Vårdkonsumtion jämförelser mellan landsting

Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 3 Vårdkonsumtion jämförelser mellan landsting BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 1

Innehåll Inledning 3 Metodaspekter... 4 övergripande vårdkonsumtion 5 områdesvis vårdkonsumtion 10 Kvinnosjukvård... 10 Rörelseorganens sjukdomar... 14 Hjärtsjukvård... 21 Strokesjukvård... 33 Psykiatri... 34 Annan vårdkonsumtion... 35 Teknisk beskrivning 45 2 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Inledning Syftet med bilagan är att ge landstingen ett underlag för diskussioner om vårdplatsutnyttjande och behandlingsvolymer. Utöver de egna underlag man har, kan man med detta material jämföra den egna befolkningens vårdkonsumtion med andra landsting. Bilagan är främst ett stöd för landstingens styrning och planering. Vårdkonsumtion kan i sig inte betraktas som indikatorer för kvalitet. Detta är också motivet till att dessa uppgifter presenteras i en separat bilaga, och blir ett komplement till de indikatorbaserade jämförelserna i huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 (hädanefter kallad ÖJ 2011). I bilagan redovisas antalet operationer, behandlingar eller vårdtillfällen per 100 000 invånare, som befolkningen i de olika landstingen erhåller (konsumerar). Dessutom redovisas, där så är lämpligt, rikstrender, medelvårdtider (vårdtiden delat på antal vårdtillfällen) antal vårddagar per patient (vårdtiden delat på antal patienter) samt andelen operationer i dagkirurgi av totalt antal operationer. Redovisningen avser ett urval operationer, behandlingar eller sjukdomstillstånd. Årets upplaga är omgjord jämfört med tidigare år då redovisningen utgick från de behandlingar/operationer som ingick i vårdgarantin. Eftersom vårdgarantin har vidgats och gäller all vård, är tidigare struktur inte längre aktuell. Årets vårdkonsumtionsbilaga har därför fått en likartad struktur som huvudrapporten. Rapporten visar på stora skillnader i vårdkonsumtion i landet. Dessa skillnader kan antagligen inte förklaras enbart av olika vårdbehov eller i olika förekomst av sjukdomar hos befolkningen. Troligen betingas de även av andra faktorer, exempelvis: olika tillgång till läkare, operationspersonal, vårdplatser för den planerade vården eller skillnader i medicinsk praxis med olikartade bedömningar av hur stora sjukdomsbesvären skall vara, för att en patient skall komma ifråga för operation eller annan behandling (indikationer). I denna rapport särredovisas inte uppgifter för kvinnor och män. Däremot finns könsuppdelade diagram tillgängliga på respektive organisations hemsida. I rapporten görs ingen bedömning av vilken nivå på vårdkonsumtionen som är den optimala, det vill säga vilken frekvens som bäst överensstämmer med lämpliga indikationer för respektive ingrepp. Generellt sett kan inte en hög frekvens antas vara bättre än låg frekvens, lika lite som riksgenomsnittet kan tjäna som önskvärt målvärde. Diagrammen redovisas i fallande ordning men det finns ingen egentlig värdering i valet av rangordning. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 3

Metodaspekter Bilagan består först och främst av diagram, som redovisas tillsammans med en förklarande text för varje enskild åtgärd. Datakällor Patientregistret (PAR) vid Socialstyrelsen är källan till alla jämförelser utom de som gäller kataraktoperationer samt CRT-implantat. För kataraktoperationer är Nationella Kataraktregistret källan och för CRT-implantat är Svenska ICD och Pacemaker registret källan. Uppgifterna i Patientregistret gällande slutenvård håller en jämn och bra kvalitet över tid och är rikstäckande från år 1987. Senast tillgängliga data är från 2010. Inom vissa diagnosgrupper finns bortfall och i förekommande fall hade kvalitetsregistren varit en bra kompletterande källa för att få än högre täckningsgrad. I denna rapport redovisas klinikvårdtillfällen och inte sjukhusvårdtillfällen. Detta kan leda till en felkälla avseende medelvårdtider eftersom vissa sjukhus skriver ut patienten för fortsatt uppföljning och rehabilitering vid annan klinik, medan andra sjukhus har hela vårdförloppet på en och samma klinik. Uppgifter från dagkirurgisk verksamhet började samlas in 1997 och uppgiftsinsamlingen från den specialiserade öppna vården utvidgades 2001. Det finns ett bortfall från främst mindre privata vårdgivare och som varierar mellan de olika behandlingarna. Det kan även föreligga olika praxis för inrapportering av dagkirurgiska operationer, vilket i vissa fall kan vara en förklaring till skillnader i vårdkonsumtion. Databearbetning Operationsfrekvenser och andra volymer fördelas på landsting efter patientens hemort och speglar vårdkonsumtion till skillnad från vårdproduktion. Det spelar således ingen roll om vården utförs i det egna eller i ett annat landsting. Alla jämförelser med PAR som källa har åldersstandardiserats och redovisas per 100 000 invånare. Frekvensen av kataraktoperationer har relaterats till antalet personer över en viss ålder i respektive landsting, för att väga in åldersstrukturen i landstingen vid presentationen. 4 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Övergripande vårdkonsumtion Vårdtillfällen, vårdtider och operationer (1 4) På övergripande nivå blir måtten tämligen grova, men ger ändå en bild av den skillnad som föreligger mellan landstingen när det gäller total sjukvårdskonsumtion. Dessa skillnader kan inte enbart förklaras av skillnad i vårdbehov utan är troligen också en effekt av skillnader i praxis och hur vården är organiserad. För att få en bättre förståelse av vad som ligger bakom de övergripande resultaten kan de brytas ner på olika behandlingar och sjukdomsgrupper och ställas i relation till socioekonomiska faktorer, vårdplatstillgång, personaltillgång m m. När det gäller andelen operationer i dagkirurgi kan en del av skillnaden förklaras av registreringsproblem. 1078 989 965 944 917 911 899 892 890 883 882 880 878 873 870 855 849 838 835 825 825 755 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Antal per 1 000 invånare Diagram 1 antal vårddagar per 1000 invånare, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 5

17148 17120 17116 16649 16256 16113 15656 15585 15574 15407 15377 15316 15305 15293 15252 15089 14968 14925 14907 14807 14418 13638 0 5 000 10 000 15 000 20 000 Antal per 100 000 invånare Diagram 2 Vårdtillfällen per 100 000 invånare, 2010. Åldersstandardiserade vården. 5,32 5,31 5,26 5,24 5,08 4,97 4,88 4,88 4,78 4,77 4,76 4,76 4,73 4,71 4,64 4,60 4,57 4,53 4,51 4,44 4,21 4,07 0 1 2 3 4 5 6 Dagar Diagram 3 Medelvårdtider, totalt, 2010. 6 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Dagar 8 7 6 5 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 3 Riket Medelvårdtider, totalt, 2001 2010. 65,3 63,9 62,2 60,1 60,1 59,9 59,8 59,0 58,2 57,0 56,3 56,1 56,1 56,0 54,8 54,3 53,8 53,6 53,3 51,8 44,1 41,4 0 20 40 60 80 Procent Diagram 4 Antal operationer i dagkirurgi av totalt antal operationer, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 7

Vårdplatser och beläggningsgrad (5 6) Socialstyrelsen genomför projektet Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar i samverkan med SKL. Projektet ska vara klart i slutet av år 2012 och består av fyra delprojekt. Ett av dessa rör framtagande av indikatorer. De andra delprojekten rör kunskapssammanställning och nulägesbeskrivning, fastställande av definitioner samt framtagande av en modell för uppföljning och utvärdering. I denna rapport redovisas mått på nationell nivå baserade på befintliga datakällor och statistik. De är inte direkta mått på överbeläggningar men visar tillgången till vårdplatser under en 10-årsperiod och beläggningen av dessa vårdplatser. Tillsammans med medelvårdtid (diagram 3) ger detta en bild av omsättningen av patienter. Diagram 5 visar utvecklingen av antalet vårdplatser i riket totalt under perioden 2001 2010. Specialiserad somatisk vård och specialiserad psykiatrisk vård är inkluderat. Under perioden har antalet vårdplatser minskat med cirka 12 procent, från drygt 29 000 till knappt 25 600. Antal 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 5 Riket Antal vårdplatser, totalt, 2001 2010. Källa: Kommun- och Landstingsdatabasen, Sveriges Kommuner och Landsting 8 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Diagram 6 visar beläggningsgraden för dessa vårdplatser. Beläggningsgraden beräknas utifrån den sammanlagda vårdtiden i dagar i förhållande till totalt antal vårdplatser gånger 365 (dagar), det vill säga den maximalt möjliga vårdtiden i dagar. Vårdtid beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Med denna beräkning har beläggningsgraden ökat under perioden, från 80 procent 2001 till 88 procent 2010. Att beläggningsgraden har ökat under perioden beror dels på att antalet vårdplatser har minskat men även på att antalet patienter och vårdtillfällen per 100 000 invånare har ökat. Procent 90 85 80 75 70 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 6 Riket Beläggningsgrad, 2001 2010.. Kommun- och Landstingsdatabasen, Sveriges Kommuner och Landsting BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 9

Områdesvis vårdkonsumtion Kvinnosjukvård Inom kvinnosjukvård visas vårdkonsumtionen inom fyra operationer/behandlingar. Flertalet av dessa ligger även till grund för indikatorer i huvudrapporten. Förutom frekvenser redovisas medelvårdtid i förekommande fall samt andel operationer gjorda i dagkirurgi. Borttagande av livmodern (7 8) Hysterektomi innebär att livmodern opereras bort. Den vanligaste orsaken till operation är besvär med rikliga menstruationsblödningar eller myom. Antalet hysterektomier har ökat något under de senaste två åren och 2010 registrerades 4 469 operationer. Operationerna genomfördes inom slutenvården. Det finns tre olika operationsmetoder för hysterektomi; vaginal, laparoskopisk och öppen bukkirurgi. Vaginal och laparoskopisk hysterektomi är tekniskt mer krävande än öppen bukkirurgi. Val av operationsmetod kan påverka vårdtidens längd. Diagram 7 Kvinnor 121 120 119 113 112 108 106 106 104 102 99 97 96 96 96 92 91 81 74 73 73 69 0 25 50 75 100 125 2009 Antal per 100 000 kvinnor Hysterektomi Antal operationer per 100 000 kvinnor, 2010. 10 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Antal per 100 000 kvinnor 150 120 90 60 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Diagram 7 Riket Hysterektomi Antal operationer per 100 000 kvinnor, 1998 2010. 4,40 4,31 4,26 4,11 3,91 3,35 3,28 3,12 2,97 2,88 2,82 2,74 2,63 2,61 2,54 2,45 2,41 2,37 2,32 2,31 2,24 2,09 0 1 2 3 4 5 Dagar Diagram 8 Kvinnor Medelvårdtid vid hysterektomi, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 11

Framfall (9) År 2010 registrerades 6 494 operationer för livmoderframfall, vilket inte är någon större förändring jämfört med 2009. Av samtliga operationer utfördes 24 procent som dagkirurgisk operation, men det varierar kraftigt mellan landstingen. Skillnaderna kan förklaras av olika praxis, men kan även vara ett uttryck för problem med registrering. Urininkontinens (10) År 2010 registrerades 3 335 operationer för urininkontinens bland kvinnor, vilket är ungefär samma volym som 2009. 70 procent av operationerna genomfördes som dagkirurgi. Skillnaderna mellan landstingen är stora, vilket delvis kan vara orsakat av registreringsproblem. Skrapning (11) Här ingår, förutom skrapning, även utvidgning och biopsi av livmodern, livmoderhalsen eller kvarhållen moderkaka oavsett diagnos. Detta är behandlingar som i huvudsak borde utföras inom dagkirurgin. År 2010 genomfördes 18 586 operationer och 71 procent av dessa gjordes som dagkirurgi. Variationen mellan landstingen, avseende dagkirurgiska operationer, är inte lika påtaglig som vid tidigare beskrivna behandlingar inom kvinnosjukvård. Diagram 9 Kvinnor 212 186 186 168 167 138 138 138 127 125 120 119 118 113 112 109 100 97 94 85 78 76 0 50 100 150 200 250 Dagkirurgiska operationer 2009 Antal per 100 000 kvinnor Framfall Antal operationer per 100 000 kvinnor, 2010. 12 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Diagram 10 Kvinnor 132 107 92 88 87 80 74 72 69 66 66 63 59 58 54 53 52 52 47 41 34 19 0 30 60 90 120 150 Dagkirurgiska operationer 2009 Antal per 100 000 kvinnor Urininkontinens Antal operationer per 100 000 kvinnor, 2010. 732 637 625 503 468 450 439 436 426 405 391 387 382 363 353 334 312 311 283 250 238 195 0 200 400 600 800 Dagkirurgiska operationer Antal per 100 000 kvinnor Diagram 11 Kvinnor Skrapning Antal operationer per 100 000 kvinnor, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 13

Rörelseorganens sjukdomar Här presenteras ett antal mått som rör behandlingar och sjukdomsgrupper inom rörelseorganens sjukdomar. De flesta finns även beskrivna i huvudrapporten, men ett observandum är att i denna beskrivning så finns inte samma avgränsning när det gäller artroskopi som i huvudrapporten. Det är framförallt volymer, men även variation i medelvårdtider som presenteras. Artroskopi (12) Artroskopi i knäleden används dels som en metod för att ställa diagnos, men i vissa fall även som en åtgärd t.ex. för att ta bort skadad menisk. I huvudrapporten redovisas artroskopi för en avgränsad patientgrupp där åtgärden anses onödig. Här redovisas samtliga artroskopiingrepp oavsett orsak. Artroskopi utförs huvudsakligen som dagkirurgi. År 2010 utfördes 24 193 ingrepp och 94 procent av dessa var inom dagkirurgin. 416 373 370 337 331 295 286 284 264 262 257 255 254 246 243 225 198 186 174 170 139 27 0 100 200 300 400 500 Dagkirurgiska operationer Antal per 100 000 invånare Diagram 12 Artroskopi Antal operationer per 100 000 invånare, 2010. 14 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Knäprotesoperation (13 14) Knä- och höftprotesoperationer utgör en stor del av ortopedins ickeakuta verksamhet. Många landsting har under flera år haft problem med långa väntetider för operation, men på senare år har tillgängligheten förbättrats. Knäprotesoperationer har stadigt ökat under de senaste 10 åren, vilket delvis kan förklaras av den ökade satsningen för att minska väntetider till operation. År 2010 registrerades 12 253 operationer i PAR, varav 60 procent utfördes på kvinnor. Operationerna genomfördes inom slutenvården med en medelvårdtid på cirka 5 dagar. Vid en jämförelse mellan PAR och Svenska knäprotesregistret har något fler operationer rapporteras till kvalitetsregistret (se bilaga 2, Täckningsgradsjämförelser). sett registrerades cirka 95 procent av samtliga operationer i PAR. Diagram 13 157 155 137 134 132 132 130 130 128 128 127 125 125 122 120 118 118 118 116 112 106 97 0 50 100 150 200 2009 Antal per 100 000 invånare Knäprotes Antal operationer per 100 000 invånare, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 15

Antal per 100 000 invånare 150 120 90 Kvinnor 60 Män 30 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Diagram 13 Riket Knäprotes Antal operationer per 100 000 invånare, 1998 2010. 6,44 6,40 6,33 6,28 5,90 5,84 5,83 5,50 5,38 5,23 5,22 5,05 4,97 4,73 4,65 4,59 4,58 4,51 4,44 3,89 3,82 3,19 0 2 4 6 8 Dagar Diagram 14 Medelvårdtider vid knäprotesoperation, 2010. 16 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Höftprotesoperation (15 16) Även höftprotesoperationer har ökat under de senaste 10 åren, delvis som en följd av satsningen för att korta vårdköer. År 2010 registrerades 14 730 operationer i PAR, varav 58 procent utfördes på kvinnor. Operationerna genomfördes inom slutenvården med en medelvårdtid på cirka 5 dagar. Vid en jämförelse mellan PAR och Svenska höftprotesregistret var resultatet detsamma som för knäproteser; 95 procent av samtliga höftprotesoperationer registrerades i PAR. Diagram 15 182 175 174 172 170 168 166 161 160 159 158 157 151 150 150 144 141 136 135 129 128 121 0 50 100 150 200 250 2009 Antal per 100 000 invånare Höftprotes Antal operationer per 100 000 invånare, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 17

Antal per 100 000 invånare 200 150 100 Kvinnor Män 50 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Diagram 15 Riket Höftprotes Antal operationer per 100 000 invånare, 1998 2010. 6,85 6,25 6,18 6,09 6,01 5,70 5,66 5,58 5,53 5,46 5,43 5,24 5,11 5,07 5,02 4,98 4,90 4,82 4,60 4,57 4,24 3,40 0 2 4 6 8 Dagar Diagram 16 Medelvårdtider vid höftprotesoperation, 2010. 18 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Höftfraktur (17 18) Höftfraktur är särskilt vanligt bland äldre kvinnor. Under 2010 har 25 164 vårdtillfällen registrerats med diagnosen höftfraktur. Av dessa var 67 procent kvinnor. De senaste 10 åren har medelvårdtiden för en höftfraktur sjunkit från drygt 12 till knappt 10 dagar. Diagram 17 405 360 335 316 307 304 304 292 289 279 275 270 269 268 267 264 254 243 227 224 220 201 0 100 200 300 400 500 600 Antal per 100 000 invånare Höftfraktur Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 19

12,1 11,5 11,3 11,3 11,1 10,8 10,2 10,1 9,9 9,9 9,7 9,7 9,6 9,5 9,4 9,3 9,3 9,2 8,8 8,3 8,3 8,2 0 3 6 9 12 15 Dagar Diagram 18 Medelvårdtider vid höftfraktur, 2010. Dagar 13 12 11 Kvinnor 10 Män 9 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Diagram 18 Riket Medelvårdtider vid höftfraktur, 1998 2010. 20 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Hjärtsjukvård Till skillnad från flertalet övriga åtgärder och tillstånd som belyses i denna rapport avser jämförelserna av hjärtsjukvårdskonsumtion oftast akuta inläggningar i slutenvård. Detta är helt andra beslutssituationer än vid planerad vård och frågan om val av kriterier eller indikationer för behandling (inläggning på sjukhus) ser annorlunda ut. Men variationen är likväl intressant. Några av de patientgrupper som är hälso- och sjukvårdens storkonsumenter återfinns i redovisningen nedan. Det är känt att hjärt-kärlsjukligheten varierar över landet, så den redovisade variationen av förekomst av vårdtillfällen per invånare skall inte primärt ses som ett resultat av skillnader i medicinsk praxis. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 21

Hjärtsvikt (19 21) Uppskattningsvis finns det i Sverige ungefär 200 000 personer med symtomgivande hjärtsvikt och lika många med latent hjärtsvikt. Hjärtsvikt medför påtagligt ökad risk för förtida död och är även en vanlig orsak till sjukhusvård, men behovet av sjukhusvård anses påverkbart. Tre diagram visas: Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare, antal vårddagar per patient och år samt medelvårdtid vid sjukhus. Under 2010 fanns det drygt 30 000 vårdtillfällen med diagnosen hjärtsvikt, med stor variation mellan landsting. Vårddagar per patient och år speglar dels vårdtidens längd, dels antalet vårdtillfällen per år. 2346 2045 2043 2024 1988 1910 1835 1788 1757 1718 1717 1713 1704 1619 1536 1532 1513 1510 1509 1492 1386 1129 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Antal per 100 000 invånare Diagram 19 Hjärtsvikt Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare, 2010. 22 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

13,7 12,7 12,3 11,2 11,0 10,8 10,3 10,3 10,3 10,2 10,1 9,9 9,7 9,5 9,0 8,9 8,6 8,5 8,5 8,2 8,2 6,8 0 3 6 9 12 15 Dagar Diagram 20 Hjärtsvikt Antal vårddagar per patient, 2010. 8,49 8,47 8,03 8,01 7,91 7,36 7,28 7,24 7,17 7,12 7,09 7,06 6,83 6,78 6,74 6,67 6,60 6,50 6,41 6,29 6,13 5,81 0 2 4 6 8 10 Dagar Diagram 21 Medelvårdtid vid hjärtsvikt, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 23

Arytmier (22 24) Med arytmier menas hjärtrytmrubbningar av olika slag. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och förekommer hos cirka 100 000 personer. En del av patienterna kan vara helt besvärsfria, andra ha sådana besvär som kräver akut inläggning på sjukhus. Behandlingen inriktas på att hålla hjärtfrekvensen normal, återställa normal hjärtrytm om möjligt och lämpligt, förebygga återfall i förmaksflimmer samt att förebygga bildande av blodproppar. Urvalet baseras på vårdtillfällen med DRG Hjärtarytmier och överledningsstörningar (138, 139). Vårdtillfällen med inläggning av pacemaker eller implanterbar defibrillator ingår ej, utan redovisas separat. fanns det under 2010 cirka 40 000 vårdtillfällen inom dessa båda DRG registrerade i PAR. Diagram 22 549 535 532 531 529 506 463 448 445 426 422 420 418 414 406 371 366 352 331 327 316 240 0 100 200 300 400 500 600 Antal per 100 000 invånare Hjärtarytmi och överledningsstörningar (DRG 138, 139) Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare, 2010. 24 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

5,60 4,91 4,87 4,60 4,49 4,41 4,38 4,35 4,22 4,18 4,12 4,12 4,07 3,99 3,95 3,76 3,74 3,70 3,65 3,56 3,40 3,35 0 1 2 3 4 5 6 Dagar Diagram 23 Hjärtarytmi och överledningsstörningar (DRG 138,139) Antal vårddagar per patient, 2010. 2,89 2,86 2,75 2,72 2,71 2,64 2,60 2,55 2,53 2,49 2,49 2,47 2,45 2,44 2,39 2,33 2,32 2,22 2,14 2,06 1,88 1,83 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Dagar Diagram 24 Medelvårdtid vid hjärtarytmi och överledningsstörningar, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 25

Angina pectoris/kärlkramp (25 27) Närmare 200 000 personer har kärlkramp, angina pectoris (som betyder trångt bröst på latin.), vilket innebär att hjärtat inte syresätts tillräckligt. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor drabbas. Symptomen yttrar sig som regel vid ansträngning och är övergående; om det uppträder vid vila och inte upphör finns risk för att tillståndet håller på att övergå i en infarkt. 2010 återfanns 10 200 fall av Angina pectoris utan infarkt (DRG 140), med stor variation mellan landsting, som sannolikt delvis beror på variation i diagnossättning. Diagram 25 241 147 147 146 139 133 132 122 121 117 109 105 101 97 97 96 94 92 88 84 69 66 0 50 100 150 200 250 300 Antal per 100 000 invånare Angina pectoris (DRG 140) Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare, 2010. 26 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

5,60 4,91 4,87 4,60 4,49 4,41 4,38 4,35 4,22 4,18 4,12 4,12 4,07 3,99 3,95 3,76 3,74 3,70 3,65 3,56 3,40 3,35 0 1 2 3 4 5 6 Dagar Diagram 26 Angina pectoris (DRG 140) Antal vårddagar per patient, 2010. 3,62 3,14 3,01 2,83 2,74 2,64 2,61 2,59 2,52 2,50 2,49 2,48 2,46 2,45 2,32 2,27 2,19 2,19 2,05 2,04 2,00 1,78 0 1 2 3 4 Dagar Diagram 27 Medelvårdtid vid angina pectoris, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 27

Planerad PCI vid kranskärlsförträngning (28 30) Perkutan vidgning av hjärtats kärl (PCI) utförs dels vid akut hjärtinfarkt, dels som planerad behandling vid kärlförträngning där ingen infarkt skett. Under 2010 registrerades 7 214 sådana behandlingar i PAR. Det finns en viss underrapportering till PAR, jämfört med rapporteringen till kvalitetsregistret SWEDEHEART (se vidare jämförelser av täckningsgrad, Bilaga 2 i ÖJ 2011). Variationen i behandlingsfrekvensen skall tolkas i ljuset av att hjärt-kärlsjukligheten i befolkningarna varierar. 166 120 109 106 102 94 92 80 77 75 73 64 63 63 63 60 58 55 47 39 34 33 0 50 100 150 200 Dagkirurgiska operationer Antal per 100 000 invånare Diagram 28 Planerad PCI vid kranskärlsförträngning (DRG 112C, 112D) Antal operationer per 100 000 invånare, 2010. 28 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

3,94 3,90 3,82 3,80 3,59 3,56 3,45 3,43 3,41 3,36 3,30 3,29 3,25 3,24 3,05 3,00 2,98 2,91 2,87 2,73 2,72 2,31 0 1 2 3 4 Dagar Diagram 29 Planerad PCI vid kranskärlsförträngning (DRG 112C, 112D) Antal vårddagar per patient, 2010. 2,71 2,66 2,63 2,48 2,35 2,32 2,29 2,16 2,15 2,14 2,13 2,03 1,97 1,91 1,85 1,79 1,78 1,69 1,60 1,60 1,57 1,21 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Dagar Diagram 30 Medelvårdtid vid planerad PCI vid kranskärlsförträngning, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 29

Kranskärlsoperation (31) Här redovisas bypassoperationer vid förträngningar i hjärtats kärl. Operationen utförs i princip enbart i planerad vård och är ett alternativ till PCI för vissa patienter. Antalet operationer har minskat och ersatts av PCI. Drygs 3 000 operationer utförs varje år, av samtliga universitetssjukhus och av sjukhuset. Källan är Patientregistret, som 2010 hade ungefär lika många fall som kvalitetsregistret, Hjärtkirurgiregistret, vilket tyder på att täckningsgraden är god. Antal per 100 000 invånare 120 100 80 60 40 Kvinnor 20 Män 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Diagram 31 Riket Kranskärlsoperationer Antal operationer per 100 000 invånare, 1998 2010. 78,8 63,4 53,9 53,7 52,8 52,4 51,8 48,9 45,0 41,7 41,4 41,0 41,0 40,9 38,6 29,0 28,2 28,2 26,2 20,8 20,4 17,7 0 30 60 90 120 150 2009 Antal per 100 000 invånare Diagram 31 Kranskärlsoperationer Antal operationer per 100 000 invånare, 2010. 30 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Insättning eller byte av permanent pacemaker (32) Insättning av pacemaker görs för att hjälpa hjärtat att återställa en tillräckligt snabb puls eller nå en jämn rytm. Här visas antal operationer per landsting där insättning eller byte av permanent pacemaker genomförts. I PAR fanns 6 664 operationer för 2010, utförda vid drygt 50-talet sjukhus. Medelvårdtiden i riket är 2,6 dagar, med en variation mellan landsting från 2,6 till 8 dagar. 125 119 116 113 105 103 102 99 99 96 95 89 89 82 82 81 78 76 76 62 61 58 0 25 50 75 100 125 Dagkirurgiska operationer Antal per 100 000 invånare Diagram 32 Pacemakerimplantat Antal operationer per 100 000 invånare, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 31

Insättning av sviktpacemaker (CRT) (33) Hjärtsvikt behandlas framförallt med läkemedel. Insättning av svikt- eller CRTpacemaker är en relativt ny behandling för patienter med hjärtsvikt och vid tecken på att hjärtats kamrar inte aktiveras på ett normalt sätt. I ICD- och pacemakerregistret, som är källan till jämförelsen, fanns det 757 fall av nyinsättning av CRTpacemaker (CRT-P) eller ICD med CRT-funktion (CRT-D) under 2010. 135,0 130,3 116,6 112,8 108,7 97,6 91,4 86,6 80,4 78,9 Skåne 78,0 75,2 74,2 71,5 66,8 62,6 57,1 Södermanland 51,7 51,4 50,5 43,9 1 0 30 60 90 120 150 1 CRT D-implantat Färre än 10 fall Antal per en miljon invånare Diagram 33 CRT-implantationer Antal operationer per en miljon invånare, 2010. Källa: ICD Pacemakerregistret 32 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Strokesjukvård Inom strokesjukvården presenteras mått som beskriver vårdkonsumtionen för patienter som drabbats av stroke. Stroke (34) Stroke är ett akut sjukdomstillstånd, där patienterna i princip i samtliga fall skall sjukhusvårdas. Antalet fall per landsting speglar därför sjukdomsförekomsten och i viss mån variation i diagnossättning, snarare än vårdkonsumtionsvariation som vid en planerad kirurgisk behandling. Istället visas här medelvårdtid. Uppgifterna är hämtade från PAR och avser så kallade klinikvårdtillfällen. Det innebär att vid sjukhus där patienten överförs mellan kliniker så redovisas två fall med en för låg medelvårdtid. Även andra aspekter på främst organisationen för rehabilitering påverkar medelvårdtiden, som i vilken mån den sker vid sjukhuset eller i hemmet, med stöd av specialiserade team för strokerehabilitering. 13,3 12,5 12,4 12,2 12,1 11,9 11,8 11,8 11,7 11,4 11,3 11,3 11,0 10,9 10,7 10,6 10,6 10,6 10,5 9,2 8,4 7,2 0 5 10 15 20 Dagar Diagram 34 Medelvårdtid vid stroke, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 33

Psykiatri Inom psykiatri finns i denna rapport endast ett mått på vårdkonsumtion. Bristen på relevanta mått hänger främst samman med bristen på lämpliga data för att spegla olika behandlingar eller åtgärder inom psykiatri. Schizofreni (35) Ungefär en procent av befolkningen kommer under sin livstid att insjukna i schizofreni. Kvinnor och män drabbas i lika hög grad. Risken att insjukna är högst i ungdomen och minskar sedan, för att efter 70 års ålder öka något igen. Antalet vårdtillfällen kan dels påverkas av antalet sjuka i ett landsting, men även av hur väl det öppna omhändertagandet och den kommunala vården och stödet fungerar. Diagram 35 297 249 246 240 218 213 206 193 180 179 177 176 171 160 158 154 138 135 129 121 97 94 0 100 200 300 400 Antal per 100 000 invånare Schizofreni Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare, 2010. 34 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Annan vårdkonsumtion Här finns mått på vårdkonsumtion som presenterats i tidigare års publikation. Nytt för i år är frekvens av vårdtillfällen för blödande magsår, ett område som även presenteras i huvudrapporten. Kataraktoperationer (36) I Kataraktregistret registrerades 2010 över 88 000 operationer av patienter med grå starr, en ökning med 9 procent jämfört med 2009. Väsentliga synförbättringar nås för en stor del av patienterna. Den långsiktiga utvecklingen har gått mot att patienterna, nationellt sett, ser allt bättre vid tidpunkten för operation. Variationen mellan landstingen är förhållandevis stor. Operationen utförs i stort sett uteslutande som dagkirurgi. Diagram 36 975 884 799 790 767 727 682 680 669 668 664 664 664 663 629 626 619 608 585 556 555 548 0 200 400 600 800 1 000 1 200 2009 Antal per 10 000 invånare över 70 år Katarakt Antal operationer per 10 000 invånare över 70 år, 2010. Källa: Kataraktregistret BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 35

Prostataförstoring (37) Antalet operationer vid prostataförstoring har minskat sedan år 2005, men har de senaste åren legat på en stabil nivå nationellt sett. Idag finns flera olika behandlingsalternativ som t.ex. medicinsk behandling och andra nya metoder. Kirurgi är ett effektivt sätt att få bort hindret för urinflödet och är ibland det enda behandlingsalternativet, men kan också innebära större risker än andra behandlingar. År 2010 utfördes totalt 5 100 operationer. Operationerna utfördes framförallt inom slutenvården, 94 procent. Antal per 100 000 män 150 140 130 120 110 100 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Diagram 37 Riket Prostataförstoring Antal operationer per 100 000 män, 1998 2010. Diagram 37 Män 213 181 164 136 135 126 123 122 118 118 113 113 109 104 104 104 102 99 96 94 94 92 0 50 100 150 200 250 Dagkirurgiska operationer 2009 Antal per 100 000 män Prostataförstoring Antal operationer per 100 000 män, 2010. 36 BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011

Ljumskbråcksoperation (38) Operation för ljumskbråck är den vanligaste allmänkirurgiska operationen i Sverige. År 2010 registrerades 18 000 ljumskbråcksoperationer, varav 92 procent utfördes på män. Av samtliga operationer utfördes 77 procent som dagkirurgi, men detta varierar kraftigt mellan landstingen. s avvikande värde beror på registreringsskillnader. På riksnivå har ingen förändring skett jämfört med 2009, utan antalet operationer är oförändrat. Diagram 38 221 221 175 172 172 170 169 168 162 161 159 154 151 150 148 140 134 133 131 77 49 40 0 100 200 300 400 500 Dagkirurgiska operationer 2009 Antal per 100 000 invånare Ljumskbråck Antal operationer per 100 000 invånare, 2010. BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 37