7!-r? ~') ~ o C'~ ~ ~ ~ RAPP ORT FRÄN LAND STINGETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 179, JA NUAR I 2009 LA NDSTINGET DALARNA

Transkript

1 RAPP ORT FRÄN LAND STNGETS EPDEMOLOGSKA UTREDNNGSARBETE, NR 179, JA NUAR 2009 FÖRORD Vårvin tern 2009 go nomförde Landstinget Dalarna den ancoee i raden av postenkålundorsokningar som fiktal $ig bil 2D-64 ingar bosalla l Dalarna, Del huvudsak. liga syftel med undersökningarna har va ril alt förse /,lndstingsslyrelsen med informalion så all folkhtl /soutvecklingon och Mlso- och sjukv/jrrjens (fmmfdr allt primtjrvjrdensj siluall fungera kan diskuleras med utgångspunkt fran hill sopoli. tisk a oc h sjukv ardspoliliska målsllttningar. Föredragning i lan dstin gsstyrelsen 2S ja nuari 2009 Ove rhe adbilder oc h on kert sam manfatt ni n g Resultaton från års undersökning har redovisats ou antal separata uneeningsrapporter. vilka vor och en behandlat olika lrågeområdcn i enkäten. Vid l<lndstingsstyrclscns sum man tr äde 25 janumi 2009 gjorde unde rtec knad, med hj:llp av någr a ovel hulld bilder, en kortfa1tad munllig redovisning av huv udfyndon i det hillillsvorande ulredningsarb ete!. Dvothnadbljduma har den rapport so m h är före ligg er _ ut red n i ng rapport 179 _ spomts som "minnesanteckningar" fr <'tn föredr agningen. Huvud fynden handlar till stor de l om all med åren allt mera rremträdande samband mellan folkhalsoutvecklingen, läkarbem nnnmqen på varecenuereme. don psykosoci ala kompetensen pli v årdcontmlcma och befolkningens/ patien ternas vpplevetseeav vrdcen lr:l le rn3s s:lll fi l! fungera. LA NDSTNGET DALARNA av Mats Gr3nv ik Hu v ud kontoret Under heta 1990 <lel rnppcnerad e ånng3r Dalarna ett allt sämre allmani halsotilstånd (valbelinn.andel. Okade ploblem med vark l muskler och leder. ökad psykisk/psykosocial ohalsa och allt nug ativ8re kan sler nfol" arbetsdagen. Under samma tidsperiod Okode också missnöjet med hälso- och sjukvårdens sån all möte de upplevda vårdbehoven, sarskill bland dem som drabbats av york i muskler och leder (smllrtprobrematik) och psykisk/psykosocial problematik (Angslan, oro, angest. söftlnbesv. utbrändhet. deprossion.1. Della skedde samlidigt som Uikarbemanningen på vårdcen trale rna förs3m rades. Den ur folkhalsopolilisk och sjukvardspolitisk synpunkt allt negativaro utveckliogen kutminerade knng millenniumskiftet. Vid den tidpunkten ansag bloll 3 proce nt av almaniakarna all man hade tillräckligt med kunskaper och lid for all hjälpa den vll.ande skaran patienter med psykosoci al problematik. Under 2000 tatets försla decennium vande utv eckli0900. Va rk i muskler och leder och psykisk/psykosociat problematik Oka de nte tln gro åringar rapporterade nu en Okat valbefinnande och en allt positivare syn på arb etsdagon. :lkarbemanningen på vårdcentralem förbällrades (delvis med hjälp av hyrulkaro) och satsningar började göras syfte all förbättra v årdcen tralomas psykosociala kc mcotc ns. Missnöjet mod v<'trdcontraternas slut all fungar började minska. sunnolikt delvis till följd av eu minskatryck pa vårdccntmiorna all ta sig un pauenter med psyk osocial probrcmouk. men, framför allt, lill följd aven krartigt förm ttrad tillg:lnglighol. o C' CD 7!-r? ')

2 Vad särskilt gäller folkhäjsoproblematiken kan det framhållasatt dagligrökandet i stort sett halverats bland både kvinnor och män under mätperioden,medanriskbruket av alkoholhaltigadrycker ökat. Det kan också framhållasatt rapporteringen tyder på att fritidsmotionerandet har ökat. Geografiskaskillnader kan antyda en förbättringspotentiaj i hälso- och sjukvårdsarbetet åringarsrapportering har visat att det underåren förekommit anmärkningsvärtstora skillnader vad gäller vårdcentralernas tillgänglighet, framför allt betraffandetelefontfllgängligheten. Då det gäller hälsolägetoch levnadsvanorna framstår skillnaderna(på kommunnivå) däremot sallan eller aldrig som anmärkningsvärda. De dominerande och, inte minst. någon mån ljtgärdsbara folkhälsoproblemen kan anses vara ungefär desammarunt om i länet. Att i folkhälsoarbetet i hälsofrämjandeoch förebyggandeanda göra sitt aura bästa på de av landstinget ur hälsopolitisksynvinkelprioriteradeområdenakring datfolketstobaks-, alkoholoch motionsvanoroch psykiskahälsa kan därför göras med ett gott samvete på alla håll i tanet. Trots ett ur behandlingssynpunkt omfattandeengagemang i patienternas vardagsliv från allmänläkares sida, så missas sannolikt en möjlighet till motiverad och naturlig livsstilsintervention(resonemang, råd, recept på motion, uppmuntran på vägen- med mera) i upp till ungefär vart femte besök. LS 25 JANUAR ARS POSTENKÄTUNDERSÖKNNG Falun i januari 2009 Mats Granvik Utredare RAPPORT ARS POSTENKÄT. UNDERSÖKNNG RESULTATREDOVSNNG med fokus på hälsotillståndet bland åringar RAPPORT ARS POSTENKÄT UNDERSÖKNNG RESULTATREDOVSNNG med fokus på levnadsvanor bland åringar

3 2009 ARS POSTENKÄTUNDERSÖKNNG Utredningsrapporterna på nätet: 1) 2) Välj "Vård och hälsa"l 3) Välj "Utredningsrapporter' under rubriken "För professionen"! 4) Välj "Verksamhetsuppföljning" alt "Folkhälsouppföljnfng" under "Utredningsrapporter"l (alt "kivet") Hälso- och sjukvården/vårdcentralerna (Rapporterna 167,168,169,171,172,173) Tillgänglighet -nnehåll Utvecklingen 2000-talet: 5) Välj rapport nr XXX to u ngen försämring i något av de studerade avseendena!

4 UPPFATTNNGAR OM VARDCENTRALERNA Diagram 14a Andel (%, 95% konfidensintervall) årlngar som under de senaste 3 månaderna tycktatt man behövt hjälpav "sin" vårdcentrall distriktsläkarmottagnlng, men ändå avstått från att söka kontakt för sina problem på grund av negativa erfarenheter av undersökningar/behandlingar. bemötande och/eller tillgänglighet efter undersökningsår och kön. Avser personer som namngivit någon av Landstinget Dalarnas vårdcentraler eller dlstrlktsläkarmottagnlngar på frågan Har Du mjgonbestlimdvårdcentral (dlstriktsllikarmottagning) som Du första hand vlinderdig tillnlirdu sökerllikare ("husllikare" för Dina hlilsoproblem? 14 o t 1 J 13 '2 l e l O :f J l f l r :tjl) )No'»t7]1"" ztd)!ol8 zreoa neo aj6 34Cl 2:W1l31Q Klln C c:r 95%Kl Mo," 9$%Kl Kvtnn::J Simre Bättre 2000 Missnöje med innehållet vården ve (likare)

5 RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland åringar RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland åringar Diagram 14:1 Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl) åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft "musket- och/eller ledvärk" efter undersökningsår och kön. Ṃ. l5:l M L 5< :r i! S2 J; se J. 48 Kon i 48 E ::r " c Man l q 11 <. os", :i ". KYlnM - N M.,. sa»lit <lus :l$1p. n MQ «lf,4 "" D3. D9 Diagram 14:4 Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl» åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft "muskel och/eller ledvärk" eftersocioekonomisk grupp (Se bilaga 11)och kön. Avser undersökningarna 2003, 2006 och t2. 50 l:: -i i! 52 öl Kon 1 95% Kl <. c Mzn l 36 %.'l 32.- ".,!te, EJSE ""., "" EJFA ra, nu LT,., f "" '" UHT", fot" - Diagram 11:1 Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl» årlngar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft ''psykiska/psykosoclala besvär" (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter undersökningsår och kön o} 48. -± 48,l;j 1: j <. <2 f o 3. se " l:.l :! 32 :i!: Kon f = E c, öl 22 :2 1 :lo![ lt 2. a. KJ 26.,.;,,.eou m,"'.,,-. -, ""'1 92 lm 00 D3 DO l) l 2D,. _ As :f KJ Sodoekgrp

6 RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland åringar Diagram 15:1 Andel (%, 95'1'0 konfidensintervall (Kl» årlngar som mått åtminstone ganska bra för det mesta efter undersökningsår och kön. 92 Sämre - Alminna hälsot111st4ndet (välbefinnandet) Muskel-ll8dv1rk Psykpsykosoc betsmljöproblem!lo M g i lo t BO # t: 78 J 76 l!l2 l 1 i f i l Of CM C1U.»414.)U 2tt'un.'* Wlnot OG 9l '" = K Diagram 16:1 Andel (%, 95'1'0 konfidensintervall (Kl)) årlngar som haft en positiv kiinsla nför arbetsdagen efter undersökningsår och kön. Avser förvärvsarbetande på hel eller deltid. lo 82 l : f,. -l!,. "S 12 l!1 10 l l to Ö 02 - KOn 95"'" '" 95'''' KOn '" _ n).--- J'O ml, ån 2llU iut---:'u a-t '" "", J 95" '" _ K. Bittre 2000 Sämre - -: T. Sämre Bittre r 2000, 2000 L1karbemannlngVe T Missnöje med nnehtll (läkare) et vden ve

7 RAPPORT 122 Andelen allmänläkare som anser sig ha tillfredsställande kunskaper om samband mellan psykosociala faktorer och hälsa och sjukdom OO-talet: Allmänna hälsotillståndet (vä lbefinnandet) förbättrats! Positivare syn på arbetsmiljön och som även anser sig vanligtvis ha tillräckligt med tid för att hjälpa patienter med psykosocial problematik och som dessutom anser sig ha tillräckliga kunskaper för att hjälpa sådana patienter "Sjukskrivningarna minskat!" kan ses som en kvalitetsindikator för arbetet i primärvården uppgick andelen till 7%, 2002 till " blott" 3%. Striktare tillämpning av sjukskrivningsreglerna (Försäkringskassan)

8 Bilaga 4: Tabell. Uppskattat ungefärligt antal berörda åringar vårvintern RAPPORT 175 Levnadsvanor bland åringar Män Kvinnor Ofta muskel- och ledvärk* "Trött för jämnan"* Ofta sömnbesvär** Ofta mag- och tarmbesvär* Ofta nedstämdhet, depression* Aterkommande huvudvärk/migrän* Ofta ängslan, oro, ångest* Högt blodtryck Sjukvårdskrävande olycksfall * Hjärtbesvär Diabetes Diagram 4b Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl» årlngar som dricker vin och/eller starksprit varje vecka och/eller i genomsnitt minst sju burkar/flaskor starköl varje vecka efter undersökningsåroch kön ro "1; Q D 2& l : f_ :r OS(/ ">, Lo.bft 14 J. :g 12 l 9!>'l,1U c < l -,-- Kon 10 a K...,.qnaDt od" -.n,nl:'.".am. tn"j.not ro Psykosocial ohälsa till följd av. betsmiljön* Familjeproblem* Övervikt/fetma* betslöshet* Alkoholvanorna* Anmärkning: avser "undor do sonaste tro månadorna", - anor "undor do sonasto tro månaderna" nldu.'vo medlelnor/ng mr /fr4gljvorando besvli"

9 RAPPORT 175 Levnadsvanor bland åringar RAPPORT 175 Levnadsvanor bland åringar Diagram 16a Andel {%, 95% konfidensintervall (Kl» åriga män med en genomsniulig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 150 gram alkohol efter undersökningsår. Diagram 23 Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» åringar som svarade Jag röker (så gott som) dagligen på frågan Hur ofta röker Du? efter undersökningsår och kön. 2' c E 211 la c :la o 17 g 22 is " J: J 'i 20 j:, :f 1 il '5 :f." :!! l: l: :f " lo KOn t! '3 -e "l 12 '" z 12 '0 '3l -e, 8 o; T " lo 00: ". K..",,. 92!;8 "" - "" "" '''' N )4 un'1.,,_ oos3mu W9U., :Jll17.11l.10 n.,,)' CJ MM Diagram 16b Andel {%, 95% konfidensintervall (Kl» årlga kvinnor med en genomsniulig veckokonsumtion av vin. starksprit och starköl på minst 110 gram alkohol efter undersökningsår. 10 i 5 : 4 ;:! 3.ṃ. 2!. _ 92 lll BB 09 Diagram 24 Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» åringar som svarade Jag röker (så gott som) dagligen på frågan Hur ofta röker Du? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 11) och kön. Avser undersökningarna 2003, 2006 och l!! i :lo , ss ij '" B ö 2 o 12 " 10 N',, teot.". EjSE Soclookgrp ± -r 9S,%K,. 'fil!,, Ei'A FA LT",.". "., MHTrn F'" CJ. 9S%K K""""

10 RAPPORT 175 Levnadsvanor bland åringar RAPPORT 175 Levnadsvanor bland åringar Diagram 31 Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» åringar som motionerar minst 3 gånger varje vecka på sin fritid efter undersökningsår och kön Z -r 30 il: '" 28 ;; l: 26 E i 20 l '6.,.,.,., -, r ] Klln.u.,." ro un "" DO gs%k CJ. 95% Kl K Antalet riskbrukare/högkonsumenter kan utifrån 2009 års rapportering uppskattas till cirka män och kvinnor. Med tanke på en sannolik underrapportering av konsumtionsmängderna, så bör de verkliga antalen vara högre, kanske uppemot nästan de dubbla antalen. Uppskattningsvis ungefär män och kvinnor åldrarna år röker dagligen. Utifrån 2009 års rapportering kan det uppskattas att ungefär män och kvinnor i de aktuella åldrarna snusar dagligen. Fysiskt inaktiva? 40 OOO? 80 OOO? ("Ju mer motion, desto bättrel") 1UL

11 Rapport 109: Bilaga 4, diagram 8 Andel (%) "Nej" på frågan "Anser Du att det är lätt att komma fram på telefon till Din vårdcentralldistriktsläkarmottagning?" efter vårdcentralstillhörighet. Undersökningsdeltagare som första hand vänder sig till vårdcentralen "X" år. Data för 1992,1994,1996 och Geografiska skillnader! JJ. ndikerar en förbättringspotential? 52 rl == f. 2B os 16 2:1 :!! *" 4 äl o ;:--;r.--;:;o,;f,oo;-;;;o:-'=-''"7.''::-::;.-'-::::.-:;-ll N. &ca on 461 äl '26' fo'jo QP.)5 "'6 '»8 nu,!mj ls ttsr «JO 14" l lo "Vårdccnlralsområde A

12 RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland åringar RAPPORT 175 Levnadsvanor bland åringar Diagram 4:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl) årlngar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 mllnadema drabbats av olycksfall sil att Du uppsökt sjukvllrden? efter kommun (Se bilaga 11). Avser män och vårvintrarna 1996, 1998, 2000, 2003, 2006 och Bilaga 3: diagram 3a Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» årlga män med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 150 gram alkohol efter kommun. Avser undersökningarna 2006 och e ii.e i > 12 1? :g. '0 J =r AV Kommun 80 FA Gl <C LE tu MA '''' MO "" RA su SA VA 1> c 28 n lo n=r 1 1 l - 8 :." H '''1 J'Y _,., m m,, xa : ""., m ME W AA ;.1 U W Kommun Diagram 4:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» årlngar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 mllnadema drabbats av olycksfall sil att Du uppsökt sjukvilrden? efter kommun (Se bilaga 11). Avser män och vårvintern " ẹ M : J AV K",",""n _. m 1z,t, FA BO Gl tu '1'9 m <C LU LE MA MO "" RA SA su VA -.- 1>4 Bilaga 3: diagram 3b Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» årlga kvinnor med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 110 gram alkohol efter kommun. Avser undersökningarna 2006 och n if " f.ll '0 o 8 T B 5 2!.' m. m..,i. '".,;,.;,,; ". AV FA HE W MO RA SA 1>4 80 Gl LE MA "" SM VA Kommun f\

13 De dominerande och, inte minst, i någon mån åtgärdsbara folkhälsoproblemen kan anses vara ungefär desamma runt om i länet. Vid jämförelser mellan närsjukvårdsområden, kommuner, åldersklasser, kön och socioekonomiska grupper har förvisso statistiskt signifikanta skillnader kunnat identifieras, men de är inte av den arten att de av landstinget ur hälsopolitisk synvinkel prioriterade områdena kring dalfolkets alkohol och tobaksvanor, fysiska aktivitet (övervikt) och psykiska/psykosociala hälsa inte kan anses relevanta på något håll i länet. Folkhälsaproblemen behöver idag inte "upptäckas" på nyttl Det för folkhälsan viktiga torde tveklöst istället vara att fokusera och lyfta fram de konkreta hälsofrämjande och förebyggande insatserna

14 "Fokusering på dominerande, åtgärdsbara och hälsopolitiskt prioriterade områden" Rökning (DAR nr 3/98) Riskbruk/högkonsumtion (DAR nr 3/98) Fysisk aktivitet Psykisk ohälsa Patientcentrerat förhållningssätt Trots ett ur behandlingssynpunkt omfattande engagemang i patienternas vardagsliv från allmänläkares sida så missade dessa sannolikt en möjlighet till motiverad och naturlig livsstilsintervention (resonemang, råd, recept på motion, " upp m untran p å vägen" med mera) i upp till ungefär vart femte besök - sett till alla de långt framskridna och lätt identifierbara tankar på hälsofrämjande förändringar i vardagen som patienterna deklarerade. UtrednlngsrapPor11 52 Motiverande samtal Rökavvänjning SFAM s riskbruksintervention FaR ("motion på recept") Kuratorer i pvipsykosocial kompetens i pv (KBT )