CT3620 VETENSKAPSMETODIK FÖR TEKNIKOMRÅDET GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI Föreläsning 0 - Introduktion CT3620 VETENSKAPSMETODIK FÖR TEKNIKOMRÅDET KURSENS HEMSIDA http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht03 Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University 2003 1 2 Kursen innehåller två huvuddelar: Vetenskapsteori och vetenskapsmetodik Rapportskrivning och presentation Vetenskapsteori och vetenskapsmetodik introducerar grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar. ger en inblick i vetenskapens idéhistoria (matematik, fysik, elektronik, teknik och datavetenskap). utvecklar kritiskt tänkande. Rapportskrivning och presentation förstå och diskutera texter av olika typer. skriva och presentera rapporter. söka information och ha ett källkritiskt förhållningssätt. kritiskt granska och opponera mot andras rapporter. 3 4
Kursens innehåll Grundläggande vetenskapsteori Grundläggande vetenskapsmetodik Vetenskapens idéhistoria (Matematik, Fysik, Elektroteknik, Datavetenskap, Teknikvetenskap) Att läsa och förstå texter Att söka information Att skriva och presentera rapporter Kursens upplägg Kursen blandar föreläsningar med inlämningsuppgifter och diskussioner. Syftet är att aktiva studenter lär sej mer och att inlärningen blir roligare. Kursen har ingen tentamen. Att granska rapporter och opponera mot rapporter 5 6 Kurslitteratur Kurspärm (finns på REPRO) Artiklar från Harry Collins & Trevor Pinch, The Golem. What everyone should know about science Frivilligt bredvidläsningsmaterial som finns omnämnt i kurspärmen och/eller kan nås via kurshemsidan Inlämningsuppgifter Vad händer om man missar deadlines? Aktuella deadlines framgår av kurshemsidan. Det finns både en deadline för varje inlämningsuppgift och en definitiv deadline för hela kursen (kursslut). Missad deadline betyder lägre betyg. Missad diskussion innebär extra inlämningsuppgift. 7 8
Inlämningsuppgift 1: Grundläggande vetenskapsteori Inlämningsuppgift 1-extra Enbart de som missar första diskussionen! Läs två populärvetenskapliga artiklar*. Skriv en personlig analys på artiklarna utifrån givna frågor. Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. * Forskningsområde i sönderfall, Lars Olof Lodén, Forskning & Framsteg 3/03 * Sanningen i vitögat, Dag Prawitz, Forskning & Framsteg 1/03 Rydbergsmateria dagbok från labbet, Leif Holmlid, Forskning & Framsteg 4/03 9 10 Inlämningsuppgift 2: Grundläggande vetenskapsteori Kritiskt tänkande och etik Inlämningsuppgift 2-extra Enbart de som missar andra diskussionen! Läs kritiskt en populärvetenskaplig text* med etiska frågeställningar och besvara några frågor som förberedelse för en diskussion. Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. * Mångfaldens gratistjänster, Ann-Kristin Wentzel, Forskning & Framsteg 3/03 * Drömmen om paradiset, Joanna Rose, Forskning & Framsteg 3/03 11 12
Inlämningsuppgift 3: Läs och analysera texter Inlämningsuppgift 4: Skriv och presentera rapport Läs tre texter av olika karaktär och besvara några frågor. Skriv en rapport (i grupper om 2) på 6 8 sidor om ett ämne inom datavetenskap/elektroteknik. Presentera rapporten inför grupp (10 min presentation + 10 minuter diskussion). Godkänd rapport kan få betyg 3, 4 eller 5. Detta betyg sätts av examinator. 13 14 Inlämningsuppgift 5: Vetenskapshistoria Inlämningsuppgift 6: Granska rapporter. Opponera mot rapport Läs ett kapitel i The Golem av Collins and Pinch*. Skriv en personlig sammanfattning av kapitlet och svara på ett antal frågor. Diskutera med övriga studenter. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare ett kapitel i boken**. Läs tre rapporter och lämna skriftliga synpunkter (granskningsprotokoll). Opponera mot en av dessa efter presentationen på minikonferensen. *"Edible knowledge: the chemical transfer of memory " **"The germs of dissent, Louis Pasteur and the origins of life" 15 16
Betygskriterier (3, 4, 5) För en 3:a måste man ha klarat samtliga inlämningsuppgifter på kursen före kursslut. Inga ytterligare examinationstillfällen kommer att ges innan kursen går nästa gång! För en 4:a måste man förutom medelbetyg på delmoment som överstiger 3,5 ha hållit samtliga deadlines för varje inlämningsuppgift. Man får komplettera varje inlämningsuppgift maximalt en gång för att behålla sin 4:a. Deadlines för kursen finns på kursens hemsida. Samband mellan denna kurs och Forskningsmetodikkursen Kursen Forskningsmetodik inom dataområdet (CT3340, 5 p, D-nivå) är en fördjupning och fortsättning på denna kurs. Forskningsmetodikkursen innehåller följande fördjupande moment: fördjupad vetenskapsteori och vetenskapsmetodik sökning av forskningsartiklar För en 5:a måste man förutom medelbetyg på delmoment som överstiger 4,5 dessutom ha fått VG på rapporten. 17 18 Samband mellan denna kurs och Forskningsmetodikkursen Följande moment i den nya kursen är helt nya: forskningsmetodik forskarutbildning och forskarsamhället att skriva och presentera vetenskapliga artiklar (på en minikonferens) att granska och opponera mot vetenskapliga artiklar. Samläsning: Föreläsning 4, Vetenskap och forskning i dess sammanhang, professionella och samhälleliga frågor Föreläsning 5, Forskningsmetodik och vetenskapsteori inom humaniora Mail format: TITEL PÅ VÅRA MAIL CT3360 Inlupp 1 CT3360 Rapport CT3360 En fråga Osv. 19 20
Vetenskapsmetodik för teknikområdet CT3620, 5p, B-nivå Senaste nytt Kursschemat Deadlines Resultat Kurspärm Föreläsning F0 Ti 26/08 F1 To 28/08 F2 Ti 02/09 Moment Introduktion. Grundläggande vetenskapsteori Vetenskap, kunskap, sanning Grundläggande vetenskapsteori Logiska argument och kritiskt tänkande Grundläggande vetenskapsteori Förklaringar och kommunikation Lärare gdc01 gdc01 gdc01 Övrigt material Bakgrundsmaterial Användning av Word Uppgift 1 (svarsmall) Uppgift 2 (svarsmall) F10 Ti 30/9 Gästföreläsning F11 To 02/10 Gästföreläsning Skriv och presentera rapport Vetenskapens idéhistoria Matematik Vetenskapens idéhistoria Fysik jgn01 ken05 slm01 Uppgift 4 (svarsmall) Rapportmall* (Word) Vetenskapens idéhistoria (Kompendium) Uppgift 5 (svarsmall) F3 To 04/09 F4 Ti 09/09 F5 On 10/09 Gästföreläsning F6 Ti 16/09 F7 To 18/09 F7 F8 Ti 23/09 Grundläggande vetenskapsteori Diskussion av uppgift 1 Grundläggande vetenskapsteori Vetenskapens kulturella kontext Forskningsmetodik och vetenskapsteori inom humaniora Grundläggande vetenskapsteori Diskussion av uppgift 2 Att läsa och förstå texter Att skriva och presentera rapporter gdc01 gdc01 spn01 gdc01 jgn01 jgn01 Uppgift 1-extra (svarsmall) (för de som missar diskussion 1) Samläsning med Forskningsmetodikkursen (eng.) Samläsning med Forskningsmetodikkursen (sv.) Uppgift 2-extra (svarsmall) (för de som missar diskussion 2) Uppgift 3 (svarsmall) Uppgift 4 (svarsmall) Rapportmall* (Word) Teknisk rapportskrivning F12 Ti 07/10 Gästföreläsning F13 To 09/10 F14 Ti 14/10 F15 To 16/10 Seminarieövning Ti 21/10 Vetenskapens idéhistoria Elektroteknik Datavetenskapens idéhistoria Diskussion av Uppgift 5, idéhistoria Teknikvetenskap Att granska rapporter och opponera Granska rapporter och opponera på varandras rapporter i grupper lhs01 gdc01 icc01 jgn01 jgn01, gdc01 jhg02 Uppgift 5-extra (svarsmall) Uppgift 6 MINIKONFERENS F9 To 25/09 Att söka information thg01 21 22 Lärarstaben Signatur Lärare Signatur Lärare gdc01 Gordana Dodig-Crnkovic, IDt ken05 Kimmo Eriksson, IMa icc01 Ivica Crnkovic, IDt lhs01 Lennart Harnefors, IEl jgn01 Jan Gustafsson, IDt slm01 Sten Lindstam, IMa jhg02 Johnny Holmberg, IEl spn01 Sture Packalén, IHu thg01 Tord Heljeberg, Biblioteket Kursansvarig lärare: Gordana Dodig-Crnkovic 23 24
UNDERVISNING FÖRELÄSNINGAR TID: 13:15 15:00 Tisdagar och Torsdagar RUM: V220 - V223 och BRINKEN (F4, F5) FÖRELÄSNINGAR, DISKUSSIONER OCH MINIKONFERENSEN ÄR OBLIGATORISKA EFTERSOM KURSEN INTE HAR NÅGON EXAMEN NÄRVARO VID MINST 80% AV FÖRELÄSNINGAR KRÄVS 0. VETENSKAP, FORSKNING, KUNSKAP 1. KRITISKT TÄNKANDE 2. KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR 3. VETENSKAP OCH DESS KULTURELLA KONTEXT 25 26 0 VETENSKAP, FORSKNING, KUNSKAP 1 KRITISKT TÄNKANDE VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSTEORI? VAD ÄR VETENSKAPSTEORI OCH METODLÄRA? KUNSKAP VETENSKAP OCH FORSKNING VETENSKAPLIG METODOLOGI EMPIRISK-ANALYTISK VETENSKAPSMETODIK LOGISKA ARGUMENT DEDUKTION EMPIRISK INDUKTION INDUKTION VS DEDUKTION HYPOTETISKT-DEDUKTIVA METODEN HYPOTESPRÖVNING 27 28
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER POSITIVISM, TOLKNINGSVETANDE (HERMENEUTIK) OCH KRITISK TEORI 2 KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR DISKUSSIONER VETENSKAPSTEORI TILLÄMPAD: ANALYS AV POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR DISKUSSION 1 Sanningen i vitögat F&F 1/03, Vetenskapsteori Rydbergsmateria dagbok från labbet F&F 4/03, Vetenskapsmetodik DISKUSSION 2 Drömmen om paradiset F&F 3/03, Kritiskt tänkande DISKUSSION 3 Edible knowledge: the chemical transfer of memory i The Golem av Collins and Pinch. 29 30 VETENSKAP, FORSKNING, TEKNOLOGI PSEUDOVETENSKAP SAMHÄLLELIGA FRÅGOR 4 PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR (Samläsning med Forskningsmetodik) VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSTEORI? VAD ÄR VETENSKAPSTEORI OCH METODLÄRA? KUNSKAP VETENSKAP OCH FORSKNING VETENSKAPLIG METODOLOGI 0 VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING 31 EMPIRISK-ANALYTISK VETENSKAPSMETODIK HYPOTESPRÖVNING 32
VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (1) VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (2) Högskolelag (1992:1434) 2 Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370). 33 34 INLÄMNINGSUPPGIFTER OCH DISKUSSIONER Övningarna i vetenskapsteori består av två moment: skriftliga artikelanalyser och gruppdiskussioner kring populär-vetenskapliga artiklar. 1 Om begreppet sanning, vetenskapsteori (Deadline F3..! Diskussionen F3...) 2 En övning i kritiskt tänkande, argumentation och etik (Deadline F6.! Diskussionen F6.) 5 Analys av den vetenskapliga metoden (Deadline F13..! Diskussionen F13...) Datum 26/08 27/08 28/08 29/08 30/08 01/09 02/09 03/09 04/09 05/09 06/09 07/09 08/09 Föreläsning F0 F1 F2 F3 DEADLINES Titel INTRO; KUNSKAP; SANNING LOGIK, KRITISKT TÄNKANDE FÖRKLARINGAR, KOMMUNIKATION DISKUSSION 1 Deadline INLUP 1 35 36
09/09 10/09 11/09 12/09 13/09 14/09 15/09 16/09 17/09 18/09 19/09 20/09 21/09 22/09 F4 F5 F6 F7 VETENSKAPENS SAMMANHANG FORSKNING I HUMANIORA DISKUSSION 2 LÄSA OCH FÖRSTÅ TEXTER INLUP 2 37 23/09 24/09 25/09 26/09 27/09 28/09 29/09 30/09 01/10 02/10 03/10 04/10 05/10 06/10 F8 F9 F10 F11 SKRIVA OCH PRESENTERA RAPPORTER SÖKA INFORMATION MATEMATIKIDÉHISTORIA FYSIK IDÉHISTORIA INLUP 3 38 07/10 F12 ELEKTRONIK IDÉHISTORIA 08/10 09/10 10/09 11/09 12/09 13/09 14/09 15/10 F13 F14 DATAVETENSKAPIDÉHISTORIA DISKUSSION 3 TEKNIKVETENSKAP IDÉHISTORIA INLUP 5 ARTIKELANALYS UPPSATSER Uppsatsen skrivs i grupp av inte mer än två personer. Använd svarsmallar från hemsidan. 16/10 17/10 18/10 19/10 20/10 F15 GRANSKA RAPPORTER OCH OPPONERA INLUP 4, EXTRAINLUPPAR Förbered dig för diskussion i klassen! 21/10 F16 MINIKONFERENS 39 40
BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPSATSER OCH DISKUSSIONER DET HANDLAR MEST OM FRÅGOR... 1. Innehållet - hur klart och väl artikeln är analyserad. 2. Hur mycket används kunskaper från nuvarande kursen i analysen. 3. Uppsatsens formella struktur språk, hänvisningar, citat, o s v. 4. Författarens aktivitet och argumentationsstyrka i diskussioner 41 Vad är vetenskap? Hur vet man att man vet? Hur vet man att det är sant? Vad betyder sant?... 42... OCH NÅGRA SVAR...... i en balansgång mellan dogmatism och relativism! VETENSKAPSTEORI ELLER VETENSKAPSFILOSOFI? 43 44
VAD ÄR VETENSKAPSTEORI? VETENSKAP OCH FORSKNING Studiet av vetenskapernas logiska och metodologiska grundvalar dvs av de förutsättningar på vilka de olika vetenskaperna ytterst vilar. FORSKNING är processen VETENSKAP är resultatet (Rosing 1993) 45 46 VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT Logik & Matematik 1 Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, ) 2 Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, ) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik ) 4 Kultur (Religion, Konst, ) 5 Klassiska vetenskaper 47 VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE? Det går att göra empiriska undersökningar på olika sätt, som exempelvis: Vilka är de vetenskapliga ämnen som undervisas på universiteten? Vilka är de olika klassifikationer på bibliotek där vetenskaplig litteratur förvaras? Eller också vilka är de ämnen som det pågår forskning i, som i SCB s förteckning. 48
NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (1) NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (2) SCB har haft ett regeringsuppdrag att utveckla forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning och utveckling blir möjlig. 11 Humaniora och Religionsvetenskap 12 Rättsvetenskap/Juridik samt Landskapsplanering 13 Samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Naturvetenskap 16 Teknikvetenskap 49 50 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (3) 17 Skogs- och jordbruksvetenskap 18 Medicin 19 Odontologi 21 Farmaci 22 Veterinärmedicin 23 Övriga forskningsområden NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (4) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 231 Barn 232 Hushålls- och kostvetenskap 233 Hälso- och sjukvård i samhället 2341 Kommunikation mellan människor 2351 Teknik och social förändring 2361 Vatten i natur och samhälle 51 52
NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (5) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN RELIGIONSVETENSKAP 237 Vårdvetenskap 2371 Arbetsterapi 2372 Medicinsk laboratorievetenskap 2373 Omvårdnad 2374 Sjukgymnastik/fysioterapi 2375 Social omsorg/socialpedagogik 2376 Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet. 238 Etnicitet 239 Genus 241 Kulturarv och kulturproduktion 242 Idrott http://www.scb.se/statistik/uffou/forteckning.asp 53 54 KONSTVETENSKAP DANSVETENSKAP 55 56
KULTUR (1) KULTUR (2) Den uppsättning uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis som utgör det konventionella (mest allmänna) beteendet i ett samhälle. Värderingar Kulturen materialiseras (form, mönster, ritualer, samtalsformer) Mångfald Subkulturer Forskare bildar ett eget forskarsamhälle (scientific community)! 57 58 EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV ETT FORSKARSAMHÄLLE Hugh Gusterson Nuclear Rites A Weapons Laboratory at the End of the Cold War (En antropologisk studie utförd på Lawrence Livermore National Laboratory i slutet av 80-talet) http://www.ucpress.edu/books/pages/6142.html HUR FÖRÄNDRAS KULTURER? Genom evolution (som pågår kontinuerligt). Genom en kraftigt mönsterbrott revolution (kräver mycket stora mängder energi!) Detta gäller generellt, och så även forskarsamhällen! (Mer om detta när vi pratar om Kuhn och de vetenskapliga paradigmer.) 59 60
VAD ÄR KUNSKAP? Forskning innebär sökande efter ny kunskap. Men vad är kunskap? Kunskap kan analyseras utifrån olika förklaringsperspektiv. VAD ÄR KUNSKAP? Platons syn Enligt en traditionell uppfattning (Platon) är kunskap "sann, rättfärdigad tro." Att en utsaga är "rättfärdigad" innebär att forskaren kan ge rimliga argument. Vad menas med "tro"? Forskaren "tror", (håller för sant) att någonting är "sant". Vad menas med "sant"? 61 62 VAD ÄR KUNSKAP? (1) VAD ÄR KUNSKAP? (2) Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som finns i verkligheten. Koherensteori om sanning en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna. Pragmatisk teori om sanning en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc. Vetenskaplig kunskap innebär: Bestämda regler för hur kunskap kommer till. Resultaten kommunicerbara och prövbara. Först när den accepteras av forskarsamhället blir den till vetenskaplig kunskap. 63 64
VAD ÄR KUNSKAP? (3) Praktikerkunskap innebär: Kunskap för konkreta situationer inriktad på att handla effektivt. Traditions-, rutin- och erfarenhetsbunden, tyst kunskap (tacit knowledge). 65 MÅLTIDSKUNSKAP (1) Måltidskunskap har nyligen inrättats som ett forskarutbildningsämne vid Institutionen för restaurang- och måltidskunskap, Örebro universitet. Institutionen har medvetet arbetat för att ämnet skulle få använda begreppet kunskap istället för vetenskap, eftersom det tydligare utrycker att måltidskunskap förenar vetenskap, hantverk/yrkeskunskap och konst i utbildning och forskning. Måltidkunskapens pedagogik innebär bland annat ett konstnärligt övande som tillför kreativitet och det i sin tur bidrar till att tolka och skapa måltiden i det så viktiga helhetsperspektivet. 66 MÅLTIDSKUNSKAP (2) Ämnet består alltså inte bara av vetenskap utan även av praktiska färdigheter som matlagning, serveringshantverk, dryckeskunskap och måltidsgestaltning. Denna form av kunskaper/färdigheter brukar även kallas praxiskunskap eller "tyst kunskap". Ämnet är tvärvetenskapligt eftersom samarbete med olika vetenskaper berikar. EN EXPERT ÄR EN PERSON SOM HAR GJORT ALLA MISSTAG SOM ÄR MÖJLIGA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE. Niels Bohr Forskningsområden inom ämnen som sensorik, psykologi, företagsekonomi, etnologi, sociologi, antropologi, näringslära och hushållsvetenskap är närliggande och har för måltiden intressanta beröringspunkter. 67 68
DEN VETENSKAPLIGA PARADOXEN FORSKNINGSMETOD Forskning Forskningsrapport Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare. Sanningarna är provisoriska. Vi kan aldrig hålla något för definitivt säkert. Undersökning av problemområde i generella drag. Litteraturstudie - Inventering av den befintliga vetandets nivå Specificering och utförande av forskningsuppgiften. Generera hypoteser och härled testbara implikationer. Försök att falsifiera hypotes/ ge stöd till den. Definierar/diskuterar syfte (Etablerar relevansen). Redovisar vad man redan vet. Presenterar den konkreta undersökningen. 69 Publicering. (Läsaren bör kunna förstå). Analysera resultat med hänsyn till syfte 70 UNIVERSUM EGENTLIGEN ÄR FORSKNING EN ITERATIV PROCESS! 1 Ange problemområde, syfte Intressanta problem UNIVERSUM 1 2 Fastställ den befintliga vetandets nivå 2 1. Undersök problemområde i generella drag. Syfte. 2. Inventera vetandets nivå gör litteraturstudie, 3. Specificera och utför konkreta forskningsuppgiften. 4. Publicera. Modell (hypotes) 3 Specifikt fenomen 3 4 Forskningsresultat 4 Forskningsresultat 71 ALLA SANNINGAR ÄR TEMPORÄRA! 72
VAD ÄR DEN VETENSKAPLIGA METODEN? BEFINTLIGA TEORIER OCH OBSERVATIONER Den offentliga, forskarsamhälleliga cykeln 1 URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER 6 Induktion, deduktion, analogi, intuition... Hypotesen måste omarbetas radikalt BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD (i en ny kontext) eller NY TEORI PUBLICERAD 5 Deduktion HYPOTES 2 Hypotesen Hypotesen måste justeras måste justeras Överensstämmelse uppnådd TESTER OCH NYA OBSERVATIONER 4 FÖRUTSÄGELSER 3 Den hypotetisktdeduktiva cykeln 73 VAD ÄR FORSKNING (1) (Syfte) Förståelse (tolkning utifrån en referensram kritisk reflektion utveckling av modeller). Beskrivning (tillstånd, förlopp, händelse genom att observera, registrera, systematisera, klassificera). Förklaring (orsaker och samband ev. jämfört med tidigare eller med idealmodeller) Förutsägelse /Prognosticering (Prediction/Forecasting) Påverkan/Tillämpning 74 VAD ÄR FORSKNING (2) (Medel) FORSKNINGSPROCESSEN Logik Intersubjektivitet Väldefinierade begrepp Testbarhet/ Empirisk testning Kontroll Attityd: Problematisering i stället för att ta universum /fenomen/företeelse för givet. Undersöka regelbundenheter. När förekommer de? Var? Hur? Varför? Under vilka omständigheter kan man förvänta sig avvikelser? Hur ofta? På vilket sätt? 75 76
FORSKNINGSRESULTAT Forskningsresultat är en mer eller mindre formaliserad förklaring, ofta i form av Hypotes = en preliminär teori Modell = en förenklad beskrivning av verkligheten. Teori = ett system av koncept/begrepp med väldefinierade inbördes relationer och regler för härledning av sanna påståenden som används för att ta fram modeller. BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VETENSKAP/FORSKNING Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik 77 78 RELIABILITET - TILLFÖRLITLIGHET Grad av överensstämmelse mellan upprepade mätningar med samma mätinstrument på samma undersökningsenhet. VALIDITET - GILTIGHET TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre. Mätinstrumentet mäter vad det avser att mäta Överensstämmelse mellan teoretisk och operationell definition Frånvaro av systematiska mätfel. 79 80
TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP De teoretiska forskningsresultat ger: deskriptiv / prediktiv modell målsättningar, (normativa) värderingar problemspecifik information Effekterna och nyttan av de rön som görs inom den teoretiska grundforskningen är oftast indirekta och svårt mätbara. I vetenskaplig bemärkelse är publikationsmängderna ett viktigt resultat. 81 82 TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Praktiska forskningsresultat GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSMETODIK Forskningens praktiska resultat kan vara: nya processer och metoder för produktframtagning nya processer och material för produkttillverkning nya produkter (läkemedel, instrument, material, osv.) Vetenskapsmetodologi idéen om hur ideal vetenskap bör bedrivas. 83 84
KVANTITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur ofta och hur mycket. Nomotetisk (många observationer) - Objektivitet Syfte: Generalisera, testa teorier Metod: Standardiserad strukturerad intervju, enkätformulär, frekvensmätning. Resultat: Beskrivande frekvenstabeller, hypoteser och/eller förklaringar av statistiska samband. Bedömning:Validitet Har man undersökt rätt sak? och Reliabilitet Har man gjort undersökningen (mätningen) på rätt sätt? Kan den göras om av någon annan? ANVÄNDNING AV KVANTITATIVA METODER Man söker kunskap som gäller för hela populationen, och populationen är för stor för att kunna observeras i sin helhet. Man vill kunna ställa upp en modell för beräkningar. Man vill kunna avgöra om eventuella samband man observerar bara är slumpmässiga. 85 86 FÖRDELAR MED KVANTITATIVA METODER NACKDELAR MED KVANTITATIVA METODER Välutvecklad arsenal av metoder finns att tillgå (t. ex. statistik). Generaliserbarheten lättare att avgöra. Man kan kvantifiera, räkna, förutsäga/predicera, testa och förkasta. Man kan säga något om i vilken mån man kan lita på resultaten, så länge som man håller sig inom samma population. Alla variabler kan inte kvantifieras - bara en sida av saken! Grundantaganden kan vara ganska restriktiva. Kan vara kostsamma, i möda och pengar - man behöver ibland ett stort antal observationer. 87 88
KVALITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur och varför. Ideografiska (många aspekter) Subjektiva. Syfte: förstå/tolka, förklara det enskilda fallet. Metod: observation, intervju, tolkande textanalys, fallstudier. Resultat: Identifikation av teman, strukturer och dold mening. Bedömning: Öppenhet beträffande värderingar och utgångspunkter. ANVÄNDNING AV KVALITATIVA METODER Man är ute efter att generera hypoteser snarare än för att testa dem. Man är ute efter att observera svårkvantifierbara fenomen och följaktligen inte att bygga numeriska modeller. 89 90 FÖRDELAR MED KVALITATIVA METODER NACKDELAR MED KVALITATIVA METODER Man får annan typ information än med kvantitativa, och kan tackla andra slags frågor. Ger möjlighet till "subjektiv förståelse. Kan, ibland, vara mindre resurskrävande. Man behöver inte låta sig styras av de grundantaganden som måste göras för att statistisk generalisering skall vara giltig. Alltid problematiskt i vilken mån resultaten från t ex en fallstudie kan generaliseras. Objektiviteten kan lättare bli ifrågasatt. Man är, metodologiskt, på "svagare is. Kan vara resurskrävande på sitt sätt. 91 92
VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (1) VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (2) Vetenskap är ett resultat av en mängd aktiviteter som pågår inom olika forskarsamhällen. Vetenskap förutsätter ett specifikt ( vetenskapligt ) förhållningssätt för att etablera sanna uppfattningar och accepterad metodologi. Innefattar ett sökande efter mönster och samband. Vetenskapliga/forskningsresultat måste kunna reproduceras/repeteras. Vetenskapliga resultat är temporära och måste kunna omprövas. Motsatsen är dogmatism (orubblig tro). 93 94 PROBLEMFORMULERING DATATYPER - KÄLLOR Avgränsning Hypotesformulering Frågehypoteser Nollhypoteser Riktningshypoteser Datainhämtning/Databildning Experimentella data Egna iakttagelser Sekundära iakttagelser Forskningsresultat Officiell statistik Allmän litteratur Intervjuer Simuleringar 95 96
BEDÖMNING AV BASFAKTA DATAKVALITET Vilken är källan? Kvalitet Vad är fakta och vad är värderingar? Vilka fakta är underbyggda? Hur? Granska alla påståenden! Relevans Noggrannhet (Totalfel) Innehåll Aktualitet Skevhet (bias) Precision Vad har utelämnats? Vilka är de tänkbara orsakerna till utelämnandet? 1. Syfte och användning 2. Definitioner 3. Jämförbarhet - annan statistik 4. Jämförbarhet i tiden 5. Aktualitet 6. Täckningsfel 7. Bortfallsfel 10. Urvalsfel 8. Mätfel Fakta talar aldrig för sig själva. De måste tolkas! 9. Bearbetningsfel 97 98 VANLIGA MISSTAG Oklar problemformulering Bristfällig planering Svaga, ensidiga data Fel metod Otillgänglig forskningsrapport Ostrukturerade resonemang Ologisk klassificering Rapporten belamrad med onödiga detaljer (signalen drunknar i bruset) EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP: OCKHAMS RAKKNIV (LESS IS MORE!) Skär bort allt onödigt. Av två teorier som förklarar samma fenomen så är den enklare att föredra. En karta i skala 1:1?! 99 100
SAMBAND (KORRELATION) OCH STATISTISK I HYPOTESPRÖVNING (1) SAMBAND (KORRELATION) OCH STATISTISK I HYPOTESPRÖVNING (2) Vid test av samband (korrelation) och statistisk hypotesprövning vill vi se hur vårt observerade utfall skiljer sig mot det vi skulle få om enbart slumpen inverkade på resultat. Hypotesprövning innebär att vi försöker bestämma om observerade samband är så starka att vi kan skilja dem från slumpen. Vi jämför observerade utfall med förväntade (slumpmässiga) utfall. Vi säger att vi jämför hypotes om samband med en s.k. nollhypotes (=samband saknas). 101 Vi kan aldrig vara 100% säkra, men vi kan ange med hur stor sannolikhet våra observerade värden eller samband skiljer sig från slumpen, dvs. med hur stor sannolikhet vår hypotes är riktig. 102 ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (1) ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (2) Är en uppmätt skillnad i medelinkomst mellan män och kvinnor verklig eller beror på den på slumpen? Vi jämför vår uppmätta skillnad med den skillnad slumpen med en viss sannolikhet skulle åstadkomma. Slumpfördelningen (t-fördelningen) av skillnader mellan medelvärden hjälper oss att bestämma denna sannolikhet. Ju större skillnad mellan medelvärden, allt annat lika, desto större är sannolikheten att skillnaden också är verklig.vi säger att skillnaden är statistiskt signifikant eller säkerställd. Vi talar i termer av sannolikheter. 103 104
ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (3) ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (4) 95 % säkerhet eller signifikans betyder att vår uppmätta skillnad i 95 av 100 stickprov skulle vara skild från slumpen. Vi säger att skillnaden är signifikant på 5 % nivån eller 0,05 nivån. Observera att i 5 fall av 100 skulle dock slumpen ge samma skillnad! Små skillnader kan inte alltid skiljas från slumpen. Vi löper alltid en viss risk att förkasta en hypotes trots att den kanske är sann. 105 106 LITE TERMINOLOGI (1) Ontologi hur verkligheten är beskaffad utifrån given eller social konstruktion Epistemologi hur man kan nå kunskap Determinism/Voluntarism påverkas eller påverkar? Rationalitet Ändamålsrationalitet mht ett visst syfte eller givet mål LITE TERMINOLOGI (2) Deskriptiva teorier berättar hur det är eller blir. Normativa teorier säger hur det borde vara. Paradigm uppsättning teoretiska grundantaganden som man inte ifrågasätter hela tiden (Kuhn). 107 108