Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolan förebygger -om hälsa, lärande och prevention i skolan Förebygg.nu Ulla Kungur och Anneli Fredriksson 2007-11-13 Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering mot narkotika Sveriges kommuner och landsting 07-12-04 Traditionell ANT-undervisning Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Effekten kan till och med vara den motsatta 07-12-04 2 Förebyggande insatser 3 Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer 07-12-04 4 1
Viktiga utgångspunkter Vad är risk- och skyddsfaktorer? Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas. Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som påverkar barn och ungas livsvillkor. Skolan en pusselbit bland flera. 07-12-04 5 07-12-04 6 Exempel på skyddande faktorer Exempel på riskfaktorer Skolan Familjen Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Samhället Skolan Familjen Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer Individen/kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger 07-12-04 7 07-12-04 8 2
Risk- och skyddsfaktorer samspelar Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 800 600 400 200 0 1400 1200 1000 cl Insatser för alla eller för de mest utsatta? En liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få Universella Selektiva Indikerade 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 6-12 5 4 Riskfaktorer Sundell K. Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 2002. Stockholm stad, FoU-enheten. (FoU-rapport 2003:2). 07-12-04 9 07-12-04 10 Här har vi en skola med 100 elever ETT RÄKNE- EXEMPEL Normalgrupp 90 % Riskgrupp 7 % Problemgrupp 3% 07-12-04 11 07-12-04 12 3
Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet Vad menar vi med kunskapsbaserade metoder? RR = 10% De flesta med problem finns i normalgruppen RR = 25% men de allvarligaste och mest RR = 40% svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen 07-12-04 13 Teoribaserade Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter Anpassade till svenska förhållanden 07-12-04 14 Effektiva metoder/program Fyra hörnstenar Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual 1. Föräldrar 2. I klassrummet 3. Elevhälsan 4. Fritiden 07-12-04 15 07-12-04 16 4
Hörnsten 1 - Föräldrar Hörnsten 1 Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Föräldraprogram Stärker skolklimatet och barnens studieprestationer 07-12-04 17 07-12-04 18 Hörnsten 1 Föräldrar Föräldraprogram Hörnsten 1 - föräldrar Föräldraprogram Värme och ramar Samspel och kommunikation Gränssättning kring alkohol och droger Hantera problembeteenden: Regler Konsekvenser Förebygga negativt beteende: Samspel/Kommunikation Stärka anknytning: Uppmärksamma Uppmuntra Berömma 07-12-04 19 07-12-04 20 5
Hörnsten 2 - I klassrummet Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Lärarens ledarskap Socialt och emotionellt lärande Skolnärvaro Tydliga regler och rutiner som främjar positivt beteende Uppmuntra elever när de fungerar bra Arbete mot mobbning 07-12-04 21 07-12-04 22 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Elever om lärares uppmuntran & skäll 100 Regler konsekvenser 80 60 Tydliga instruktioner Uppmärksamma Ignorera % 40 20 Ofta beröm Ofta skäll Positiv tid tillsammans; beröm, belöning, positiv förstärkning 0 4 5 6 7 8 9 Årskurs 07-12-04 23 2007-10-09 07-12-04 21 24 6
Hörnsten 2 I klassrummet Socialt och emotionellt lärande Hörnsten 2 I klassrummet Se skolk som en larmsignal Känslohantering Problemlösning Samarbete Vänskap och relationer När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner. Citat av David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University 07-12-04 25 07-12-04 26 Hörnsten 2 I klassrummet Insatser mot mobbning Hörnsten 3 - Elevhälsan Förebyggande arbete Likabehandlingsplaner Hälsa och lärande går hand i hand 07-12-04 27 07-12-04 28 7
Hörnsten 4 - Fritiden Hörnsten 4 - Fritiden En studie om ungdomars fritid Fritidsaktiviteter med struktur där barn och ungdomar får utveckla ett intresse tillsammans med trygga kompisar En studie av 703 14-åringar och deras föräldrar: Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen verksamhet: Hög nivå av problembeteenden Ungdomar som deltog i strukturerade fritidsaktiviteter: Låg nivå av problembeteenden 07-12-04 29 07-12-04 30 En förebyggande policy i skolan En policy skapar tydlighet Främja Förebygga Upptäcka Åtgärda Följa upp Konsensus alla drar åt samma håll Många aktörer många drar åt samma håll Uthållighet man drar åt samma håll under lång tid Relevanta mål man drar åt rätt håll 07-12-04 31 07-12-04 32 8
En policy skapar tydlighet Ex. förebyggande program Synergieffekter olika insatser förstärker varandra Bästa beprövade metoder att medvetandegöra organisationen om varför man gör det man gör. En del av vardagsarbetet de förebyggande insatserna byggs in i den ordinarie verksamheten FÖRÄLDRAR Active parenting COPE De otroliga åren Komet för föräldrar Föräldrakraft Föräldrastegen I KLASSRUMMET Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Lärarledarskap Komet för lärare Social och emotionell träning (SET) Stegvis Olweus mobbningsförebyggande program ELEVHÄLSAN Motiverande samtal (MI) Steg för steg/nya Steg Örebro preventionsprogram (ÖPP) 07-12-04 33 07-12-04 34 Läs mer om programmen på www.fhi.se/skolanforebygger Bra länkar www.fhi.se/skolanforebygger www.set.se www.stad.org www.kometprogrammet.se www.gislasonlowenborg.com www.oru.se www.ogden.se www.casel.org www.alkoholkommitten.se www.fhi.se/mi www.uib.no/psyfa/hemil/mobbing www.svenskacope.se www.activeparenting.se www.familjeforum.com www.incredibleyears.com www.forebygging.no 07-12-04 35 07-12-04 36 9
Fördjupning Hörnstenar/program Komet för föräldrar Målgrupp: Föräldrar med barn i åldern 3-12 år Råd, stöd och färdigheter kring att hantera bråkoch trotsbeteenden Läs mer på www.kometprogrammet.se 07-12-04 37 07-12-04 38 COPE De otroliga åren Målgrupp: föräldrar till barn, 3-18 år med utagerande beteende Verktyg för att förstå och hantera barnens beteende Stärka föräldrar i sitt föräldraskap Skapa stödjande nätverk Läs mer på www.svenskacope.se Målgrupp: föräldrar med barn i åldern 3-12 år Exempel på innehåll: Hur kan det bli roligare att vara förälder? Hur skall du få ditt barn att lyckas i skolan? Hur kan du som förälder hantera din egen ilska och frustration? Läs mer på www.familjeforum.com 07-12-04 39 07-12-04 40 10
Föräldrakraft Steg för steg/nya Steg Målgrupp: Familjer med barn i åldern 3-6 och 11-14 år Främja positiva uppfostringsstrategier Stärka familjesammanhållningen Förebygga missbruk (11-14 år) Föräldrar och ungdomar i åldern 11-14 år Förebygga användning av tobak, alkohol och narkotika Stärka familjekompetensen Stärka familjebanden Läs mer på www.stad.org 07-12-04 41 07-12-04 42 Föräldrastegen Aktivt föräldraskap i dag Målgrupp: Föräldrar med barn i åldern 14-17 år som är i riskzonen för att utveckla problem Se vidare Steg för steg Målgrupp: Föräldrar och vårdnadshavare till barn 2-12 år samt tonåringar Läs mer på: www.activeparenting.se 07-12-04 43 07-12-04 44 11
Örebro Preventionsprogram (ÖPP) Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet Målgrupp: Föräldrar med barn i skolår 7-9 Föräldramöten 18-års gränsen Överenskommelser mellan föräldrar Regler, kommunikation och uppmuntran Skapa ett gott klassrumsklimat Hantera stökiga elever och grupper Målgrupp: Pedagoger i grundskolan 07-12-04 45 07-12-04 46 Lärarledarskap Komet för lärare Stärka och utveckla arbetet med barngruppen Förebygga och hantera problembeteenden Främja social och emotionell utveckling Hantera svårigheter när de uppstår Konkreta förslag och råd till pedagoger Positiv kommunikation och arbetsro i klassen Minska beteendeproblem öka positiva beteenden Målgrupp: Pedagoger i grundskolan Läs mer på: www.kometprogrammet.se 07-12-04 47 07-12-04 48 12
Social och emotionell träning (SET) Utveckla barns sociala och emotionella förmåga Hantera känslor, självkännedom, empati, social kompetens Barn i grundskolan (år 0-9) Läs mer på: www.set.st StegVis Främja elevernas sociala och emotionella kompetens Motverka våld Barn i förskola och grundskola (4-15 år) Läs mer på: www.gislasonlowenborg.com 07-12-04 49 07-12-04 50 Skolk - hur kan skolan främja skolnärvaro? Skolkare har ofta flera riskbeteenden Se skolk som en varningssignal Särskilt stöd till skolkare i sitt lärande Snabb reaktion vid frånvaro Tidig kontakt med föräldrar Personlig mentor Tydliga regler kring skolk Trivs sämre i skolan Har sämre föräldrakontakt och kamratrelationer Är oftare mobbare och mobbade Har mer erfarenhet av alkohol och andra droger Har högre risk att bli kriminella Är oftare utsatta för brott 07-12-04 51 07-12-04 52 13
Olweus mobbningsförebyggande program Hörnsten 3 Elevhälsan Motiverande samtal (MI) Involverar alla nivåer i skolan: skolledning, lärare, elever och föräldrar Samtliga vuxna tar ansvar för att eleverna ska känna sig trygga Utbildning, samtalsgrupper och färdighetsträning för skolpersonal Hjälper elever till förändring av livsstilen t.ex. alkohol, tobak, skolk, matvanor, skadligt spelande. 07-12-04 53 07-12-04 54 Fördjupning Preventiva paradoxen Fördjupning Policy 07-12-04 55 07-12-04 56 14
Vad är en handlingsplan? Vad är en policy? Policy och handlingsplaner Plan över det successiva förloppet (punkt för punkt) av något evenemang eller någon verksamhet, en programförklaring [NE ordbok] Policy betyder enligt Nationalencyklopedins ordbok grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande allmänt eller i visst avseende POLICY BESKRIVER UPPDRAG OCH MÅL ANTAS PÅ HÖGSTA MÖJLIGA NIVÅ HANDLINGSPLAN BESKRIVER GENOMFÖRANDET Ansvar och uppdrag definieras Kommunfullmäktige Kopplat till respektive nämnd GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE 07-12-04 57 07-12-04 58 En policy bör ha En handlingsplan bör ha Tydlig struktur Tydlig struktur Tydliga mål/visioner Tydlig koppling till policyn Tydligt mandat tyngd Tydlig ansvarsfördelning och tidsram Uppnåbara, mätbara mål 07-12-04 59 07-12-04 60 15
Att ta fram en policy Vinster med en policy Mandat uppdrag från högsta nivå Jämförelse mellan kommuner som antagit, respektive inte antagit, en kommunal alkoholpolicy f ör festivaler och andra evenemang 2 Förankring delaktighet i framtagandet 1,5 1 Med policy Saknar policy Remissrunda involverar ännu fler 0,5 Mandat beslut på högsta nivå 0 Förstörelse Våld Fylleri Klagomål Skador Polisingripanden Ungdomsdrickande Gliksman, L., Douglas, R.R., Rylett, M. Narbonne -Fortin, C. (1995), Reducing problems through municipal alcohol policies : The Canadian experience in Ontario. Drugs : Education, Prevention and Policy 2: 105-118 07-12-04 61 07-12-04 62 Ett exempel Fördjupning Alkohol- och narkotikautvecklingen Kommunövergripande policy Kommunövergripande handlingsplan Förvaltningsspecifik handlingsplan Handlingsplan för viss verksamhet, t.ex. en skola: Genomförande Utvärdering Revidering 07-12-04 63 07-12-04 64 16
Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen i liter alkohol 100% i årskurs 9 efter kön. 1977-1989 avser skattade värden. 1977-2006. Andelen elever i årskurs 9 samt andelen mönstrande som uppgett att de någon gång prövat narkotika. 1971-2006. Liter 6 Pojkar Flickor Procent 20 Mönstrande Pojkar, åk 9 5 Flickor, åk 9 16 4 12 3 2 8 1 4 0 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 År År 07-12-04 65 07-12-04 66 Avslutning Vägen mot framgång går via Långsiktighet - Regelbundenhet En policy som skapar tydlighet God förankring i organisationen Adekvat utbildning till personalen Programtrohet Realistiska förväntningar inga mirakelmediciner 07-12-04 67 07-12-04 68 17
Skolan förebygger - insatser Kontaktpersoner Två pilotlän, Skåne och Värmland Informationsskriften Att göra det möjliga Hemsida, www.fhi.se/skolanforebygger Distansutbildning (5 p), ÖPP, Motiverande samtal, föreläsare/inspiratörer Fortsatt spridningsarbete i övriga landet i samarbete med lokala aktörer Medverkan vid konferenser m.m. Bengt Sundbaum (projektledare), bengt.sundbaum@fhi.se Lena Bergman, lena.bergman@fhi.se Ingrid Bolmgren, ingrid.bolmgren@fhi.se Lisen Sylwan, lisen.sylwan@fhi.se Johanna Ahnquist, johanna.ahnquist@fhi.se Jessica Johansson, jessica.johansson@fhi.se 07-12-04 69 07-12-04 70 Läs mer på: www.fhi.se/skolanforebygger 07-12-04 71 18