GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

Transkript

1 CD5420 VETENSKAPSMETODIK INOM DATAOMRÅDET GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI Föreläsning 1 CD5420 VETENSKAPSMETODIK INOM DATAOMRÅDET KURSENS HEMSIDA Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University Föreläsning Moment Lärare Övrigt material F1 Introduktion Jan Gustafsson, IDt, MdH F2 - F5 F5 Grundläggande vetenskapsteori Uppgift 1 (Vetenskapsteori) 1.1 (Den vetenskapliga processen) 1.2 (Kritiskt tänkande och etik) Gordana Dodig- Crnkovic, IDt, MdH Gordana Dodig- Crnkovic, IDt, MdH What is anthropology? GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI Gordana Dodig-Crnkovic Gästföreläsning F6 F7 F9 F7 - F8 Forskningsmetodik och vetenskapsteori inom humaniora Att läsa och förstå texter Uppgift 2 (Textanalys) Läs och analysera texter Att söka information Att skriva och presentera rapporter Sture Packalén, IHU, MdH Jan Gustafsson, IDt, MdH Jan Gustafsson, IDt, MdH Tord Heljeberg, biblioteket, MdH Jan Gustafsson, IDt, MdH Teknisk rapportskrivning Översikt & intro Föreläsning 1 Vetenskap, kunskap, sanning Föreläsning 2 Kritiskt tänkande Föreläsning 3 Förklaringar och kommunikation Föreläsning 4 Professionella och samhälleliga frågor F10-12 F13 F14 Uppgift 3 Skriv och presentera rapport inom datavetenskap Vetenskapshistoria Uppgift 4 (Vetenskapshistoria) Läs och analysera artikel om vetenskapshistoria Datavetenskapens historia Jan Gustafsson, IDt, MdH Anders Lundgren Uppsala Universitet Anders Lundgren Uppsala Universitet Gordana Dodig- Crnkovic, IDt, MdH Rapportmall* (Word) Övrigt material Intuition vad är det?* Why Engineering is an Exact Science (Causality Example) F15 Att granska rapporter och opponera Jan Gustafsson, IDt, MdH Övning Uppgift 5 Granska rapporter och opponera på varandras rapporter i grupper Jan Gustafsson, Gordana Dodig- Crnkovic, IDt, MdH 3 4

2 FÖRELÄSNINGAR 1 VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING 1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING 2. KRITISKT TÄNKANDE 3. KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR 4. PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR VAD ÄR VETENSKAPSTEORI OCH METODLÄRA? VAD ÄR VETENSKAP? VETENSKAPLIG METODOLOGI EMPIRISK-ANALYTISK VETENSKAPSMETODIK KUNSKAPSUPPFATTNINGAR KRITISKT TÄNKANDE 3 KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR LOGISKA ARGUMENT DEDUKTION EMPIRISK INDUKTION INDUKTION VS DEDUKTION HYPOTETISKT-DEDUKTIVA METODEN SPRÅK OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER POSITIVISM, TOLKNINGSVETANDE (HERMENEUTIK) OCH KRITISK TEORI 7 8

3 VETENSKAP, FORSKNING, TEKNOLOGI PSEUDOVETENSKAP ETISKA FRÅGOR 4 PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (1) Högskolelag (1992:1434) 2 Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (2) DISKUSSIONER OCH INLÄMNINGSUPPGIFTER 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370). Övningarna i vetenskapsteori består av två moment med uppsats och diskussioner, i grupp, kring populär-vetenskapliga artiklar. 1.1 Analys av den vetenskapliga metoden (Deadline FREDAG denna vecka! Diskussionen samma dag.) 1.2 En övning i kritiskt tänkande, argumentation och etik (Deadline 25 september. Diskussionen samma dag) 11 12

4 UPPSATSER I ARTIKELANALYS BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPSATSER OCH DISKUSSIONER Uppsatsen skrivs i grupp av inte mer än två personer. Använd svarsmallen från hemsidan. Förbered dig för diskussion i klassen. 1. Innehållet - hur klart och väl artikeln är analyserad. 2. Författarens aktivitet i diskussioner 3. Uppsatsens formella struktur språk, hänvisningar, citat, o s v DET HANDLAR OM FRÅGOR... Vad är vetenskap? Hur vet man att man vet? Hur vet man att det är sant? Vad betyder sant? OCH SVAR som är en balansgång mellan dogmatism och relativism! 15 16

5 VAD ÄR VETENSKAPSTEORI? VETENSKAPSTEORI ELLER VETENSKAPSFILOSOFI? Studiet av vetenskapernas logiska och metodologiska grundvalar dvs av de förutsättningar på vilka de olika vetenskaperna ytterst vilar. (Rosing 1993) VETENSKAP OCH FORSKNING FORSKNING är processen VETENSKAP är resultatet VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT Logik & Matematik 1 Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, ) 2 Kultur (Religion, Konst, ) 5 Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, ) 3 19 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik ) 4 20

6 VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE? NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (1) Det går att göra empiriska undersökningar på olika sätt, som exempelvis: Vilka är de vetenskapliga ämnen som undervisas på universiteten? Vilka är de olika klassifikationer på bibliotek där vetenskaplig litteratur förvaras? Eller också vilka är de ämnen som det pågår forskning i, som i SCB s förteckning. SCB har haft ett regeringsuppdrag att utveckla forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning och utveckling blir möjlig NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (2) 11 Humaniora och Religionsvetenskap 12 Rättsvetenskap/Juridik samt Landskapsplanering 13 Samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Naturvetenskap 16 Teknikvetenskap NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (3) 17 Skogs- och jordbruksvetenskap 18 Medicin 19 Odontologi 21 Farmaci 22 Veterinärmedicin 23 Övriga forskningsområden 23 24

7 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (4) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 231 Barn 232 Hushålls- och kostvetenskap 233 Hälso- och sjukvård i samhället 2341 Kommunikation mellan människor 2351 Teknik och social förändring 2361 Vatten i natur och samhälle 25 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (5) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 237 Vårdvetenskap 2371 Arbetsterapi 2372 Medicinsk laboratorievetenskap 2373 Omvårdnad 2374 Sjukgymnastik/fysioterapi 2375 Social omsorg/socialpedagogik 2376 Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet. 238 Etnicitet 239 Genus 241 Kulturarv och kulturproduktion 242 Idrott 26 RELIGIONSVETENSKAP KONSTVETENSKAP 27 28

8 DANSVETENSKAP KULTUR (1) Den uppsättning uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis som utgör det konventionella (mest allmänna) beteendet i ett samhälle KULTUR (2) Värderingar Kulturen materialiseras (form, mönster, ritualer, samtalsformer) Mångfald Subkulturer Forskare bildar ett eget forskarsamhälle (scientific community)! EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV ETT FORSKARSAMHÄLLE Hugh Gusterson Nuclear Rites A Weapons Laboratory at the End of the Cold War (En antropologisk studie utförd på Lawrence Livermore National Laboratory i slutet av 80-talet)

9 HUR FÖRÄNDRAS KULTURER? DEN VETENSKAPLIGA PARADOXEN Genom evolution (som pågår kontinuerligt). Genom en kraftigt mönsterbrott (kräver mycket stora mängder energi!) Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare. Sanningarna är provisoriska. Vi kan aldrig hålla något för definitivt säkert. Detta gäller generellt, och så även forskarsamhällen! (Mer om detta när vi pratar om Kuhn och de vetenskapliga paradigmer.) FORSKNINGSMETOD UNIVERSUM Forskning Forskningsrapport 1 Ange problemområde, syfte Undersökning av problemområde i generella drag. Definierar/diskuterar syfte (Etablerar relevansen). Intressanta problem Litteraturstudie - Inventering av den befintliga vetandets nivå Redovisar vad man redan vet. 2 Fastställ den befintliga vetandets nivå Specificering och utförande av forskningsuppgiften. Generera hypoteser och härled testbara implikationer. Försök att falsifiera hypotes/ ge stöd till den. Presenterar den konkreta undersökningen. 1. Undersök problemområde i generella drag. Syfte. 2. Inventera vetandets nivå gör litteraturstudie, 3. Specificera och utför konkreta forskningsuppgiften. 4. Publicera. Modell (hypotes) 3 Specifika data Publicering. (Läsaren bör kunna förstå). Analysera resultat med hänsyn till syfte 35 Forskningsresultat 36

10 EGENTLIGEN ÄR FORSKNING EN ITERATIV PROCESS! VAD ÄR DEN VETENSKAPLIGA METODEN? UNIVERSUM Forskningsresultat ALLA SANNINGAR ÄR TEMPORÄRA! 37 BEFINTLIGA TEORIER OCH OBSERVATIONER Den offentliga, forskarsamhälleliga cykeln 1 URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER 6 Induktion, deduktion, analogi, intuition... Hypotesen måste omarbetas radikalt BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD (i en ny kontext) eller NY TEORI PUBLICERAD 5 Deduktion HYPOTES 2 Hypotesen Hypotesen måste justeras måste justeras Överensstämmelse uppnådd TESTER OCH NYA OBSERVATIONER 4 FÖRUTSÄGELSER 3 Den hypotetiskt-deduktiva cykeln 38 VAD ÄR FORSKNING (1) (Syfte) VAD ÄR FORSKNING (2) (Medel) Förståelse (tolkning utifrån en referensram kritisk reflektion utveckling av modeller). Beskrivning (tillstånd, förlopp, händelse genom att observera, registrera, systematisera, klassificera). Förklaring (orsaker och samband ev. jämfört med tidigare eller med idealmodeller) Förutsägelse /Prognosticering (Prediction/Forecasting) Påverkan/Tillämpning 39 Logik Intersubjektivitet Väldefinierade begrepp Testbarhet/ Empirisk testning Kontroll 40

11 FORSKNINGSPROCESSEN FORSKNINGSRESULTAT Attityd: Problematisering i stället för att ta universum /fenomen/företeelse för givet. Undersöka regelbundenheter. När förekommer de? Var? Hur? Varför? Under vilka omständigheter kan man förvänta sig avvikelser? Hur ofta? På vilket sätt? Forskningsresultat är en mer eller mindre formaliserad förklaring, ofta i form av Hypotes = en preliminär teori Modell = en förenklad beskrivning av verkligheten. Teori = ett system av koncept/begrepp med väldefinierade inbördes relationer och regler för härledning av sanna påståenden som används för att ta fram modeller BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VETENSKAP/FORSKNING Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik RELIABILITET - TILLFÖRLITLIGHET Grad av överensstämmelse mellan upprepade mätningar med samma mätinstrument på samma undersökningsenhet. VALIDITET - GILTIGHET Mätinstrumentet mäter vad det avser att mäta Överensstämmelse mellan teoretisk och operationell definition Frånvaro av systematiska mätfel

12 TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre. De teoretiska forskningsresultat ger: deskriptiv / prediktiv modell målsättningar, (normativa) värderingar problemspecifik information TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Effekterna och nyttan av de rön som görs inom den teoretiska grundforskningen är oftast indirekta och svårmätbara. I vetenskaplig bemärkelse är publikationsmängderna ett viktigt resultat. TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Praktiska forskningsresultat Forskningens praktiska resultat kan vara: nya processer och metoder för produktframtagning nya processer och material för produkttillverkning nya produkter (läkemedel, instrument, material, osv) 47 48

13 GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSMETODIK Vetenskapsmetodologi idéen om hur ideal vetenskap bör bedrivas. KVANTITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur ofta och hur mycket. Nomotetisk (många observationer) - Objektivitet Syfte: Generalisera, testa teorier Metod: Standardiserad strukturerad intervju, enkätformulär, frekvensmätning. Resultat: Beskrivande frekvenstabeller, hypoteser och/eller förklaringar av statistiska samband. Bedömning:Validitet Har man undersökt rätt sak? och Reliabilitet Har man gjort undersökningen (mätningen) på rätt sätt? Kan den göras om av någon annan? ANVÄNDNING AV KVANTITATIVA METODER FÖRDELAR MED KVANTITATIVA METODER Man söker kunskap som gäller för hela populationen, och populationen är för stor för att kunna observeras i sin helhet. Man vill kunna ställa upp en modell för beräkningar. Man vill kunna avgöra om eventuella samband man observerar bara är slumpmässiga. Välutvecklad arsenal av metoder finns att tillgå (t. ex. statistik). Generaliserbarheten lättare att avgöra. Man kan kvantifiera, räkna, förutsäga/predicera, testa och förkasta. Man kan säga något om i vilken mån man kan lita på resultaten, så länge som man håller sig inom samma population

14 NACKDELAR MED KVANTITATIVA METODER Alla variabler kan inte kvantifieras - bara en sida av saken! Grundantaganden kan vara ganska restriktiva. Kan vara kostsamma, i möda och pengar - man behöver ibland ett stort antal observationer. KVALITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur och varför. Ideografiska (många aspekter) Subjektiva. Syfte: förstå/tolka, förklara det enskilda fallet. Metod: observation, intervju, tolkande textanalys, fallstudier. Resultat: Identifikation av teman, strukturer och dold mening. Bedömning: Öppenhet beträffande värderingar och utgångspunkter ANVÄNDNING AV KVALITATIVA METODER FÖRDELAR MED KVALITATIVA METODER Man är ute efter att generera hypoteser snarare än för att testa dem. Man är ute efter att observera svårkvantifierbara fenomen och följaktligen inte att bygga numeriska modeller. Man får annan typ information än med kvantitativa, och kan tackla andra slags frågor. Ger möjlighet till "subjektiv förståelse. Kan, ibland, vara mindre resurskrävande. Man behöver inte låta sig styras av de grundantaganden som måste göras för att statistisk generalisering skall vara giltig

15 NACKDELAR MED KVALITATIVA METODER Alltid problematiskt i vilken mån resultaten från t ex en fallstudie kan generaliseras. Objektiviteten kan lättare bli ifrågasatt. Man är, metodologiskt, på "svagare is. Kan vara resurskrävande på sitt sätt. VETENSKAP, FAKTA OCH METOD Vetenskap är ett resultat av en mängd aktiviteter som pågår inom olika forskarsamhällen. Vetenskap förutsätter ett specifikt ( vetenskapligt ) förhållningssätt för att etablera sanna uppfattningar och accepterad metodologi. Innefattar ett sökande efter mönster och samband. Vetenskapliga resultat är temporära och måste kunna omprövas. Motsatsen är dogmatism (orubblig tro). Vetenskapliga/forskningsresultat måste kunna reproduceras/repeteras PROBLEMFORMULERING DATATYPER - KÄLLOR Avgränsning Hypotesformulering Frågehypoteser Nollhypoteser Riktningshypoteser Datainhämtning/Databildning Experimentella data Egna iakttagelser Sekundära iakttagelser Forskningsresultat Officiell statistik Allmän litteratur Intervjuer Simuleringar 59 60

16 BEDÖMNING AV BASFAKTA DATAKVALITET Vilken är källan? Vad är fakta och vad är värderingar? Vilka fakta är underbyggda? Hur? Granska alla påståenden! Vad har utelämnats? Vilka är de tänkbara orsakerna till utelämnandet? Innehåll 1. Syfte och användning 2. Definitioner 3. Jämförbarhet - annan statistik 4. Jämförbarhet i tiden Relevans Aktualitet 5. Aktualitet Kvalitet Skevhet (bias) 6. Täckningsfel 7. Bortfallsfel Noggrannhet (Totalfel) Precision 10. Urvalsfel 8. Mätfel Fakta talar aldrig för sig själva. De måste tolkas. 9. Bearbetningsfel KLASSIFICERING (1) KLASSIFICERING (2) Klasser Underklasser Kriterier tillräckliga nödvändiga Element (föremål som ingår i klassen) KLASSER SKA VARA DISJUNKTA... klass2 klass1 klass3 klass 1: positiv effekt klass 2: negativ effekt klass 3: ingen påverkan 63 64

17 KLASSIFICERING (3)... OCH VALDA ENLIGT SAMMA KRITERIUM... KLASSIFICERING (4) (KONGRUENS) Exempel på hur man inte ska klassificera. klass1 klass2 klass3 Universum här utgörs av en patientgrupp som testar ny medicin. Jorge Luis Borges i "The language of John Wilkins", undersöker brist på kongruens i klassificering. Han diktar upp en Kinesisk klassifikation med titeln The Celestial Emporium of Benevolent Recognitions. (Det himmelska handelscentrum av generösa erkännanden) (a) those that belong to the Emperor, (b) embalmed ones, (c) those that are trained, (d) suckling pigs, (e) mermaids, (f) fabulous ones, (g) stray dogs, KLASSIFICERING (5) Jorge Luis Borges, "The Analytical Language of John Wilkins" Borges's fiktiva encyklopedi klassificerar djuren i: (h) those that tremble as if they were mad, (i) those that resemble flies from a distance (j) those drawn with a very fine camel's hair brush, (k) innumerable ones, (l) others, (m) those that have just broken a flower vase VANLIGA MISSTAG Oklar problemformulering Bristfällig planering Svaga, ensidiga data Fel metod Otillgänglig forskningsrapport Ostrukturerade resonemang Ologisk klassificering Rapporten belamrad med onödiga detaljer (signalen drunknar i bruset) 67 68

18 EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP: OCKHAMS RAKKNIV (LESS IS MORE!) Skär bort allt onödigt. Av två teorier som förklarar samma fenomen så är den enklare att föredra. VAD ÄR KUNSKAP? Forskning innebär sökande efter ny kunskap. Men vad är kunskap? Kunskap kan analyseras utifrån olika förklaringsperspektiv. En karta i skala 1:1?! VAD ÄR KUNSKAP? Platons syn Enligt en traditionell uppfattning (Platon) är kunskap "sann, rättfärdigad tro." Att en utsaga är "rättfärdigad" innebär att forskaren kan ge rimliga argument. Vad menas med "tro"? Forskaren "tror", (håller för sant) att någonting är "sant". Vad menas med "sant"? VAD ÄR KUNSKAP? (1) Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som finns i verkligheten. Koherensteori om sanning en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna. Pragmatisk teori om sanning en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc

19 VAD ÄR KUNSKAP? (2) VAD ÄR KUNSKAP? (3) Vetenskaplig kunskap innebär: Praktikerkunskap innebär: Bestämda regler för hur kunskap kommer till. Resultaten kommunicerbara och prövbara. Först när den accepteras av forskarsamhället blir den till vetenskaplig kunskap. Kunskap för konkreta situationer inriktad på att handla effektivt. Traditions-, rutin- och erfarenhetsbunden, tyst kunskap (tacit knowledge) MÅLTIDSKUNSKAP (1) MÅLTIDSKUNSKAP (2) Måltidskunskap har nyligen inrättats som ett forskarutbildningsämne vid Institutionen för restaurang- och måltidskunskap, Örebro universitet. Institutionen har medvetet arbetat för att ämnet skulle få använda begreppet kunskap istället för vetenskap, eftersom det tydligare utrycker att måltidskunskap förenar vetenskap, hantverk/yrkeskunskap och konst i utbildning och forskning. Måltidkunskapens pedagogik innebär bland annat ett konstnärligt övande som tillför kreativitet och det i sin tur bidrar till att tolka och skapa måltiden i det så viktiga helhetsperspektivet. 75 Ämnet består alltså inte bara av vetenskap utan även av praktiska färdigheter som matlagning, serveringshantverk, dryckeskunskap och måltidsgestaltning. Denna form av kunskaper/färdigheter brukar även kallas praxiskunskap eller "tyst kunskap". Ämnet är tvärvetenskapligt eftersom samarbete med olika vetenskaper berikar. Forskningsområden inom ämnen som sensorik, psykologi, företagsekonomi, etnologi, sociologi, antropologi, näringslära och hushållsvetenskap är närliggande och har för måltiden intressanta beröringspunkter. 76

20 SAMBAND (KORRELATION) OCH STATISTISK I HYPOTESPRÖVNING (1) EN EXPERT ÄR EN PERSON SOM HAR GJORT ALLA MISSTAG SOM ÄR MÖJLIGA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE. Niels Bohr Vid test av samband (korrelation) och statistisk hypotesprövning vill vi se hur vårt observerade utfall skiljer sig mot det vi skulle få om enbart slumpen inverkade på resultat. Vi jämför observerade utfall med förväntade (slumpmässiga) utfall. Vi säger att vi jämför hypotes om samband med en s.k. nollhypotes (=samband saknas) SAMBAND (KORRELATION) OCH STATISTISK I HYPOTESPRÖVNING (2) ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (1) Hypotesprövning innebär att vi försöker bestämma om observerade samband är så starka att vi kan skilja dem från slumpen. Vi kan aldrig vara 100% säkra, men vi kan ange med hur stor sannolikhet våra observerade värden eller samband skiljer sig från slumpen, dvs med hur stor sannolikhet vår hypotes är riktig. Är en uppmätt skillnad i medelinkomst mellan män och kvinnor verklig eller beror på den på slumpen? Vi jämför vår uppmätta skillnad med den skillnad slumpen med en viss sannolikhet skulle åstadkomma. Slumpfördelningen (tfördelningen) av skillnader mellan medelvärden hjälper oss att bestämma denna sannolikhet

21 ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (2) ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (3) Ju större skillnad mellan medelvärden, allt annat lika, desto större är sannolikheten att skillnaden också är verklig.vi säger att skillnaden är statistiskt signifikant eller säkerställd. Vi talar i termer av sannolikheter. 95 % säkerhet eller signifikans betyder att vår uppmätta skillnad i 95 av 100 stickprov skulle vara skild från slumpen. Observera att i 5 fall av 100 skulle dock slumpen ge samma skillnad. Vi säger att skillnaden är signifikant på 5 % nivån eller 0,05 nivån. Små skillnader kan inte alltid skiljas från slumpen. Vi löper alltid en viss risk att förkasta en hypotes trots att den kanske är sann LITE TERMINOLOGI Ontologi hur verkligheten är beskaffad utifrån given eller social konstruktion Epistemologi hur man kan nå kunskap Determinism/Voluntarism påverkas eller påverkar? Rationalitet Ändamålsrationalitet mht ett visst syfte eller givet mål LITE TERMINOLOGI (2) Deskriptiva teorier berättar hur det är eller blir. Normativa teorier säger hur det borde vara. Paradigm uppsättning teoretiska grundantaganden som man inte ifrågasätter hela tiden (Kuhn)