RAPPORT FRÅN LANDSTINGETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 179, JANUARI 2009 Föredragning i landstingsstyrelsen 25 januari 2009 Overheadbilder och en kort sammanfattning av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Huvudkontoret
FÖRORD Vårvintern 2009 genomförde Landstinget Dalarna den åttonde i raden av postenkätundersökningar som riktat sig till 20-64-åringar bosatta i Dalarna. Det huvudsakliga syftet med undersökningarna har varit att förse landstingsstyrelsen med information så att folkhälsoutvecklingen och hälso- och sjukvårdens (framför allt primärvårdens) sätt att fungera kan diskuteras med utgångspunkt från hälsopolitiska och sjukvårdspolitiska målsättningar. Resultaten från 2009 års undersökning har redovisats i ett antal separata utredningsrapporter, vilka var och en behandlat olika frågeområden i enkäten. Vid landstingsstyrelsens sammanträde 25 januari 2009 gjorde undertecknad, med hjälp av några overheadbilder, en kortfattad muntlig redovisning av huvudfynden i det hittillsvarande utredningsarbetet. Overheadbilderna har i den rapport som här föreligger utredningsrapport 179 sparats som minnesanteckningar från föredragningen. Huvudfynden handlar till stor del om ett med åren allt mera framträdande samband mellan folkhälsoutvecklingen, läkarbemanningen på vårdcentralerna, den psykosociala kompetensen på vårdcentralerna och befolkningens/patienternas upplevelser av vårdcentralernas sätt att fungera. Under hela 1990-talet rapporterade 20-64-åringar i Dalarna ett allt sämre allmänt hälsotillstånd (välbefinnande), ökade problem med värk i muskler och leder, ökad psykisk/psykosocial ohälsa och allt negativare känslor inför arbetsdagen. Under samma tidsperiod ökade också missnöjet med hälso- och sjukvårdens sätt att möta de upplevda vårdbehoven, särskilt bland dem som drabbats av värk i muskler och leder (smärtproblematik) och psykisk/psykosocial problematik (ängslan, oro, ångest, sömnbesvär, utbrändhet, depression..). Detta skedde samtidigt som läkarbemanningen på vårdcentralerna försämrades. Den ur folkhälsopolitisk och sjukvårdspolitisk synpunkt allt negativare utvecklingen kulminerade kring millenniumskiftet. Vid den tidpunkten ansåg blott 3 procent av allmänläkarna att man hade tillräckligt med kunskaper och tid för att hjälpa den växande skaran patienter med psykosocial problematik. Under 2000-talets första decennium vände utvecklingen. Värk i muskler och leder och psykisk/psykosocial problematik ökade inte längre. 20-64-åringar rapporterade nu ett ökat välbefinnande och en allt positivare syn på arbetsdagen, läkarbemanningen på vårdcentralerna förbättrades (delvis med hjälp av hyrläkare) och satsningar började göras i syfte att förbättra vårdcentralernas psykosociala kompetens. Missnöjet med vårdcentralernas sätt att fungera började minska, sannolikt delvis till följd av ett minskat tryck på vårdcentralerna att ta sig an patienter med psykosocial problematik, men, framför allt, till följd av en kraftigt förbättrad tillgänglighet.
Vad särskilt gäller folkhälsoproblematiken kan det framhållas att dagligrökandet i stort sett halverats bland både kvinnor och män under mätperioden, medan riskbruket av alkoholhaltiga drycker ökat. Det kan också framhållas att rapporteringen tyder på att fritidsmotionerandet har ökat. Geografiska skillnader kan antyda en förbättringspotential i hälso- och sjukvårdsarbetet. 20-64-åringars rapportering har visat att det under åren förekommit anmärkningsvärt stora skillnader vad gäller vårdcentralernas tillgänglighet, framför allt beträffande telefontillgängligheten. Då det gäller hälsoläget och levnadsvanorna framstår skillnaderna (på kommunnivå) däremot sällan eller aldrig som anmärkningsvärda. De dominerande och, inte minst, i någon mån åtgärdsbara folkhälsoproblemen kan anses vara ungefär desamma runt om i länet. Att i folkhälsoarbetet i hälsofrämjande och förebyggande anda göra sitt allra bästa på de av landstinget ur hälsopolitisk synvinkel prioriterade områdena kring dalfolkets tobaks-, alkoholoch motionsvanor och psykiska hälsa kan därför göras med ett gott samvete på alla håll i länet. Trots ett ur behandlingssynpunkt omfattande engagemang i patienternas vardagsliv från allmänläkares sida, så missas sannolikt en möjlighet till motiverad och naturlig livsstilsintervention (resonemang, råd, recept på motion, uppmuntran på vägen med mera) i upp till ungefär vart femte besök. Falun i januari 2009 Mats Granvik Utredare
LS 25 JANUARI 2010 2009 ÅRS POSTENKÄTUNDERSÖKNING RAPPORT 174 2009 ÅRS POSTENKÄT- UNDERSÖKNING RESULTATREDOVISNING med fokus på hälsotillståndet bland 20-64-åringar RAPPORT 175 2009 ÅRS POSTENKÄT- UNDERSÖKNING RESULTATREDOVISNING med fokus på levnadsvanor bland 20-64-åringar
Utredningsrapporterna på nätet: 1) www.ltdalarna.se 2) Välj Vård och hälsa! 3) Välj Utredningsrapporter under rubriken För professionen! 4) Välj Verksamhetsuppföljning alt Folkhälsouppföljning under Utredningsrapporter! (alt Arkivet ) 5) Välj rapport nr XXX!
2009 ÅRS POSTENKÄTUNDERSÖKNING Hälso- och sjukvården/vårdcentralerna (Rapporterna 167, 168, 169, 171, 172, 173) - Tillgänglighet - Innehåll Utvecklingen 2000-talet: ± 0 Ingen försämring i något av de studerade avseendena!
UPPFATTNINGAR OM VÅRDCENTRALERNA Diagram 14a Andel (%, 95% konfidensintervall) 20-64-åringar som under de senaste 3 månaderna tyckt att man behövt hjälp av sin vårdcentral/ distriktsläkarmottagning, men ändå avstått från att söka kontakt för sina problem på grund av negativa erfarenheter av undersökningar/behandlingar, bemötande och/eller tillgänglighet efter undersökningsår och kön. Avser personer som namngivit någon av Landstinget Dalarnas vårdcentraler eller distriktsläkarmottagningar på frågan Har Du någon bestämd vårdcentral (distriktsläkarmottagning) som Du i första hand vänder Dig till när Du söker läkare ( husläkare ) för Dina hälsoproblem?. 14 13 12 Andel (%) avstått VC neg erf,ld-vc 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2910 3647 3067 3756 2845 3656 2608 3560 2636 3529 2531 3402 2341 3310 94 96 98 00 03 06 09 Kön Man Kvinna År
RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar Diagram 14:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft muskel- och/eller ledvärk efter undersökningsår och kön. 66 64 62 60 58 56 Andel (%) muskel-/ledvärk 54 52 50 48 46 44 42 40 38 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 3272 3909 96 98 00 03 06 09 Kön Man Kvinna År Diagram 14:4 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft muskel- och/eller ledvärk efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 2003, 2006 och 2009. 72 68 64 60 56 Andel (%) muskel-/ledvärk 52 48 44 40 36 32 1191 1601 2554 2696 2700 2205 786 1743 2840 3662 728 408 EjSEI EjFA FA LTjm MHTjm Föret Kön Man Kvinna Socioek grp
RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar Diagram 11:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter undersökningsår och kön. Andel (%) psyk/psykosoc besvär 54 52 50 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18 4434 4540 4223 4551 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 3272 3909 92 94 96 98 00 03 06 09 Kön Man Kvinna År
RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar Diagram 15:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som mått åtminstone ganska bra för det mesta efter undersökningsår och kön. 92 90 88 Andel (%) mår åtm ganska bra 86 84 82 80 78 76 4434 4540 4223 4551 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 3272 3909 92 94 96 98 00 03 06 09 Kön Man Kvinna År Diagram 16:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som haft en positiv känsla inför arbetsdagen efter undersökningsår och kön. Avser förvärvsarbetande på hel- eller deltid. 84 82 Andel (%) pos känsla arbetsdag förvarb 80 78 76 74 72 70 68 66 64 62 3250 3063 2986 2906 2904 2922 2996 2923 2865 2888 2615 2841 96 98 00 03 06 09 Kön Man Kvinna År
RAPPORT 122 Andelen allmänläkare som anser sig ha tillfredsställande kunskaper om samband mellan psykosociala faktorer och hälsa och sjukdom och som även anser sig vanligtvis ha tillräckligt med tid för att hjälpa patienter med psykosocial problematik och som dessutom anser sig ha tillräckliga kunskaper för att hjälpa sådana patienter kan ses som en kvalitetsindikator för arbetet i primärvården. 1996 uppgick andelen till 7%, 2002 till blott 3%.
00-talet: Allmänna hälsotillståndet (välbefinnandet) förbättrats! Positivare syn på arbetsmiljön Sjukskrivningarna minskat! Striktare tillämpning av sjukskrivningsreglerna (Försäkringskassan)
Bilaga 4: Tabell. Uppskattat ungefärligt antal berörda 20-64-åringar vårvintern 2009. Män Kvinnor Ofta muskel- och ledvärk* 39 000 43 000 Trött för jämnan * 15 000 21 000 Ofta sömnbesvär** 15 000 20 000 Ofta mag- och tarmbesvär* 11 000 17 000 Ofta nedstämdhet, depression* 10 000 15 000 Återkommande huvudvärk/migrän* 8 000 16 000 Ofta ängslan, oro, ångest* 9 000 15 000 Högt blodtryck 9 000 8 000 Sjukvårdskrävande olycksfall * 5 000 4 000 Hjärtbesvär 5 000 2 000 Diabetes 4 000 2 000 Psykosocial ohälsa till följd av. Arbetsmiljön* 25 000 26 000 Familjeproblem* 8 000 13 000 Övervikt/fetma* 9 000 10 000 Arbetslöshet* 2 000 3 000 Alkoholvanorna* 2 000 1 000 Anmärkning: * avser under de senaste tre månaderna, ** avser under de senaste tre månaderna inklusive medicinering för ifrågavarande besvär.
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Diagram 4b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som dricker vin och/eller starksprit varje vecka och/eller i genomsnitt minst sju burkar/flaskor starköl varje vecka efter undersökningsår och kön. 38 36 34 Andel (%) vin/sprit/minst 7 starköl vv 32 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 4434 4540 4223 4551 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 3272 3909 92 94 96 98 00 03 06 09 Kön Man Kvinna År
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Diagram 16a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åriga män med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 150 gram alkohol efter undersökningsår. 21 20 Andel (%,) riskbr/högkons, män 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 4434 92 4223 94 4479 96 4053 98 3849 00 3917 03 3610 06 3272 09 År Diagram 16b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åriga kvinnor med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 110 gram alkohol efter undersökningsår. 8 7 Andel (%,) riskbr/högkons, kv 6 5 4 3 2 4540 92 4551 94 4658 96 4465 98 4345 00 4322 03 4084 06 3909 09 År
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Diagram 23 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som svarade Jag röker (så gott som) dagligen på frågan Hur ofta röker Du? efter undersökningsår och kön. 32 30 28 26 24 22 20 Andel (%) dagligrökare 18 16 14 12 10 8 6 4434 4540 4223 4551 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 3272 3909 Kön Man Kvinna 92 94 96 98 00 03 06 09 År Diagram 24 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som svarade Jag röker (så gott som) dagligen på frågan Hur ofta röker Du? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 2003, 2006 och 2009. 30 28 26 24 22 20 18 16 Andel (%) dagligrökare 14 12 10 8 6 4 2 0 1191 1601 2554 2696 2700 2205 786 1743 2840 3662 728 408 Kön Man Kvinna EjSEI EjFA FA LTjm MHTjm Föret Socioek grp
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Diagram 31 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som motionerar minst 3 gånger varje vecka på sin fritid efter undersökningsår och kön. 38 36 34 32 Andel (%) motion minst 3 ggr vv 30 28 26 24 22 20 18 16 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 3272 3909 98 00 03 06 09 Kön Man Kvinna År
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Antalet riskbrukare/högkonsumenter kan utifrån 2009 års rapportering uppskattas till cirka 13 000 män och 4 000 kvinnor. Med tanke på en sannolik underrapportering av konsumtionsmängderna, så bör de verkliga antalen vara högre, kanske uppemot nästan de dubbla antalen. Uppskattningsvis ungefär 8 000 män och 11 000 kvinnor i åldrarna 20-64 år röker dagligen. Utifrån 2009 års rapportering kan det uppskattas att ungefär 21 000 män och 3 000 kvinnor i de aktuella åldrarna snusar dagligen. Fysiskt inaktiva? 40 000? 80 000? ( Ju mer motion, desto bättre! )
Geografiska skillnader! Indikerar en förbättringspotential?
Rapport 109: Bilaga 4, diagram 8 Andel (%) Nej på frågan Anser Du att det är lätt att komma fram på telefon till Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning? efter vårdcentralstillhörighet. Undersökningsdeltagare som i första hand vänder sig till vårdcentralen X. 20-64 år. Data för 1992, 1994, 1996 och 1998. 52 48 44 40 36 ej lätt tfn LD-vc ("Nej") 32 28 24 20 16 12 8 4 0 648 911 461 261 1261 1096 996 476 1338 1163 1485 583 654 604 372 1161 400 1417 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 17 18 19 "Vårdcentralsområde"
RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar Diagram 4:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1996, 1998, 2000, 2003, 2006 och 2009. 20 18 Andel (%,) sjvkräv olycksfall m 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1825 AV 4092 BO 4623 FA 854 GA 1276 HE 1261 LE 2100 LU 946 MA 1742 MO 544 OR 830 RÄ 935 SM 929 SÄ 594 VA 629 ÄL Kommun Diagram 4:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 2009. 20 Andel (%,) sjvkräv olycksfall m 09 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 247 AV 612 BO 655 FA 124 GA 165 HE 179 LE 278 LU 134 MA 245 MO 76 OR 120 RÄ 135 SM 133 SÄ 84 VA 85 ÄL Kommun
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Bilaga 3: diagram 3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åriga män med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 150 gram alkohol efter kommun. Avser undersökningarna 2006 och 2009. 32 30 Andel (%,) riskr/högkons, män 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 537 1242 1391 258 368 388 580 280 523 164 246 266 284 175 180 AV FA HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun Bilaga 3: diagram 3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åriga kvinnor med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 110 gram alkohol efter kommun. Avser undersökningarna 2006 och 2009. 15 14 13 Andel (%,) riskbr/högkons, kv 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 591 1382 1725 323 426 437 683 289 601 208 303 293 331 198 203 AV FA HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun
De dominerande och, inte minst, i någon mån åtgärdsbara folkhälsoproblemen kan anses vara ungefär desamma runt om i länet. Vid jämförelser mellan närsjukvårdsområden, kommuner, åldersklasser, kön och socioekonomiska grupper har förvisso statistiskt signifikanta skillnader kunnat identifieras, men de är inte av den arten att de av landstinget ur hälsopolitisk synvinkel prioriterade områdena kring dalfolkets alkohol- och tobaksvanor, fysiska aktivitet (övervikt) och psykiska/psykosociala hälsa inte kan anses relevanta på något håll i länet.
Folkhälsoproblemen behöver idag inte upptäckas på nytt! Det för folkhälsan viktiga torde tveklöst istället vara att fokusera och lyfta fram de konkreta hälsofrämjande och förebyggande insatserna..
Fokusering på dominerande, åtgärdsbara och hälsopolitiskt prioriterade områden Rökning (DAR nr 3/98) Riskbruk/högkonsumtion (DAR nr 3/98) Fysisk aktivitet Psykisk ohälsa Patientcentrerat förhållningssätt Motiverande samtal Rökavvänjning SFAM s riskbruksintervention FaR ( motion på recept ) Kuratorer i pv/psykosocial kompetens i pv (KBT.)
Trots ett ur behandlingssynpunkt omfattande engagemang i patienternas vardagsliv från allmänläkares sida så missade dessa sannolikt en möjlighet till motiverad och naturlig livsstilsintervention (resonemang, råd, recept på motion, uppmuntran på vägen med mera) i upp till ungefär vart femte besök sett till alla de långt framskridna och lätt identifierbara tankar på hälsofrämjande förändringar i vardagen som patienterna deklarerade. Utredningsrapport 152