Förstudie Nässjö simhall. Nässjö kommun

Förstudie Nässjö simhall Nässjö kommun År 2014

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 2 (59) Detta är en rapport upprättad av, Fiskhamnsgatan 10, 414 58 Göteborg Telefon 031 797 04 20 E-post info@predevo.se Detta material skyddas av upphovsrätt i sin helhet såväl som i dess delar. Materialet får ej kopieras eller spridas utan :s uttryckliga skriftliga medgivande.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 3 (59) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Uppdragsbeskrivning och utredningens omfattning... 5 1.3 Metod... 6 2 NULÄGESANALYS... 8 2.1 Status på Nässjö simhall... 8 2.2 Analys av besöksstatistik... 15 3 KONKURRENSANALYS... 17 3.1 Närliggande kommuners planer... 17 3.2 Analys av konkurrenssituationen... 17 3.3 Upptagningsområde... 18 4 INSAMLADE SYNPUNKTER... 20 4.1 Enkätundersökning... 20 4.2 Workshop... 22 4.3 Intervjuer... 24 5 BEHOVSANALYS... 25 5.1 Sammanfattande behovsanalys... 25 6 ÄGANDE- OCH VERKSAMHETSFORM... 27 6.1 Val av ägande- och verksamhetsform... 27 6.2 Rekommendationer för Nässjö kommun... 28 7 INVENTERING AV ENERGISMARTA ALTERNATIV... 29 7.1 Rekommendationer och slutsatser... 29 8 FÖRSLAG TILL NY ANLÄGGNING... 31 8.1 Ambitionsnivå för framtidens badanläggning i Nässjö... 31 8.2 Lokalisering i Nässjö... 33 8.3 Förslag 1: Det stora badhuset... 39 8.4 Förslag 2: Det mellanstora badhuset... 41

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 4 (59) 8.5 Förslag 3: Det mindre badhuset... 43 8.6 Förslag 4: Det lilla badhuset... 44 9 BYGGKOSTNADSBERÄKNINGAR... 45 9.1 Förslag 1: Det stora badhuset... 45 9.2 Förslag 2: Det mellanstora badhuset... 45 9.3 Förslag 3: Det mindre badhuset... 45 9.4 Förslag 3B: Det mindre badhuset utan hopptorn... 46 9.5 Förslag 4: Det lilla badhuset... 46 10 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLANER MED KALKYLER... 47 10.1 Servicenivå... 47 10.2 Besöksprognoser... 50 11 SAMMANFATTNING... 52

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 5 (59) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Nässjö Simhall är cirka 50 år gammal. Tillbyggnationer i form av undervisningsbassäng med höjoch sänkbar botten och en mycket liten relaxavdelning har gjorts efteråt. Många delar av anläggningen är sliten och kommunen önskar ta reda på vilka möjligheter som finns och vad de ekonomiska konsekvenserna blir av en ny badanläggning eller om Nässjö Simhall renoveras. har efter offentlig upphandling tilldelats uppdraget att utreda möjligheter och alternativ, samt ge råd om vad som är lämpligast lösning för Nässjö kommun. 1.2 Uppdragsbeskrivning och utredningens omfattning Uppdragets syfte är att utarbeta en förstudie gällande om- och tillbyggnation av Nässjö simhall alternativt nybyggnation av en badanläggning i staden. Utredningen ska ge vägledning om vilka behov som bör tillmötesgås, det vill säga vilka verksamheter som anläggningen ska innehålla, samt ge underlag till ett politiskt beslut. I uppdraget, enligt förfrågningsunderlaget, ingår följande delar: Utarbeta en tidplan med hållpunkter enligt nedan för förstudien. Skapa en översiktlig kostnads- och intäktskalkyl, samt servicenivå med lämplig driftform. Redovisa möjligheten till samfinansiering av projektet med den offentliga och den privata sektorn. Redovisa en översiktlig nulägesbeskrivning av simhallens status, tillgänglighet och arbetsmiljö. Analysera och redovisa i vilken omfattning och form en attraktivare badanläggning med nytt utbud, förbättrade öppettider och strategiskt läge i stadskärnan, kan ge en långsiktig ökning av antalet medborgare i kommunen. Redovisa och utföra en strategisk bedömning av simhallens värde och bedöma var den bör placeras. Tre förslag ska redovisas. Detta för att göra största nytta utifrån stadens samlade attraktivitet, samt att göra en bedömning av närheten till andra simhallar och utbud i regionen.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 6 (59) Analys av övriga aktiviteter som kopplas till simhallen som till exempel friskvårdscenter, café, gym, sporthall, samt möjlighet att öppna upp simhallen sommartid och kombinera med soldäck. Analys av simklubbens behov i samband med träning och tävlingar samt skolornas behov av simundervisning. Inventering av energismarta alternativ som ligger i framkant. På startmöte överenskoms att även följande skall ingå i utredningen: Enkätundersökning för att undersöka kommuninvånarnas behov och önskemål Workshop för att undersöka politikens och tjänstemännens önskemål Intervjuer för att undersöka andra intressenters behov och önskemål Skisser på två förslag till anläggning Byggkostnadsberäkningar av förslagen till anläggningar, med ytmått Tre presentationstillfällen för politiker eller allmänhet 1.3 Metod Arbetet med utredningen har genomförts i samarbete mellan Nässjö kommun och. Nässjö kommun har tillhandahållit statistik över bland annat antal besökare, kostnader och intäkter för Nässjö sim- & sporthall. Ett flertal möten har skett i Nässjö där också anläggningen har inspekterats okulärt. Teknologisk Institut har utfört en enklare betongprovning år 2010 som också har studerats. För att kunna göra en bedömning av de framtida behov Nässjö kommun står inför har befolkningsutvecklingen studerats. Slutsatserna baseras på modellering av befolkningsdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Tillväxtanalys (en statlig myndighet under Näringsdepartementet). PreDevo har studerat befintliga badanläggningar i Nässjös närområde och undersökt vilka framtida planer som finns bland grannkommunerna. Omvärldsstudien har även inkluderat privat ägande av badhus och privat verksamhet på badhus i Sverige, samt de erfarenheter som finns på området. En enkätundersökning kompletterad med intervjuer och workshop har utgjort grunden för behovsanalysen.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 7 (59) Utifrån nulägesanalysen, omvärldsanalysen och behovsanalysen har PreDevo tagit fram olika alternativ till byggnationer som sedan kostnadsberäknats. För att skapa ett bra beslutsunderlag för Nässjö kommun har kalkyler gjorts för respektive alternativ. Detta har omfattat beräkningar av: Besöksprognoser Intäkter Kostnader Årlig nettokostnad för Nässjö kommun Arbetet har slutligen lett fram till rekommendationer och reflektioner över alternativa lösningar.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 8 (59) 2 NULÄGESANALYS 2.1 Status på Nässjö simhall Simhallen byggdes år 1964 och Sporthallen redan år 1939. År 2005 investerades 8,4 miljoner kr i en om- och tillbyggnation av simhallen bestående av: Undervisningsbassäng med höj-sänkbart golv Relaxavdelning Vattenrening till ovanstående nya delar Nytt ventilationsaggregat Anläggningen består idag av en 25-meters motionsbassäng med hoppmöjligheter, en undervisningsbassäng med höj- och sänkbar mellanbotten, en mycket liten relaxavdelning med bubbelpool, bastur i omklädningsrummen, en 50 meter lång rutschbana samt en klättervägg i motionsbassängen. På anläggningen finns också ett gym med gruppträningslokaler som drivs av den externa entreprenören Nordic Club. Sporthallen ligger i direkt anslutning till simhallen och de två byggnaderna har en gemensam entré och reception. Under sporthallen, med ingång på husets baksida finns ungdomscentret Connection. 2.1.1 Intryck vid inspektion En okulär genomgång av simhallens kondition gjordes under utredningens början. De viktigaste intrycken från genomgången är följande: Källarutrymmen Sprickor i betongen. Flera ställen med synlig armering Flera läckage från 25-metersbassäng, framför allt vid genomföringar Vissa rör är uppstöttade med träplankor då deras upphängningar har rostat sönder I en trappa har betongen släppt och armeringen är synlig Sandfilter till stora bassängen är från 1997 Sandfilter till undervisningsbassängen och relaxen är från 2005 Stalaktiter och fukt

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 9 (59) Det droppar vatten ned i krypgrunden från damernas omklädningsrum Grundvatten går upp i krypgrunden. Vatten står på vissa ställen en halv meter högt Bassängrum Godkänd standard för en 50 år gammal anläggning Bra skick på innertak om än med mindre skönhetsfel Klordoft när man kommer in i motionsbassängrum trots att det var få badande vid tillfället för genomgången Eftersom det är varmare i undervisningsbassängen än vad det är i motionsbassängen och det är öppet mellan respektive bassängrum blir det större energiförluster än nödvändigt Omklädningsrum Generellt kraftigt eftersatt underhåll i väggar, tak och fönster. Allt har nått sin tekniska livslängd och bör bytas ut. Duschrummen är likaledes mycket slitna. Originalskåpen från 1964 har sett sina bästa dagar. Det inte längre går att få tag på reservdelar till de befintliga skåpen då de inte tillverkas längre Takkonstruktion Inga tecken på fukt eller mögel i innertakskonstruktionen. Nylagt tak mellan simhall och sporthall. Felaktig lutning gör att vatten blir stående. Personalutrymmen Mycket slitna personalutrymmen. Sporthall Överraskande bra skick på en såpass gammal anläggning. Ungdomsgården Connection, som finns belägen i sporthallens källare, har inte besökts.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 10 (59) 2.1.2 Analys av tidigare tekniska utredningar Ingen statusbedömning har genomförts av simhallen under de senaste åren däremot anlitades Teknologisk Institut sommaren år 2010 för att göra en översiktlig betongundersökning av bassäng och undersida av valv i källarplan. Även om undersökningen är mycket rudimentär kan det ändå konstateras stora brister: Längsgående sprickor på skvalprännornas utsidor med synlig betongavspjälkning till följd av korroderande armering Vertikala sprickor i bassängväggar Kraftiga vita utfällningar efter läckage runt fönster och armaturer i bassängvägg Bom i bassängväggar och valv tecken på armeringskorrosion Kraftigt läckage vid rörgenomföring Utfällningar under valv efter tidigare läckage Läckage mellan bassängvägg och valv Betongavskalning där läktare ansluter mot balk Läckage och utfällningar vid flera genomföringar i undersida valv Betongavspjälkning och sprickbildning vid trappa till damernas omklädningsrum. Öppen utjämningstank i källaren under trappan. Utifrån betongundersökningen är PreDevos bedömning att betongskadorna på motionsbassängen är omfattande och sannolikt har skadorna förvärrats sedan undersökningen gjordes för fyra år sedan. Om det är värt att reparera bassängen eller om den måste ersättas av en ny bassäng går inte att bedöma utifrån underlaget. För att kunna göra det behöver det göras en fullskalig statusbedömning av den befintliga anläggningen. 2.1.3 Tillgänglighet På Nässjö kommuns hemsida finns följande uppgifter om tillgängligheten på Nässjö simhall: Tillgänglighet Antal våningsplan 3 Närmsta hållplats/station Avstånd från entrén till närmaste hållplats Simhallen ca 25 meter

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 11 (59) Entrédörrens passagemått: Andra dörrars passagemått: Toalett: Hörselteknisk utrustning (minislinga, teleslinga, mikrofoner) finns i följande utrymmen Vid brand: 90 cm 90 cm (gäller dörrar där besökande passerar) Det finns en besökstoalett som personer i rullstol kan använda. x Brandlarm finns endast i sporthallen, gym och foajé. Tabell 1. Besöksinformation gällande tillgänglighet på Nässjö sim- & sporthall Källa: www.nassjo.se och Teknisk Serviceförvaltningen Hur tillgänglig är lokalen för personer med nedsatt rörelseförmåga? Parkeringsplatser finns reserverade och skyltade för personer med nedsatt rörelseförmåga direkt utanför entrén. Gångvägen fram till entrén är framkomlig för personer som använder rullstol. Entrédörren har dörröppnare. Dörröppningen till entrén är fri från tröskel/tröskeln är högst 15 mm och avfasad. Det går att ta sig mellan entrén, receptionen/informationsdisken till kapprum och toalett, samt till utrymmen som oftast används av besökare utan att passera trappsteg. För att komma från entrén till övriga våningar (omklädningsrum dam/herr och gym) finns en hiss som är åtkomlig från receptionen. För att komma till sporthallen från entrén finns en trapphiss. Det finns möjlighet att sitta ner och vila under besöket. Speciella omklädningsrum för handikappade saknas men både i herrarnas och damernas omklädningsrum finns handikappanpassade toaletter. På damernas handikapptoalett finns en taklyft för rörelsehindrade personer. Hur tillgänglig är lokalen för personer med nedsatt syn eller kognitiv funktionsnedsättning? Stora glasytor som skulle kunna misstas för öppningar är tydligt markerade. Det finns kontrast mellan dörrar/dörrkarmar och omgivande väggar. Viktiga skyltar, symboler och texter är utformade så att de är lätta att upptäcka, läsa och förstå.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 12 (59) Det finns en bemannad reception, informationsdisk och kassa. Hur lämpar sig lokalen för personer med allergi eller överkänslighet? Pälsdjur (utom ledarhund) får inte vistas i lokalerna. Gröna växter som många är allergiska mot till exempel benjaminfikus, hyacint, björkris finns inte i lokalen. De gröna växter som finns är av plast. Vid städning används oparfymerat rengöringsmedel. PreDevos uppfattning är att tillgängligheten är relativt dålig på Nässjö simhall. För femtio år sedan var inte regelverket för tillgänglighet lika omfattande som det är idag. Anpassningar har gjorts under åren för att förbättra tillgängligheten, men det är krångligt för rörelsehindrade att ta sig till omklädningsrummen. Vid byggnation av en modern badanläggning görs hänsynstaganden redan på utredningsstadiet och ofta bjuds handikapporganisationer in för att delge synpunkter på anläggningens tillgänglighet. 2.1.4 Arbetsmiljö Personalutrymmen Receptionen är belägen på en strategiskt bra plats som möjliggör översikt över både entréområde och bassängrum. Personalrummen är slitna och håller låg standard, även för så åldrade anläggningar som Nässjö simhall. De kvinnliga medarbetarna har ett eget omklädningsrum, medan männen delar ett omklädningsrum med kvinnor. De icke-offentliga områdena är generellt i sämre skick än de områden som är offentliga. Bassängrum Vid den okulära genomgången av Nässjö simhall kändes en tydlig klordoft vid inpasseringen till bassängrummet från herrarnas omklädningsrum. Klordoften tyder på förhöjda nivåer av trikloramin. Nivån av trikloramin stiger normalt sett i takt med ett ökande antal badande. Vid tillfället var det mycket få besökare i bassängrummet. Kloraminer är gaser som bildas i badvatten av klor tillsammans med föroreningar från de badande. Dessa gaser är ett möjligt hälsoproblem då de inandas. Gruppen barn och tävlingssimmare och inte minst badhuspersonal är till exempel högt representerade i astmastatistiken. Maskinrum

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 13 (59) I maskinrummet finns ovanligt gott om plats jämfört med vad det normalt sett finns på svenska badanläggningar. En brist är att spolvattentanken inte är täckt, sluten och ventilerad. Luft som avdunstar ur spol- eller utjämningstankar innehåller fukt och kloraminer och den luften påverkar driftpersonalen negativt rent hälsomässigt. I maskinrum förekommer ofta höga halter av trikloramin och därför bör utjämningstankar helst vara placerade i separata rum med mycket god ventilation. De som ändå återfinns i maskinrummen ska alltid vara slutna med kanalplast eller liknande. Öppna sandfilter liksom otäckta spol- eller utjämningstankar utgör källor till problem med korrosion av utrustning. Kloraminer som utsöndras är mycket reaktiva och tillsammans med hög luftfuktighet förorsakar detta korrosion. Föroreningarna påverkar också betongen i bassänger och ytterväggar negativt och förkortar anläggningens livslängd. 2.1.5 Slutsatser om anläggningens status Nässjö simhall är en mycket sliten badanläggning. För besökarna är omklädningsrum och duschrum en tråkig upplevelse. Bassängrummet håller en godkänd standard med inte alltför stora synliga brister. Undervisningsbassängrummet och den lilla relaxavdelningen är relativt nya och höjer helhetsintrycket. Vattenrutschbanan upplevs som fräsch. Tillgängligheten skulle kunna vara bättre, sett till dagens krav. Det är dock svårt att genomföra fler förbättringar än det som har gjorts på existerande byggnad utan att hela anläggningen byggs om. Besökare kan förledas att tycka att anläggningen, förutom omklädningsrum, håller en godkänd standard. Men bakom kulisserna ser det sämre ut. I källaren finns ett flertal aktiva eller självtätade läckage. Samtliga personalutrymmen är av mycket låg standard. Enligt uppgift är alla försörjningssystem (för värme, vatten, avlopp) slut. Betongen i motionsbassängen har stora brister enligt den betongundersökning som genomfördes för cirka fyra år sedan. Kanske kan motionsbassängen renoveras men det kräver närmare undersökningar av betongkvalitén. Med tanke på de skador som redan har konstaterats och anläggningens ålder är det dock sannolikt inte värt att renovera anläggningen. Ofta uppvisar äldre simhallar tecken på fukt och mögel i undertakskonstruktionen, men så är det inte på Nässjö simhall där takkonstruktionen verkar vara lyckad. Dock är bassängkonstruktion och takkonstruktion gemensamma delar av byggnadskonstruktionen vilket gör det mycket svårt att bygga en ny motionsbassäng utan att behöva riva ner takkonstruktionen och övriga delar av byggnadskonstruktionen.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 14 (59) Att kostnadsberäkna en renovering av Nässjö simhall är i princip omöjligt utifrån det mycket begränsade underlag som föreligger. En totalrenovering kan rentav bli dyrare än att bygga nytt. Sedan går det naturligtvis att välja att inte renovera delar av anläggningen för att på det sättet få ner kostnaderna. Observera att en renovering inte innebär samma beständighet som en nybyggnation. PreDevo rekommenderar en ekonomisk avskrivningstid på 15 år för renoveringar. Kostnadsmässigt kommer en totalrenovering att uppgå till 50-150 mkr beroende på hur skicket visar sig vara. Detta skulle med 4 % kalkylränta och annuitetsberäkning innebära en årlig kapitalkostnad på 4,5 13,5 mkr. Utifrån de underlag som föreligger är PreDevos bedömning att bristerna är så genomgående på Nässjö simhall att det inte är ekonomiskt försvarbart att göra en renovering. Möjligen kan de nyare delarna behållas, främst undervisningsbassängen, men det ger också kraftigt begränsade möjligheter till utformning och placering av en ny simhall.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 15 (59) 2.2 Analys av besöksstatistik 2.2.1 Besöksstatistik för år 1996-2013 De underlag som finns tillgängliga är, som det konstaterades ovan, begränsade och statistik saknas helt för ett antal år. Enligt erhållen statistik, som diagrammet nedan illustrerar, har besökarantalet ökat kraftigt sedan 1990-talet. Vilka kategorier besökare som har bidragit till ökningen har inte gått att konstatera då det saknas differentiering av kategorier i den tillgängliga besöksstatistiken. 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1996 1997 1998 2004 2005 2011 2012 2013 Diagram 1. Antal besökare per år (bruten serie) 2.2.2 Antal besök per kommuninvånare och år Ett användbart nyckeltal vid analys av en kommunal bad- och friskvårdsanläggning är antal besök per kommuninvånare och år. Nyckeltalet ger en indikation om nyttjandet i förhållande till kommunens befolkningsstorlek och ger beräkningsunderlag för verksamhetens framtida intäkter om befolkningsstorleken ändras. Framför allt ger det i jämförelse med andra liknande badanläggningar en indikation på anläggningens relativa popularitet och eventuell outnyttjad potential.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 16 (59) En traditionell simhall har normalt mellan 1,5-3 besök per kommuninvånare under ett år medan ett modernt upplevelsebad har mellan 3-5 besök per kommuninvånare, eventuella gymbesök exkluderade. När besöken till gymmet på Nässjö simhall undantas ger det cirka 2,5 besök per år och kommuninvånare. Det är höga siffror med tanke på anläggningens ålder och standard.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 17 (59) 3 KONKURRENSANALYS 3.1 Närliggande kommuners planer Jönköpings kommun har idéer om att renovera och bygga till Rosenlundsbadet. De vill öka både attraktionskraften och kapaciteten. I Vaggeryds kommun finns Vaggeryds sim- & sporthall och Skillingaryds simhall. Vaggeryds sim- & sporthall är mycket sliten, men några planer finns ännu inte på att göra något åt det. Skillingaryds simhall renoverades för två år sedan då också en höj- och sänkbar botten installerades. De har inga planer i övrigt. Sävsjö kommun har idéer om att utveckla Familjebadet, men det kommer inte att ske något under den närmaste tiden. Aneby kommun renoverade Furulidsbadet år 2007. De är nöjda med den nuvarande anläggningen och har inga planer på att göra något under den närmaste fem-årsperioden. De framhäver istället närheten till andra badhus, bland annat Nässjö simhall, och har ett par gånger under år 2014 bjudit kommuninvånarna på bussresa till Rosenlundsbadet. Eksjö kommun har nyligen inventerat vattenreningen på Prästängshallen. Det finns inga planer på om- eller tillbyggnation. Vetlanda kommun har två badanläggningar; Vetlanda badhus och Myresjö simhall. Båda anläggningarna har Medley AB som verksamhetsentreprenör. Relaxavdelning och vattenrutschbana byggdes till på Vetlanda badhus för åtta-nio år sedan. Efter det har också en rehabbassäng med höj- och sänkbar mellanbotten kommit till. Myresjö simhall renoverades för cirka tio år sedan. De har inga tankar på renoveringar eller byggnationer. 3.2 Analys av konkurrenssituationen Av de närliggande anläggningarna är det framförallt Rosenlundsbadet i Jönköping och Familjebadet i Sävsjö som har störst attraktionskraft. Rosenlundsbadet är en stor allroundanläggning och erbjuder attraktioner för alla åldrar. Nässjöborna kommer sannolikt även i framtiden besöka Rosenlundsbadet när de vill ha en bred badupplevelse för hela familjen.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 18 (59) Nässjö kommun kommer ha svårt att konkurrera om dessa badbesök. Att det tar 30 minuter att ta sig till Jönköping betyder att Nässjöborna framförallt kommer att resa dit på helgerna. För motionssim och mer vardagligt badande kommer de att välja närmare anläggningar. Familjebadet i Sävsjö är betydligt mindre än Rosenlundsbadet men innehåller en äventyrsdel med bland annat en ny vattenrutschbana. Anläggningen vänder sig till en bred målgrupp och attraktionskraften gör att folk utanför kommungränsen besöker Familjebadet. Övriga närliggande anläggningar är i första hand inriktade mot träning, motion och undervisning. Detta är viktiga funktioner för invånarna i respektive kommun, men främjar i låg utsträckning långväga besökare. Nässjö kommuns möjligheter är något begränsade beroende på Jönköpings kommuns storlek och närhet. Den primära målgruppen bör vara de egna kommuninvånarna. Därutöver finns följande möjligheter att locka besökare: söderifrån (och sydväst, sydöst) som tycker det är för långt till Rosenlundsbadet med något annorlunda som inte finns på andra närliggande anläggningar med en inbjudande miljö och välkomnande personal 3.3 Upptagningsområde Det är svårt att se att det idag finns incitament för närliggande kommuners invånare att besöka Nässjö simhall istället för deras egen simhall eller Rosenlundsbadet i Jönköping. Figur 2. Nässjö simhalls upptagningsområde

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 19 (59) För att locka större mängder besökare från andra kommuner än den egna krävs något extra eller avsaknad av konkurrens. Konkurrens finns och att bygga något extra kräver en stor investering. Därför har det primära upptagningsområdet i denna utredning definierats till Nässjö kommun. Upptagningsområdet kan utökas om det blir aktuellt med en mer omfattande badanläggning.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 20 (59) 4 INSAMLADE SYNPUNKTER Nässjö kommun vill att det förs en diskussion kring badhussituationen där många får vara delaktiga och lyfta fram sina åsikter. Önskemålet är att diskussionen förs utifrån ett medborgarperspektiv med såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska utgångspunkter. Ett led i detta har varit att samla in data från olika intressegrupper. Dessa data ligger till grund för den behovsanalys som görs i utredningen. Insamlingen av underlag till behovsanalysen har gjorts genom tre olika tillvägagångssätt: Enkätundersökning Workshop Intervjuer 4.1 Enkätundersökning 4.1.1 Upplägg och omfattning Enkäten bestod av tolv flervalsfrågor, utan större utrymme att lägga till avvikelser från svarsalternativen eller särskilda synpunkter, och genomfördes av personal från Nässjö kommun. Undersökningens storlek var tänkt att vara 150 intervjuer varav hälften skulle utföras på Nässjö simhall och hälften på stan under Torgdag i Nässjö och kompletteras med intervjuer via telefon under kvällstid. De sistnämnda är speciellt viktiga för att säkert få med synpunkter från förvärvsarbetande och de som inte besöker simhallen. Resultatet blev 123 intervjuer varav 56 stycken gjordes på Nässjö simhall, 67 stycken på stan och via telefon kvällstid. Frågorna har gällt uppfattningen om vilken anläggning som helst besöks, allmänna frågor om Nässjö simhall gällande bemötande och service, avstånd och kommunikationer, öppettider, aktivitetsutbud, anläggningens fräschör, vad man tycker bäst om, vad man tycker är viktigast och vad som skulle få dem att besöka Nässjö simhall oftare. Nedan redovisas statistik från enkäten. Först redovisas de intervjuades bakgrundsdata; ålder, kön och intervjuplats. Därefter redovisas frågor och svar i den ordning som de hade i enkäten. Statistiken redovisas i diagramform för bästa åskådlighet. Därefter redovisas de slutsatser som har gjorts samt vidare analys av särskilt intressanta frågeställningar.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 21 (59) Enkätundersökningen syftar till att ge en indikation av simhallens besökare, samt Nässjö kommuns invånares, synpunkter. För att den skulle ge en fullständig bild hade det krävts fler genomförda intervjuer. 4.1.2 Sammanfattning av enkätundersökningen Enkätundersökningen visar att majoriteten av de tillfrågade besöker en simhall regelbundet. 44 procent besöker en simhall minst en gång per vecka och 16 procent minst en gång per månad. Av de närliggande badanläggningarna är Nässjö Simhall den anläggning som besöks av absolut flest personer (82 procent). De tre vanligaste anledningarna till att besöka en simhall är för motionssim (19 procent), simklubben (19 procent) och gymmet (tolv procent). Dessa tre tillsammans utgör hälften av svaren till varför man besöker simhallen. Beträffade kommunikationen till Nässjö simhall tycker 74 procent att den är bra eller mycket bra och endast åtta procent anser att kommunikationen är dålig eller mycket dålig. I kommentarsfältet går det att utläsa att det är enkelt att promenera till anläggningen och att många tycker att bussförbindelserna är mycket goda. Simhallens öppethållande på 30 timmar per vecka upplevs som bra eller mycket bra av 39 procent av de tillfrågade. 14 procent tyckte öppethållandet var dåligt eller mycket dåligt och det är främst de som besöker badhuset sällan som tycker det. På frågan om bemötande och service från personalen svarade hela 66 procent att den är bra eller mycket bra och 21 procent att bemötandet är godkänt. Sammantaget är knappt nio av tio besökare nöjda med bemötandet och servicen, vilket är ett mycket gott betyg till personalen. Aktivitetsutbudet på simhallen upplevs som bra eller mycket bra av 45 procent. Däremot får anläggningens fräschhet ett lågt betyg där många tycker att simhallen är gammal och sliten. 60 procent tycker att fräschheten är dålig och 28 procent ger betyget godkänd. Helhetsintrycket av Nässjö Simhall får betyget godkänt av 44 procent av de tillfrågade och över var fjärde svarade att personalen var det bästa med anläggningen. Förutom personalen tyckte de svarande att styrketräning, motionssim, relaxavdelningen och bastun var det bästa med simhallen. Enkätundersökningen visar att de viktigaste anledningarna att besöka en simhall är att den är fräsch, personalen är trevlig och att man erbjuds en trevlig miljö att vistas i. Vidare är det framförallt fyra faktorer som skulle få de tillfrågade att besöka ett bad i Nässjö oftare; en allmän uppfräschning, en helt ny anläggning, längre öppettider och en större relaxavdelning.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 22 (59) 4.2 Workshop För att utreda tjänstemännen och kommunpolitikernas idéer och tankar rörande framtidens simhall i Nässjö genomfördes en workshop där 14 personer från Nässjö kommun, under en halvdag, fick möjlighet att ge sina inspel. Under workshopen gicks följande moment igenom: Nuläge, Drömläge, Behov i framtidens badanläggning, Målgrupper, Innehåll/attraktioner i den framtida anläggningen, samt Lokalisering. Vid varje delmoment delades deltagarna upp i tre mindre grupper (nya grupper varje gång), för att diskutera frågeställningarna och sedan redovisa det de kommit fram till för resterande deltagare. De mindre grupperna formerades så att största möjlig spridning kunde uppnås vad det gällde deltagarnas bakgrund, yrke och perspektiv. Det som kom fram inom de olika momenten redovisas nedan. 4.2.1 Deltagarlista Anders Karlgren Anders Karlsson Anna-Carin Magnusson Bengt-Lennart Larson Gun-Ann Öholm Jansson Inger Rickemark Jan Sundman John Peterson Klas Gustavsson Leif Landberg Madeleine Andersson Pär Jansson Stina Granberg Tommy Broholm Torbjörn Svensson Kommunalråd Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande Nämnd TSN Förvaltningschef BU Vice ordförande KoF Kommunchef Förvaltningschef TSN Simhallsföreståndare Planeringsstrateg BU Förvaltningschef KoF Fritidssamordnare KoF Planeringschef Ordförande, KoF Nämnd TSN

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 23 (59) 4.2.2 Sammanfattning av Workshop Deltagarna från kommunen visade ett stort engagemang för frågan rörande simhallen. Samtliga var överens om att den nuvarande simhallen har gjort sitt och att det varit en lång process för att komma framåt. De ser fram emot att komma i mål med framtidens badanläggning i Nässjö. När det gäller den framtida anläggningen var det tydligt att deltagarna har högt ställda mål och visioner om vad en badanläggning i Nässjö ska betyda för kommunens invånare. Ord som stolthet, nöjdhet, mötesplats för alla och något som sticker ut var återkommande under hela dagen. Det är tydligt att de som arbetar inom kommunen och politiken vill skapa något som de själva och Nässjös kommuninvånare kan vara stolta över. När det diskuterades innehåll i en framtida anläggning och vilken/vilka målgrupper den ska vända sig mot lades det mer vikt på utnyttjandet av anläggningen och själva verksamheten än vilka eventuella attraktioner den ska innehålla. Det deltagarna vill skapa är en naturlig mötesplats för Nässjös kommuninvånare, där inte bara bassängen i simhallen ska utgöra dragplåster, utan även kringverksamheten. Vad det gällde placeringen av den framtida badanläggningen valde samtliga deltagare, utom en, nuvarande plats. Detta var tack vare att den platsen upplevs ha ett bra läge i staden, stora ytor och bra möjligheter för kringverksamheter. Negativt med nuvarande plats upplevdes främst vara det långa avståndet till en badsjö. Även platsen som kallades för Resecentrum fick en del röster. Där uppgavs samma fördelar som vid nuvarande plats för simhallen, samt närheten till badsjö. Det som sågs som nackdelar med placering vid resecentret var främst att nuvarande verksamheter/användningsområde måste avvecklas för att viga plats åt en framtida badanläggning.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 24 (59) 4.3 Intervjuer 4.3.1 Sammanfattning av intervjuer De genomförda intervjuerna syftar till att skapa en djupare förståelse för de specifika behov som vissa intressenter har. Fokus har varit att få mer kunskap om hur de föreningar och verksamheter som nyttjar simhallen tänker runt nuvarande situation och framtiden. Fokus har också lagts på att skapa mer kunskap vad det gäller frågor som integration, samt behov hos skolor och rörelsehindrade. Utifrån de genomförda intervjuerna framgår det att det finns tre aktörer som gärna utvecklar sin verksamhet i framtidens badanläggning. Simhallsföreståndaren önskar driva den framtida badanläggningen på ett mer marknadsmässigt sätt än vad det ges möjlighet till idag. Nässjö Sim- & Livräddningssällskap önskar driva all simundervisning och andra aktiviteter i egen regi eller i samarbete med andra. SwimTime önskar driva all simundervisning. Nässjö dykarklubb är nöjd med den tillgång de har till simhallen idag men önskar möjlighet att hyra en lokal i den nya badanläggningen. Skolorna har tillgång till simhallen under förmiddagarna idag. Det uppgavs några mindre utvecklingsmöjligheter men i det hela är de nöjda med det upplägg som finns idag för skolorna. Den allmänna uppfattningen som representanten för DHR har om nuvarande simhall är att den är sliten men att det överlag fungerar bra för rörelsehindrade. De önskemål som framkommer är kopplade till bättre möjlighet för omklädning och dusch. Vad det gäller integration i den framtida badanläggningen lyftes framförallt pris och avskildhet fram. Önskan är att aktiviteterna på anläggningen i framtiden ska vara prissatta på ett sätt som inte exkluderar några samhällsgrupper. För vissa samhällsgrupper finns det behov av att ha simundervisning, omklädning och andra aktiviteter i mer avskilda former på grund av handikapp och religiös tillhörighet.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 25 (59) 5 BEHOVSANALYS I behovsanalysen sammanställs de tankar, idéer, önskemål och åsikter som framkommit i enkätundersökningen, workshopen och under intervjuerna. Slutligen sammanfattas behovet inom de olika områdena och en sammantagen bild av det samlade behovet framkommer. 5.1 Sammanfattande behovsanalys Nuvarande simhall anses vara gammaldags, sliten och ger ett ofräscht intryck. Underhållet är eftersatt och det finns en stor förbättringspotential. Det finns en tydlig känsla både hos politiker, tjänstemän och övriga invånare att det är hög tid att göra något åt detta. Även om simhallen är sliten är den välbesökt i förhållande till jämförbara anläggningar och ämnet engagerar kommuninvånarna i Nässjö. Politiker och tjänstemän vill skapa en badanläggning i kommunen som möter både dagens och morgondagens behov. De behov som framkommer i behovsanalysen är på ett sätt relativt modesta då det verkar finnas en nykterhet i förhållande till att inte bygga något överdådigt skrytbygge. Samtidigt framstår det som viktigt att det byggs en anläggning som sätter Nässjö på kartan och att det uppstår ett visst mått av stolthet hos kommuninvånarna när den står färdig. Det finns en vilja att skapa en mötesplats där många fler än de normala tio procenten av befolkningen nyttjar badet. De konkreta behov som under arbetet med datainsamlingen och behovsanalysen har framkommit beskrivs nedan. Främst önskas en större bassäng som tillåter ett flexiblare användningssätt och som möjliggör att fler kategorier av besökare kan nyttja anläggningen samtidigt. Undervisningsbassängen som finns i simhallen idag verkar tillgodose de behov som finns. Skolorna är nöjda med tillgången på tider i simhallen och upplägget i övrigt. En frågeställning som bör värderas gällande framtidens anläggning är skolornas egentliga behov av utrymme för simundervisning om en större bassäng byggs. Idag stängs hela simhallen för andra besökare när skolorna har sin simundervisning och frågan är om det är nödvändigt. En annan frågeställning som också bör adresseras är vilka aktörer som ska bedriva simundervisning i den framtida anläggningen. Det finns idag tre organisationer som gör anspråk på att bedriva simundervisning; kommunens personal, Nässjö Sim- & Livräddningssällskap, samt SwimTime. För att attrahera barnfamiljer finns det ett behov av ett småbarnsbad för de minsta, samt någon eller några attraktioner för lite större barn. Något äventyrsbad för ungdomar och vuxna finns det inget större behov av då den målgruppen har nära till Rosenlundsbadet i Jönköping. Däremot finns

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 26 (59) det behov av ett större relaxbad som erbjuder avkoppling. Det kan även finnas ett behov av en rehabiliteringsbassäng då den som finns på Höglandssjukhuset, enligt uppgift, är uttjänt. Med en medelstor framtida badanläggning blir det sannolikt svårt att inhysa långsiktigt fungerande friskvårdsverksamheter såsom massage, nagelvård och frisör. På en mindre eller medelstor badanläggning är det ofta svårt för de aktörer som bedriver sin verksamhet att få det att gå runt. Gymmet står, enligt besöksstatistiken, för ungefär 1/3 av de totala besöken på simhallen idag. Det finns ett behov av att öka styrketräningsytan med 25-50 procent, samt få tillgång till två gruppträningslokaler i direkt anslutning till styrketräningslokalen. Även bättre tillgång till duschar och omklädningsrum för gymgästerna skulle troligtvis verka positivt för gymmets framtida besökstal. Det råder en del missnöje kring hur serveringen fungerar i nuläget. Det brister i kommunikationen mellan de som driver serveringen och resterande verksamheter på simhallen. Det finns ett tydligt behov av att få detta att fungera bättre i framtiden då en fungerande servering både är en viktig service för besökarna, såväl som en potentiellt viktig intäktskälla för anläggningen. Sporthallen är i bra skick för sin ålder och det har inte höjts några röster för att någon större åtgärd behövs. Tillgängligheten för rörelsehindrade på simhallen är enligt DHR acceptabel, förutom dusch- och omklädningsmöjligheter. Ett behov i den framtida anläggningen är separata omklädningsrum för handikappade där det finns tillgång till de hjälpmedel som behövs. Omklädningsrummen får överlag kritik på grund av sin låga standard och sitt eftersatta underhåll, något som det bör tas hänsyn till i den framtida anläggningen. Behovsanalysen kompletteras i kapitel sju och framåt med PreDevos åsikter och tankar i förhållande till den framtida badanläggningen. Det leder i slutändan fram till konkreta förslag på framtida anläggning och den verksamhet den bör innehålla.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 27 (59) 6 ÄGANDE- OCH VERKSAMHETSFORM 6.1 Val av ägande- och verksamhetsform Att bygga och driva en badanläggning i egen regi är det alternativ som ger mest kontroll över utformning, placering och verksamhet. Inga kompromisser behöver göras med någon annan. Å andra sidan kräver det en kommunal kapitalupplåning som kanske inte är önskvärd. Kommunen ansvarar för all personal vilket skulle kunnat vara en nackdel om inte personalstyrkan vore motiverad och kompetent. Om en kommun har ekonomiska möjligheter att bygga i egen regi och anser sig ha en fungerande personalstyrka som de vill ha kvar och vidareutveckla så rekommenderas denna ägande- och verksamhetsform. Att bygga badanläggningen i egen regi och lägga ut verksamheten på entreprenad ger på samma sätt som ovan full kontroll på utformning och placering av anläggningen. Däremot förloras en del av kontrollen över verksamheten. Den viktigaste erfarenheten som PreDevo har av denna verksamhetsform är att det som inte regleras i entreprenadavtalet mellan kommun och entreprenör sällan blir löst under avtalsperioden. Tillgänglighet för alla grupper som ska kunna vistas i badhuset bör regleras i avtalet, annars finns det risk för att de kommer i kläm om entreprenören har ett kommersiellt fokus. Upplägget innebär samma initiala investering för kommunen som vid att bygga och driva i egen regi men kostnaden kan bli högre beroende på att den externa aktören har ett vinstintresse och vill ha en riskpremie. Men om entreprenören tror sig vara effektivare än kommunens organisation kan den årliga kostnaden eventuellt förhandlas ned så att kommunen inte drabbas av någon ökad kostnad. Entreprenören har skyldighet att överta all personal från en befintlig badanläggning, men därefter är det upp till arbetstagarna att anpassa sig till de, ofta högre, krav som ställs av arbetsgivaren. Om en kommun har ekonomiska möjligheter att bygga i egen regi men inte en personalstyrka de vill satsa vidare på är detta alternativ att föredra. Badhusbyggnation genom offentligt-privat samarbete innebär att den externa aktören står för hela investeringen (dock krävs borgen från kommunen) vilken inte innebär någon initial upplåning för kommunen. Den fasta årliga kostnaden gör budgeteringen enklare men kan också innebära en större löpande kostnad. På samma sätt som vid verksamhetsentreprenader förloras en del av kontrollen över verksamheten och vissa grupper riskerar att uppleva en försämrad tillgänglighet.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 28 (59) Om en kommun önskar slippa låna pengar och vill lämna ifrån sig allt ansvar är det offentligaprivata samarbetet en framkomlig väg att gå. För att detta upplägg ska vara gångbart behöver det finnas möjlighet till kommersiell utveckling. PreDevos erfarenhet är att kommunerna ofta bortser ifrån de oplanerade kostnader och reinvesteringar som behöver finansieras under badanläggningens livstid. Därmed är de snabba att avskriva detta alternativ som alltför dyrt. Interkommunalt samarbete i badhusprojekt innebär en delad ekonomisk risk mellan flera kommuner och en möjlighet att bygga en större badanläggning än vad varje enskild kommun skulle kunna göra själva. Risken för en utdragen process och alltför stora kompromisser gör att interkommunala byggprojekt är svårt att lyckas med. Framför allt är det politiskt svårt att motivera en badhusbyggnation som placeras i grannkommunen. I Sverige finns inga exempel på interkommunala byggnationer av badanläggningar. Sammantaget gör det att denna ägande- och verksamhetsform inte kan rekommenderas för Nässjö kommun. 6.2 Rekommendationer för Nässjö kommun Vid analysen av utförd enkät har det framgått att personalens bemötande och servicekänsla gentemot besökarna är mycket goda. På de möten som genomförts med Nässjö kommun har det också framkommit att kommunen är mycket nöjd med det arbete som görs av anläggningschefen. Vidare har anläggningschefen gett uttryck för att vilja driva verksamheten på mer marknadsmässiga villkor än idag. Det naturliga är då att även i fortsättningen låta verksamhet och drift skötas kommunalt. Om Nässjö kommun vill slippa låna upp investeringskostnaden själva rekommenderas istället ägande- och verksamhetsformen offentligt-privat samarbete. Med tanke på de relativt höga besökstalen som nuvarande simhall har menar PreDevo att det finns potential för tillräckligt höga intäkter för att det ska vara intressant för en extern part att driva verksamheten. Vid en övergång till privat verksamhet övertas all personal och där kan även anläggningschefen ingå. Vid en initial förfrågan till Tagehus AB om de skulle vara intresserade av att driva en badanläggning i Nässjö var svaret positivt. Tagehus anser att Nässjö är en tillräckligt stor kommun för ett samarbete men uppger att en kommunal borgen till cirka 80 procent behövs. Då vi inte har erhållit några signaler om att upplåning av investeringskostnaden vill undvikas blir vår rekommendation att en ny anläggning skall ägas av kommunen och att kommunen sköter verksamhet och drift på anläggningen. Detta undantar gymverksamhet och caféverksamhet som även fortsättningsvis bör läggas ut på extern entreprenad.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 29 (59) 7 INVENTERING AV ENERGISMARTA ALTERNATIV En byggnads energibehov bestäms av det sammanlagda energibehovet för ventilation, uppvärmning, tappvarmvatten, driftel för fläktar och pumpar samt övrig fastighetsel. En simhall nyttjar relativt stora mängder energi och att skapa energieffektivitet leder till stora ekonomiska förtjänster liksom miljömässiga vinster. En viktig faktor att tänka på när energieffektiva åtgärder planeras är att byggnadens hållbarhet och användarbarhet inte får påverkas negativt. För att en åtgärd ska räknas som energieffektiv finns vissa krav som måste uppfyllas: Acceptabelt inomhusklimat Byggnaden ska bibehålla sin funktion Nyttjarna av huset ska ej störas av ljud, luftrörelser eller elektriska fält. 7.1 Rekommendationer och slutsatser Den sammanlagda mängden energi som förbrukas i en badanläggning är relativt stor. Detta skapar förutsättningar för att energieffektiva lösningar väljs både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Oavsett om ambitionen är att bygga ett passivbadhus eller inte ska höga krav ställas på lufttäthet. Vid projekteringen är det viktigt att lösa problem såsom hur fuktspärr skall tätas vid anslutning kring fönster, samt anslutning vägg/tak. Vattenrutschbanor är en annan stor värmeenergiförbrukare men med hjälp av isolering kan energiåtgången reduceras. Att använda olika klimatzoner minskar avdunstningen från bassängerna, vilket leder till bättre arbets- och besökarmiljö. Anläggningens form påverkar också energieffektiviteten, där raka former och oenhetlig takhöjd bör undvikas. Detta måste givetvis ställas gentemot anläggningens funktionalitet och tillgänglighet. Yttertaket bör ha en fuktspärr som är lufttät och ha god isolering. I en badanläggning önskas ofta en ljus miljö skapas. Fönstrens placering blir därför viktig både ur ett energi- och brukarperspektiv. För att minska transmissionsförluster och risken för kallras och kondens bör mindre fönsterareor i anslutning till bassänger övervägas. Fönster kan istället placeras där lufttemperaturen är lägre såsom kontor, servering, entré med mera. En ljus miljö skapas även genom belysning. Genom att använda energieffektiva komponenter såsom LED och närvaroanpassade armaturer minskas elförbrukningen avsevärt.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 30 (59) För att värma upp och varmhålla bassänger krävs stora mängder värmeenergi. Det alternativ som rekommenderas är att ansluta den nya badanläggningen till en av de större returledningarna för fjärrvärme i Nässjö. Badanläggningen bör även vara ansluten till primärfjärr för att täcka det extra behov som kan uppstå vid fyllning av bassängerna, samt för tillverkning av tappvarmvatten och värmning av inkommande tilluft. Vid val av komponenter som pumpar och luftbehandlingsaggregat bör krav sättas med tanke på framtida lagkrav om energimål. Livscykelkostnad bör vara avgörande, inte inköpspris. Möjligheterna till nyttjande av returvärme från fjärrvärmenätet bör utredas närmare. De indikationer som finns tyder på liten ekonomisk vinning över tid, men då leverantören är ett kommunalt affärsdrivande verk finns det anledning att diskutera vidare.

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 31 (59) 8 FÖRSLAG TILL NY ANLÄGGNING 8.1 Ambitionsnivå för framtidens badanläggning i Nässjö Budgetramarna för framtidens badanläggning i Nässjö har inte uttalats. Istället för att anpassa analys och förslag till ekonomiska minimum- och maximumnivåer har PreDevo fått i uppdrag att ta fram förslag till en ny badanläggning utifrån de behov och önskemål som framkommit under utredningen. Den generella uppfattningen är att framtidens anläggning ska utgöra en naturlig mötesplats för Nässjöbor, något som alla invånare kan och får ta del av. Det ska helst också vara en anläggning som sätter Nässjö på kartan utan att vara alltför dyr. Utifrån de data som har presenterats tidigare i rapporten är behovet av ett äventyrsbad lågt. Därför bör inte kampen tas upp med Rosenlundsbadet i Jönköping vad det gäller målgruppen spänningssökande ungdomar och vuxna. Däremot anser PreDevo att de åldersgrupper som främst attraheras av ett äventyrsbad inte ska ignoreras. Om badhuset ska innehålla något för alla åldersgrupper bör det också innehålla en plaskbassäng för de minsta barnen samt en vattenrutschbana, klättervägg och hopptorn för de äldre barnen. Åldersgruppen tre till åtta år är relativt enkel att tillfredsställa. Uppblåsbara leksaker och flytleksaker är billiga och löser barnens sysselsättningsproblem så länge som de kan ta undervisningsbassängen i anspråk. Om det är önskvärt att satsa ytterligare på denna åldersgrupp rekommenderas en s.k. play and spray-park som innebär en relativt liten investering. Kombineras attraktionerna för de mindre barnen med en väl fungerande och attraktiv simskola behåller anläggningen greppet om barnen tills de är stora nog att börja motionssimma eller träna simning mer seriöst. Dagens simhall i Nässjö upplevs som trångbodd vilket leder till att de verksamheter och aktiviteter som bedrivs där inte alltid har tillgång till simhallen i den utsträckning som de önskar. PreDevo ser tre åtgärder som borde implementeras för att tillgodose dessa behov: en större motionsbassäng

Nässjö kommun OJS LHE 2014-11-27 14050 32 (59) möjliggör uthyrning av enskilda simbanor och se till att det alltid finns någon simbana öppen för motionssimning öka anläggningens öppettider För att anläggningen ska attrahera vuxna krävs det möjlighet till motionssim, vattengymnastik och gymträning. Att ha valfrihet att alternera mellan styrketräning, gruppträning, motionssim och vattengymnastik är mycket attraktivt för de som gillar att träna. För att locka andra kategorier människor som istället lockas av avkoppling, njutning och gemenskap är det nödvändigt med en bra relaxavdelning innehållande varmpool med massagemunstycken, flera olika bastur, vilrum och kanske en öppen spis. Denna kategori människor lockas också av en bra restaurang. Om ambitionsnivån är hög kan eventuellt en bowlinghall byggas på anläggningen med till exempel O Learys som franchisetagare på samma sätt som genomförts på både Arena Skövde och Arena Grosvad i Finspång. Det har varit framgångsrikt på båda orterna och lär vara självfinansierande. Ett önskemål som hörts flera gånger är att placera och utforma anläggningen så att den har möjlighet att bli ett center för solbadare på sommaren. För att detta skall lyckas fullt ut behövs närhet till en badsjö. Vid flera av de alternativa lokaliseringarna som diskuterats finns sjöar, men endast en av dem är möjlig att bada i (alternativ Udden ). Även om inte närhet till en badsjö finns rekommenderas ett soldäck i direkt anslutning till simhallen. De solbadande kan svalka av sig i motionsbassängen och nyttja övriga delar av anläggningen med främst omklädningsrum, duschrum och servering. Under utredningens gång har det framkommit tankar från flera håll om att anläggningen ska sätta Nässjö på kartan genom att det erbjuds något unikt som attraherar människor på långa avstånd. Det är inte enkelt att hitta något unikt som passar den specifika orten och som dessutom inte kräver några större investeringar. Nässjö sportdykarklubb har lagt fram ett förslag om ett djuphål i bassängen. Djuphål används främst av dykare för att träna dykning på större djup, under kontrollerade former. Från andra håll har det framkommit förslag om en djupdel i motionsbassängen för dykning och simhopp. Om den framtida badanläggningen i Nässjö innehåller ett hopptorn med djup på fyra meter kan det eventuellt även byggas ett djuphål för dykning på ytterligare sex meter. Därmed uppnås ett djup på totalt tio meter som rätt utnyttjat skulle kunna attrahera dykare, militär, kustbevakning och andra som behöver träna dykning på större djup. Ett djuphål kan vara en attraktion som gör Nässjös framtida badanläggning till något unikt. PreDevos bedömning är dock att byggkostnaderna blir stora då trycket vid tio meters vattendjup kräver byggnadstekniska förstärkningar. Bredden på attraktionskraften är tveksam då endast en