Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Skånes näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län... 3 Småföretagsbarometern Skåne län... 4 1. Sysselsättning... 4 2. Orderingång... 5 3. Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn... 7 4. Lönsamhet... 8 5. Kapacitetsutnyttjande... 9 Största konjunkturrisker... 9 59 procent ser goda expansionsutsikter... 10 Hinder för expansion... 11 Skånes fyra regioner...12 Fyra regioner sysselsättning...12 Fyra regioner orderingång... 13 Fyra regioner omsättning...14 Fyra regioner Konjunkturindikatorn... 15 Fyra regioner lönsamhet...16 Småföretagskonjunkturen län för län... 17 Prognos och utfall genom åren...19 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4264 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Lotta Norberg och Susanne Vinell (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Skånes näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 63 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Skåne län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 100 235 104 733 378 508 varav småföretag (0-49 anst) 99 483 103 696 236 837 Jordbruk 17 513 17 519 22 330 Offentlig verksamhet 286 780 169 750 Total 118 034 123 032 570 588 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2009. Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län Småföretagskonjunkturen i Skåne har dämpats sedan höstens mätning. Konjunkturindex ligger nu en bit under riksgenomsnittet. Båda sektorerna bromsar in 0ch nettotalen ligger under rikets genomsnitt. Sysselsättningstillväxten har mattats och nettotalet gått från 16 till 7. Det ligger nu något lägre än i riket som helhet. Sysselsättningen väntas dock öka betydligt under det kommande året. Orderingången ligger kvar på liknande tillväxttakt som i höstens mätning från ett nettotal på 22 till 21. Totalt ligger Skåne något under riket som helhet. En återhämtning väntas under kommande år. Omsättningstillväxten har också dämpats något sedan höstens mätning från 31 till 28. Under de kommande tolv månaderna väntas nettotalet öka något. Lönsamhetstillväxten i länet ligger kvar på samma nivå. 33 procent anger en ökad lönsamhet medan 26 procent anger en minskad vilket ger ett nettotal på 7. En ökad tillväxttakt väntas kommande år. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit jämfört med höstens mätning. Sammantaget rapporterar 50 procent av småföretagen att man arbetar med full kapacitet, jämfört med höstens 57 procent. 59 procent av Skånes småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är en minskning sedan vårens mätning och en bra bit riket som helhet. De främsta tillväxthindren hos småföretagen är svag efterfrågan och höga arbetskostnader. 3
Småföretagsbarometern Skåne län 1. Sysselsättning I höstens mätning dämpas nettotalet till 7, från 16 i höstens mätning. 26 procent av Skånes företag har ökat sin personal medan 19 procent har dragit ner. Nettotalet är därmed något lägre än riket som helhet. Industrin visare i vårens mätning på negativ sysselsättningstillväxt, dvs att fler företag har minskat sin personal än de som nyanställt, och nettotalet går från 9 till -1. Tjänstenäringen dämpas från 18 till 9. Under kommande år räknar båda sektorerna se en återhämtning och en snabbare ökning av personalstyrkan. Industrin väntas gå från -1 till 9 och tjänstenäringen från 9 till 19. 4
2. Orderingång Tillväxten i orderingången ligger kvar på liknande nivåer som i höstens mätning nettotalet går från 22 till 21. Länet ligger fortfarande under rikssnittet som nu ligger på 24. Det är industrin som står för den marginella dämpning som skett, där nettotalet för sektorn gått från 29 till 22. Tjänstenäringen har dock ökat sin orderingångstillväxt och noteras nu på ett nettotal på 21 vilket går att jämföra med höstens mätning på 5. Båda sektorerna ligger omkring rikets sektorsnitt. Under den kommande tolvmånadersperioden tror båda sektorerna på ett ökat nettotal. Industrin väntas återhämta sig och nå en nettonivå på 32 medan tjänstenäringen spår en nivå på 23. Industrins utsikter är i nivå med rikets medan tjänstenäringen är blygsammare. 5
3. Omsättning Omsättningstillväxten har också dämpats något sedan höstens mätning. 45 procent rapporterar en ökad omsättning under det senaste året, medan 18 procent uppger en vikande, vilket ger ett nettotal på 28. I riket som helhet ligger nettotalet på 30. Det är tjänstenäringen som står för dämpningen då den går från 30 till 25. Industrin däremot ökar, från 34 till 40. Inför det kommande året spår tjänstenäringen en återhämtning och tror sig ligga på ett nettotal på 33 på 12 månaders sikt. Tjänstenäringen räknar med en dämpning, ner till nettotaket 32. Sammantaget tror sig länet lägga sig på nettotalet 32, vilket är lägre ställda förväntningar än i riket i helhet som spår en nivå på 39. 6
Konjunkturindikatorn Sammantaget kan man summera att den skånska konjunkturen backar och är fortsatt något svagare än i riket som helhet. Nettotalet landar på 56, jämfört med rikssnittet på 63. Förertagen i länet tror en återhämtning i indikatorn det kommande året från 56 till 79. I riket ser man liknande, om än marginellt högre förväntningar från 63 till 93. Uppdelat på sektorer ser vi att industrin fortsätter att backa något från 72 till 61, vilket är lägre än rikets sektorsnitt på 67. Tjänstesektorn ökar marginellt från 53 till 55, vilket är under rikets 62. Under de kommande tolv månaderna spår båda sektorerna att indikatorn kommer att öka från 61 till 74 i industrin och 55 till 77 i tjänstenäringen. Båda sektorerna har lägre ställda förväntningar än riket inför kommande år och sammantaget tror länet att indikatorn når en nivå på 79 jämfört med rikets 93. 7
4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Vårens mätning visar att industrin återhämtar sig från höstens dämpning och går nu från 11 till 22, vilket ligger i nivå med rikets sektorsnitt. Tjänstenäringen backar marginellt, från 5 till 4 och ligger långt under snittet på 15. Sammantaget förväntas lönsamheten öka under den kommande tolvmånadersperioden nettotalet väntas stiga från 7 till 19, vilket dock är lägre ställda förväntningar än i riket som helhet (som förväntas gå från 16 till 30). Industrin spår högsta nettotalet av de båda sektorerna från 22 till 27, medan industrin tror sig öka från 5 till 17. Företagens prisförväntningar 24 procent av länets småföretag räknar med att de kommer höja sina priser under det kommande året, jämfört med 31 procent i höstas. Av industriföretagen tror bara 10 procent tror på en prishöjning, vilket är en minskning sedan höstens mätning på 40 procent. I tjänstesektorn tror 55 procent på att de kommer höja sina priser under det kommande året vilket är en ökning från höstens mätning på 29 procent. 8
5. Kapacitetsutnyttjande Företagen arbetar med ett fortsatt lågt resursutnyttjande inom industrin 44 procent anger att de arbetar för fullt, vilket är historiskt låga värden. Inom tjänstenäringen ser man också en nedgång från 65 procent av företagen uppgav att de arbetade för fullt i höstas anger nu 59 samma sak. Det relativt låga kapacitetsutnyttjandet kan bli en hämsko på sysselsättningsutvecklingen under den närmaste tiden. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är att räntorna ska stiga (24 procent av företagen), högre råvaru- och energipriser (25 procent) samt den internationella konjunkturen (23 procent av företagen). Den statsfinansiella krisen i EMU-länderna märks tydligt i Skåne, och har påverkat 55 procent av företagen. Den vanligaste effekten är att företagets kunder blivit mer försiktiga. Det anges av 38 procent. 10 procent anger att investeringar senareläggs eller blir mindre omfattande. 55 procent av företagen i Skåne påverkas negativt av statskuldskrisen i EMUländerna. 9
59 procent ser goda expansionsutsikter I takt med att konjunkturutsikterna dämpats har andelen företag som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter minskat. 59 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är lägre än genomsnittet för riket (67 procent) och på delat näst sista plats bland rikets län. 10
I höstens mätning ansåg 66 procent inom industrin att det fanns goda expansionsutsikter, och i höstens mätning ligger andelen kvar på liknande nivåer 64 procent. Inom tjänstesektorn backar andelen som ser goda expansionsutsikter från 60 till 58 procent. Hinder för expansion De största tillväxthindren som Skånes småföretag upplever är en svag efterfrågan och en hög arbetskostnad. 22 procent vardera av företagen uppger detta som främsta hinder. bristen på lämplig arbetskraft och oviljan att växa anges av 16 procent vardera. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 29 procent av samtliga småföretag i Skåne uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. 35 procent av industriföretagen och 21 procent av tjänsteföretagen uppger detta. 11
Skånes fyra regioner Skåne är ett storlän med 33 kommuner och över 1,1 miljoner invånare. Det betyder också att näringslivet i olika delar av länet skiljer sig åt. Sedan hösten 2005 genomför därför Företagarna och Swedbank en särskild regionaliserad Småföretagsbarometer för Skåne län. Vi vill med denna regionala Barometer ge en bild av hur konjunkturläget skiljer sig åt i olika delar av Skåne. Vid uppdelningen av Skåne i olika regioner används följande indelning, som genomgående används i hela Barometern: Skåne Sydväst utgörs av kommunerna Kävlinge, Eslöv, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Lund, Malmö, Svedala, Vellinge, Höör och Trelleborg. Skåne Nordost utgörs av kommunerna Perstorp, Osby, Hässleholm, Östra Göinge, Kristianstad, Bromölla och Hörby. Skåne Nordväst består av kommunerna Båstad, Ängelholm, Örkelljunga, Höganäs, Åstorp, Helsingborg, Bjuv, Klippan, Landskrona samt Svalöv. Skåne Sydost omfattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Fyra regioner sysselsättning Alla regioner påvisar fortsatt positiva nettotal. Sydväst ligger dock nära nollstrecket då regionen dämpas från 16 till 3. Nordväst, som låg bäst till i höstas på 20, dämpas ner till 9. Sydost återhämtar sig och går från 6 till 11, men bäst i länet går Nordost från 16 till 17. Länet har blandade tankar om framtiden i Sydväst tror man att nettotalet kommer att öka från 3 till 22, Sydost spås öka från 11 till 17 medan man i Nordväst tror på en nedgång från 9 till 8 och i Nordost från 17 till 12. 12
Fyra regioner orderingång Sydost, som i höstens mätning visade på nolltillväxt, har ökat i vårens mätning och visar ett nettotal på 26. Sydväst och Nordost ligger kvar på liknande nivåer, 25 respektive 20, medan Nordväst dämpas från 24 till 15. Under de kommande tolv månaderna räknar förertagen i alla delregioner med en ökad tillväxt. Nordväst spår ett nettotal på 21, Sydväst på 31 och Nordost och Sydost tror sig landa på ett nettotal på 38. 13
Fyra regioner omsättning Sydost fortsätter att visa en ökande omsättningstillväxt och nettotalet går från 40 till 53. Regionen ligger därmed i topp i länet. Nordost och Nordväst ökar marginellt och landar på 26 respektive 17 medan Sydväst backar från 38 till 29. Nordväst tror på ett fortsatt ökat nettotal kommande år från 17 till 24. Sydväst ser också en ökad tillväxt och spås gå från 29 till 36. Nordost och Sydost tror sig falla ner till nettonivåer på 20 respektive 51. Tillväxten förväntas alltså bli fortsatt snabbast i Sydost. 14
Fyra regioner Konjunkturindikatorn Efter att ha räknat ihop de tre variablerna ser vi att Sydost gått från jumboplats upp till första indikatorn har gått från 46 till 90. Nordost ligger som två på 63, ett punkt högre än vid höstens mätning. Sydväst tappar förstaplatsen och lägger sig trea med en indikator på 57, från att ha noterats med 77 i höstens mätning. Sist finner vi nu Nordväst som går från 59 till 41. Alla regioner spår en högre indikator inför kommande år. Nordväst tror sig landa på 53, Nordost på 70, Sydväst på 89 och Sydost tror sig ligga kvar som etta på 106. 15
Fyra regioner lönsamhet När det gäller tillväxten i lönsamheten ser vi fortsatt blandade resultat. Nordväst fortsätter att uppvisa negativa nettotal gällande lönsamhetstillväxten då regionen går från -4 till -9. Nordost ser också en kraftig dämpning, från 28 till 6. Sydväst och Sydost återhämtar sig sedan höstens mätning och går från 3 till 11 respektive 29 till 32. Alla regioner förutom Nordost tror på en ökad nettotillväxt i lönsamheten. Nordväst tror sig lämna de negativa regionerna och kliva upp på ett nettotal på 11, Sydväst tror sig ligga på 25 och Sydost spår ett mycket högt nettotal på 52. Nordost spår ett negativt år framför sig med ett nettotal på -7. 16
Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i vårens mätning. Länet går därmed om det tidigare dragloket Södermanland. Halland hamnar även i denna mätning sista bland Sveriges län. Konjunkturen har försvagats i 19 län, medan 2 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Norrbotten som går från 95 till 36, medan Västerbotten förbättrats mest, från 75 till 104. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 83 till 63. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 92 till 67, medan tjänsteindex sjunker från 81 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västerbotten med 131, medan Uppsala toppar tjänstesektorn med index 126. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten nu åter ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 93. Mest optimistiska är företagen i Stockholm, Västernorrland och Västerbotten. 17
18
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock avmattningen vara bakom oss, och tillväxten åter förbättras. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 93 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar stark tillväxt och ökad sysselsättning. 19