Relevanta dokument
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Läroplan för förskolan

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Kris och Trauma hos barn och unga

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Handlingsplan GEM förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Integrationsprogram för Västerås stad

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Föräldrar och alla viktiga omkringvuxna

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

2.1 Normer och värden

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Berndt Eckerbergs kommentar till Lars påstående att somna-själv-metoden är en form av timeout.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

starten på ett livslångt lärande

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Styrka, glädje och medkänsla. Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Kojans förskola 2016/17

Transkript:

Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se

AGENDA Struktur över kvällen Föräldrarollen Sårbarhetsmodellen Känslomässiga kärnbehov Fikapaus Fortsättning känslomässiga kärnbehov Frågestund

Föräldrarollen Vad barnet lär sig beror av flera olika samverkande faktorer, se sårbarhetsmodellen - Föräldrarna är den första modell barnet införlivar av hur man samspelar i en nära relation. En modell som sedan ligger till grund för hur barnet i framtiden kommer att relatera till sig själv, andra och omvärlden. - Kvalitén i den/de första relationen /-erna är en viktig faktor för individens personliga utveckling och framtida förutsättningar.

Sårbarhetsmodellen - inkluderar faktorer som påverkar och formar oss livet igenom - Biologiska faktorer: Ärftlighet, temperament, neuropsykiatriska svårigheter,fysiska funktionshinder. - Uppväxtförhållanden: Funktion hos den trygga basen och frustration av våra grundläggande känslomässiga kärnbehov. - Kulturella faktorer: Värderingar inom familjen och i samhället. Religion. Grupper. - Livsstil: Socialmiljö, livspartner, umgängeskrets - Livshändelser: Under hela livet. När de sker, olika innebörd. Duration? Separationer?

John Bowlby 1907-1990

Separationers betydelse för individens känslomässiga utveckling och framtida förmågor Separation från eller förlust av vårdgivaren medför såväl psykiska som fysiska men hos det lilla barnet. Konsekvens på sikt i vuxenålder svårigheter att etablera nära relationer. Inspelningar av barn som lämnas på barnhem. Skola för missanpassade barn. Föräldraskap innebär mer än enbart mat och husrum

Mary Ainsworth 1913-1999 Kvalitén i nära relationer är också avgörande för individens känslomässiga utveckling och framtida förmågor

Förälder lätt att bli svårt att vara! Barbazoo: en gul kille, intresse för djur. Barbalala: en grön tjej, intresse för musik. Barbabok : en orange tjej, intresse för böcker. Barbaskön : en svart hårig kille, intresse för konst. Barbafin :en lila tjej, intresse för skönhet. Barbaflink :en blå kille, intresse för vetenskap. Barbastark :en röd kille, intresse för sport.

5 st universella känslomässiga behov För att kunna tillgodoses är de beroende av viktiga vuxna 1. Trygg bas 2. Autonomi 3. Fritt få uttrycka känslor och behov 4. Realistiska gränser 5. Spontanitet och lekfullhet

Kärnbehov 1

1.Trygg bas Mary Ainsworth Någonting vi alla strävar efter att få. Vi överlever utan men till vilket pris? Föräldrars basfunktion: Skydd mot fara - konkret och känslomässig Språngbräda för nyfikenhet och utforskande Hamn att återvända till för att inhämta känslomässigt stöd och trygghet. När vi står utan trygg bas, ej i viloläge, utforskande systemet avslaget helt eller störs av konstant otrygghet/rädsla. Viktigt att : - Tillgänglig över tid, känslomässigt närvarande. - Förmedlar att man duger och är accepterad som man är. - Förmedlar en känsla av tillhörighet.

Triaden/ Vågen

Kärnbehov 2

2. Frihet att uttrycka känslor och behov

Frihet att uttrycka och bli mött i egna Mänskliga ljud för grundkänslor är universella, men det finns nyanser som skiljer sig åt. Känslor kan förmedlas på en rad olika sätt: med ord, tonfall, kroppsspråk och med ljud som inte utgörs av ord exempelvis skrik, stön, skratt och suckar. Viktigt att: - Den som står en nära visar respekt och är ärlig öppen och rak. känslor och behov - Har förmåga till ömsesidighet och kan visa empati. - Någon man kan uttrycka känslor och behov till utan att behöva var rädd för bestraffning eller att bli avvisad - Har förmågan att se, förstå och ändra sig.

Barn som gråter i sin spjälsäng Hur väljer föräldern att agera? - Ta upp och trösta - Ignorera - Bli arg Den vuxnes val av beteende påverkar barnets bild av sig själv i relation till viktiga andra, nu och i framtiden.

Still face experiment

Kärnbehov 3

3.Autonomi

Egen/ Yttre styrning Kapten/passagerare i egen båt. Med ökad ålder ändamålsenligt vara sin egen kapten

Autonomi/Individuation/Självständighet Funktion: Viktigt med vägledning i utvecklandet av egen kompetens och individuation. Se sig själv kunna och lyckas med stöd av viktig annan. Frigörelse och utvecklande av en egen identitet. Tilltro till egen förmåga stärker självkänsla och själv förtroende. Alla lär vi oss genom imitation och av att sedan själv få göra men med stöd/ vägledning av någon som kan.

Kärnbehov 4

4.Realistiska gränser

Realistiska gränser Empatisk gränssättning Funktion: Inom ramen för den trygga basen få rimliga gränser och vägledning i självreglering: Känsloreglering, dvs hur vi hanterar våra känslor och behov. Lära sig vila i vardagsrutiner och att kunna upprätthålla en struktur. Vägledning i hur vi ska kunna vara uthålliga och upprätta mål i livet. För snäva gränser är hämmande för utvecklingen, för vida gränser utsätter individen för fara. Båda ger låg självkänsla och lågt självförtroende. Gränser, för att fylla sin funktion bör de vara stabila över tid men ändras utifrån mognad. Viktigt vid dubbla boenden. Syftet: Omsorg/ skydd av individ/omgivning. Stärker en nära relation om de sätts empatiskt. Förmedlar en känsla av betydelse och värde. Jag är värdefull

Kärnbehov 5

5. Spontanitet och lekfullhet

Spontanitet och lekfullhet - Inom ramen för den trygga basen uppmuntras, uppleva spontanitet, nyfikenhet, lekfullhet och utforskande. - Underlättar inlärning. (Maria Montessori) Öppnar upp för alternativt, kreativt tänkande. ( Samuel Vester) - Positivt förhållningssätt till sig själv, andra och omvärlden. - Fokus och närvaro. Kan vara delaktig/närvarande - utan att vara självmonitorerad. - Positiv inställning / bild av sig själv och andra. - Nöjd med egna prestationer. - Kan och vågar visa egna känslor och behov. - Gynnar utveckling av en god självkänsla och ett gott självförtroende

Barnen behöver oss!!