PRÖVNINGSANVISNINGAR

Relevanta dokument
Matematik D (MA1204)

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Matematik C (MA1203)

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2007

Likvärdig bedömning i matematik med stöd av nationella prov

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2011

Planering för Matematik kurs D

NpMaD ht Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2007

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Matematik E (MA1205)

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2001

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

Namn Klass Personnummer (ej fyra sista)

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Betygskriterier Matematik E MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 8

5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren och

Bedömingsanvisningar Del II vt 2010

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Tidsbunden del

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004

Denna tentamen består av två delar. Först sex enklare uppgifter, som vardera ger maximalt 2 poäng. Andra delen består av tre uppgifter, som

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Ekvationer & Funktioner Ekvationer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Skolverkets svar, #1 #6 9. Några lösningar till D-kursprov vt

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN uppgifter med miniräknare 3

Matematik i Gy Susanne Gennow

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Undervisningsplanering i Matematik KURS C (100 poäng) Kurskod: MA1203

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 29 augusti 2005

för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår

Namn Klass Personnummer (ej fyra sista)

5B1134 Matematik och modeller

SF1620 (5B1134) Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under tiden

I den här uppgiften ska du undersöka förhållandet mellan parabelarean och rektangelarean.

5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren , och

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

Undervisningsplanering i Matematik Kurs E (Poäng 50)

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN

NpMa3c vt Kravgränser

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

SF1625 Envariabelanalys

Bedömningsanvisningar

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Bedömningsanvisningar

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Uppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal.

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans.

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari T = 1 ab sin γ. b sin β = , 956 0, 695 0, 891

Matematik B (MA1202)

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Planering för Matematik kurs E

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

Planering för kurs C i Matematik

MATEMATIK. Ämnets syfte

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

x) 3 = 0. 1 (1 + 2x) Bestäm alla reella tal x som uppfyller att 0 x 2π och att tangenten till kurvan y = sin(cos(x)) är parallell med x-axeln.

Bedömningsanvisningar

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Tidsbunden del

7. Ange och förklara definitionsmängden och värdemängden för funktionen f definierad enligt. f(x) = ln(x) 1.

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

a3 bc 5 a 5 b 7 c 3 3 a2 b 4 c 4. Förklara vad ekvationen (2y + 3x) = 16(x + 1)(x 1) beskriver, och skissa grafen.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

(5 + 4x)(5 2y) = (2x y) 2 + (x 2y) ,

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 5

Transkript:

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex. Matematik 4000 kurs D; Alfredson, Erixon, Heikne, Palbom, (Natur och kultur) Skriftligt prov på 4 timmar Vid behov Ett eget arbete som ska redovisas. Tag kontakt med examinator om du har frågor. Examinatorn kontaktar dig efter rättningen av det skriftliga provet. Formelsamling utdelas vid provtillfället. Denna kan hämtas hem från: http://www.umu.se/edmeas/np/np-info-lärare.shtml Gamla kursprov kan hämtas från: http://www.umu.se/edmeas/np/np-tidigareprov.shtml Bifogas Kursmål och betygskriterier

Kursbeskrivning Matematik D, 100 poäng Kurskod MA104 Mål Efter genomgången kurs skall den studerande kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning med fördjupad kunskap om sådana begrepp och metoder som ingår i tidigare kurser kunna använda enhetscirkeln för att definiera trigonometriska begrepp, visa trigonometriska samband och ge fullständiga lösningar till enkla trigonometriska ekvationer samt kunna utnyttja dessa vid problemlösning kunna rita grafer till trigonometriska funktioner samt använda dessa funktioner som modeller för verkliga periodiska förlopp kunna härleda och använda de formler som behövs för att omforma enkla trigonometriska uttryck och lösa trigonometriska ekvationer kunna beräkna sidor och vinklar i en godtycklig triangel kunna förklara deriveringsreglerna och själv i några fall kunna härleda dem för trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner, produkt och kvot av funktioner samt kunna tillämpa dessa regler vid problemlösning kunna använda andraderivatan i olika tillämpade sammanhang kunna förklara och använda tankegången bakom någon metod för numerisk ekvationslösning samt vid problemlösning kunna använda grafisk, numerisk eller symbolhanterande programvara kunna förklara innebörden av begreppet differentialekvation och kunna ge exempel på några enkla differentialekvationer och redovisa problemsituationer där de kan uppstå kunna bestämma primitiva funktioner och använda dessa vid tillämpad problemlösning kunna förklara innebörden av begreppet integral och klargöra sambandet mellan integral och derivata samt kunna ställa upp, tolka och använda integraler i olika typer av grundläggande tillämpningar kunna redogöra för tankegången bakom och kunna använda någon metod för numerisk integration samt vid problemlösning kunna använda grafisk, numerisk eller symbolhanterande programvara för att beräkna integraler under eget ansvar analysera, genomföra och redovisa, muntligt och skriftligt, en något mer omfattande uppgift där kunskaper från olika områden av matematiken används.

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och tillvägagångssätt för att formulera och lösa problem i ett steg. Eleven genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner samt utför beräkningar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven skiljer gissningar och antaganden från givna fakta och härledningar eller bevis. Kriterier för betyget Väl godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder, modeller och tillvägagångssätt för att formulera och lösa olika typer av problem. Eleven deltar i och genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. Eleven gör matematiska tolkningar av situationer eller händelser samt genomför och redovisar sitt arbete med logiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner på sådant sätt att det är lätt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck såväl muntligt som skriftligt. Eleven visar säkerhet beträffande beräkningar och lösning av olika typer av problem och använder sina kunskaper från olika delområden av matematiken. Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Eleven formulerar och utvecklar problem, väljer generella metoder och modeller vid problemlösning samt redovisar en klar tankegång med korrekt matematiskt språk. Eleven analyserar och tolkar resultat från olika typer av matematisk problemlösning och matematiska resonemang. Eleven deltar i matematiska samtal och genomför såväl muntligt som skriftligt matematiska bevis. Eleven värderar och jämför olika metoder, drar slutsatser från olika typer av matematiska problem och lösningar samt bedömer slutsatsernas rimlighet och giltighet. Eleven redogör för något av det inflytande matematiken har och har haft för utvecklingen av vårt arbets- och samhällsliv samt för vår kultur. Skolverket 000-09-08 Se vidare nästa sida; den lokala beskrivningen

Lokala betygskriterier för Matematik D, 100 poäng Kurskod MA104 Innehåll 1. Trigonometri. Deriveringsregler och differentialekvationer 3. Integraler Allmänna mål för Matematik D enligt skolverkets kursplan kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning med fördjupad kunskap om sådana begrepp och metoder som ingår i tidigare kurser. under eget ansvar analysera, genomföra och redovisa, muntligt och skriftligt, en något mer omfattande uppgift där kunskaper från olika områden av matematiken används. Mål för specifika delar av Matematik D 1 Trigonometri enligt skolverkets kursplan kunna använda enhetscirkeln för att definiera trigonometriska begrepp, visa trigonometriska samband och ge fullständiga lösningar till enkla trigonometriska ekvationer samt kunna utnyttja dessa vid problemlösning. kunna rita grafer till trigonometriska funktioner samt använda dessa funktioner som modeller för verkliga periodiska förlopp. kunna härleda och använda de formler som behövs för att omforma enkla trigonometriska uttryck och lösa trigonometriska ekvationer. kunna beräkna sidor och vinklar i en godtycklig triangel. Godkänd Väl godkänd kunna använda formlerna för sin x, cos kunna härleda formeln för x, trigonometriska ettan samt trigonometriska ettan utifrån additionsformlerna. enhetscirkeln. kunna omvandla vinklar i en enhet till en kunna utföra bevis genom att använda de annan, grader/radianer. trigonometriska formlerna. kunna använda sinussatsen, cosinussatsen och areasatsen. π 1. Rita y = sin (x + ) π 1. Lös ekv. cos x = 4 3. Visa att (cos x + sin x) = 1 + sin x. Lös ekv. sin v = -0 87 3. Lös ekv. cos(x + 60 ) = 0,5 3. Lös ekv. cos x sin x = 0,5

Mycket väl godkänd kunna utföra mer omfattande bevis. kunna lösa uppgifter av mer omfattande och generell karaktär. kunna redovisa lösningar på ett tydligt och matematiskt korrekt sätt. Exempel på uppgift som skall kunna lösas: Undersök hur antalet lösningar till ekvationen a sin kx + b = 0 (0 x 360 ) varierar med valet av konstanterna a, b och k om a > 0 och b>0, då k är ett heltal. Om k inte är ett heltal, vad är det lägsta k-värde som ger en lösning överhuvudtaget om a > 0 och b>0? Facit: a > b k st lösningar a = b k st lösningar a < b inga lösningar Deriveringsregler och differentialekvationer enligt skolverkets kursplan kunna använda andraderivatan i olika tillämpade sammanhang. kunna förklara tankegången bakom någon metod för numerisk ekvationslösning. Vid problemlösning kunna använda grafisk, numerisk metod eller symbolhanterande programvara. kunna förklara innebörden av begreppet differentialekvation och kunna ge exempel på några enkla differentialekvationer och redovisa problemsituationer där de kan uppstå. Godkänd kunna välja och tillämpa aktuell deriveringsregel vid problemlösning. kunna tillämpa deriveringsreglerna för trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner, produkt och kvot av funktioner vid problemlösning. x 1. Derivera y = e + 0,5 ln x x. Visa att y = e 3 är en lösning till differentialekvationen y + 3 y = 0 3. Visa med hjälp av derivata att x 3x y = har den lokala x + 1 minimipunkten (1,-1) Väl godkänd kunna förklara deriveringsreglerna och själv i några fall kunna härleda dem. derivera mer komplicerade funktioner själv kunna ställa upp och tolka uttryck som beskriver förändringen av ett verkligt förlopp. 1. Bestäm exakt f (1) om f ( x) = x x + 3x + 5 e. Bestäm konstanterna k och m så att 3x y = kx + m + e är en lösning till differentialekvationen y 3 y = 6x + 3 3. Man skall tillverka en oljecistern i form av en rät cirkulär cylinder med horisontell

4. Lös ekvationen: 0,3x + sin x = 0 med hjälp av Newton-Raphsons metod. Svara med 3 decimaler. bottenyta. Summan av radien och höjden skall vara 1,0 m och volymen 745 m 3. Bestäm höjden så att cisternen blir så låg som möjligt. Mycket väl godkänt kunna utföra mer omfattande bevis. kunna kombinera kunskaper från olika områden för att lösa uppgifter av mer sammansatt natur. Exempel på uppgift som skall kunna lösas: Kurvan y = ax + x + 1 är en parabel som har minimipunkt för a>0. För olika värden på a får minimipunkten olika koordinater. Visa att samtliga minimipunkter ligger på den räta linjen y = x+1. 3 Integraler enligt skolverkets kursplan kunna förklara innebörden av begreppet integral och klargöra sambandet mellan integral och derivata samt kunna ställa upp, tolka och använda integraler i olika typer av grundläggande tillämpningar. kunna bestämma primitiva funktioner och använda dessa vid tillämpad problemlösning. kunna redogöra för tankegången bakom och kunna använda någon metod för numerisk integration samt vid problemlösning kunna använda grafisk, numerisk eller symbolhanterande programvara för att beräkna integraler.

Godkänd kunna beräkna integraler med hjälp av b formeln: f ( x) dx = F( b) F( a) a kunna ställa upp och använda integraler i olika typer av tillämpade sammanhang. 1. För ett föremål vid tidpunkten t s ges accelerationen av a( t) =,0 0, 8 t, för 0 t 6. Hur stor är föremålets fart efter 6,0 s om begynnelsefarten är 0 m/s?. Bestäm samtliga primitiva funktioner F( x) till f ( x) = x 1 10 x. 3. I figuren är kurvan y = x ritad. Teckna med hjälp av integral ett uttryck för arean av det streckade området. Väl godkänd kunna förklara och härleda formeln för integraler. förstå och tillämpa räknereglerna för integraler. beräkna integraler av mer komplicerade uttryck. x 1. Kurvan y = e, linjen x = a och de positiva koordinataxlarna innesluter ett område som är 10 a.e. Bestäm konstanten a exakt.. I figuren nedan är den primitiva funktionen y = F( x) till y = f ( x) ritad. a) Beräkna med hjälp av figuren 1 0 f ( x) dx + f ( x) dx. 1 b) Beräkna också f ( x) dx. Vilken slutats kan du dra om du jämför svaren? 0

Mycket väl godkänd kunna bevisa räknereglerna för integraler. ställa upp och tolka integraler av mer omfattande och generell natur. kunna redovisa lösningar på ett tydligt och matematiskt korrekt sätt. integrera uttryck som innehåller mer än en variabel. Exempel på uppgift som skall kunna lösas: En stenkula släpps en bit ovanför en vattenyta. Grafen nedan visar hur stenens hastighet v m/s varierar med tiden t sekunder från det ögonblick då den släpps. a) Beskriv vad som händer med stenkulan i A, B, C och D. b) Hur högt ovanför vattenytan släpptes stenen? 3t Stenkulans hastighet v ( t) m/s i vattnet kan beskrivas med funktionen v( t) = 1+ 18e. Bestäm vattendjupet där stenkulan släpps. Ge svaret i meter med två decimaler. v m/s 5 A 4 3 B 1 C D 0 0 1 3 4 5 6 t s Dessutom tillkommer i kurs D: under eget ansvar analysera, genomföra och redovisa, muntligt eller skriftligt en något mer omfattande uppgift där kunskaper från olika områden av matematiken används.