DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna annica.hansson@vxa.se margareta.batelsson@vxa.se Med fullfoder avses foder där samtliga fodermedel som ska fodras till en grupp av kor blandas på så sätt att blandningen näringsmässigt motsvarar ett förutbestämt behov och att samtliga tuggor korna tar ur fullfoderblandningen har samma innehåll. Kor med högre produktion antas kompensera sina behov genom att konsumera mer av fullfoderblandningen. Med blandfoder avses att bestämd andel av näringsbehovet hos en grupp av kor täcks via en blandning med grovfoder som bas och samtliga tuggor korna tar ur foderblandningen har samma innehåll. Denna blandning kompletteras sedan med separatutfodring av koncentrat för de kor som bedöms behöva detta och i vissa fall något långstråigt foder till gruppen. Att erbjuda kor blandat foder medför ofta att korna konsumerar fler kg torrsubstans (ts) per dygn än om samma fodermedel hade erbjudits korna var för sig. Potentiella fördelar med fullfoder som ofta omnämns är jämnare näringstillförsel och vommiljö. För att kunna tillgodogöra sig dessa fördelar förutsätts smakligt grovfoder av god kvalitet och gott besättningsmanagement inom framförallt foderhantering, fruktsamhet och djurhälsa. Detta förutsätter hög kompetens inom hela personalkedjan. Grundläggande för lyckad utfodring är fri tillgång på foderblandningen. Här får varken mängd eller ätutrymme begränsa. Stallet får inte begränsa kons möjligheter att nå varken foder eller vatten. Kons status får inte hämma hennes möjligheter att förse sig med foder. Exempel på status som hämmar kan vara dålig klövhälsa, annan sjuklighet och rang. Att göra en optimal foderblandning förutsätter analyserat foder, rätt recept, god kännedom om djurgruppen och gott foderhanteringsmanagement. Normalt i en fullfoderbesättning behövs flera foderblandningar med olika koncentrationsgrad, vilket med fullfoder förutsätter att djuren kan grupperas. De lakterande djuren kan i bästa fall förses med en foderblandning, men oftast behövs två fodergrupper. Målet bör vara att inga kor, slaktkor undantaget, ska komma över 3,5 hullpoäng under pågående laktation. Kor med risk för ohälsosamt överhull bör sinläggas i förtid. Sinkorna behöver två foderblandningar. Nykalvade kor når ofta ökad prestanda om de kan gå i en egen grupp med ökad tillsyn och kokomfort. För att komplicera det hela ytterligare har många besättningar vinning av att även gruppera efter juverhälsostatus och dräktighetsstatus. Ur djurens perspektiv kan det vara en fördel att bli grupperad efter ålder och rang. Kons natur å sin sida gynnas av att gå i samma sociala struktur genom hela livet. För att lyckas med fullfoder förutsätts framgångsrikt fruktsamhetsresultat, vilket för kon kommer medföra att risken för överutfodring minimeras. För de flesta kor innebär detta kort kalvningsintervall. Farmgångsrikt, lyckat fruktsamhetsarbete grundas i goda rutiner för brunstpassning och snabba insatser för kor som inte fungerar som tänkt. Viktigt är också regelbunden resultatuppföljning. Hjälpmedel för fruktsamhetsarbetet är aktivitetsmätare, OBS-listor, progesteronprov m.m. För framgång i detta arbete krävs hög kompetens och engagemang. Framgångsfaktorer är personal med hög kompetens och hög noggrannhet i besättningsarbetet. Annan framgångsfaktor är fasta, välstrukturerade och regelbundna rutiner för resultatuppföljning. Som resurser att tillgå i detta arbete finns brett utbud av kompetenser inom husdjursföreningen så som husdjurstekniker, produktionsrådgivare, och veterinärer. Dessa kan vid behov kompletteras med växtodlingsrådgivare, klövvårdare, byggrådgivare, foderrådgivare, ekonomirådgivare med flera. Källförteckning Botheras, N. A. 2007. The Feeding behavior of dairy cows: Considerations to improve cow welfare and productivity. Tri- State Dairy Nutrition. Forsberg, M. 2004. Fullfoderblandare. För Svensk Mjölks Rådgivarsajt. Hutjens, M. 2001. Successful feeding systems for dairy. Hoards Dairyman. Isacson, K. 2003. Fullfoder och blandfoder till mjölkkor. Vad är viktigt för att lyckas enligt rådgivare och lantbrukare? Examensarbete 189, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Lidström, E-M. 2004. Fungerande majsfoderstater från fält till mejeri. Spörndly, R. 2003. Fullfoder till mjölkkor Löf.E., H. Gustafsson, and U. Emanuelsson. 2007 Associations Between Herd Characteristics and Reproductive Efficiency in Dairy Herds. J. Dairy Sci. 90(10):4897-4907 22 Svensk Mjölk
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Annica Hansson arbetar som produktionsrådgivare sedan 10 år varav de första åren på Hansa Husdjur och sedan 2011 på Växa Sverige Sydväst. Hon är utbildad husdjursagronom och blev klar 2000. Annica gillar utmaningar och ser möjligheter i det mesta. Annica tycker att det är spännande och givande att samarbeta och att utnyttja varandras kompetenser. Margareta Båtelsson blev klar med veterinärutbildningen 1984 och har sedan dess fram för allt ägnat sig åt de stora djuren i allmänhet och kor i synnerhet, först som distriktsveterinär och sedan inom husdjursföreningsvärlden. Har varit chefveterinär på Skåne Semin, Gotlands Husdjur och Hansa Husdjur. Det senaste uppdraget är utvecklingsansvarig djurhälsa Växa Sverige. Citerar gärna Erik Viborg, en dansk veterinär 1795(!): Det är viktigt att kunna bota sjuka djur, men det är ännu viktigare att genom bruk och skickelig skötsel kunna förebygga sjukdom! Margareta värdesätter att få samarbeta med andra, så att kompetenser kan delas. 23 Svensk Mjölk
Sida 1 av 4 Definitioner Blandat foder Att utfodra full och blandfoder och sköta korna för optimala resultat. D&U 2012 För VÄXA Sverige Annica Hansson, produktionsrådgivare och Margareta Båtelsson, veterinär Fullfoder Alla fodermedel blandas samman så att varje tugga vid varje tillfälle är identiska över dygnet. Blandfoder En del av fodermedlen blandas samman till en foderblandning som kompletteras med separat kraftfodertilldelning och i en del fall även hö/halm. Potentiella fördelar blandat foder Ökat foderintag Ökad avkastning? Förbättrad våmmiljö Skonsamma övergångar mellan foderpartier Kan använda mer spannmål Blanda i vitaminer och mineraler Använda billiga foderråvaror Koll på vad korna äter Detta förutsätter God grovfoderkvalité hygien, smaklighet och näringsinnehåll Foderanalyser och kontroll på ts halten! Relevant recept till djurgruppen Kalibrerad våg Rätt blandningstid Homogen blandning Ingen separation eller sortering Noggrannhet i hela foderkedjan! Detta förutsätter Starkt besättningsmanagement koll på korna! Fri tillgång sett ur kons perspektiv Ätplats Foderstyrning även sinkorna Vatten! Kontinuerlig uppföljning! Trots styrkor finns risker Negativ Energibalans acetonemi Våmförsurning Klövhälsa Looser cows Fruktsamheten långa kalvningsintervall risk för feta kor. Ofta ett spiralfenomen. Problem runt kalvningen kommer igång sämre Feta kor Sänkt immunitet infektionskänsliga Ofrivillig utslagning Djuröga krävs! 26
Sida 2 av 4 Trots styrkor finns risker Dyrt och tidskrävande i fall med flera, mindre djurgrupper och med svag logistik i foderlager och stallar Fler foderlager Mer avancerad foderkedja ökad sårbarhet Foderhygien Kompetenskrav i hela kedjan ett måste Håll koll på utfodringsrelaterade störningar Acetonemi feta kor Kalvningsförlamning äldre och feta kor Fetthaltsdepression lågt ph i våmmmen p.g.a. fiber och/eller strukturbrist Löpmagsförskjutning följdsjukdom, strukturbrist Fång tillvänjning, underlag, klövvård Leverförfettning feta kor Höga fetthalter energibrist Ödem natrium och/eller kaliumöverskott, sinkomixen Svår kalvning feta kor Immunstatus E vitaminbrist, stress, foderhygien Kvarbliven efterbörd feta kor, E vitaminbrist Fruktsamhetsproblem Framgångsfaktorer för blandat foder God grovfoderkvalité hygien, smaklighet och näringsinnehåll Hantering av foderlager Foderanalyser och kontroll på ts halten! Kalibrerad våg God kännedom om kogruppen Laktationsstadium, avkastningsnivå, hull, m.m. Receptet / rätt blandning! Uppföljning kontinuerligt! Konsumtion Mix Produktion Djurbedömningar Noggrannhet i hela foderkedjan! Foderkvalitet hygien Blockuttagare med rena snitt Rent i silon Inget löst foder Inget dåligt foder Rena däck Skadedjur Ren mixervagn Ingen värmeutveckling i mixen Daglig rengöring av foderbordet 3 5 % rator Foderblandning Optimalt ts i blandningen är 35 50 % Fördel om fodermedel under 0,8 kg/ko blandas upp i egen mix Optimal materiallängd 8 10 cm på strukturfoder Horisontella eller vertikala paddlar Finfördelade fodermedel först Blandningstid 1 3 minuter, följ tillverkarnas instruktioner Horisontella eller vertikala skruvar Grovfoder först Blandningstid 3 10 min, följ tillverkarnas instruktioner Uppföljning av foderblandningen Total ts konsumtion och avkastning överensstämmer det med beräkningarna? Ts halt i blöta fodermedel Foderblandningens struktur använd Skakabox Längs med foderbordets längd Över tiden som fodret konsumeras Värmebildning? 27
Sida 3 av 4 Skakabox Penn State Particle Size Separator Foderstatsnormer Sintid Tillvänjning Upptrappning 10 kg ts >9 kg ts 15 17 kg ts 9 11 MJ/kg ts 11 12 MJ/kg ts 12,2 12,8 MJ/kg ts 120 130 g rp/kg ts 150 g rp/kg ts 170 190 g rp/kg ts > 500 g NDF/kg ts 400 g NDF/kg ts 320 360gNDF/kg ts Mineraler och vitaminer CAB: ([Na 2+ ]+ [K+]) ([Cl ]+[S 2 ]) 150 till 0 0 till 150 +200 till +450 E vitamin: 1800 2000 IU/dag 600 IU/dag Tidig laktation hög avkastning 12,2 12,8 MJ/kg ts 165 190 g rp/kg ts 300 370 g NDF/kg ts Stäm av med gruppens hull Stäm av med gruppens ureanivå, 4 5 normalt Foderstatsnormer Medel och senlaktation, 25 35 kg 11 11,8 MJ/kg ts 140 170 g rp/kg ts 350 450 g NDF/kg ts Stäm av med gruppens hull Stäm av med gruppens ureanivå, 3 6 normalt Framgångsfaktorer för kon Balanserad foderstat Energibalans Kalciumbalans m.m. Fri tillgång på foder i koanpassad miljö Lättåtkomligt vatten av god kvalitet Kontrollerad sinko och kalvningsperiod Hullet God immunitet God klövstatus Lugn och ro Rent och torrt Hull Vomfyllnad Idissling Träck Klövstatus Päls Ätbeteende Djurbedömningar Foderkonsumtion Helt avgörande för framgång! + 0,6 kg blandning potential att ge 1 kg mjölk a 2,80 kr Utfodringsintervall tillputtning Ätutrymme Ingen sortering Stressat ätbeteende ger sämre idissling Gynnas av ojämn foderblandning, överbeläggning, begränsad giva, ett beteende som kan läras in som ung Motverkas av välblandat foder i fri tillgång Mål hög konsumtion 28
Sida 4 av 4 Besättningsmanagement Gruppering Hull? Laktationsstadium? Hälsa? Sinkor och tillvänjningskor grupper med olika krav! Den nykalvade kon har särskilda krav! Hur hitta störningar på individ och besättningsnivå? Fruktsamheten brunststyrka, flytningar och nyckeltal Hälta Foderleda/konsumtionsstörningar Mastiter och annan sjuklighet Besättningsmanagement, fruktsamhet Svårare med feta kor, tunna kor och sjuka kor God brunstpassning är A och O Mer än 80 % av brunsterna bör upptäckas för att nå vettigt kalvningsintervall kräver 2 3 semineringar per född kalv Längre kalvningsintervall och KSI i fullfoderbesättningar: 402,4 d jmf med 399,3 d i ej fullfoderbesättningar. KSI 126,2 d jmf med 122,3 d i ej fullfoderbesättningar Besättningsmanagement, strategi ett måste Foderstyrning Identifiera djur med hälsostörningar Åtgärda dem Fruktsamhet Börja seminera tidigt Åtgärda djur som inte cyklar i tid Använd OBS listor Rådgivning och djurhälsa, strategi ett måste Nuläge analys Sätt upp besättningsegna mål Lägg upp en strategi Följ upp Använd befintliga redskap OBS listor och Fruktsamhetsrapport Besättning Progesteron och ketonprov Hälsopaket Mjölk och FOKUS kurser Resultatuppföljning i ex. Instrumentpanelen Utnyttja varandra i lag Hela bredden av kompetenser samarbeta över yrkesgränser Djurägare och personal Veterinär, produktionsrådgivare, husdjurstekniker, klövvårdare, växtodlare, byggrådgivare m.fl. Sammanfattning För att lyckas med Fullfoder/blandfoder kräver noggrannhet med kontinuerlig uppföljning en ständigt pågående process Kvitto på bra foderstyrning bör vara liten spridning i hull inom djurgruppen och ingen ko över 3,5 i hull under pågående laktation 29