Sida 1 av 6 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial Detta dokument beskriver hur blod och annat humant provmaterial skall hanteras vid Karolinska Institutets laboratorier 1. Lagrum Se AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta Huvudprincipen i dessa regler är att hantera allt blod och blodkontaminerat material som smittförande. Definitionen av blod Tillstånd för hantering av blod krävs ej Riskbedömning Det är endast humant blod, och inte djurblod, som är inräknat i det svenska regelverket. Med humant blod avses även blodprodukter/vävnad samt material som kommit i kontakt med blod/blodprodukter/vävnad som inte är smittrenade. Således är även blodplasma, spinalvätska, sputum, primärcellkulturer etc., samt allt material såsom pipettspetsar och kanyler som kommit i kontakt med dessa inräknat. KI definierar även blod från apor som potentiellt smittförande, och reglerna nedan gäller således även för denna typ av material. Vid propagering av mikroorganismer från blod gäller inte detta regelverk, utan reglerna för respektive mikroorganism, se AFS 2005:01 /AFS 2011:02. Se separat dokument angående hantering av material från djur generellt (animaliska biprodukter). Det krävs inget tillstånd för att hantera blod under förutsättning att man inte förmerar/ odlar mikroorganismer i provet. Blodhantering får ske vid alla laboratorier på KI där det finns tillgång till huddesinfektionsmedel samt möjlighet till handtvätt. Det behöver inte vara ett laboratorium anmält för skyddsnivå 2 och lokalen behöver således heller inte märkas upp på något speciellt sätt. Dock skall det laborativa utrymme där arbete med blod sker vara tydligt utmärkt. Ansvarig chef ansvarar för att risker för ohälsa och olycksfall undersöks och bedöms. Riskbedömningen genomförs tillsammans med inom ämnet kompetent 1 Vid verksamhet inom sjukhusets lokaler skall sjukhusets regler tillämpas
Sida 2 av 6 personal samt att skyddsombud skall ges möjlighet att medverka. Riskbedömningen kan t ex utföras med hjälp av riskbedömningsblanketten BARA som finns att tillgå från http://internwebben.ki.se/sv/biosakerhet. Skriftliga instruktioner Vilka som får arbeta med blod Arbetsteknik och hygien Avfallshantering Det måste finnas skriftliga instruktioner om hur blodet ska hanteras på respektive arbetsställe. De skriftliga instruktionerna ska baseras på en riskbedömning. Se exempel på vad som bör ingå i de skriftliga instruktionerna sist i dokumentet. Notera att information om immunprofylax skall inkluderas, samt instruktioner om vilka tekniska hjälpmedel och personlig skyddsutrustning som förebygger stick- och skärskador och hud- och slemhinnekontakt. Arbete får utföras endast av den som fått utbildning om smittrisker, smittvägar och skyddsåtgärder. Detta dokument innehåller information om de smittrisker som anses kunna förekomma vid blodhantering samt smittvägar. Forskarna måste också informeras om de lokala skyddsåtgärderna via de skriftliga instruktionerna som ska finnas för blodhantering (se ovan). Vid Karolinska Institutet ska alla som hanterar blod erbjudas hepatit B vaccination. Se utförliga information under Hepatit B, Smittrisker nedan samt dokumentet Vaccinationsregler gällande KIs personal. Generellt gäller god mikrobiologisk praxis 2 när blod hanteras. Sammanfattningsvis ska laboranten undvika bildning och spridning av aerosoler, spill och stänk. Desinficera allt material samt alla ytor efter arbetets slut. Det bildas mycket aerosoler när vätskor hälls från ett kärl till ett annat, och detta ska därför undvikas alternativt utföras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk Detta avfall räknas som smittförande enligt Karolinska Institutets avfallsregler 3. Sammanfattningsvis får inte vätska/material hamna i avlopp/hushållssopor utan att i så fall först inaktiverats med verifierad metod. 2 http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_01.pdf sidan 34. 3 Se utförligare information under http://internwebben.ki.se/sv/laboratorieavfall-och-utslapp-till-avlopp, separata regler gäller i sjukhusens lokaler.
Sida 3 av 6 Omhändertagande av spill Olycka/första hjälpen Tillbud/ arbetsskada Observera att virus intorkat i serum kan förbli infektiöst i flera dygn. Vid mindre spill kan 70% etanol användas, för större spill bör ett oxiderande medel användas, såsom t ex klorin eller virkon, detta för att blod har en buffrande förmåga. Notera att klorin räknas som farligt avfall enligt KIs avfallsregler. Torka dagligen bänkytor och centrifuger med 70% etanol (oxiderande medel skadar apparatur/ytor). Stänk i ögon/mun/slemhinnor: Skölj rikligt med ögondusch eller steril natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser och skölj igen. Stick/skärskada, samt hudexponering: Tvätta snarast med rikliga mängder tvål och vatten följt av desinfektion med handsprit/70 % sprit. Vid misstanke om exponering för blodsmitta ska omedelbart närmaste chef, samt Företagshälsovården kontaktas (under deras mottagningstid, alternativt infektionskliniken på Karolinska sjukhuset utanför mottagningstid). Alla stick/skärskador skall anmälas av arbetsgivaren, dvs. närmaste ansvarig chef, som allvarligt tillbud utan personskada på Arbetsmiljöverkets hemsida. Då sker också en automatisk anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan. I och med detta uppfylls kravet i 2 i Arbetsmiljöförordningen samt Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10. Skadeanmälan ska göras av arbetsgivaren i samråd med skyddsombud och den drabbade. Tänk även på att skyddsombud och den drabbade ska ha en kopia av anmälan. Denna anmälan skall göras för att kunna bevisa ev. senare smitta/infektion och ge underlag för ev. ersättning för arbetsskada. Nollprov skall utföras av företagshälsovården/ infektionsklinik omgående. Händelsen skall även rapporteras i KIs elektroniska incidentrapporteringssystem. Ett enklare tillbud, dvs. en händelse som kunde orsakat: stick eller skärskada exempelvis fylld riskavfallsburk eller fynd av kanyl i tvätt stänk av blod/blodsmittat material i ögon, mun på slemhinna eller på skadad hud
Sida 4 av 6 Extra regler om man vet att blodet bär smitta Helblod/buffycoats/plasma/celler från blodcentral Cellkulturer Smitta via hud och slemhinnor Transporter skall endast rapporteras som ett enklare tillbud i KIs elektroniska incidentrapporteringssystem (från 2013). Generellt gäller regeln att hantera allt blod som smittförande, och således har blod med känd smittrisk inte högre krav än annan hantering. Riskbedömningen ska ligga till grund för att välja skyddsåtgärder beroende på risken. Ingen extra märkning av rum etc. behövs. Oftast får forskare tillgång till blod från blodcentralen innan det har hunnit testas för kända blodsmittor. Materialet måste därför hanteras som potentiellt smittförande. Cellkulturer omfattas också av dessa regler, om de är av primär karaktär och från människa eller apa. I annat fall definieras de som en mikroorganism i riskklass 1, se AFS 2005:01. Blodsmittar oftast inte genom oskadad hud, men kan smitta genom små sår i huden inklusive t ex eksem. Arbetet ska utföras med detta i åtanke. Se vidare nedan angående skyddsutrustning. Slemhinneexponering, såsom mun och ögon, utgör också en smittrisk. Denna typ av prover ska transporteras som Biologiskt ämne, kategori B, UN 3373 alternativt undantaget medicinskt prov när det transporteras utanför respektive campus. Se Packa provet rätt från Smittskyddsinstitutets hemsida. Notera att detta alltså också gäller vid transporter mellan olika campus/sjukhus. Smittrisker Hepatit B Hepatit B smitta är den största risken vid blodhantering. Det uppskattas att det är 6-30% risk att få smittan vid inokulation med Hepatit B positivt blod. 45 Det är därför viktigt att personal som kan exponeras erbjuds preexponeringsvaccination. Vaccinationen erbjuds all personal som hanterar blod på KI utan kostnad via företagshälsovården. 6 Hepatitvaccinet anses som heltäckande ofta först efter den 4 http://www.who.int/injection_safety/toolbox/docs/en/am_hcw_safety.pdf 5 Observera att hepatitvirus kan vara infektiöst även efter flera dagars uttorkning. 6 Se utförligare information i dokumentet Policy för vaccination av personal
Sida 5 av 6 Hepatit C HIV Andra smittrisker tredje dosen. Företagshälsovården erbjuder vaccinet Engerix-B via något av följande vaccinscheman; 0, 1, 6 månader, 0,1,2 mån eller 0,1,3 veckor. Vid en snabbvaccinering rekommenderas en boosterdos efter 12 mån för att säkerställa långtidsskydd. Hepatit B vaccinet är också effektivt givet som post-expositionsprofylax, med eller utan samtidig administration av hepatit B immunglobulin. 7 Inkubationstiden är ca 2-6 månader. De första symptomen är ofta dålig aptit, illamående, muskel- och ledsmärtor och lätt feber, men infektionen kan också vara asymptomatisk. Senare kan symptom på leverdysfunktion såsom gulfärgning av hud, slemhinnor och ögonvitorna, också vitfärgning av avföring och mörkfärgning av urin kan förekomma. Vid ca 1 av 20 blir infektionen kronisk och komplikationer såsom skrumplever och levercancer kan tillstöta. Både vaccin och postexponeringsprofylax saknas mot hepatit C. Det uppskattas att det är ca 3% risk att få smittan vid inokulation med Hepatit C positivt blod. 4 Symptomen och inkubationstiden är ungefär desamma som för Hepatit B, men asymptomatiskt bärande förekommer i större utsträckning. Risken för kroniskt bärarskap är ca 80%, och komplikationsrisken är större än för hepatit B. Vaccin saknas mot HIV, men postexponeringsbehandling finns. Det uppskattas att det är 0,3 % risk att få smittan vid inokulation HIV-positivt blod. 4 Hepatit D och G, HTLV1 och 2 med flera virus samt bakterier och okända agens kan också innebära en risk, men risken är generellt mindre. Personlig skyddsutrustning och teknisk utrustning Skyddskläder Skyddshandskar Laboratorierock skall användas. Om rocken blivit kontaminerad eller misstänks ha blivit kontaminerad av blod ska den smittrenas innan den lämnas för rengöring, t ex genom autoklavering. Rocken får inte lämna arbetsområdet. Handskar ska användas för att skydda mot exponering vid 7 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10147/2005-130-6_20051306.pdf
Sida 6 av 6 Stänkskydd Stick/skärskadeskydd all hantering av blod. Handtvätt och handdesinfektion ska alltid utföras efter det att man tagit av sig handskarna. på att handskarna blir smittförande, byt handskar ofta. Desinfektionsmedel förstör handskens skyddande egenskaper. Tänk Handskval ska anpassas till arbetsmoment och exponeringsnivå. Handskar som är anpassade för laboratorieändamål och blodhantering (märka med EN374-2 och med en märkning med biologisk fara-symbol t ex Orange nitrile från Nordic biolabs) är mindre punkteringskänslig samt att den testats av oberoende källa jämfört med undersökningshandskar (EN455). Använd skyddsglasögon och munskydd/visir vid risk för aerosolbildning eller stänk. En plexiglasskiva eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk kan också fungera som stänkskydd. Vassa föremål såsom kanyler, rakblad och vassa glasföremål ska i möjligaste mån undvikas vid blodhantering. Sätt aldrig på hylsan på kanylen igen, utan lämna den exponerade kanylen direkt i behållaren för stickande/skärande föremål (helst med möjlighet till kanylavtagare). Det finns flertalet produkter på marknaden som reducerar stick/skärskador, såsom trubbiga nålar. Exempel på innehåll i en hanteringsinstruktion 1) Var hanteringen får bedrivas och hur denna verksamhet skiljs från andra typer av verksamhet. 2) Vem som är ansvarig. 3) Vilka som får arbeta med blodet (hur nya personer får utbildning om smittrisker, smittvägar och skyddsåtgärder inklusive vaccinationer). 4) Risker med blodet i fråga, metodbeskrivning samt vilka moment som utgör den största risken. 5) Val av personlig skyddsutrustning. 6) Val av teknisk utrustning. 7) Vilka rutiner som ska användas, såsom god mikrobiologisk praxis/rengöring/desinfektion/rutiner för att lämna laboratoriet. 8) Avfallshantering för fast samt flytande material. 9) Incident/tillbudsrutiner inklusive kontaktuppgifter. 10) Rutiner vid transporter av blod inom och utom KI. 11) Övrig personal som kan behöva information om riskerna och hur detta ska gå till.