Riktlinjer för kandidatuppsatser 2012 Christina Berg, Konstantin Kougioumtzis, Eva-Carin Lindgren, Monica Petersson och Hillevi Prell Uppsats/Examensarbete: 15hp Program/kurs: Alla program Nivå: Grundnivå Termin/år: Vt 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Uppsatsens form... 4 Uppsatsens innehåll... 4 Titel... 4 Introduktion... 6 Syfte... 6 Bakgrund... 7 Forskningsöversikt... 7 Teoretisk referensram (begrepp, modell, teori)... 7 Metod... 7 Design... 8 Urval... 8 Instrument... 8 Datainsamling/dataproduktion... 8 Dataanalys... 8 Etiska överväganden... 9 Resultat... 9 Diskussion... 9 Metoddiskussion... 9 Resultatdiskussion... 10 Konklusion (slutsats)... 10 Implikation (rekommendation)... 10 Referenser... 10 Bilaga 1 Citat, tabeller och figurer... 11 Bilaga 2 Typsnitt, sidnumrering, bilagor och språk... 13
INLEDNING Vi har varit en arbetsgrupp som har processat fram dessa riktlinjer i samverkan med övriga kollegiet vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap i syfte att få ha en enhetlighet i kandidatuppsatsernas form och innehåll. Dessa riktlinjer ger således råd och rekommendationer och beskriver vilka formella krav som finns, bland annat när det gäller referenshantering. Riktlinjerna är därför även ett stöd för handledare och examinatorer. Dessa riktlinjer överensstämmer i stort med akademiska riktlinjer inom andra delar av universitets- och högskolevärlden. Det som är viktigt vid uppsatsarbeten vid denna institution är att försöka sträva efter två saker: Att presenterar något innehållsmässigt intressant som är relevant för kost- eller idrottsvetenskap samt att uppfylla de formella kraven. Uppsatser behandlar två grundläggande aspekter, dels uppsatsens form och dels uppsatsens innehåll. För godkännande fordras viss kvalitet på både innehåll och form. Uppsatsens form visar sig i yttre struktur och disposition, logiskt sammanhang och läsvänlighet. Först presenteras dels vilka rekommendationer som ges och dels vilka formella krav som finns på uppsatsarbetets form. Därefter presenteras de rekommendationer som ges för uppsatsens innehåll. Uppsatsens innehåll visar sig framförallt i syfte, problemformulering, frågeställningar, metodbeskrivning samt teoretisk och empirisk diskussion. UPPSATSENS FORM Uppsatsen kan delas in i sju sektioner nämligen titelsida, försättsblad, sammanfattning, innehållsförteckning, förord, uppsatsens huvuddel samt referenser. I följande tabell (tabell 1) beskrivs formella krav som gäller för uppsatsen. Därtill ges en del rekommendationer som kan följas. De formella kraven finns även mer utförligt beskrivna i eller visualiserade i bilagor som laddas hem från GUL. UPPSATSENS INNEHÅLL Att exakt ange en uppsats innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är svårt. Beroende på val av ämne, typ av uppsats, val av metoder så kan en uppsats utformas på olika sätt. Det som anges i uppsatsens innehåll är en ram eller rekommendation som fungerar som stöd. Rubrikstorleken på de olika rubrikerna nedan, förutom titeln, följer mallen som finns i bilaga 2. TITEL Även om titeln kommer först i uppsatsen är det oftast ett av det sista som formuleras. Ett tips är att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla uppsatsens innehåll men inte vara för lång. Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en för- 4
klarande underrubrik. Det är som synes inte lätt att formulera en titel, speciellt inte om den både ska vara innovativ och samtidigt innehålla såväl problemområde, arbetsmetod som studerad grupp. Försök undvika förkortningar i titeln. Tabell 1. Formella krav och rekommendationer gällande uppsatsens form. Titelsida Försättsblad med sammanfattning Formella krav: Titelsidan ska bestå av titel, namn på institutionen, författarnas namn och IKI:s logotype, som sätts dit när uppsatsen är godkänd (se IKI:s hemsida, http://www.iki.gu.se/utbildning/student/) Formella krav: Försättsbladet ska innehålla titel, författare, institution, handledare, examinator, sidantal och uppsatsens löpnummer (se IKI:s hemsida). Uppsatsens löpnummer ges av den administratör som katalogiserar uppsatserna. Sammanfatta här uppsatsens huvuddelar i kort introduktion, syfte, metod, resultat och eventuellt slutsats (max 250 ord). Skriv inte underrubriker i sammanfattningen. För uppsatser som skrivs på engelska skrivs sammanfattning på svenska. Sidnummer skrivs inte ut på sammanfattningen. Under sammanfattningen ska uppsatsens nyckelord skrivas i bokstavsordning. Innehållsförteckning Förord Uppsatsens huvuddel Rekommendationer: Det räcker det med att visa 2-3 rubriknivåer även om du har fler i texten. Innehållsförteckningen bör få plats på en sida. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att du använder dessa för att du automatiskt ska kunna skapa dig en innehållsförteckning. Rekommendationer: Här kan olika saker som varit viktiga för uppsatsens genomförande skrivas (t.ex. olika tack till personer, organisationer eller stiftelser). Det är meningen att man som student i denna del även ska kunna skriva några personliga tankar om arbetet som inte hör hemma inne i uppsatsen. Rekommendationer: I dessa riktlinjer ges förslag på rubriker och vad dessa ska innehålla, men det är viktigt att komma ihåg att det finns olika sätt att skriva en uppsats på. Ett råd är att strukturera texten och rubriker så att det följer en tydlig logik. I bilaga 1 finns råd för hantering av citat, tabell och figur i resultatdelen. Formella krav De formalia som gäller angående typsnitt, radavstånd, förkortningar, storlek på rubriker och för språkhantering finns i bilaga 2 Formalia. Referenslistan Formella krav: Referenslistan ska börja på en ny sida. Samtliga uppsatser, böcker och artiklar etc. som hänvisas till i texten måste anges i referenslistan. På GUL finns de formella kraven för referenshantering för kandidatuppsatser vid IKI. Det är formella krav för hur referenserna ska skrivas både i löpande text och i referenslistan. 5
INTRODUKTION En introduktion fokuserar anledning till ämnesval och problemet. Problemet ska vara samhällsförankrat och kopplat till aktuell forskning samt eventuellt till profession. Börja med att introducera läsaren genom att beskriva och motivera det valda problemområdet. Undvik dock en riktigt torr och tråkig inledning, exempelvis: Enligt tidigare forskning.. Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt i sitt tänkande vid avgränsning av forskningsproblem: Vilken ny kunskap kan studien tillföra? Vilken relevans finns dvs. vad är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta område och varför är det angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel? Introduktionen bör inte innehålla samma uppgifter som sedan beskrivs i bakgrunden. Använd tratteknik, dvs. att du går från det övergripande in på det specifika område som du vill undersöka. Det handlar således inte om att skriva fram varför det är av intresse för just dig som student att göra denna studie. Det är något som kan skrivas i förordet istället. Däremot kan det vara kopplat, på ett mer övergripande plan, till din blivande yrkesprofession. Styrk det du skriver om med referenser. SYFTE Syftet med studien anges i slutet av introduktionen. Syftet formuleras övergripande och i överensstämmelse med den design man valt. Därför är verbet i syftet viktigt dvs. vad som avses göras. Handlar det om att beskriva, belysa, kartlägga, jämföra, utvärdera, eller utforska? Syftet speglar också författarens vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Genom frågeställningarna preciseras syftet och väsentliga aspekter av problemet lyfts fram. Det innebär att frågeställningarna talar specifikt om vad som ska undersökas. Frågeställningarna ligger till grund för den empiriska delen av arbetet och är därför vägledande för utformning av ex enkäter, intervjuer, observationer eller bilder/texter. I syfte och frågeställningar ska arbetets kost- eller idrottsvetenskapliga karaktär speglas. Uppsatsens frågeställningar ska alltid relateras till tidigare kunskap inom området. Så här bör du börja syftets mening när själva studien är färdig: Syftet med studien är att. Frågeställningarna beskrivs under en egen rubrik, direkt under syftet. Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. Ju tydligare syftet beskrivs desto lättare är det att genomföra undersökningen. Ett luddigt syfte ger en luddig undersökning. Syftet formuleras i regel om ett flertal gånger eftersom det är en process att få fram det specifika syftet med studien. Det som uttrycks i syftet ska vara den röda tråden i uppsatsen. Observera att det är viktigt att på förhand begränsa omfattningen av undersökningen så att det finns möjligheter att bli färdig med studien på utsatt tid. Syftet kan även anges någon gång senare i uppsatsen, men syftet ska vara detsamma genom hela uppsatsen dvs. även i sammanfattningen och styr hela studien. 6
BAKGRUND FORSKNINGSÖVERSIKT Lämpligen börjar författaren redovisa tidigare och aktuell forskning (forskningsläget). Som grund för denna kunskapsgenomgång ligger en litteratursökning där relevanta referenser valts ut. Det är viktigt att ett ganska stort urval av artiklar/abstracts ögnas igenom, däremot ska endast de artiklar som betraktas som värdefulla i sammanhanget vara de som presenteras och diskuteras i texten. Sträva efter att finna så aktuell litteratur som möjligt och låt källans dignitet komma fram så att man förstår hur du värderar den fakta/kunskap som du presenterar. Ibland är det dock viktigt att använda en originalkälla även om den är äldre. Var också konsekventa med referenserna, det räcker med efternamn och årtal, se hur en korrekt referenshantering ska gå till längre bak i dokumentet. Tänk på att försöka ha en röd tråd genom hela bakgrunden. Bakgrunden ska vara saklig och styrkas med referenser som har övergripande betydelse för undersökningen. I bakgrunden ska även viktiga begrepp definieras så att man som läsare förstår vad du menar när du använder dessa. Om det är viktigt med en historisk beskrivning av fenomenet kan den ligga som en egen del i bakgrunden. TEORETISK REFERENSRAM (BEGREPP, MODELL, TEORI) I bakgrunden beskrivs även den teoretiska bakgrunden för studien. Undantag kan gälla de studier som har en mer medicinsk/naturvetenskaplig inriktning. Den teoretiska bakgrunden kan bygga på teorier, modeller eller nyckelbegrepp. Det teoretiska perspektivet beror på uppsatsens syfte. En teoretisk förankring ger hjälp vid identifiering och definition av viktiga fenomen eller variabler att undersöka samt vid analys och tolkning av det empiriska materialet. Teoretisk medvetenhet visar sig genom att författaren kan föra en diskussion om sitt arbete på en teoretisk nivå. Referenslistans innehåll speglar till viss del den teoretiska substansen. METOD Här ska tydligt framgå vilka vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter författarna har haft för sitt arbete dvs. varför just detta förhållningssätt till teori och empiri valts. I detta avsnitt ska argument och motivering för de metodologiska valen göras. Det är viktigt att försöka styrka sina ställningstaganden och argument med referenser. Medvetenheten om metod visar sig i motiveringen av val av empiriskt arbetssätt, både vad avser datainsamling och databearbetning/analys. I arbetet ska tillvägagångssättet för själva undersökningen vara tydligt beskrivet. Det innebär att valet av uppgiftslämnare motiveras, att sättet att samla in information preciseras t.ex. genom exempel på frågor som ställs samt att själva förfarandet vid datainsamlingen beskrivs. Hur materialet bearbetats och sammanställts ska framgå på ett konkret sätt. De etiska överväganden som gjorts ska också redovisas här. 7
Kort sagt så har metoden två syften; dels att göra det möjligt för läsaren att ta ställning till den metod som använts i studien för att kunna bedöma rimligheten i de resultat som du fått fram. Dels för att möjliggöra för någon annan att med hjälp av beskrivningen kunna upprepa studien. Notera att metoden skrivs i preteritum/imperfekt. DESIGN Börja metodavsnittet genom att översiktligt beskriva studiens design. Har uppsatsen exempelvis en deskriptiv (beskrivande), utforskande (explorativ), en experimentell eller komparativ design (se vidare i Bryman, 2011). URVAL Här beskrivs urvalet, det kan till exempel vara medverkande personer, skolor, idrottsföreningar, arbetsplatser, restauranger, dokument, broschyrer, filmer, Internetsidor, processer och/eller produkter. Ni kan välja att antingen redovisa bortfall här eller under resultatdelen. Det ska här framgå om det är en totalundersökning eller en urvalsundersökning och urvalsförfarandet ska redovisas. Ange exempelvis hur stor försöksgruppen är och fördelningen mellan könen, åldersfördelning etc. Därför är det viktigt att fundera igenom vad som är viktigt att presentera i just denna metodbeskrivning för att andra ska kunna göra om en liknande studie eller kritiskt värdera denna studie. Viktigt är att tala om vilka som inkluderas och eventuellt vilka som exkluderas. Motivera exklusionskriterier de måste vara sakligt underbyggda. Tänk på att undersökningsresultatet kan snedvridas p.g.a. alltför generösa exklusionskriterier. INSTRUMENT Här beskrivs de olika instrument som använts för att få fram önskade resultat. Vanliga instrument är t. ex. olika slags enkäter, intervjuguider, experimentplaner eller observationsmatriser. Hänvisa till metodunderlag (till exempel intervjuguide eller enkät) i bilaga på följande sätt (se bilaga 1). Det är en klar fördel om tilltänkta enkäter har utvärderats (validerats). DATAINSAMLING/DATAPRODUKTION Näste steg är att redogöra för hur data har samlats in/producerats exempelvis tidsåtgång, förutsättningar och dokumentationssätt. Har enkäter exempelvis skickats hem till personer som de har fått svarskuvert till för att senare kunna sända tillbaka dem eller har de samlats in på plats? Har intervjuer gjorts face to face, i fokusgrupper eller via telefon? Vem/vilka har tagit hand om datainsamlingen/dataproduktionen? Hur lång tid tog intervjun, under hur många tillfällen har deltagarna observerats? etc. DATAANALYS Här beskrivs hur data har bearbetats t.ex. med beskrivande statistik, analytisk statistik, kvalitativ innehållsanalys eller diskursanalys. Hur materialet analyserats, bearbetats och sammanställts ska framgå på ett konkret sätt. 8
ETISKA ÖVERVÄGANDEN Här beskrivs utförligt vilka etiska överväganden som har gjorts. Utgå från de fyra forskningsetiska principerna och hänvisa till vilken referens som använts. Till exempel hur har undersökningspersonerna samtyckt till att delta? Det är viktigt att tänka på att vid interventionsstudier krävs skriftligt informerat samtycke. Interventionsstudier med minderåriga deltagare (vanligtvis under 15 år men om det kan vara svårt att inse vad forskningen innebär under 18år) kräver även skriftligt samtycke från målsman. RESULTAT Resultaten av analyserna presenteras här och ska svara mot syftet. Resultatet ska vara kort och koncist dvs. här diskuteras oftast inte varför resultatet ser ut som det gör. Detta görs under diskussionen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att presentera resultatet i kombination med analys. Det är då viktigt att tänka på att det ska vara lätt för läsaren att följa med i såväl de beskrivningar av data som ges som i analysen av dessa. Ordningsföljd för redovisningen av resultatet bestäms ofta av den ordning som givits för frågeställningar, men är naturligtvis inget krav. Det är viktigt att rådata bearbetas och inte presenteras t.ex. som en redovisning av svar på dina intervjufrågor. Lyft fram det väsentliga, det innebär att resultatet av analysen/tolkningen ska presenteras logiskt exempelvis utifrån olika teman eller kategorier och belyses med hjälp av passande citat (visa på trovärdigheten). Detta innebär att resultatet ska kunna förstås även om inga citat finns med. Vid användning av numeriska data beskrivs resultatet i tabeller och figurer. Ge textsammanfattningar av det väsentligaste innehållet i dessa. Tänk på att varken tabeller eller figurer ska duplicera det som står i texten utan används för att presentera det viktigaste, de mest iögonfallande resultaten. Tabelltexter står ovanför tabeller och figurtexter under figuren. Exempel på hur citat, tabeller och figurer skrivs ges i bilaga 1. DISKUSSION Diskussionen är en del tillbakablickande, vilket innebär att författaren ska reflektera över och diskutera resultaten i ljuset av teori och tidigare forskning samt även metoden. Diskussionen tar sin utgångspunkt i syfte och frågeställningar. Rent allmänt skall resultatet diskuteras i relation till bakgrundens vetenskapliga litteratur. Dessa måste alltså även lyftas fram i diskussionen (dock inte alla). Det går även att lägga till någon ny referens som tillkommit efter studiens genomförande. METODDISKUSSION Resultatets allmängiltighet respektive eventuella svagheter, svårigheter, tveksamheter och misstag som påverkar resultatet ska redovisas och diskuteras i metoddiskussionen. Det räcker alltså inte att beskriva att: Metoden fungerade bra eller dylikt. 9
I en metoddiskussion anlägger författaren ett visst mått av självkritik på arbetet och resonerar kring frågor som exempelvis Vad blev inte så bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Hur fungerade datainsamlingsmetoden? Var urvalet lämpligt? Författaren ska även genom ett insiktsfullt resonemang visa hur hon/han har tillgodosett krav på validitet och reliabilitet vid användning av statistiska undersökningar samt giltighet, trovärdighet, överförbarhet och noggrannhet vid användning av kvalitativa undersökningar. RESULTATDISKUSSION I detta avsnitt diskuteras de viktigaste resultaten i ljuset av den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Detta görs för att knyta ihop säcken d v s sätta in resultaten i ett större sammanhang. Även om diskussionen är relativt fri och öppen för egna tankar och reflektioner vad gäller de erhållna resultaten så måste resultatet i första hand diskuteras i relation till andras forskning samt teoretisk referensram. Rena spekulationer ska inte finnas med. Diskutera även de viktigaste resultaten genom att vrida och vända på dem. Ni behöver alltså inte diskutera alla resultat som du fick fram utan bara de mest intressanta. Hur stämmer resultaten med tidigare undersökningar? Genererar resultaten nya forskningsfrågor? Dela gärna in diskussionen i underrubriker. Diskussionen ska styrkas av såväl undersökningens resultat som referenser till tidigare studier (det kan vara forskning som refererats till i bakgrunden men det kan också vara andra studier) och den teoretiska referensramen. KONKLUSION (SLUTSATS) En kortfattad sammanfattning av huvudresultaten presenteras dvs. det mest viktiga. Specifika delar som är särskilt värda att uppmärksammas kan lyftas fram. Inga referenser ska förekomma. Konklusionen behöver dock inte skrivas under en egen rubrik. IMPLIKATION (REKOMMENDATION) Din slutsats ska utmynna i väl grundade rekommendationer för fortsatt forskning och praktisk verksamhet. Inga referenser ska förekomma. Implikationer behöver dock inte skrivas under en egen rubrik. REFERENSER Det räcker inte att läsa läroböcker, äldre samlingsverk eller populärvetenskap. Merparten av referenslistan bör upptas av nyare, vetenskaplig litteratur, som aktuella artiklar och uppsatser, teoretiska arbeten samt doktorsavhandlingar. 10
CITAT, TABELLER OCH FIGURER BILAGA 1 CITAT När man använder sig av citat i resultatavsnittet så kan de placeras i den löpande texten eller i en tabell. Längre citat i den löpande texten görs exempelvis med indragning på båda sidor samt mindre stil (till exempel Times 10). Citattecken används då inte. Korta citat presenteras i den löpande texten med citattecken ( ). Tänk på att knyta an till citaten i texten så att de inte känns lösryckta. Nedan visas ett exempel på hur det kan se ut. Barnen är med andra ord viktiga att tillfredsställa och respondenterna anger att de ibland köper hem viss mat eller vissa varumärken enbart för deras skull. Olika former av snabbmat som egentligen inte respondenterna har behov av, då de har gott om tid över för att tillaga maten från grunden, har fått en viss genomslagskraft. Kvinnorna köper hem färdiga hamburgare och pizzor i sin strävan att göra barn respektive barnbarn nöjda. Även om det är mat som de anser vara onyttig och kanske ohälsosam väljer de att ge vika för deras önskemål. En respondent exemplifierar detta på följande sätt: Jag köper chips, Coca-Cola och Fanta. Min son gillar det. Men själv gör jag det sällan. Kanske jag köper chips, Coca-Cola och godis en gång varannan månad. (Kvinna 44 år). På motsvarande sätt agerar kvinnorna då deras barn och barnbarn kommer på besök. De väljer i så fall att handla annan mat än vad de brukar göra, för att de skall känna 11
TABELLER OCH FIGURER Tabeller och diagram numreras löpande oberoende av varandra: tabell 1,2,3 och så vidare och figur 1, 2, 3 och så vidare. Till figurer räknas alla typer av diagram, bilder m m. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs man ska direkt förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara. Tabellnummer och rubrik placeras över tabellen i motsats till figurnummer och rubrik som placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: Som framgår av tabell 1. eller Resultatet av enkäten (se figur 3). Kommentera alltid eller lyft fram de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får inte vara okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur. Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. Tabeller som klippts ut ur SPSS-programmet bör alltså redigeras. Tabell 1. Bakgrundsfaktorer uppdelade på de olika grupperna (n=228). Bakgrundsfaktor Kontrollgrupp Grupp A a n=83 c n=58 c Grupp B b n=87 c Kön (%) Pojke 49 34 55 Flicka 51 66 45 Skollunch (%) Aldrig 2 3 6 1-2 dagar/vecka 21 38 38 Alltid 77 59 56 a Intervention i skollunchen. b Intervention i skollunchen och i hem- och konsumentkunskapen. c Antalet kan vara något lägre på vissa frågor på grund av internt bortfall. 70 60 50 40 % 30 20 10 0 Kontrollgrupp Grupp A Grupp B Pojke Flicka Figur 1. Andel pojkar respektive flickor i de olika grupperna (n=228). 12
TYPSNITT, SIDNUMRERING, BILAGOR OCH SPRÅK BILAGA 2 Använd typsnittet Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med 1,15 radavstånd och blankrad mellan stycken. Texten behöver inte vara indragen. Sidnumrering görs alltid. Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja sidnumrera vid Introduktionen. Titelblad, försättsblad och innehållsförteckning sidnumreras ej. För fler än en bilaga numrera löpande enligt 1,2, 3. Bilaga skriv högst uppe i högra hörnet. Dessa får en titel. Kalla dem till exempel bilaga 1 Information till medverkande restauranger, bilaga 2 Enkät till idrottstränare och så vidare. FÖRKORTNINGAR Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis: Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SoU), xxxxx. Därefter kan förkortningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror <10 med text. RUBRIKER Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer och oavsett hur många som används ska du alltid börja med rubriknivå ett (1). Mer än 3 rubriknivåer kan göra uppsatsen svårläst. Det är valfritt om du vill numrera rubrikerna (1, 1.1, 1.11) eller inte, men den formen brukar mest användas i rapporter och mer sällan i uppsatser. De rubriker som finns med i riktlinjerna under uppsatsens innehåll är vanliga rubriker i en uppsats samt ordningen mellan dem. De följer således en viss logik. Vilka rubriker och underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll och uppsatsens karaktär. I följande tabeller; Rubriksnivåer för titelsidan (Tabell 1) och Rubriksnivåer inne i uppsatsen (Tabell 2) beskrivs och illustreras de formella kraven som finns på respektive rubriksnivå. 13
Tabell 1. Rubriksnivåer på titelsidan (Cambria) 1 Titel (Cambria, 26 ppt) 2 Undertitel (Cambria, 22 ppt) 3 Namn (Cambria, 13 ppt,) Tabell 2. Rubriksnivåer inne i uppsatsen (Cambria) 1 Rubrik (Cambria, 18 ppt) 2 Rubrik (Cambria, 14 ppt) 3 Rubrik (Cambria, 12 ppt, kursiv) SPRÅKHANTERING Er uppsats ska kunna läsas och förstås av en vid läsekrets. Ni kan välja att skriva uppsatsen på svenska eller engelska. När du skriver - använd ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Uppsatsen ska vara fri från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. den här biten eller starta upp. Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt, utan syftningsfel. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas framför långa och krångliga. Låt gärna någon läsa igenom arbetet för att ge synpunkter. Använd gärna stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet. Se upp med tempusväxlingar. Undvik att skriva jag och man och meningarna ska inte börja med men eller och. Tänk också på att vara återhållsam med värdeladdat språk (Ge exempel på detta). Det är naturligtvis också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord, undvik därför att använda för mycket citat. Anledningen är att det är lätt att falla för frestelsen att använda citat som ersättning för egen text när man vill referera. Om det är för uppsatsen viktigt att använda ett specifikt citat ska det återges ordagrant och sättas inom citattecken. Läsarna behöver inte bara få reda på vad den författare som behandlas säger utan också hur du tolkar det - ett citat säger ingenting om din förståelse. Av 14
samma anledning bör ett referat inte ligga alltför nära originalets ordalydelse och disposition - man skall tugga och smälta det lästa så att man kan återge det på sitt eget sätt. Exempel på citat: Foucault (1984, s 19) menar att. Glöm ej att ange referens och sidonummer. För att arbetet ska vara läsvänligt bör långa meningar, med inskjutna satser undvikas. Läsbarheten är även beroende av att det finns en logisk struktur i arbetet d.v.s. de olika delarna följer naturligt på varandra och att olika avsnitt eller inslag, t.ex. bilder eller modeller, är motiverade utifrån uppsatsens problemställningar. Nytt stycke markeras antingen genom indrag av text eller genom radmellanrum utan text (som i dessa riktlinjer). Tänk särskilt på så kallade särskrivningar (till exempel kandidat uppsats ska vara kandidatuppsats, restaurang besök ska vara restaurangbesök ) samt på utformningen av förkortningar. Var konsekvent vid användningen av förkortningar eller skriv ut dem i fulltext. Följande litteratur rekommenderas när det gäller att skriva korrekt svenska. Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler (Skrifter utgivna av svenska språknämnden; 82) Stockholm: Svenska språknämnden. (Finns även att låna som e-bok på universitetsbiblioteket.) 15