1(7) Studiehandledning Delkurs: Politik och samhälle (SYV8) Kurs: Sanhällsvetenskapliga grunder (UCG103) Studie- och yrkesvägledarprogrammet Distans Vårterminen 2016 Kursansvarig: Karin Fransson och Fredrik Hertzberg Delkursens huvudsakliga innehåll Innehåll I delkursen presenteras centrala aspekter av den politiska utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna. Fokus ligger på förändringar i styrning av och beslutsprocesser inom offentlig förvaltning på nationell nivå och EU-nivå. Styrning och organisation av studie- och yrkesvägledande verksamheter uppmärksammas särskilt. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs förväntas studenten - kunna identifiera och diskutera centrala aspekter av den politiska utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, - kunna uppvisa grundläggande kunskaper om förändringar i styrning och beslutsprocesser inom politik och offentlig förvaltning på nationell nivå och EU-nivå, - kunna diskutera hur ovanstående förändringar i styrning och beslutsprocesser framträder avseende studie- och yrkesvägledande verksamheter. Momentets innehåll och upplägg Föreläsningar 17/2, 13.00 14.00 (2403): Introduktion. Karin Fransson introducerar kursen, och beskriver dess innehåll, förväntade studieresultat, lärandeaktiviteter, examinationsformer och litteratur. Samtidigt finns det utrymme att ställa frågor om kursen. 17/2, 14.00 16.00 (2403): Mjuk styrning i politiken. Anki Bengtsson redogör för det specifika i EU:s sätt att bedriva politik och påverka medlemsländerna. Institutionen för pedagogik och didaktik
18/2, 09.30-11.30 (2403): EU, mjuk styrning och vägledning. Fredrik Hertzberg föreläser om mjuk styrning, med EU och studie-och yrkesvägledning som exempel. 18/2, 15.00 18.00 (B4): Den svenska politiken. Torbjörn Larsson föreläser om sin bok Den svenska politiken. Föreläsningen kommer att tydliggöra de delar av bokens innehåll som är av relevans för kursens lärandemål (se ovan), och utgör ett viktigt komplement till läsningen av boken. Filmad föreläsning, tillgänglig fr.o.m. vecka 8: Skola i samverkan. Fredrik Hertzberg föreläser kring sin bok med samma titel som föreläsningen, och tydliggör på vilka sätt den knyter an till kursens innehåll och lärandemål. Filmad föreläsning, tillgänglig fr.o.m. slutet av vecka 10: Att ansvara för en politiskt styrd organisation. Med utbildningspolitik som exempel, och med hänvisning till egna erfarenheter, ger Patrik Forshage, skolchef på kommunal nivå, exempel på hur det går till när politik ska omsättas i praktisk verksamhet. Seminarier (Observera! Alla seminarier är obligatoriska!) Litteraturseminarierna är så kallade bearbetande seminarier. De ska i första hand ses som ett stöd i lärandet, inte som ett examinationstillfälle där det finns ett korrekt svar, och alla andra svar är felaktiga. Bearbetande litteraturseminarium 1: makt, demokrati och legitimitet. 19/2, 09.00 12.00 (620): Litteratur: Bäck, Henry; Larsson, Torbjörn & Erlingsson, Gissur O (2015). Den svenska politiken. Struktur, processer och resultat. Upplaga 4. Malmö: Liber. (sid.16-30) Inför detta seminarium ska du förbereda dig genom att läsa sidorna 16-30 i Den svenska politiken. Det finns tid avsatt i schemat för denna inläsning, efter lunch 18/2 (se schema). Under seminariet ska vi diskutera innebörden i begreppen makt, demokrati och legitimitet, och inläsning bör därför fokusera på dessa begrepp. Frågorna presenteras vid seminariet. Vecka 9: Bearbetande litteraturseminarium 2 (egenorganiserat): den svenska politiken Litteratur: Bäck, Henry; Larsson, Torbjörn & Erlingsson, Gissur O (2011). Den svenska politiken. Struktur, processer och resultat. Upplaga 4. Malmö: Liber. (340 s.) 1) Enlig Bäck och hans medförfattare kan vi se fyra centrala strategier som har lett till att formerna för att utöva politik i Sverige har förändrats under de senaste decennierna: Europeisering/internationalisering, regionalisering, New Public Management och juridisering. Vad står termen New Public Management för? Vad är det centrala i den form av styrning som beskrivs där? På vilka sätt motiverades förändringarna? 2) Vad är enligt Bäck och hans medförfattare det mest centrala i den tendens som beskrivs med orden Europeisering eller internationalisering? Hur har det påverkat den politiska styrningen av Sverige - har EU-medlemskapet ökat eller minskat Sveriges suveränitet?
3) Egen fråga (för instruktioner, se nedan) Tillvägagångssätt: Utöver de ovannämnda frågorna ska var och en formulera en egen diskussionsfråga med utgångspunkt i boken Den svenska politiken. Fokusera på den politiska utvecklingen under de senaste decennierna. Under seminariet ska ni diskutera de färdigformulerade frågorna, samt en av gruppmedlemmarnas egna frågeställningar (välj alltså en av gruppmedlemmarnas frågor). Gruppen ansvarar för att alla är delaktiga under samtalet, och att alla får plats och möjlighet att yttra sig. Alla ska vara aktiva under diskussionen! Fördela tiden jämt 45-60 minuter per fråga. Seminariet hålls IRL, genom att gruppen samlas, eller som telefonkonferens (telefonkonferenser till vanlig samtalstaxa finns att tillgå på 08/5000 5000). Ni ska även dokumentera litteraturseminariet, i ett protokoll som är c:a 2 sidor långt. Gruppen utser en sekreterare, som sammanfattar diskussionen. Ni kan ha olika sekreterare för varje frågeställning. Protokollet ska dels innehålla en redogörelse för vilka frågeställningar som har diskuterats förutom de av oss givna, och dels en sammanfattning av vad ni kom fram till. Protokollet ska också innehålla uppgifter om vilka som deltog i seminariet, och kort utvärdering vad var det som fungerade bra under seminariet, och var det något som fungerade dåligt? Var frågorna för enkla, för svåra, intressanta eller ointressanta? Protokollet läggs in på Mondo på angiven plats i mappen Examination. Vecka 10. Bearbetande litteraturseminarium 3 (egenorganiserat): mjuk styrning i det lokala Litteratur Bäck, Henry; Larsson, Torbjörn & Erlingsson, Gissur O (2011). Den svenska politiken. Struktur, processer och resultat. Upplaga 3. Malmö: Liber. (sid. 24-27, 57-63). Dahlstedt, Magnus & Hertzberg, Fredrik (2011). Skola i samverkan. Miljonprogrammet och visionen om den svenska skolan. Malmö: Gleerups. Svenska ESF-rådet (utan årtal). Sju år, tre fonder och två temaår. Stockholm: Svenska ESF-rådet. 1) Vilka exempel på mjuk styrning finner vi beskrivna i Skola i samverkan. Vilka olika slags lärandeaktiviteter bedrivs i dessa samverkansformer? Ge åtminstone tre exempel, med en redogörelse för de kunskaper som de syftar till att åstadkomma. 2) Vad bör enligt Dahlstedt och Hertzberg (2011: kap. 6) prägla samverkan mellan skola och aktörer utanför skolan, inte minst samverkan mellan skola och föreningsliv? Vilka skäl anger de för detta? Och på vilka sätt blir frågan om legitimitet relevant i dessa exempel på samverkan? (Angående begreppet legitimitet, se Bäck, Larsson & Erlingsson 2011). 3) I informationsskriften Sju fonder, tre fonder och två temaår sägs att samtliga fonder och temaår har syftat till att bidra till allas lika rättigheter och möjligheter att delta i arbetsmarknaden oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, sexuell läggning, religiös övertygelse och ålder. I denna skrift beskrivs elva olika projekt. Vilka två projekt bedömer du har stört möjlighet att uppfylla denna målsättning? Motivera ditt val! 3b) Vilka olika former av samverkan beskrivs i skriften? Vilka aktörer är det som samverkar? Tillvägagångssätt: Under seminariet ska ni diskutera de färdigformulerade frågorna. Gruppen ansvarar för att alla är delaktiga under samtalet, och att alla får plats och möjlighet att yttra sig. Alla ska vara aktiva under diskussionen! Fördela tiden jämt 45-60 minuter per fråga.
Seminariet hålls IRL, genom att gruppen samlas, eller som telefonkonferens (telefonkonferenser till vanlig samtalstaxa finns att tillgå på 08/5000 5000). Ni ska även dokumentera litteraturseminariet, i ett protokoll som är c:a 2 sidor långt. Gruppen utser en sekreterare, som sammanfattar diskussionen. Ni kan ha olika sekreterare för varje frågeställning. Protokollet ska dels innehålla en redogörelse för hur diskussionen förts, och en sammanfattning av vad ni kom fram till. Protokollet ska också innehålla uppgifter om vilka som deltog i seminariet, och kort utvärdering vad var det som fungerade bra under seminariet, och var det något som fungerade dåligt? Var frågorna för enkla, för svåra, intressanta eller ointressanta?? Protokollet läggs in på Mondo på angiven plats i mappen Examination. Examination Examination sker genom Individuell uppgift Tentamensfrågorna finns tillgängliga på Mondo 11/3 kl. 16.00. Svaren på frågorna lämnas in i pappersform i tentafacken i studentcaféterian på Institutionen för pedagogik och didaktik senast 21/3 kl. 10.00. Betyg: A-F. Hemtentamen ska också, senast samma dag och tid, läggas in på Mondo under fliken Examination. Övriga obligatoriska uppgifter För att godkänt betyg på kursen krävs, förutom godkända examinationsuppgifter, att studenten genomför vissa obligatoriska uppgifter. Dessa är: Bearbetande seminarium 1 Bearbetande seminarium 2 (egenorganiserat). Bearbetande seminarium 3 (egenorganiserat). Övrigt om examination Studenters rättigheter och skyldigheter vid examination regleras i Regelboken, bok 2. Regelboken är en sammanställning av de beslut som fattats av de centrala organen vid Stockholms universitet; universitetsstyrelsen rektor och förvaltningschefen. http://www.su.se/regelboken/ Din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet, eller något som en studiekamrat skrivit. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Studenternas studieprestationer bedöms genom skriftliga och muntliga examinationer av innehållet i de i kursen ingående delkurserna. Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E. F och Fx är underkända betyg. För betyget F gäller omprov, för Fx ges komplettering inom två veckor efter att kompletteringsuppgift har meddelats av examinator, därefter gäller omprov. Betyg på delkursen rapporteras till Ladok senast tre veckor efter delkursens slut. Återkoppling på examinationsuppgifterna ges skriftligt senast tre veckor efter delkursens slut. Betygskriterier (kursinnehåll) A. Studenten redogör på ett korrekt, tydligt, självständigt, väldisponerat och utförligt sätt för den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, och för förändringar i styrning och beslutsprocesser inom förvaltning (på nationell nivå och EU-nivå) och politik. Redogörelsen tyder på en god förståelse av och överblick över kursens litteratur, och en god förståelse av centrala begrepp i litteraturen. B. Studenten redogör på ett korrekt, tydligt, väldisponerat och delvis självständigt sätt för den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, och för förändringar i styrning och beslutsprocesser inom förvaltning (på nationell nivå och EU-nivå) och politik. Redogörelsen tyder på en god förståelse av och överblick över kursens litteratur, och en god förståelse av centrala begrepp i litteraturen. C. Studenten redogör på ett korrekt, tydligt och väldisponerat sätt för den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, och för förändringar i styrning och beslutsprocesser inom förvaltning (på nationell nivå och EU-nivå) och politik. Redogörelsen tyder på en god förståelse av kursens litteratur, och en korrekt förståelse av centrala begrepp i litteraturen. D. Studenten redogör på ett korrekt och tydligt sätt för den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, och för förändringar i styrning och beslutsprocesser inom förvaltning (på nationell nivå och EU-nivå) och politik. Texten tyder på en tillräcklig förståelse av kursens litteratur, och en korrekt förståelse av centrala begrepp i litteraturen. E. Studenten redogör på ett huvudsakligen korrekt och tydligt sätt för den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, och för förändringar i styrning och beslutsprocesser inom förvaltning (på nationell nivå och EU-nivå) och politik. Texten tyder på en tillräcklig förståelse av kursens litteratur, och en huvudsakligen korrekt förståelse av centrala begrepp i litteraturen.
F (x). Betyget F (x) ges om studentens redogörelse av det som efterfrågas (den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, och på förändringar styrning och beslutsprocesser inom förvaltning - på nationell nivå och EU-nivå - och politik) är bristfällig i ett eller ett par avseenden vad gäller korrekthet, tydlighet, självständighet, utförlighet och disposition. F. Betyget F (x) ges om studentens redogörelse av det som efterfrågas (den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna, och på förändringar styrning och beslutsprocesser inom förvaltning - på nationell nivå och EU-nivå - och politik) är bristfällig i flera avseenden vad gäller korrekthet, tydlighet, självständighet, utförlighet och disposition. Betyget F ges också om studenten inte har genomfört fullständiga examinationsuppgifter.
Betygskriterier (formalia) A. Samma som C B. Samma som C C. Studentens skriftliga redovisning uppfyller följande krav: a) texten har en tydlig disposition, b) knyter an till litteratur och/eller andra källor, c) har en klar åtskillnad mellan egna och andras tankar, d) har korrekta källhänvisningarna vid citat och referenser, samt e) innehåller en referenslista. Dessutom ska texten vara korrekturläst, ha sidnummer och vara skriven på dator (teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5 radavstånd). Studentens namn ska vara angivet i dokumentets sidhuvud, även om arbetet har en framsida. D. Samma som E E. Studentens skriftliga redovisning uppfyller utan större avvikelser följande krav: a) texten har en tydlig disposition, b) knyter an till litteratur och/ eller andra källor, c) har en klar åtskillnad mellan egna och andras tankar, d) har korrekta källhänvisningarna vid citat och referenser, samt e) innehåller en referenslista. Dessutom ska texten vara korrekturläst, ha sidnummer och vara skriven på dator (teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5). Studentens namn ska vara angivet i dokumentets sidhuvud, även om arbetet har en framsida. F(x). Studentens skriftliga redovisning uppvisar en eller ett par avvikelser från de formaliaregler som specificeras i kriterierna för betyget E. F. Studentens skriftliga redovisning uppvisar flera avvikelser från de formaliaregler som specificeras i kriterierna för betyget E, eller studenten har inte lämnat in fullständiga examinationsuppgifter.