Klinisk smärtfysiologi

Relevanta dokument
Klinisk smärtfysiologi

Akut och långvarig smärta (MF)

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Smärtfysiologi. Rolf Karlsten. Akademiska sjukhuset. Centrum för smärtbehandling

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october


Akut och långvarig smärta (EB)

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärta Vad vill en Gynekolog veta om det? SMÄRTA. Smärtfysiologi In, ut, påverkan längs vägen och centrala begrepp. Nociceptorn

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

1. Nociceptiva mekanismer Perifera mekanismer 1.2 Perifer sensitisering 1.3 Autonoma nervsystemet 1.4 Ryggmärgen

Vad är smärta? Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten. Pain. Limbiska strukturer. Smärta är en upplevelse!!!

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Akut och långvarig smärta Hösten 2010

ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Smärta vid CP. lite smärtfysiologi bl.a. Ann Alriksson Schmidt Gunnar Hägglund Lena Westbom

Inflammation inflammare (lat.) = att tända eld

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Hur förklarar man störd central

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Nya sätt att återställa reaktiva cellulära nätverk vid neuroinflammation: utveckling av en högkänslig metod och användning av farmaka i kombination

Kronisk smärta biopsykosocialt perspektiv

Muskuloskelettal smärta

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Vad är smärta? T5 Intro Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Smärtfysiologi Samband fysiologi och psykologi vid långvarig smärta. Åsa Ringqvist 2019

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Smärta palliativa aspekter

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung


Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Smärtanalys och smärtbehandling i klinisk vardag. Är det av nyha ah behandla smärta? Är det av nyha ah behandla smärta?

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Cannabis och belöningssystemet


Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Hur gör man en smärtanalys?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

En jämförelse mellan idrottare och icke idrottare

Övningstentamen Allmän anestesi ht 2016

Farmakologisk smärtbehandling förutsätter

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Huvudvärk. Karin Edby Barnläkare, spec i barnneurologi med habilitering

Serotonin och kronisk muskelsmärta

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärta-neurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

Smärta palliativa aspekter

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärtaneurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

Den vidunderliga smärtan

Smärta hos djur. Pain in animals. Helen Westerberg och Sofie Åberg. O.Westerberg, 2008

Neuronens Fysiologi 1

Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärtaneurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

Farmaka vid akut smärta

Effektiv behandling av smärta

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

PERIOPERATIV SMÄRTLINDRING

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Transkript:

Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A

Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i termer av sådan skada. (IASP, 1979) 5:1B

nociception Smärtupplevelse erfarenheter känslor psykosociala relationer 5:1C

nociceptiva systemet- fysiologisk aktivitet hjärna stressvar nociceptorer hjärnstam termiska stimuli perifer nerv mekaniska stimuli ryggmärg motoriskt svar 5:1D

hög täthet av nociceptorer intubation 5:2A

nociceptiva systemet- patologisk aktivitet emotionellt svar katekolaminer kortisol interleukiner stressvar inflammation motoriskt svar sensitisering 5:2B

hjärna hjärnstam periferi ryggmärg 5:2C

Nociceptorer 1 90% Mekaniska A δ & C Termiska A δ & C Kemiska C Polymodala C 10% Distension Ischemi Inflammation 5:2D

Nociceptorer 2 prostaglandin thromboxan leukotrien 5 HT K + akut inflammation mastcell histamin makrofager leukocyter nociceptiva impulser substans P A δ C blodkärl sympatikus substans P 5:3A

1 Perifera nervsystemet 3 2 1. somatisk nerv 2. sympatiska nervsystemet 3. parasympatiska nervsystemet 5:3B

Ryggmärg sensitisering sekundär hyperalgesi "wind-up" segmentella reflexer refererad smärta neurotransmittorer 5:3C

sekundär hyperalgesi Aα, Αβ Aδ, C primär hyperalgesi 5:3D

12 3 45678 NMDA 12 345678 2 1 mv A δ nociceptiv stimulation 1 s mv aktionspotentialer i framhornscell 1 s "wind-up" (schematiserad efter Wall PD & Woolf CJ, 1991) 5:4A

Segmentella reflexer ökad muskeltonus minskat blodflöde 5:4B

CNS TRIGEMINUS CERVIKAL Refererad smärta 1 (topografisk anatomi) THORAKAL LUMBAL SACRAL COCCYGEAL 5:4C

n phrenicus Refererad smärta 2 (konvergensteorin) C 1 C 8 Th 1 Th 4 Th 12 L 1 L 5 S 1 sympatiska gränssträngen S 5 5:4D

substans P NKA glutamat aspartat CGRP CCK Na+ Ca ++ Ca ++ AMPA EPSP NMDA Mg ++ Ca ++ NO-syntas guanylyl cyklas NO L-arginin c'gmp GTP 5:5A

smärtupplevelse motoriskt svar emotionellt svar neuroendokrint svar RESPIRATION EKG BLODTRYCK 5:5B

Andersson JLR, Lilja A, Hartvig P et al. Exp Brain Res 117:192-199, 1997 5:5C

Smärtinhibitoriska system supraspinal nivå spinal nivå 5:6A

CENTRAL CONTROL 2 3 GATE CONTROL SYSTEM 1 L S + SG - - - + + T ACTION SYSTEM L = large diameter fibers S = small diameter fibers SG = substantia gelatinosa T = central transmission cell + = activation - = inhibition (Melzack R, Wall P. Pain mechanisms: A new theory. Science 1965:150: 971-979) 1 aktivitet i Aβ-fibrer (L) kan blockera impulstransmissionen från C-fibrer (S) i ryggmärgens bakhorn 2 aktivitet i Aβ-fibrer (L) kan via centrala mekanismer påverka impulstransmissionen i bakhornet 3 impulstransmissionen i bakhornet står under central kontroll 5:6B

2 1 A α, A β 12 3 45678 12 345678 TENS A δ, C den spinala "grind"-teorin ("gate-control") 5:6C

Nedåtstigande bansystem (neurotransmittorer) β-endorfin, GABA PAG 5-HT, noradrenalin * NRM enkefalin bakhornet * Nucleus raphe magnus 5:7A

S E β-endorfin noradrenalin 5 HT enkefalin P L GABA E = endorfinerga systemet S = omyeliniserad fiber (C) I = interneuron L = myeliniserad fiber (A) P = sekundärneuron 5:7B

perception inhiberande bansystem inflammation impulstransmission 5:7C

Resumé fysiologiska funktioner inflammation sensitisering sekundär hyperalgesi "wind-up" segmentella reflexer refererad smärta smärtinhibitoriska system "gate-control" endorfinerga systemet 5:7D