EN GUIDE FÖR ASTMATIKER Att ta vara på sig själv är den bästa astmavården Tarja Mäntylä, 51 Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.
Flickan, vars ögon rann Tarja Mäntylä, 51 Tarja Mäntylä har lärt sig att leva med sin astma. Mad hjälp av glädje och ett sunt förnuft har hon klarat av svårigheterna, och visat, att astma inte är ett hinder ens för att löpa ett maratonlopp.
Tarjas livsglädje har astman inte tagit kål på. Då vården är i god balans begränsar astman inte just alls hennes liv. Tarja Mäntylä tillreder laxsoppa i sitt kök i Seinäjoki samtidigt som hon berättar. Den livfulla barnträdgårdsläraren, som med österbottnisk accent berättat om sitt liv, verkar allt annat än sjuk, men visst har livet också bjudit på perioder med motgångar. I Tarjas ungdom talades det inte ens om hela sjukdomen som astma. Jag var den flicka vars ögon rann. Barndomens somrar var ganska hemska, hösnuva och gråboallergi fick ögonen att rinna. Jag hörde ordet astma för första gången som 12-åring, säger Tarja, men på den tiden gjorde man ju ingen nummer av sådana här saker. Man sökte hjälp om det behövdes, men i övrigt sattes inga begränsningar på livet. Astma är en livslång kumpan, och perioder då sjukdomen förvärras kan förekomma. Jag var första gången på sjukhus som drygt tjugoåring, på grund av bihåleinflammation. 4 En guide för astmatiker
Senaste gång tillståndet försämrades verkligt allvarligt var kring millenniumskiftet, då Tarja arbetade på ett daghem, där det fanns mögelproblem. Då var jag i riktigt dåligt skick, det talades redan om sjukpensionering. År 2004 sprang jag maraton i Helsingfors och följande vår i Stockholm, berättar Tarja med ett skratt. Byte av arbetsplats hjälpte och symptomen blev lindrigare. Tarja beslöt visa, att hon klarar av vad som helst. En guide för astmatiker 5
i FAKTA OM ASTMA Med hjälp av god vård och rätt medicinering fås astma så gott som symptomfri. Målet är en symptomfri vardag. Astma är en allmän inflammationssjukdom i andningsvägarna Astma är en långvarig inflammationssjukdom i bronkerna, d.v.s. i luftrören. Typiskt för sjukdomen är förutom inflammationen i slemhinnorna det, att luftrören lätt sammandras och tidvis är förträngda. Vid astma samlas på luftrörens slemhinna inflammationsceller, som gör att den sväller och att slemutsöndringen ökar. Andningen kan försvåras, eftersom luften inte kan strömma fritt på grund av den svullna slemhinnan och det slem som samlats i luftrören. Speciellt utandningen försvåras. De inflammerade slemhinnorna är känsliga för olika slags retningar, så som damm, os och lukter, rök, kylig luft, tobaksrök eller fysisk ansträngning. Retningarna får lätt musklerna kring luftrören att dras samman. Detta förtränger andningsvägarna och försvårar andningen. Astma är en allmän sjukdom, cirka 5 procent av den vuxna befolkningen lider av astma som diagnostiserats av läkare. Över 200 000 får ersättning för medicinbehandling på grund av astma. Med hjälp av god vård och rätt medicinering fås astman så gott som symptomfri. Målet är en symptomfri vardag. Orsakerna till astma är individuella Bakom astma finns ofta ett ärftligt anlag, om vilket vittnar till exempel astma eller allergi hos nära släktingar. Allergisk snuva och andra sjukdomar i de övre andningsvägarna ökar risken för att insjukna i astma, men genom en god behandling av allergisk snuva kan risken minskas. Utbrytandet av astma hör ofta samman med retningar i omgivningen, men man kan inte alls alla gånger peka på någon särskild orsak. Astma kan bryta ut i vilken ålder som helst. Astma bland barn avviker från astma bland vuxna både beträffande orsaker och också behandling. 6 En guide för astmatiker
Allergisk och icke-allergisk astma Av astma bland vuxna uppskattas cirka hälften vara allergisk astma. Personer med allergisk astma har ofta atopiskt eksem. De reagerar lätt vid kontakt med ett sådant ämne, mot vilka de blivit överkänsliga. Då bildar deras kropp IgE-antikroppar mot detta allergen. Ifall astman är förknippad med allergi, lönar det sig att behandla allergin så bra som möjligt och till exempel överväga hyposensibilisering. Tillsammans med läkaren funderar man på, hur de allergen som förorsakar symptom kan undvikas. Allergi är en helhetsbetonad sjukdom i kroppen, som förorsakar symptom i olika organ. Allergisk snuva är en inflammationsreaktion i näsans slemhinnor. Det är viktigt att behandla inflammationen, eftersom obehandlad allergisk snuva ökar risken för att insjukna i astma. Hos en astmatiker kan allergisk snuva förvärra astmasymptomen. Allergisk snuva och astma förekommer ofta tillsammans, och man talar också om begreppet en andningsväg en sjukdom. Åtta av tio astmatiker har allergisk snuva, och av personer med allergisk snuva har fyra av tio också astma. En del av astmafallen har inget samband med allergi, och man känner inte heller ordentligt till uppkomsten av sådan här astma. Hur känns astma igen? Astmans symptom är: Andnöd framförallt på morgonen och morgonnatten samt efter ansträngning Långvarig hosta speciellt nattetid och i samband med faktorer som retar andningen Vinande och pipande ljud vid utandning Ökad slemutsöndring Upprepade luftrörsinflammationer kan tyda på obehandlad astma Typiskt för astmasymptomen är, att de ger sig till känna i samband med en andningsvägsinfektion förorsakad av någon retning, till exempel fysisk ansträngning, damm, ett allergiserande ämne eller ett virus. Då misstanke om astma uppstår, utreds saken hos läkare bland annat genom att lyssna på lungorna och med andningsmätningar. I undersökningarna används allmänt s.k. mätning av utandningens toppvärde eller PEFmätning. Mätningarna utförs morgon och kväll under 1 2 veckors tid. Ofta görs också andra mätningar av andningsfunktionen, till exempel spirometriundersökning, i vilken lungornas funktionsförmåga utreds genom att lungornas volym och luftflöde mäts. Man kan misstänka astma, om PEF-mätningarnas värden morgon och kväll märkbart skiljer sig från varandra eller om värdena klart förbättras då mediciner som öppnar luftrören används. Allt pipande i lungorna är inte astma, så det lönar sig att överlåta diagnostiseringen åt en läkare. En guide för astmatiker 7
Att sköta om astman och den egna konditionen är en för är en vardagssak för Tarja. Motionera kan man till och med framför teven. Sjukdomen är bara en del av personen
Tarja dukar fram laxsoppa och rågbröd på bordet i sin tvåa i Seinäjoki. Hon berättar, att hon någon gång påstått, att astman inte på något sätt inverkat på hennes liv. Men det är klart att den har, ända från yrkesvalet. Jag syr inte längre, eftersom det damm som kommer från tråden täpper till lungorna, på grund av mjöldammet kan jag inte baka, det mögel som finns i jorden hindrar mig att gräva i trädgården, berättar Tarja. Man lär sig och valen blir en del av vardagslivet. Och å andra sidan, jag har fått mycket annat i stället, nya vänner, studier och erfarenheter. Tarja betonar också, att astman inte bestämmer över människan, hon tycker att var och en själv har makt att avgöra, hur stor roll man ger astman. Jag är en sådan person, som inte riktigt orkar berätta om hur det nu viner och vad jag har tagit, säger Tarja. Sjukdomen är ändå bara en del av personen. 10 En guide för astmatiker
i FAKTA OM ASTMA Målet är ett så symptomfritt liv som möjligt Målet för behandlingen av astma är en god livskvalitet och ett så symptomfritt liv som möjligt. Det lönar sig att sköta om sig själv, men den som insjuknat behöver inte i onödan begränsa sitt liv. Han eller hon kan arbeta och ha fritidsintressen som andra, men bör lyssna till sina symptom. Ingenting behöver undvikas för säkerhets skull bara det, som ger symptom. Rökning är ett undantag: den ökar astmarisken, inverkar på lungornas och hela människans kondition, varför det lönar sig att sluta. Passiv rökning ökar också risken för barn att insjukna i astma. Övervikt är en självständig riskfaktor för astma. Det lönar sig för den som lider av astma, att fästa uppmärksamhet på viktkontrollen, eftersom övervikt anstränger andningsorganen. Speciellt midjefetma, d.v.s. fett som samlats kring bukhålan och bröstkorgen, försvårar mekaniskt andningsorganens arbete: det påverkar lungvolymen, lungventilationen, gasutbytet och andningsmusklernas funktion samt minskar bröstkorgens elasticitet. En person med övervikt andas på ett annat sätt än en med normal vikt, och kan lida av andningsbrist, eftersom andningen är ytlig och snabb. Lungorna fylls inte ordentligt, varvid lungornas reservolym och funktionsförmåga minskar. Redan en liten viktminskning underlättar andningen och gör att man mår bättre. Det lönar sig att ge akt på sin vikt och fästa uppmärksamhet på vad man äter. Viktkontrollen underlättas av måttfull, men regelbunden motion. Det lönar sig att röra på sig, fastän det kan kännas svårt i början. Kroppen anpassar sig snabbt till motionerandet, och också lungfunktionen förbättras. Så småningom blir det lättare att röra på sig och att andas. Anlaget för astma kvarstår hela livet, men det är möjligt att leva ett fullödigt liv med astma. Cirka 80 85 procent av de människor som lider av astma kan med förnuftiga val och en riktig medicinering uppnå en god vårdbalans, och ibland kan astmasymptomen försvinna helt. Obehandlad kan en astmainflammation förorsaka strukturförändringar i luftrörens väggar, vilket leder till att luftrören blir styvare. Lungfunktionen kan försämras bestående, om det i luftrörens väggar bildas bindvävnad och den glatta muskulaturen förtjockas. Hos de flesta astmatiker kan inflammationen med hjälp av medicinering hållas i styr och lindrig. Handledd egenvård Med egenvård av astma avses det, att den insjuknade deltar i planerandet och genomförandet av sin egen vård, med stöd av yrkespersoner inom hälsovården, till exempel astmaskötare och läkare. Astmatikern är den främsta experten på sin sjukdom. Då han eller hon har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom, sin medicinering och användningen av mediciner samt om de faktorer som förvärrar sjukdomen, klarar astmatikern av att göra val och fatta beslut i anslutning till vården. Målet för egenvård av astma är att garantera den insjuknade ett så symptomfritt och gott liv som möjligt, att bevara lungornas funktion så normal som möjligt och att förhindra att det uppstår perioder då astman förvärras. I praktiken innebär egenvård att man tar sin medicin regelbundet, följer med sina symptom och hur man mår, mäter vid behov PEFvärden och justerar medicineringen enligt de direktiv som läkaren gett. PEF-mätning är för många astmatiker ett viktigt hjälpmedel i uppföljningen av den egna vårdbalansen. Det lönar sig att anteckna blåsvärdena, och man bör känna till vilka värden som är normala och inte normala för en själv. Som hjälp vid uppföljningen av vårdbalansen kan också ett skriftligt astmatest användas, i vilket man genom att svara på fem frågor kan bedöma om astmasymptomen förvärrats. Det lönar sig att av läkaren begära skriftliga anvisningar som stöd för egenvården. I anvisningarna är det lätt att kontrollera, hur man ska handla i olika situationer och justera medicineringen. Skriftliga anvisningar är stöd för minnet också efter besöket på läkarmottagningen. Astma är en typiskt varierande sjukdom, som lever och förändras; därför ändras också behovet av medicinering. Kom ihåg att komma överens med läkaren eller astmaskötaren om följande kontrollbesök. En guide för astmatiker 11
Den viktigaste vården är att sköta om sig själv
Motion är en central del i egenvården av astma. Då man motionerar är det viktigt att lyssna på sig själv. Man måste komma ihåg att börja i lugn takt
Förutom den dagliga motionen har Tarja motiverat sig själv med ordentliga utmaningar, som att löpa maraton. Tarja berättar oavbrutet, bara med en paus för att mäta upp kaffe. Förutom maraton har hon deltagit i kyrkbåtsrodd och vandrat i bergen i Slovenien. De här projekten har varit ett slags delmål, med vars hjälp jag har kunnat motivera mig också för den dagliga motionen. Grundtanken i motionerandet är ändå, att stöda det allmänna välbefinnandet. Och att försöka undvika att samla på sig extra kilon. Att motionera och sörja för den egna hälsan är enligt Tarja A och O för en astmatiker. Man måste alltid minnas, att andfåddhet och andnöd är två skilda saker, säger Tarja. Man ska lyssna på sig själv, men inte med ett negativt öra, inte bara höra sådant som låter illa. Medicinbehandling är viktig också för Tarja i hennes astmavård. Hon använder både behandlande och vid behov också öppnande medicinering. Dessutom använder hon tablettkortison under långa perioder då astman förvärras. Sidoverkningen av kortison, benskörhet förebygger hon med kalcium och motion. Medicinerna utvecklas och det lönar sig alltid att följa med vad nytt vindarna för med sig. Från Andningsförbundet får jag mycket nyttig information. 14 En guide för astmatiker
i FAKTA OM ASTMA I vårdbalans med medicinering En central del i astmavården är regelbunden användning av mediciner som behandlar astmainflammationen i luftrören. I astmavården strävar man till att hitta en god vårdbalans, d.v.s. att uppnå ett så symptomfritt liv som möjligt. Detta kräver att astmatikern konsekvent följer med sin sjukdom och enligt läkarens anvisningar justerar medicineringen så att den är lämplig. Med behandlande mediciner ser man till, att astmainflammationen i luftrörens slemhinnor hålls i styr. Grunden i medicineringen är kortikosteroider som inandas. De behandlar luftrörens astmainflammation och med dem kan inflammationen minskas, ibland t.o.m. helt avlägsnas. Det är viktigt att man fortsätter att använda den behandlande medicinen, fastän symptomen skulle försvinna. Risken för inflammation i slemhinnorna är bestående för en astmatiker: inflammationen återvänder, om medicineringen avslutas. I medicinerna som inandas finns ofta förutom kortison långtidsverkande sympatomimet. Förutom kortison använder en del av astmatikerna också mediciner i tablettform, så som leukotrienhämmare eller teofyllin. Också dessa mediciner dämpar inflammationen och öppnar luftrören. Symptommediciner används då, när astmasymptomen förvärras och till exempel andnöd förekommer. Med symptommediciner kan man öppna luftrören, som på grund av någon retning sammandragits, eller på förhand förebygga sammandragningar i luftrören. Till exempel inför en fysisk ansträngning kan sammandragningar i luftrören förhindras med hjälp av en symptommedicin, som intas på förhand. Symptommedicinerna är i allmänhet snabbverkande sympatomimeter. De gör att den glatta muskulaturen i luftrören slappnar av och öppnar luftrören. En del av patienterna använder också antikolinergi, som också minskar slemutsöndringen. Det är viktigt, att den behandlande medicinen tas regelbundet enligt läkarens ordination och symptommedicinerna vid behov. Genom att följa med sitt eget mående lär sig astmatikern märka, när symptomen förvärras, andnöd uppstår och det är dags att ta sin symptommedicin. De mediciner som används i behandlingen av astma är trygga. De vanligaste biverkningarna av mediciner som inandas är heshet och svampinfektioner i mun och svalg, och dessa kan lätt förebyggas. Efter att man tagit sin medicin är det viktigt att skölja mun och svalg med vatten och därefter spotta ut vattnet. Eftersom medicinerna kan göra munnen torr är det bra, att efter att ha tagit medicinen suga på en pastill eller tugga på ett xylitoltuggummi för att öka salivutsöndringen. Det är viktigt att en astmatiker sköter sina symptom i de övre andningsvägarna, eftersom speciellt allergisk snuva och bihåleinflammation ökar astmasymptomen. För behandling av dessa problem används ofta kortikosteroider som sprayas i näsan samt antihistaminer. En god vårdbalans: God funktionsförmåga och livskvalitet Symptomfria nätter Symptommedicin högst 2 x i veckan Ifall vårdbalansen uppnås inom ½ år, kan man med läkaren diskutera om att minska mängden behandlande medicin. FPA ersättning för astmamediciner Astmamedicinerna hör till FPA:s specialersatta mediciner. FPA ersätter astmamediciner med 72 %. I FPA-kortet ska då finnas antecknat koden 203. Läkaren skriver ett utlåtande som skickas till FPA. Efter att ha behandlat ärendet skickar FPA hem ett nytt FPA-kort, med vilket ersättning fås på apoteket vid inköp av medicinen. En guide för astmatiker 15
i FAKTA OM ASTMA Känn igen perioderna då astman förvärras Sjukdomen astma kännetecknas av en vågformighet och variationer i symptomen. Goda perioder kan följas av perioder då sjukdomen förvärras, vilka kan bero på yttre faktorer, t.ex. infektioner, gatudamm eller kall luft. Tecken på att astman förvärras kan vara: ökat behov av öppnande medicin en känsla av tilltäppthet, flunsa andnöd och andningssvårigheter - speciellt nattetid ökad hosta och slemutsöndring försämrad ansträngningstolerans sänkta PEF-värden Den egna läkaren ger direktiv om, hur de ökade symptomen ska skötas. Förutom användningen av symptommediciner ökas ofta tillfälligt dosen av behandlande medicin. Vid perioder av svårt förvärrande används tablettkortisonkurer. Om perioderna då astman förvärras inte kan lindras med hjälp av anvisningarna för egenvård, måste man uppsöka läkare. Då man motionerar får man och bör man bli andfådd, låta lungorna arbeta! I princip är så gott som alla motionsgrenar lämpliga för en astmatiker. Motion är en viktig del i behandlingen av astma Motion är förutom medicinbehandling en viktig del av självvården av astma. En god fysisk kondition främjar lungfunktionen: den effektiverar lungventilationen och avlägsnandet av slem ur andningsvägarna samt förbättrar kroppens förmåga att klara av andningsinfektioner och de perioder då astman förvärras. En god kondition underlättar vardagen: en människa med god kondition blir inte så lätt andfådd och orkar röra sig raskare och längre. Varje infektion i andningsvägarna försämrar lungornas funktionsförmåga. En astmatiker som motionerar klarar sig med mindre medicindoser, mindre sjukledighet och färre sjukhusbesök än sin kamrat, som trivs bäst hemma på soffan. En astmatiker har alltid nytta av att motionera. Regelbunden motion höjer ansträngningstoleransen, minskar ansträngningssymptomens svårighetsgrad och deras förekomst. Då konditionen stiger minskar behovet av medicin mot ansträngningssymptom, en del kan helt lämna dessa mediciner. Konditionen ökar endast då man blir andfådd under motionerandet. Man behöver inte vara rädd för att bli andfådd. Astmatikern bör ha klart för sig, vad som är skillnaden mellan att vara andfådd och att ha andnöd och hur dessa båda situationer känns. Andfåddheten går om, då motionerandet avbryts, men andnöden fortsätter och blir ofta värre, också efter det att motionerandet avbrutits. En astmatiker kan tryggt motionera, men bör minnas några grundläggande saker. Om man av ansträngningen får ökad andnöd, hosta och vinande i andningsvägarna, bör man med läkaren diskutera om användning av medicin som skulle förebygga ansträngningssymptom. Om man ofta får symptom under ansträngning, tas den ordinerade medicinen före motionsutövningen. Om symptom förekommer endast sällan, tas medicinen först då symptomen kommer. I samband med astma kan förekomma perioder då sjukdomen förvärras och allmänkonditionen snabbt sjunker. Efter dessa perioder är det viktigt, att man inleder motionerandet i lugn takt och stegvis ökar ansträngningen, då konditionen stiger. 16 En guide för astmatiker
I alla motionsformer kan man använda sig av intervallmotion, d.v.s. turvis ansträngning och vila. På detta sätt kan man kontrollera eller helt förhindra ansträngningssymptom i samband med motionen. En tumregel är, att ju sämre kondition motioneraren har, desto kortare bör ansträngningsfasen vara. Till en början kan ansträngningsfasen till exempel vara från 10 sekunder till ett par minuter. Med vilofas menas aktiv vila, d.v.s. man rör sig endast så pass, att andningen utjämnas. Vilofasen bör vara minst hälften längre än ansträngningsfasen. En astmatiker med god kondition kan motionera oavbrutet, utan vilofaser. Omåttlig trötthet under eller efter motionerandet kan bero på en otillräcklig medicindos eller alltför ansträngande motion. Detta bör tas i beaktande nästa gång man motionerar. Hitta den gren som passar dig bäst Det lönar sig för en astmatiker att dra nytta av de möjligheter vardagsmotionen erbjuder och att motionera minst en halv timmer per dag flera dagar i veckan. Dessutom behövs konditionsmotion, som får en att bli andfådd, till exempel rask promenad, stavgång, simning och för den som har god kondition jogging från en halv till en timme, två till tre gånger i veckan. Då man motionerar får man och bör man bli andfådd, låta lungorna arbeta! I princip är så gott som alla motionsgrenar lämpliga för en astmatiker. Konditionssimning, vattengymnastik och vattenlöpning kan speciellt rekommenderas. Simhallens fuktiga och varma luft förhindrar effektivt ansträngningssymptom. Motionsvinkar för en astmatiker Inled motionerandet i lugn takt efter en sjukdom eller en period då astman förvärrats. Ta vid behov öppnande medicin innan en motionsprestation eller använd medicinering enligt symptom. Håll alltid med dig mediciner (som öppnar luftrören), se till att de är lättåtkomliga och vid behov nära kroppen, för att medicinen ska vara i funktionsskick då den behövs. Kom ihåg att värma upp dig genom att tänja grundligt. Skydda vid behov ansiktet från kyla, fäst speciell uppmärksamhet på halsen, munnen och näsan. Lär dig att andas in genom näsan och ut genom munnen vid måttligt ansträngande motion. Använd vid behov andningsluftsvärmare. Sträva till att motionera på sådana ställen, där det finns så litet avgaser och luftföroreningar som möjligt. Undvik att motionera i rusningstid då trafiken är livlig. Utöva intervallmotion. Om du är i fysiskt dålig kondition, ta en vän med på motionsrundan. Undvik att motionera då du är sjuk och då astman förvärras. Vid vintermotion är köldgränserna individuella. En andningsluftsvärmare fuktar och värmer upp luften som inandas. Värmaren ökar dock luftmotståndet, varför det är tyngre att andas genom den och motionens ansträngningsgrad bör anpassas enligt det. En varm, lämpligt fuktig och dammfri motionsmiljö rekommenderas för en astmatiker. Ifall andningsvägarna reagerar till exempel på avgaser eller björkpollen, lönar det sig att undvika utomhusmotion vid sådana tidpunkter, då partikelhalterna i luften är höga. En guide för astmatiker 17
Kunskap, stöd och framförallt glädje från Andningsförbundet Tarja har redan i åratal verkat i Andningsförbundet, tidvis aktivare, tidvis som vanlig medlem. I de rehabiliteringskurser som Andningsförbundet anordnat har hon deltagit både ensam och också med familjen. Där har varit en otroligt god anda, berättar hon, och där har jag fått en massa kunskap. Jag har kunnat diskutera med sakkunniga och naturligtvis med andra astmatiker. Medlemskapet för med sig välbehövlig information och kunskap om sjukdomen och vården av den. I början av insjuknandet kan människan egentligen inte tillgodogöra sig all kunskap. Det har blivit att samla in den i portioner från läkare, rehabiliteringskurser och tidningen Hengitys, berättar Tarja. I föreningen kan man verka på många olika sätt. Vi har tillsammans anordnat infotillfällen på hälsocentraler, arrangerat teaterresor och genomfört rökfrihetskampanjer. Också en enda människa kan påverka, bara det finns vilja och krafter. Viktigast är ändå att det är roligt. Utan glädje kan man inte göra något, säger Tarja och brister ut i ett klingande skratt som bevis. 18 En guide för astmatiker
i FAKTA OM ASTMA Kontroll över sjukdomen med rehabilitering Rehabilitering ingår som en väsentlig del i behandlingen av sjukdomen. Det lönar sig att söka sig till rehabilitering, då man är i behov av mera färdighet för att klara sig med sjukdomen, eller om man funderar på frågor i anslutning till sjukdomen, vården eller kontroll av symptomen. Med rehabilitering strävas till att bevara arbetsoch funktionsförmågan så god som möjligt. Bästa nyttan har man av rehabilitering, då man söker sig till den i god tid. I det inledande stadiet av sjukdomen är det viktigt att få kunskap om sjukdomen och socialskyddstjänster, men under rehabiliteringen får man framförallt färdigheter för att leva med sjukdomen. Behandlingen av sjukdomen kan kräva förändringar i levnadsvanorna, också för detta får man hjälp och stöd under rehabiliteringen. Det lönar sig att själv söka sig till rehabilitering, och ta upp saken med sin läkare eller rehabiliteringshandledaren. Man ansöker om rehabilitering med läkarremiss. FPA:s rehabilitering är avgiftsfri för den som deltar. Tilläggsinformation fås från FPA:s kundservice för rehabilitering vardagar klockan 8.00 18.00 på numret 020 692 225 eller www.kela.fi. Om det är fråga om en yrkessjukdom ansöker man om rehabilitering via arbetspensionsanstalten. Andningsförbundets rehabiliteringscenter finns i Uleåborg och St Michel. Tillägguppgifter om rehabilitering på adressen www.hengitysliitto.fi/rehabilitering och www.verve.fi. Stöd av likställda från Andningsförbundet En av de mest centrala verksamhetsformerna i Andningsförbundet och dess lokalföreningar i olika delar av Finland är erbjudandet av stöd av likställda. Med stöd av likställda menas det, att människor som befinner sig i liknande livssituationer stöder varandra. Det är fråga om växelverkan, utbyte av erfarenheter och känslor samt det, att man granskar sin sjukdomshistoria och delar den med andra. Framför allt är det fråga om att få stöd i vardagslivet. Stöd av likställda ger de insjuknade möjlighet att tillsammans med andra begrunda sin egen situation, jämföra erfarenheter samt få och ge stöd. I diskussionerna mellan likställda kan var och en fundera på, hur det egna livet, krafterna och sjukdomen både avviker från eller också liknar de andras. Sjukdomen prövar också familjen och andra närstående. Många upplever, att det känns befriande att tala om sjukdomen med andra i samma situation, då man inte behöver vara rädd för att belasta sina anhöriga för mycket med sina egna bekymmer och sjukdomserfarenheter. På träffarna för likställda kan man tala om sin egen sjukdom och också om svåra saker kan man öppet tala om, också med humor. I bästa fall ger stöd av likställda ny kraft både åt den som får stöd och också åt den som ger. Andningsföreningarna anordnar grupper för stöd av likställda för olika sjukdomsgrupper. Träffarna inleds ofta av en sakkunnig, men tid är alltid reserverad för diskussioner och utbyte av tankar. Man kan också få stöd av likställda på diskussionsspalterna på Andningsförbundets nätsidor. Som sakkunnig för guiden har fungerat Jussi Karjalainen, specialläkare i lungsjukdomar och allergologi, TAYS Allergicenter. Tilläggsuppgifter om astma hittar du på adressen www.hengitysliitto.fi. En guide för astmatiker 19
Kom med i verksamheten du får kunskap, stöd och råd för vardagen! Från Andningsförbundet får Du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i samma situation, antingen på nätet eller i grupperna för stöd av likställda. Du kan själv påverka i frågor som berör andningssjuka och delta i det viktiga arbetet för främjande av hälsa. Som medlem kan Du också utnyttja den lokala andningsföreningens och Andningsförbundets tjänster. Till Andningsförbundet hör cirka 40 000 människor från hela Finland. Anslut Dig på adressen www.hengitysliitto.fi/jaseneksi eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet, tel. 020 757 5000. Astma Astma är en långvarig inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor. Över 200 000 människor lider av astma. Det är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn. Av Andningsförbundets medlemmar är ungefär hälften astmatiker. KOL Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, COPD eller KAT, är luftrören som transporterar luft till lungorna förträngda. I samband med KOL förekommer i allmänhet också lungemfysem och långvariga inflammationer i luftrören. Cirka 200 000 människor lider av KOL. Ett lika stort antal uppskattas lida av kronisk luftrörsinflammation, ett förstadium till KOL. Sömnapné Vid sömnapné förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa förorsakar kraftig trötthet under dagen och en benägenhet att slumra till. Cirka 150 000 människor lider av sömnapné. Av Andningsförbundets medlemskår utgör sömnapnétikerna en växande grupp, och allt fler ansluter sig som medlem. Mögelutsatta Människor som utsatts för fukt- och mögelskador i byggnader och därför fått symptom utgör Andningsförbundets nyaste medlemsgrupp. I många föreningar har man för dem inlett verksamhet för stöd av likställda. Det är svårt att uppskatta hur stort antal människor som utsatts för fukt och mögel i Finland, det uppskattade antalet varierar från 20 000 200 000 personer. Sällsynta andningssjukdomar Förutom de allmänna och kända andningssjukdomarna finns det också en stor grupp sällsynta andningssjukdomar, som bara några tiotal eller hundratal människor i Finland lider av. Resurscentret Helin harvinaiset stöder människor som lider av till exempel cystisk fibros och alfa 1 - antitrypsinbrist och deras närmaste. Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. www.hengitysliitto.fi - tel. 020 757 5000 Foto: Jouko Lehtola - Design: Työmaa - Edita Prima 2011-3 000