Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Dominica 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Dominica är en parlamentarisk demokrati med ca 71 000 invånare. Premiärministern Roosevelt Skerrit s Dominica Labour Party (DLP) vann det senaste valet i maj 2005. Respekten för de mänskliga rättigheterna (MR) anses vara allmänt god även om vissa problem kvarstår. Det gäller främst missförhållandena i landets fängelse och våld mot kvinnor och barn. Levnadsvillkoren är svåra för den indianska befolkningen, en minoritet om 3 500 personer, som lever i ett särskilt reservat. Landet hör till de ekonomiskt mest eftersatta i gemenskapen av östkaribiska stater. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffande av alla slags former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Jämfört med andra länder i Karibien är kriminaliteten låg. När det gäller respekten för kroppslig integritet kan noteras att tortyr och annan grym eller omänsklig behandling, godtycklig arrest eller frihetsberövande samt att förvägras rättvis och offentlig rättegång förbjuds i grundlagen. Det rapporteras dock om missförhållanden i landets fängelser. 4. Dödsstraff Dödsstraff finns med i straffskalan, men har inte verkställts sedan år 1986 (för högförräderi). En person, som dömts 1998, sitter för närvarande i dödscell. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Dominicas konstitution antogs år 1978. Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta rättsinstans. Landet har anslutit sig till, men ännu inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en karibisk högsta domstol. 7. Straffrihet Inga kända fall av straffrihet har rapporterats. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. En oberoende press, ett effektivt rättsväsende och ett fungerande demokratiskt politiskt system har i regel garanterat yttrande- och tryckfriheten. Regeringen respekterar generellt såväl mötes- och församlingsfriheten som den i lag befästa religionsfriheten. 2
3 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel ändra regering genom att delta i periodiskt återkommande fria och rättvisa val och genom allmän rösträtt. Vid valet i maj 2005 vann det regerande partiet Dominica Labour Party (DLP) 12 av totalt 20 platser i parlamentet. Endast en kvinna ingår i regeringen medan två kvinnor är ledamöter av parlamentet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Dominica är ett av Karibiens fattigaste länder och omkring 25 procent av befolkningen beräknas sakna arbete. Dessutom är många invånare undersysselsatta. Någon arbetslöshetsförsäkring finns inte. Arbetstagarna utövar sin rätt att organisera sig och välja sina fackliga representanter. Fackföreningarna representerar ungefär en tredjedel av den totala arbetskraften och cirka hälften av de statsanställda. De fackliga organisationerna har full frihet att förhandla kollektivt en rättighet som främst utnyttjas inom de icke-agrara sektorerna. Lagen tillåter strejkrätt vilken utnyttjas. Banan-, kokosnöt- och citrusfruktindustrierna har liksom hamnverksamheten beslutats vara samhällsviktiga verksamheter inom vilka rätten att strejka är förbjuden. Internationella arbetsorganisationen (ILO) har kritiserat denna breda definition av samhällsviktiga områden och uppmanat regeringen att begränsa den. Lagen förbjuder barn- och tvångsarbete. Minimiåldern för arbete har fastställts till 15 år. Barn mellan 12 och 14 år tillåts emellertid arbeta i vissa familjeföretag inom jordbruket. Omfattande övertidsarbete är förbjudet. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsovårdsmyndigheten genomför hälso- och säkerhetskontroller på arbetsplatserna. Arbetsmarknadsministeriet beslutar om påföljd i fall en arbetsplats inte lever upp till gällande krav. Arbetstagare äger rätt att avbryta arbete som kan innebära fara för liv och hälsa utan att riskera förlora sin anställning. Myndigheterna övervakar att detta effektivt efterlevs. Socialförsäkringssystemet med pensioner och sjukpeng omfattar bara dem som har formell anställning. I landet finns fyra mindre sjukhus och ett dussin vårdcentraler. Landets sjukvård lider dock brist på modern utrustning.
4 12. Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri till 16 års ålder. Ca 90 procent av barn i skolålder deltar i undervisningen. I september 2005 beslöt regeringen att också sekundärundervisningen skall vara allmän. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Dominica hör till de mest omoderna och fattiga länderna i Karibien med en BNP per capita på ca 5 500 US-dollar. Lander hamnar på 70:e plats av totalt 177 länder i FN:s välfärdsindex (HDI). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld mot kvinnor i hemmet är vanligt förekommande. Våldtäkt och sexuella övergrepp lagförs. Maximistraffet för våldtäkt är 25 års fängelse, men normalt utdöms straff på 5 till7 års fängelse utom i fall av mord i samband med våldtäkt. Det statliga välfärdsministeriet följer utvecklingen och anmäler rapporterade övergrepp till polisen. Den katolska kyrkan verkar aktivt för att motverka våld mot kvinnor i hemmet. Prostitution är förbjuden i lag men förekommer och utgör ett allvarligt problem. Ett stort antal kvinnor från Dominikanska Republiken uppges arbeta som prostituerade i landet. Lagen förbjuder inte sexuellt ofredande på arbetsplatser vilket utgör ett problem. 15. Barnets rättigheter Övergrepp mot barn fortsätter att vara ett problem. År 2005 anmäldes 152 fall av övergrepp mot barn inklusive sexuella övergrepp och incest. Skyddet för barns rättigheter är svagt eftersom de barnavårdande myndigheterna är underbemannade. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Lagen förbjuder specifikt diskriminering som grundas på ras, kön, nationalitet, hudfärg och religion. Levnadsvillkoren är svåra för den indianska befolkningen, en minoritet om 3 500 personer, som lever i ett särskilt reservat.
5 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen föreskriver förbud mot diskriminering som grundas på könsidentitet.. 18 Flyktingars rättigheter Regeringen har inte beslutat om en politik för skydd av flyktingar och asylsökanden. I praktiken ger dock regeringen skydd för personer som vid återsändande till hemlandet löper risk att utsättas för fara, men beviljar inte rutinmässigt flyktingstatus eller asyl. 19. Funktionshindrades rättigheter Lagen förbjuder inte specifikt diskriminering mot personer med funktionshinder och diskriminering förekommer bland annat genom att arbetsgivare har rätt att ersätta person med funktionshinder med lägre lön än vad som fastställts som minimilön. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns för närvarande ingen lokal människorättsorganisation verksam i landet. Däremot har ett antal frivilliga grupper bildats för att främja funktionshindrades, kvinnors och barns rättigheter. Ingen regional eller internationell människorättsorganisation har under året begärt att få undersöka något enskilt fall eller huruvida respekten för de mänskliga rättigheterna respekteras generellt. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Information saknas om internationella insatser.