Näringspolitisk. strategi. Vi ser möjligheterna som utvecklar Sverige

Näringspolitisk strategi Vi ser möjligheterna som utvecklar Sverige

VI SER MÖJLIGHETERNA SOM UTVECKLAR SVERIGE Det är svårt att överskatta ingenjörernas roll för välstånd och utveckling i Sverige. Från tidigt industrisamhälle till välutvecklad välfärdsstat har ingenjörerna deltagit med sin utveckling och förnyelse. I dag växer ett nytt sorts samhälle fram som ställer nya krav inte bara på ingenjörer och företag, utan hela det sammanhang som ingenjörerna verkar inom. Sveriges Ingenjörer anser att det är hög tid för en rad förändringar som inte bara gynnar ingenjörerna och de företag där de arbetar, utan i slutänden hela I denna skrift beskrivs vad som måste förbättras för att ingenjörerna och deras företag bättre ska kunna bidra till ett växande Sverige. Det handlar till stor del om hur förnyelse och utveckling måste prioriteras för att företagen ska finnas kvar och växa. Särskilt viktigt är läget i små och medelstora företag, där innovationer och utvecklingsarbete måste få mer uppmärksamhet. Många ingenjörer bär på en lönsam idé både i stora och mindre företag men har mycket svårt att få den förverkligad. Sist men inte minst viktigt är själva grunden: utbildning och kompetens. Bättre utbildnings- och forskningsmiljöer ger de förutsättningar som behövs för att konkurrenskraftig utveckling ska vara möjlig. En annan förutsättning är att det finns goda kommunikationer som binder samman människor och ger dem chansen att välja det arbete och den skola eller bostad som ger de bästa möjligheterna till utveckling för den enskilde. Investeringarna i infrastruktur behöver helt enkelt ökas för att det även i fortsättningen ska bli möjligt för alla inte bara ingenjörerna att verka i hela landet. Ingenjörernas roll i samhället går inte att överskatta: de ser möjligheterna som utvecklar Sverige. Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se 3

4 Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se INGENJÖRENS ROLL OCH HUR DEN FORMAR SVERIGE Ingenjörer finns överallt. De har nyckelpositioner för att utveckla städer, sjukvård och nationell infrastruktur. De återfinns inom myndigheter och förvaltningar. Och de finns tungt inom industrin, konsultsektorn och den växande tjänstemarknaden. Överallt bidrar de till att öka värdet i tjänster och produkter. Historiskt har ingenjörerna haft en avgörande roll i att bygga det svenska näringslivet. Sverige är ett land som byggt företag på innovationer. De ursprungliga idéerna har haft en sällsynt förmåga att överleva genom att ständigt utvecklas. En nyckelfaktor för framgångarna var en tidig global spridning. Kullagret rullar fortfarande, men med allt lägre friktion. Separatorn separerar, men med allt högre effektivitet. Telefonin har utvecklats med datakommunikation av oanade mått. Denna skrift berättar hur ingenjörerna kan vara med och forma framtidens hållbara tillväxt genom att stärka näringslivets utvecklingsförmåga. Sveriges Ingenjörer, med sina 142 000 medlemmar har goda kunskaper om hur det står till ute på företagen, men framför allt företräder förbundet en passionerad yrkeskår som är full av idéer. Denna utvecklingskraft kan mobiliseras genom en kombination av åtgärder: från företagen själva genom att i högre utsträckning ge utrymme för utveckling, från regering och riksdag genom att regelverk blir tydligare och mer utvecklingsdrivande och från regionala organ genom att de förmår samla de resurser som står till buds. Förslagen i denna skrift bygger både på forskning och på studier om hur svensk ekonomi utvecklats och om hur framtidens utmaningar ser ut, inte minst genom en ökande globalisering. Innovation är ett ofta använt begrepp, på gränsen till att bli slitet. Åtskilliga studier har visat vad som kan och behöver göras för att stärka innovationskraften. Men till skillnad från många andra organisationer arbetar Sveriges Ingenjörers medlemmar dagligen med innovationer, antingen genom de små stegens förbättringar eller genom radikala tekniska skiften. Det ger Sveriges Ingenjörer en unik inblick i den innovativa verklighet som påverkar hela Sveriges Ingenjörers ambition är att fördjupa samtalen med enskilda medlemmar och förtroendevalda. Under 2015 startar därför ett systematiskt insamlande av idéer och konkreta förslag till regional utveckling. Under två år ska Sveriges Ingenjörer besöka alla landets regioner minst en gång för att tala med medlemmar, förtroendevalda, lokala beslutsfattare och företagsledare. Att förankra förslag med beslutsfattare från skilda läger är ett måste om våra förslag ska bli verklighet. Sveriges Ingenjörer ska också samtala med nästa generation ingenjörer så att framtidens förmågor tidigt ser sin framtid som ingenjör. Tanken med den tvååriga ansträngningen är att stödja alla former av dialog som syftar till att öka förnyelse och utveckling. Här har Sverige bra förutsättningar som ska tas tillvara: avstånden mellan samhälle, företag och akademi är fortfarande korta.

Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se 5 Finns det tydliga mål för innovation? Ja Nej Vet inte 44 procent av Sverige Ingenjörers förtroendevalda svarade "nej" eller "vet inte" på frågan "Finns det tydliga mål för innovation?" Tjänstesektorn hade mycket sämre resultat än industrisektorn. INNOVATIONER ÄR NYCKELN TILL LÅNGSIKTIG ÖVERLEVNAD De svenska företagens innovationskraft är nyckeln till att behålla och förbättra den konkurrenskraft och ställning de har i dag. Tyvärr finns det oroande tecken på att många företag nedprioriterar förnyelse och utveckling. Alltför få företag jobbar aktivt och systematiskt med att öka innovationskraften. Enligt en undersökning som Sveriges Ingenjörer genomförde 2013 visade det sig att hela 17 procent av yrkesverksamma medlemmar hade en affärsidé som skulle kunna utvecklas till en ny produkt eller tjänst inom företaget eller utgöra grunden till ett nytt företag. Frågan ställdes till samtliga 108 000 yrkesverksamma och besvarades av 64 procent. Om andelen som har en bärkraftig idé är lika stor bland dem som inte svarat, betyder det att det bland förbundets medlemmar finns runt 18 000 ingenjörer som bär på en idé, som rätt hanterad kan utveckla det befintliga företaget eller bli ett nytt. En följdfråga ställdes: Vad behövs för att ta steget att starta ett eget företag? De viktigaste förutsättningarna som framkom var mod, trygghet, kapital och tid. En kompletterande undersökning om hur idéerna tas tillvara i företagen har ställts till ordförandena i företagens fackliga akademikerföreningar i 665 företag. Resultaten visar att 44 procent av ingenjörerna saknar tid för att reflektera kring egna nya innovationer eller metoder. 57 procent svarar att innovationsarbetet inte följs upp. En ansvarig eller funktion för innovationsarbetet efterfrågas av 61 procent av de förtroendevalda, där en sådan person eller resurs inte finns. Svarsfrekvensen var ca 60 procent. Samtidigt anser hälften av de svarande att företagskulturen uppmuntrar de anställda till att tänka innovativt. Med andra ord finns det både idéer och en i grunden positiv inställning till att de anställda har idéer, men ändå är det väldigt få av dem som utvecklas vidare. Svenska företag saknar alltså ett metodiskt arbetssätt för att hantera innovationer. Utan en långsiktig syn på innovationer riskerar företagets utveckling att stagnera. Om ett företag inte har en organisation för att främja innovationer och det varken finns tid eller pengar, då avstannar förnyelsen och utvecklingen. Den nuvarande situationen med ett sjunkande antal svenska patent och allt färre innovationer som omsätts till nya produkter är några tecken på att utvecklingen går åt fel håll. De mest innovativa bolagen hamnar ofta högt upp när ingenjörerna listar sina drömarbetsgivare. Vad lockar? En avhandling av Annika Steiber vid Chalmers från 2014 visar att noggrann rekrytering, starka företagsvärderingar och stöd till alla anställda att utveckla företaget är några av de viktigaste faktorerna som stärker företagets ställning. Det kan sammanfattas i ordet innovationskultur: det ingår i kontraktet att du förnyar och utvecklar företaget och att företaget utvecklar dig. Ett sådant företag har lätt att rekrytera talanger. Då blir det också lättare att öka lönsamheten, växa och skapa nya jobb.

Men det är ju inte bara jättarna som drar nytta av innovativa miljöer. Det gäller i lika hög grad de små och medelstora företagen. Detta är ett starkt skäl för ägarna inte minst de stora institutionella organisationerna att ställa tydliga krav på företagen att förbättra sin innovationskultur. Även om metoderna och resurserna skiljer sig åt, så är det samma långsiktiga tänkande som måste genomsyra synen på förnyelse och utveckling. 6 Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se representanter från de största ingenjörsarbetsrepresentanter från de största ingenjörsarbetsgivarna

Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se 7 GE VÄXTKRAFT TILL MINDRE FÖRETAG Internationella studier visar att det svenska näringslivet stod sig relativt starkt under de härjningar som följde i spåren av finanskrisen 2008 och 2009. Detta är dock inte hela sanningen. Krisen slog stenhårt mot mindre underleverantörer. Gamla kedjor bröts när de stora företagen istället sökte globalt för att finna nya underleverantörer. Ett mycket stort antal företag har slagits ut, eftersom de inte längre klarade konkurrensen. Det har fått stora regionala konsekvenser. I den politiska debatten tillmäts de mindre och medelstora företagen (SMF) stor betydelse. Det finns många små företag i Sverige. De så kallade mikroföretagen är många till antalet, men sysselsätter faktiskt färre än de stora företagen. Småföretagen är också många till antalet, men inte alls så stora. Och går man till de medelstora företagen så är dessa det svenska näringslivets getingmidja: få till antalet och har liten betydelse för den totala sysselsättningen om man jämför med exempelvis Tyskland. Förhoppningarna är att företag i denna storleksklass ska växa till sig och till viss del ersätta det tomrum som har uppstått och kommer att uppstå genom att de stora företagen minskar sin aktivitet i Sverige. Konkurrensförmågan är nära förknippad med avancerad produktion och effektiva affärsmodeller. Just nu är för få mindre företag rustade för att möta den globala utmaningen. En nyckelfråga är kompetensen. Rätt kompetens behövs för att öka produktiviteten och fortsätta utvecklingen. De stora företagen har vanligtvis forskningschefer, vilket inte alls är lika vanligt bland de medelstora företagen och mycket sällsynt i små företag. Men även de små företagen behöver forskarnas resultat. Forskningsinstituten, inte minst industriforskningsinstituten, skulle kunna spela en betydligt större roll om det fanns en mottagande kompetens hos företagen. Detta borde enligt Sveriges Ingenjörers mening vara en högprioriterad uppgift. Självklart har företagen det yttersta ansvaret för att stärka sin forskning, men då SMF har så stor betydelse borde regering och riksdag stimulera en sådan utveckling. De stora och betydelsefulla forskningsinstituten i Finland och Tyskland kan tjäna som modell för satsningen. Det gäller både institutens omfång och hur de är uppbyggda för att arbeta effektivt. För ett antal år sedan genomförde Sveriges Ingenjörer Småföretagen är många, men inte så stora. De medelstora företagen är det svenska näringslivets getingmidja: få till antalet med liten betydelse för den totala sysselsättningen. Det är i denna trånga sektor jobben måste komma när de riktigt stora företagen minskar sin aktivitet i Sverige. Företagsstorlek Antal anställda Totalt antal sysselsatta Företagsstorlek Antal anställda Antal företag > 249 1 110 658 > 249 1 202 100-249 324 104 100-249 2 171 50-99 273 531 50-99 4 018 10-49 699 026 10-49 35 802 1-9 868 068 1-9 467 570

en undersökning med titeln Den första ingenjören. Där studerades hur företag med under 100 anställda hade utvecklats under sex år. Undersökningen var en registerstudie som mätte hur företagen hade utvecklat sin produktivitet, bemanning och nettoomsättning. 172 368 företag ingick i urvalet. Resultatet visade att de företag som anställde sin första ingenjör under perioden hade utvecklats väsentligt bättre än de företag som saknat ingenjör. De företag som anställde sin första ingenjör ökade sin nettoomsättning med mer än 500 procent och produktiviteten med nästan 300 procent. Dessutom ökade de sin bemanning med i genomsnitt fem anställda. Ett företag som redan hade en anställd ingenjör utvecklades även det mer positivt, än det företag som saknade ingenjör. Studien visade även att ingenjörer har begränsad kunskap om fördelar och möjligheter med att arbeta i ett mindre företag. Småföretagen å sin sida var inte inställda på att rekrytera nyexaminerade ingenjörer. Under 2015 startar Sveriges Ingenjörer i samarbete med några branschorganisationer i Jönköpings län ett pilotprojekt som uppföljning på Den första ingenjören. Syftet med projektet är att hitta och genomföra metoder för att stimulera, motivera och stödja regionens mindre företag att rekrytera och behålla ingenjörer. Projektet syftar också till att stimulera ingenjörer till att söka sig till dessa mindre företag. 8 Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se Ingenjör som anställdes under projektet Ingenjör fanns redan anställd när projektet startade Utan ingenjör Första ingenjören gör skillnad Ökning 590% 0% Sysselsättning Nettoomsättning Produktivitet

Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se 9 SATSA PÅ UTBILDNING OCH FÖRBÄTTRA RÖRLIG- HETEN MELLAN AKADEMI OCH NÄRINGSLIV Skolan och högskolan/universitetet är den del av samhället som ska stå för den nödvändiga utbildningen. Dessa institutioner har dock länge varit avskurna från andra delar av samhällslivet. Kompetensförsörjningen börjar inte på högskolan. Den börjar tidigt. Resultaten från Pisamätningarna hänger som ett mörkt moln över oss. Men det är tänkvärt att samtidigt som resultaten från mätningarna av matematik visar bottenresultat så uppvisar engelska en toppnotering hos svenska ungdomar. Förklaringen till detta finns i begreppet relevans. Ett stort antal studier visar att ungdomar har svårt att se nyttan av kunskaper i skolämnena naturvetenskap, teknik och matematik. De ser inte hur kunskapen kan komma till nytta för dem i framtiden. När kunskapen inte upplevs meningsfull saknas viljan och energin för lärandet. De som ska ta till sig kunskapen vill känna att de kan omsätta det de lär sig i praktisk handling. Åtgärderna för att vända resultaten i skolan måste därför kretsa kring att bättre förankra kunskaperna i elevernas verklighet och därmed öka deras motivation för naturvetenskap, teknik och matematik. Ett stort bekymmer är att skolan sorterar elever utifrån socioekonomisk bakgrund. Denna selektering sker mycket tidigt vilket innebär att många talanger aldrig får sina möjligheter prövade. Sveriges Ingenjörer tycker att skolan behöver mer av arbetsro och mindre av ständigt återkommande reformer. För att vända utvecklingen krävs en mångfald av insatser. De viktigaste är ett tydligt ledarskap, satsning på lärare med god kompetens och att undervisningen upplevs som relevant. Detta är en av slutsatserna i en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram med IVA och Sveriges Ingenjörer. Kommuner och skolor med ett tydligt ledarskap har till exempel kunnat kompensera för de nackdelar en svagare socioekonomisk bakgrund annars kan medföra. På landets alla högskolor och universitet måste utbildningens ställning och utbildningens villkor uppvärderas radikalt. Den kunskap och den kompetens som varje individ bär med sig efter avslutade studier väger mycket tungt för näringslivets tillväxt och utveckling. Det totala antalet studenter som antas till de tekniska utbildningarna har aldrig varit så högt. Det visar hur starkt intresset är för teknik. Samtidigt har antalet som tar examen på de tekniska utbildningarna sjunkit under en följd av år. I en rapport som Sveriges Ingenjörer tagit fram visar det sig att i dag tar knappt hälften examen på civilingenjörsprogrammen. Det är den lägsta nivån av alla längre yrkesutbildningar. På högskoleingenjörsutbildningarna ökar antalet examinerade, men från en mycket låg nivå. Det finns många förklaringar till detta som rapporten beskriver alltifrån studenternas sämre förkunskaper till hur undervisningen bedrivs, eller hur arbetsgivare agerar. För att komma tillrätta med bristerna anser Sveriges Ingenjörer att det behövs en samlad översyn av hela universitets- och högskole Den bör leda till en samlad syn på utbildning, forskning och samverkan. Självklart ska högskolornas och universitetens autonomi stärkas. Därför är det mer ändamålsenligt att börja översynen underifrån, än att staten detaljstyr formerna för självständigheten. genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget. Att redovisa förslag på hur samverkan ska stärgenom engagemanget i Teknikcollege och i Teknikskap, skap, samheten samheten samheten samheten förändring. Skolan ska ges rätt förutsättlångsiktig förändring. Skolan ska ges rätt förutsättlångsiktig förändring. Skolan ska ges rätt förutsättkommelser kommelser kommelser kommelser Att redovisa förslag på hur samverkan ska stärsprånget. språnget. språnget. genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget. genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget. genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget. skap, skap, skap, skap, skap, skap, skap, skap, skap, skap, skap, skap, skap, samheten stärkas genom sammanhållna anslag till hela verkstärkas genom sammanhållna anslag till hela verksamheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten ningar ningar ningar ningar ningar ningar ningar ningar ningar ningar ningar ningar ningar kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser kommelser Att rektorer och politiker ska öka sina ansträngfysik, kemi och teknik och göra dem relevanta för stärkas genom sammanhållna anslag till hela verkstärkas genom sammanhållna anslag till hela verkstärkas genom sammanhållna anslag till hela verksamheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten samheten språnget. genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget. genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget. genom engagemanget i Teknikcollege och i Teknik- stärkas genom sammanhållna anslag till hela verkskap, genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget. genom engagemanget i Teknikcollege och i Tekniksprånget.

GE NYA IDÉER KRAFT Ingenjörer är problemlösare och idésprutor. Därför är de eftertraktade hos många av de nya och snabbt växande företagen, men även hos nystartade företag med höga ambitioner. Tidningen Ny Teknik redovisade hösten 2014 (nr 42/2014) att totalt 4 000 nya jobb kommit till i denna typ av företag under senare år. Utöver ingenjörsjobben har dessa företag oftast inte utvecklats och anställt stora grupper i andra yrkeskategorier. Spridningseffekterna av de goda idéerna till det omgivande samhället skulle ha kunnat vara högre. Det är här de redan etablerade företagen kommer in. Även där ruvar många ingenjörer på bra idéer till nya produkter och tjänster. För att se hur det står till med kreativiteten och idérikedomen i ingenjörskåren skickade Sveriges Ingenjörer 2013 en enkät till alla medlemmar. Resultatet visar att 17 procent uppger sig bära på en idé till en produkt eller tjänst som kan leda till ett nytt företag. Många av dessa idéer ligger dessvärre utanför kärnverksamheten i allt mer specialiserade och slimmade organisationer. Det är därför ofta svårt att utveckla idén där, med dagens ordning. Då återstår för individen att förverkliga idén utanför företaget. Men detta är tyvärr en process med många hinder. Varför skulle hon eller han lämna ett jobb med hyggligt trygga villkor och oftast intressanta arbetsuppgifter? I undersökningen är det främst bristen på trygghet som lyfts fram som hinder. Insikten om svårigheten att skaffa tillräckligt med kapital för att förverkliga idén är ett annat. För den som bär på en idé finns dessutom ett rörigt och näst intill ogenomträngligt innovationssystem myndigheter, organisationer, stöd, villkor, lokalt, regionalt med ibland motstridiga mandat. Forskningen om företagandets villkor visar att företag som startas av individer med en erfarenhet från stora etablerade företag har en betydligt högre överlevnadsgrad och tillväxtkraft än andra företag. De stora företagen skulle därför kunna vara plantskolor för nya företag. Det är i stor utsträckning dessa personer på större etablerade företag som har deltagit i undersökningen. Varje innovatör måste kunna känna trygghet i att idéer och innovationer skyddas på ett rättssäkert sätt. Därför måste de immaterialrättsliga villkoren för innovatörer stärkas. Där har staten en viktig roll. Staten måste rensa i den djungel av myndigheter, stöd och 10 Näringspolitisk strategi sverigesingenjorer.se innovationonline.se med Svenska Uppfi nnare- även kräver en ny organisation för innovavilket även kräver en ny organisation för innovavilket även kräver en ny organisation för innovaförstärkningar av skyddet för idéer och innovationer. innovationonline.se med Svenska Uppfi nnare innovationonline.se med Svenska Uppfi nnaregöra vilket även kräver en ny organisation för innovavilket vilket vilket vilket vilket vilket vilket vilket vilket vilket vilket innovationonline.se med Svenska Uppfi nnare- innovationonline.se med Svenska Uppfi nnare villkor som finns. Stödet till innovationer måste helt enkelt vara ett stöd och inte en fälla som individen fastnar i. Vidare måste det vara intressant för individen att få ut något av sin idé. Individen ska inte straffbeskattas långt innan idén har nått sitt kommersiella genombrott. Allt detta står inte i motsats till en strategi för att på bredden höja kompetensnivån så att det blir intressant för företag med bas i ett annat land att etablera sig här eller köpa intressanta företag. Det ovan skisserade handlar helt enkelt om en ny typ av mobilisering som vi är övertygade om skulle frigöra både energi och kreativitet hos många ingenjörer, oavsett på vilken nivå de befinner sig.

Box 1419, 111 84 Stockholm Besök: Malmskillnadsgatan 48 Tel 08-613 80 00 info@sverigesingenjorer.se sverigesingenjorer.se Tryckeri: E-print. Februari 2015 2.0002