar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter i den öppna psykiatriska vården. Villkor för måluppfyllelse: Redovisning av dokumenterad rutin för hur hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter integreras i den psykiatriska utredningen och i den individuella vårdplanen. Rutinen ska omfatta indikatorerna rökning, övervikt och fetma, fysisk aktivitet, tandhälsa och kost. 3

Överenskommelse psykiatri 2009. Målrelaterad ersättning. Målområde 4 Bemötande av närstående I utredningen av Psykiatrins utveckling för framtiden PUFF ) under rubriken brukarinflytande finns en skrivning som ligger till grund för målområde fyra. Patienter och anhöriga ska mötas med respekt för sina upplevelser och sitt behov av råd, stöd och insatser från psykiatrin genom ett förtroendefullt bemötande där deras erfarenheter tas tillvara I samband med akuta vårdbehovsinsatser ska tillgängliga anhöriga alltid erbjudas samtal för att delge sin uppfattning om situationen. Redovisa förvaltningsgemensam (psykiatrin) rutin för hur närståendes kunskaper och erfarenheter i högre grad än i dag ska kunna tas tillvara i vården. Med kunskaper och erfarenheter avses det som nämns ovan i citatet ur PUFF-utredningen. Villkor för måluppfyllelse: Redovisning av rutin för bemötande av närstående. Rutinen ska också inkludera funktionen mottagande av synpunkter och klagomål. 4