Benchmarkingrapport Vi mäter för att bli bättre

Transkript

1 Benchmarkingrapport Vi mäter för att bli bättre

2 Bakgrund till rapporten Detta arbete har sitt ursprung i en av de 12 regiongemensamma uppdragen som startades hösten Ett av dessa uppdrag gick ut på att ta fram ett antal övergripande nyckeltal för att kunna jämföra sjukhusen ur olika aspekter. Under 2012 gavs ett nytt uppdrag att utifrån dessa nyckeltal fördjupa jämförelserna ytterligare. En arbetsgrupp bestående av representanter från sjukhusen, beställarna och regionkansliet tillsammans med externa resurser gavs detta uppdrag. Deras arbete resulterade i en första benchmarkingrapport som presenterades för Regionstyrelsen i februari Under 2013 fick den regionala projektgruppen ett fortsatt uppdrag av Koncernledningsgruppen hälso- och sjukvård att förfina jämförelserna och uppdatera siffrorna med 2012-års data. I uppdraget ingick även att komplettera med några jämförelser inom psykiatriområdet.. Detta arbete har resulterat i denna rapport som är den andra i sitt slag. 2

3 Syftet med benchmarkingen har varit att använda tillgängliga data för jämförelser mellan sjukhusen för att identifiera goda exempel och ge uppslag till förbättringsarbete under mottot Vi mäter för att bli bättre. De jämförelse som presenteras i denna rapport syftar till att ge beslutsfattare en överskådlig bild av sjukhusförvaltningarnas verksamhet på en tillräcklig detaljerad nivå för att tjäna som diskussionsunderlag och kunna ge en indikation på områden där fortsatta analyser bör göras. Underlaget ska syfta till att identifiera skillnader mellan sjukhusförvaltningarna och därigenom finna goda exempel såsom arbetssätt som skulle kunna spridas till andra sjukhusförvaltningar. Att nyttja befintliga data för analyser och göra dessa tillgängliga kommer att leda till bättre datakvalitet på sikt. 3

4 Arbetsgrupp Peter Amundin, Stabschef (HSA) projektledare Ann-Charlotte Mårdby, Projektledare (SU) Ann-Marie Bodin, Ekonomichef (HSNK) Bill Hesselmar, Regionläkare (HSA) Björn Hamborg, Chefläkare (KS) Kristina Westerberg, Ekonom (HSA/SkaS) Lars Levin, Produktionscontroller (SÄS) Lena Albinsson, Processledare (Regionkansliets ekonomiavdelning) Lennart Ryler, Controller (Regionkansliets ekonomiavdelning) Mikael Kjerfve, Statistiker (HSA) Stefan Håkansson, Chefläkare (SkaS) Sven Florström, Ekonomichef (NU) Arbetsgruppen är sammansatt av olika kompetenser där respektive gruppmedlem inte i första hand har representerat sin förvaltning. 4

5 Jämförelser mellan sjukhusförvaltningarna påverkas bland annat av strukturella skillnader och registrering av indata Uppdrag Sjukhusförvaltningarna inom Västra Götalandsregionen har olika uppdrag och storlek Upptagningsområde Sjukhusförvaltningarnas olika upptagningsområden är olika stora och kan innebära skillnader i demografi vilket påverkar karaktären av vård som beställs Struktur Sjukhusförvaltningarnas organisationsstruktur är olika vilket innebär att verksamhetsområden kan helt eller delvis tillhöra olika kostnadsställen vilket innebär att begreppen klinik och Medicinskt Verksamhetsområde (MVO) kan skilja sig åt Registrering av data/ Definitioner Det finns skillnader i definition- och registreringspraxis Det finns skillnader i hur uppgifter sammanställs till databasen Kostnad Per Patient (KPP). Det finns även skillnader i tillämpade fördelningsnycklar och vilka kostnader som inkluderas i kostnadsposter vilket ger skillnader i upprättade Totalkostnadsbokslut (TKB). Hänsyn behöver tas till dessa skillnader i samband med analys och slutsatser. Nyckeltalen bör rapporteras på en lämplig detaljerad nivå där information och jämförbarhet balanseras för relevanta slutsatser. Jämförelser mellan sjukhus eller diagnos/ åtgärd kan bidra till att uppmärksamma indikationer till skillnader som inte bara beror på struktur och inregistrering och ge en riktning om var ytterligare insatser skulle kunna genomföras. 5

6 Introduktion till benchmarkingtabell, kostnads- och tillgänglighetsjämförelse (1/2) En benchmarkingtabell har ställts samman för sjukhusförvaltningarna i Västra Götalandsregionen. Tabellen syftar till att jämföra sjukhusförvaltningarna inom områdena kostnader och tillgänglighet. Vid en jämförelse är det av vikt att beakta sjukhusens olika förutsättningar såsom storlek, uppdrag etc. För att illustrera skillnaderna i storlek mellan förvaltningarna har bland annat antal besök i öppen- och sluten vården redovisats. SU är ett universitetssjukhus och tillhandahåller högspecialiserad vård, vilket bör tas hänsyn till. All data avser Med kostnader avses bruttokostnader. Nedan beskrivs varje nyckeltal: Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader (HoS)/ invånare: Anger strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare (primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader är exkluderade). Anges i kronor. Källa: Öppna Jämförelser 2012 Kostnad/ producerad DRG poäng: Anger kostnad per producerad DRG-poäng i somatisk slutenvård. Anges i kronor. Källa: Öppna Jämförelser 2012 Kostnad/ individ: Anger kostnad per unik individ som har behandlats på sjukhuset. Anges i kronor. Källa: Cognos Controller, Vega Kostnad/ sammanvägd prestation: Anger kostnad per sammanvägd prestation (från och med 2013 finns en ny definition för sammanvägda prestationer, vilken inte tillämpats här). Anges i kronor. Källa: Cognos Controller, Vega Nyckeltal SU NU SÄS SKAS KS FSS AL ANS VGR Riket Strukturjusterade HoS-kostnader/invånare (kr) Kostnad/producerad DRG-poäng (kr) Kostnad/individ (kr) Kostnad/vårdkontakt (kr) Kostnad/sammanvägd prestation (kr) Personalkostnad/bruttokostnad 60,1% 60,1% 59,2% 59,7% 66,6% 57,1% 62,5% 57,0% 60,2% Kostnad bemanningsföretag/bruttokostnad 0,4% 2,3% 2,3% 0,9% 0,2% 0,6% 0,8% 1,0% 1,0% Läkemedelskostnad/bruttokostnad 11,3% 9,9% 9,2% 10,4% 5,7% 10,8% 7,5% 8,4% 10,3% Läkemedelskostnad/sammanvägda prestationer (kr) Hyreskostnad/bruttokostnad (%) 5,9% 6,6% 7,7% 5,7% 5,4% 5,5% 5,3% 3,5% 6,2% Budgetavvikelse /bruttokostnad(%) 0,9% -4,4% -4,6% 0,8% -3,7% 1,5% -2,1% -0,1% -0,9% Väntande på besök >60 dagar (%) 26% 19% 10% 15% 7% 6% 2% 8% 18% Väntande på behandling >60 dagar (%) 40% 23% 11% 17% 5% 8% 1% - 24% Väntande på besök >90 dagar (%) 12% 6% 1% 5% 1% 0% 0% 2% 6% Väntande på behandling >90 dagar (%) 26% 9% 2% 7% 0% 0% 0% - 13% Antal disponibla vårdplatser (st) Antal vårdtillfällen (sluten vård) (st) Antal besök (öppen vård) (st) Antal läkarbesök/antal besök (öppen vård) (%) Tomma fält indikerar att uppgift saknas Personalkostnad/ kostnad: Anger andel personalkostnader av sjukhusförvaltningens totala kostnad. Anges i procent. Källa: Cognos Controller Kostnad bemanningsföretag/ kostnad: Anger andel kostnader för bemanningsföretag av sjukhusförvaltningens totala kostnad. Anges i procent. Källa: Cognos Controller Läkemedelskostnad/ kostnad: Anger andel läkemedelskostnader av sjukhusförvaltningens totala kostnader. Anges i procent. Källa: Cognos Controller och Concise 6

7 Introduktion till benchmarkingtabell, kostnads- och tillgänglighetsjämförelse (2/2) Hyreskostnad/ kostnad: Anger andel hyreskostnader (interna och externa) av sjukhusförvaltningens totala kostnader. Anges i procent. Källa: Cognos Controller Budgetavvikelse/ kostnad: Anger andel sjukhusförvaltningens budgetavvikelse av den totala kostnaden. Anges i procent, en negativ budgetavvikelse anges med ett minustecken. Källa: Cognos Controller Väntat på besök > 60 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på besök som väntat mer än 60 dagar. Siffran är ett medelvärde för (uppföljning av kömiljarden). Anges i procent. Källa: Väntetidsdatabasen Väntat på behandling > 60 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på behandling som väntat mer än 60 dagar. Siffran är ett medelvärde för (uppföljning av kömiljarden). Anges i procent. Källa: Väntetidsdatabasen Väntat på besök > 90 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på besök som väntat mer än 90 dagar. Siffran är ett medelvärde för (uppföljning av vårdgarantin). Anges i procent. Källa: Väntetidsdatabasen Väntat på behandling > 90 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på behandling som väntat mer än 90 dagar. Siffran är ett medelvärde för (uppföljning av vårdgarantin). Anges i procent. Källa: Väntetidsdatabasen Antal vårdplatser: Avser det genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser (somatik + psykiatri) under november Anges i styck. Källa: Rapportering till SKL per november 2012 Antal vårdtillfällen: Anger det totala antalet vårdtillfällen i somatisk, och i förekommande fall psykiatrisk, sluten vård. Anges i antal. Källa: Vega Antal besök: Anger det totala antalet besök i somatisk, och i förekommande fall psykiatrisk, öppen vård. Anges i antal. Källa: Vega Antal läkarbesök/ antal besök: Anger andel av totala antalet besök i somatisk, och i förekommande fall psykiatrisk, öppen vård som skett hos läkare. Anges i procent. Källa: Vega 7

8 Kostnads- och tillgänglighetsjämförelse sjukhusförvaltningarna inom Västra Götalandsregionen, 2012 Nyckeltal SU NU SÄS SKAS KS FSS AL ANS VGR Riket Strukturjusterade HoS-kostnader/invånare (kr) Kostnad/producerad DRG-poäng (kr)** Kostnad/individ (kr) Kostnad/vårdkontakt (kr) Kostnad/sammanvägd prestation (kr) Personalkostnad/bruttokostnad 60,1% 60,1% 59,2% 59,7% 66,6% 57,1% 62,5% 57,0% 60,2% Kostnad bemanningsföretag/bruttokostnad 0,4% 2,3% 2,3% 0,9% 0,2% 0,6% 0,8% 1,0% 1,0% Läkemedelskostnad/bruttokostnad 11,3% 9,9% 9,2% 10,4% 5,7% 10,8% 7,5% 8,4% 10,3% Läkemedelskostnad/sammanvägda prestationer (kr) Hyreskostnad/bruttokostnad (%) 5,9% 6,6% 7,7% 5,7% 5,4% 5,5% 5,3% 3,5% 6,2% Budgetavvikelse /bruttokostnad (%) 0,9% -4,4% -4,6% 0,8% -3,7% 1,5% -2,1% -0,1% -0,9% Väntande på besök >60 dagar (%) 26% 19% 10% 15% 7% 6% 2% 8% 18% Väntande på behandling >60 dagar (%) 40% 23% 11% 17% 5% 8% 1% - 24% Väntande på besök >90 dagar (%) 12% 6% 1% 5% 1% 0% 0% 2% 6% Väntande på behandling >90 dagar (%) 26% 9% 2% 7% 0% 0% 0% - 13% Antal disponibla vårdplatser (st)* Antal vårdtillfällen (sluten vård) (st) Antal besök (öppen vård) (st) Antal läkarbesök/antal besök (öppen vård) (%) Tomma fält indikerar att uppgift saknas *) Avser akutsjukhusens disponibla vårdplatser (somatik+psykiatri) per november 2012 enl rapportering till SKL **) Kostnaderna för VGR:s del baseras på sjukhusvårdtillfällen medan övriga landstings kostnader baseras på klinikvårdtillfällen, vilket gör att VGR:s kostnader blir något för höga i en jämförelse med riket. 8

9 Kostnads- och tillgänglighet för sjukhusförvaltningar, kommentarer (1/2) Skillnader i storlek behöver tas i beaktning i samband med jämförelser mellan de olika sjukhusförvaltningarna inom Västra Götalandsregionen. Detta har illustrerats med avgränsade linjer i tabellen. SU är ett universitetssjukhus med både ett regionalt- och lokalt upptagningsområde och bedriver forskning och utveckling. NU, SÄS och SkaS skulle kunna ses som likvärdiga och därmed jämförbara i högre grad. AL, ANS, KS och FSS är mindre sjukhusförvaltningar och skulle kunna ses som relativt jämförbara i vissa delar. Man bör samtidigt vara medveten om att dessa fyra sjukhus uppdrag ser väsentligt olika ut inom några områden vilket påverkar jämförelsen. ANS är under uppbyggnad och deras siffror kan därför vara något missvisande. Öppna Jämförelser redovisar en snittkostnad för universitetssjukhus per producerad DRGpoäng på kr vilket är något högre än för SU. SÄS kostnader per producerar DRG-poäng saknas i Öppna jämförelser pga brister i underliggande KPP-data. 9

10 Kostnads- och tillgänglighet för sjukhusförvaltningar, kommentarer (2/2) Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare redovisas i Öppna Jämförelser och kan ses som ett kompletterande nyckeltal till Kostnad per producerad DRG-poäng. Anledningen är att hänsyn behöver tas till landstingens olika förutsättningar att bedriva sjukvård för att kunna göra rättvisande jämförelser av kostnadsskillnader mellan landets regioner. Kostnadsnivån kan inte förväntas vara densamma i alla landsting. Det finns strukturella faktorer som landstingen inte har möjlighet att påverka som befolkningens ålderssammansättning, den socioekonomiska strukturen och sjukdomspanorama. I Öppna Jämförelser av sjukvårdskostnad per invånare och verksamhetsgren går det att utläsa att kostnad per invånare för specialiserad somatisk vård är lägre i Västra Götalandsregionen än Riket medan regionens kostnad per producerad DRG-poäng i sluten somatisk vård är något högre än Riket. Under förutsättning att kostnaderna för öppen och sluten vård fördelas på ett likformigt sätt skulle detta kunna indikera en något lägre produktivitet i regionen jämfört med riket. Det ska dock poängteras att kostnaderna för VGR:s del baseras på sjukhusvårdtillfällen medan övriga landstings kostnader baseras på klinikvårdtillfällen. Detta gör kostnadsjämförelser missvisande där VGR:s kostnader blir högre i en jämförelse med resten av riket. Kostnader per individ och vårdkontakt, exempel NU och SÄS: Skillnaden mellan NU och SÄS beror troligen på antal unika individer i förhållande till antal vårdkontakter. Beräkningar visar att det på NU sker 4,5 vårdkontakter per individ, det vill säga att varje unik individ besöker sjukhuset i genomsnitt 4,5 gånger. På SÄS sker 5,1 vårdkontakter per individ, det vill säga att varje unik individ besöker sjukhuset 5,1 gånger. Kostnaden per individ blir därmed lägre om besöken görs av många olika/ unika individer och kostnaden per vårdkontakt blir högre om dessa individer besöker sjukhuset relativt få gånger per person. En annan bidragande förklaring till att SÄS har relativt låga kostnader per vårdkontakt är att sjukhuset ser ut att ha en mix av vårdkontakter med en högre andel öppenvårdskontakter. 10

11 Introduktion till medelvårdtider Ur ett nationellt perspektiv har Västra Götalandsregionen något längre medelvårdtider än riksgenomsnittet. Sambandet mellan medelvårdtider och kostnader är tydligt. Då våra kostnadsdata ibland är behäftade med vissa frågetecken blir medelvårdtiderna än mer intressanta att följa då detta ger en indikation om kostnadsutvecklingen. I en situation med relativt hög andel överbeläggningar är det angeläget att korta vårdtiderna för att frigöra vårdplatser. Det saknas dessutom belägg för att kortare medelvårdtider skulle medföra en försämrad kvalitet. Följande bilder är förslag på hur medelvårdtiderna skulle kunna följas över tid på en något mer aggregerad nivå. Medelvårdtid: tid mellan inskrivningsdag och utskrivningsdag för VGR-patienter. Permissioner är exkluderade. Det finns många parametrar som påverkar medelvårdtiden. Ett arbete har nyligen gjorts som inom ett avgränsat område gör en ansats att förklara vad som påverkar medelvårdtider. Rullande tremånadersmedelvärde: värdet för december är en kvot som har beräknats genom att dividera summan av vårdtiden för de tre månaderna oktober, november och december med antalet vårdtillfällen för samma tre månader. Diagrammen sträcker sig t.o.m. senast tillgängliga tremånadersperioden. Medicinskt verksamhetsområde (MVO): MVO anger inom vilken verksamhetsgren en hälso- och sjukvårdspersonal är verksam ex medicin, kirurgi etc. Källa: Socialstyrelsens förteckning över verksamhetsområden Psykiatri vårdtid: Att medelvårdtiden varierar kraftigt beror på att samtliga vårddagar läggs på den månad patienten skrivs ut. En patient som varit inskriven ett halvår får alltså 180 vårddagar utskrivningsmånaden. 11

12 12

13 13

14 14

15 Få individer med långa vårdtider får genomslag i kurvorna 15

16 2012-års uppdatering har fokuserat på 9+2 diagnosområden 1. Höftledsplastik* 2. Knäledsplastik* 3. Gallstensoperation* 4. Obesitas 5. Operation av livmoderframfall* 6. Katarakteroperationer 7. Ischemisk hjärtsjukdom 8. Stroke 9. Pneumoni* 10. Schizofreni (Ny) 11. Bipolär sjukdom (Ny) *) Samma områden som de regionala vårdprocesserna 16

17 Introduktion till benchmarkingtabeller Nedan redogörs för vilka faktorer som återfinns i benchmarkingtabellerna, vilka källor som nyttjats samt tillkommande information som underlättar tolkningen av data. För varje diagnos/ åtgärd anges de diagnos- och åtgärdskoder som använts vid utsökning av data. Om inget annat anges avser data år Följande faktorer används i benchmarkingtabellerna: Andel öppen vård: För diagnoser/ åtgärder som sker i både öppen och sluten vård redovisas andelen som skett i öppen vård. Källa: Vega Medelvårdtid: För diagnoser/ åtgärder som sker i slutenvården redovisas medelvårdtiden i dagar. Källor: Vega samt för Riket SKL:s KPP-databas Antal: För varje diagnos/ åtgärd redovisas antal besök och/ eller vårdtillfällen. Källa: Vega Tillgänglighet: För elektiva diagnoser/ åtgärder redovisas andelen patienter som väntar mer än 60 (Kömiljarden) resp 90 dagar (Vårdgaranti), uttryckt som ett genomsnittligt värde för Källa: Väntetidsdatabasen 17

18 Introduktion till benchmarkingtabeller (2/2) Kvalitet: Lämpliga kvalitetsindikatorer har utsetts i samråd med projektgruppen och sakkunniga. Kvalitetsdata redovisas i ett spann i de fall där det inte varit möjligt att räkna ut ett medelvärde för den aktuella sjukhusförvaltningen på grund av avsaknad av tillgång till fullständiga data, i övriga fall redovisas ett medelvärde för sjukhusförvaltningen. Eftersom privat vård inte ingår i studien har kvalitetsdata för regionen rensats för privat vård och avser endast offentlig vård. Kvalitetsdata för riket omfattar offentlig och privat vård. Källor: Öppna Jämförelser, Verksamhetsanalys 2012, Kvartalen, lämpliga kvalitetsregister Andel komplicerade fall enligt DRG: Graden av komplexitet kan jämföras genom att i använda de olika CC-grupperna, ej komplicerat DRG, komplicerat DRG och mycket komplicerat DRG. I tabellerna grupperas de komplicerade och mycket komplicerade fallen och uttrycks som en procentandel för att ge en fingervisning om komplexiteten. Källa: Vega Kostnad: Kostnad per patient inom resp diagnosgrupp redovisas i kronor. För diagnoser/ åtgärder som behandlas/utförs i både öppen- och slutenvård redovisas dels kostnaden per besök och vårdtillfälle dels den genomsnittliga kostnaden för både öppen- och slutenvård. Källor: Regionens KPP-databas samt SKL:s KPP-databas FSS saknar ett operationsplaneringssystem. De läser in kalkylerade operationskostnader och uppskattade materialkostnader. FSS arbetar med schabloner och medeltid istället för den exakta tidsåtgången, vilket inte ger den precision per vårdkontakt som möjliggörs med ett adekvat itsystem. SÄS och SkaS har justerat sina KPP-kostnader efter att vissa brister identifierats. 18

19 Benchmarking: Höftledsplastik (1/3) Primär höftledsplastik exkl fraktur (KVÅ NFB29, 39, 49 och diagnos M16.0-7) Tillgänglighet Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Antal Medelvårdtid < 60 dgr < 90 dgr Indikator 1 Indikator 2 (kr/st) (kr/st) AL 195 6, ,7 85% 99% 97,60% 1,90% FSS 80 3,1 78 3,1 74% 100% 88,40% 1,86% * * KS 149 5, ,0 77% 99% 95,80% 1,92% NU 267 6, ,9 52% 94% 94,70% 1,21% SkaS 305 5, ,8 46% 86% 91,3-96,9% 0,62-0,89% SU 275 7, ,7 48% 74% 83-94,4% 0-2,54% SÄS 219 5, ,3 67% 95% 93,6-95% 1,70-2,83% VGR , ,6 65% 93% 93,5% 1,62% ** ** Riket 94,6% 1,86% Kvalitetsindikatorer Indikator 1: Implantatöverlevnad vid total höftprotesoperation (estimerad andel totala höftproteser som inte omopereras inom 10 år, ) Indikator 2: Omoperation efter total höftprotesoperation (andelen omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, ) *) FSS s KPP-data är inte jämförbar med övriga sjukhus **) Medelkostnad VGR exkl FSS 19

20 Benchmarking: Höftledsplastik (2/3) Andel (%) av Primär höftledsplastik exkl fraktur som är komplicerat eller mycket komplicerat enligt DRG. Sjukhusförvaltning 2012 Antal AL 11% 22 FSS 9% 7 KS 19% 21 NU 19% 48 SkaS 12% 45 SU 19% 48 SÄS 7% 17 VGR 14% 208 KS, NU och SU har dubbelt så hög andel komplicerade fall jämfört med SÄS. Förklaringen är troligtvis skillnader i registreringspraxis. Att AL och FSS ligger under VGR-snittet verkar rimligt. 20

21 Benchmarking: Höftledsplastik (3/3) Primär höftledsplastik exkl fraktur, kommentar Medelvårdtiden har minskat för samtliga förvaltningar med undantag för NU. Kostnaderna har utvecklats olika även om medelkostnaden är något lägre. Data inkluderar ytterfall vilka kan variera mellan åren och försvåra jämförelsen. Något fler höftledsplastiker har utförts 2012 jämfört med Tillgängligheten är inte tillräckligt hög då alla sjukhus inte klarar vårdgarantin. KS, NU och SU har högst andel registrerade komplicerade eller mkt komplicerade fall. De båda kvalitetsindikatorerna visar en relativt stor spridning mellan sjukhusen. För indikator 1 är VGR i genomsnitt något sämre än riket och för indikator 2 något bättre. 21

22 Benchmarking: Knäledsplastik (1/3) Primär knäledsplastik (KVÅ NGB 29, NGB 39,NGB 49 och diagnos M17.0-5) Tillgänglighet Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Antal Medelvårdtid < 60 dgr < 90 dgr (kr/st) (kr/st) AL 183 6, ,4 88% 100% FSS 110 3, ,1 71% 100% * * KS 158 5, ,1 64% 100% NU 178 5, ,2 36% 89% SkaS 297 5, ,7 41% 87% SU 237 7, ,2 33% 70% SÄS 180 6, ,2 67% 96% VGR , ,8 58% 94% 96,3% ** ** Riket 96,1% Kvalitetsindikator Implantatöverlevnad vid total knäprotesoperation som inte omopereras inom 10 år, Öppna jämförelser redovisar inte denna indikator per sjukhus. *) FSS s KPP-data är inte jämförbar med övriga sjukhus **) Medelkostnad VGR exkl FSS 22

23 Benchmarking: Knäledsplastik (2/3) Andel (%) av primär knäledsplastik som är komplicerat eller mycket komplicerat enligt DRG Denna grupp betraktas som homogen ur ett resursförbrukningsoch medicinskt perspektiv. Det har därmed inte bedömts meningsfullt att dela upp denna diagnos i komplicerade respektive mycket komplicerade DRG:n. 23

24 Benchmarking: Knäledsplastik (3/3) Primär knäledsplastik, kommentarer Medelvårdtiden har i genomsnitt minskat med nästan ett dygn. FSS och KS är i närheten av det regionala målvärdet på tre dygn. Kostnaderna har utvecklats olika även om medelkostnaden har gått ned Något färre knäledsplastiker har utförts 2012 jämfört med Tillgängligheten är inte tillräckligt hög då alla sjukhus inte klarar vårdgarantin. VGR:s resultat inom den redovisade kvalitetsindikatorn ligger i nivå med riksgenomsnittet. 24

25 Benchmarking: Gallstensop (1/3) Gallstensoperation (JKA, JKB00, 01, 11 samt diagnos K80.1, 2, 5 och K81.1) Tillgänglighet Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Öppenvård Antal Medelvårdtid Öppenvård < 60 dgr < 90 dgr Indikator 1 Indikator 2 (kr/st) (kr/st) AL 73 1,7 0% 77 1,8 0% 93% 100% FSS 136 1,0 50% 128 1,0 58% 48% 93% * * KS 127 3,1 1% 132 2,6 8% 71% 100% NU 236 4,6 61% 271 3,2 64% 60% 90% SkaS 274 3,3 42% 297 3,3 46% 78% 89% SU 359 2,7 * 327 3,1 * 58% 75% SÄS 167 1,7 0% 179 2,3 0% 69% 95% VGR ,7 24% ,7 28% 67% 93% 88% 6,9% Riket 88,2% 5,2% Kvalitetsindikatorer Indikator 1: Andel patienter som opererats med miniinvasiv teknik vid borttagande av gallblåsa, 2012 Indikator 2: Andel av de elektivt opererade patienterna som drabbas av någon kirurgisk komplikation Öppna Jämförelser redovisar inte dessa indikatorer per sjukhus. Kommentarer: * På SU utförs ingen öppenvårdskirurgi. Dessa patienter remitteras vidare till andra vårdgivare Redovisad kostnad ett genomsnitt av kostnaderna för operationer utförda i öppen respektive sluten vård. *) FSS s KPP-data är inte jämförbar med övriga sjukhus **) Medelkostnad VGR exkl FSS 25

26 Benchmarking: Gallstensop (2/3) Andel (%) gallstensoperation i slutenvård som är komplicerade eller mycket komplicerade enligt DRG Sjukhusförvaltning 2012 Antal AL 10% 8 FSS 22% 12 KS 16% 19 NU 23% 22 SkaS 18% 29 SU 16% 51 SÄS 13% 24 VGR 16% 165 NU, FSS och Skas har högst andel operationer utförda i öppenvård, varför andelen komplicerade fall enligt casemix i slutenvård blir något högre. Av de sjukhus som gör samtliga sina gallstensoperationer i slutenvård har SU den högsta andelen komplicerade fall enligt casemix-graderingen. Detta är rimligt då SU remitterar öppenvårdsfallen till andra vårdgivare. 26

27 Benchmarking: Gallstensop (3/3) Gallstensoperation, kommentar Stor variation i andel utförda i öppenvård Bara NU klarar målnivån på 60% i öppenvård Medelvårdtiden i genomsnitt oförändrad NU har minskat sin medelvårdtid i slutenvård med 1,4 dygn Kostnaderna har gått ned något Data inkluderar ytterfall vilka kan variera mellan åren och försvåra jämförelsen. Något fler gallstensoperationer 2012 jämfört med 2011 Tillgängligheten är inte tillräckligt hög då alla sjukhus inte klarar vårdgarantin. Andel av de elektivt opererade patienterna som drabbas av någon kirurgisk komplikation är något högre i VGR jämfört med riksgenomsnittet. SU utför inga gallstensoperationer i öppenvård. Dessa fall remitteras till andra vårdgivare. 27

28 Benchmarking: Obesitas (1/3) Obesitas (JDF, JFD00 samt diagnos E66) Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Antal Medelvårdtid (kr/st) (kr/st) FSS 32 2,5 39 2,2 93,8% * * NU 117 2,8 56 2,9 89,9% SkaS 156 1, ,2 98,1% SU 254 3, ,7 88,9% SÄS 95 3,6 68 1,8 96,9% VGR 654 2, ,1 89,6% ** ** Riket 89% Kvalitetsindikator Andelen patienter som följts upp 1 år efter operation, 2011 *) FSS s KPP-data är inte jämförbar med övriga sjukhus **) Medelkostnad VGR exkl FSS Kommentarer Gemensam väntelista tillämpas för obesitasoperationer var den genomsnittliga tillgängligheten 27% inom 60 dagar och 51% inom 90 dagar. Under 2012 opererades ungefär en femtedel av patienterna utanför Västra Götaland. 28

29 Benchmarking: Obesitas (2/3) Andel (%)obesitasoperationer som är komplicerade eller mycket komplicerade enligt DRG Sjukhusförvaltning 2012 Antal FSS 15% 6 NU 13% 7 SkaS 5% 10 SU 13% 36 SÄS 7% 5 VGR 10% 64 FSS utmärker sig med att ha högst andel komplicerade och mycket komplicerade fall, vilket kan tyckas märkligt. En förklaring till detta är den relativt låga volymen som innebär att ett fåtal komplicerade fall får genomslag i siffran i tabellen ovan. Troligtvis finns även en skillnad i registreringspraxis. Ifrån det Skandinaviska obesitasregistrets SOREG (årsrapport SOREG 2012) har jämförelse gjorts mellan samtliga utbudspunkter för obesitaskirurgi i Sverige. 40 stycken vårdgivare i Sverige registrerar i SOREG. I årsrapporten del 1 tabell 14 har patienterna graderats efter en case mix, baserad på ålder, kön, samsjuklighet, bukomfång och BMI. Av tabellen framgår att endast Uppsala har patienter som har högre casemix index än SU/Sahlgrenska. 29

30 Benchmarking: Obesitas (3/3) Obesitas, kommentarer Medelvårdtiden har minskat för samtliga sjukhus utom NU. Största minskningen har skett på SÄS. Den genomsnittliga kostnaden har minskat något. Data inkluderar ytterfall vilka kan variera mellan åren och försvåra jämförelsen. Något färre obesitasoperationer har utförts 2012 jämfört med Den regionala tillgängligheten är låg där bara hälften av patienterna får vård inom vårdgarantitiden. Andelen patienter som följts upp 1 år efter operation var 2011 något högre i VGR jämfört med riksgenomsnittet. 30

31 Benchmarking: Livmoderframfall (1/3) Operation av livmoderframfall (KVÅ LDC10, LEF00, LEF03 samt diagnos N811, N816, N81.9, N88.4) Tillgänglighet Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Öppenvård Antal Medelvårdtid Öppenvård < 60 dgr < 90 dgr (kr/st) (kr/st) NU 188 1,7 53% 176 1,2 46% 61% 96% 74% SkaS 131 3,2 1% 125 2,8 1% 83% 99% 71,1-72,2% SU 255 1,7 13% 238 1,4 21% 52% 88% 75,2-75,8% SÄS 160 1,1 43% 142 1,0 48% 85% 100% 79,7% VGR 734 1,9 28% 681 1,7 29% 65% 94% 76,1% ** ** Riket 79,8% Kvalitetsindikator Patientrapporterade komplikationer efter framfallsoperation (andel kvinnor som uppger att de var komplikationsfria och utan besvär 2 månader efter operation, 2012) Kommentar Als och FSS har för få operationer för att tas med i tabellen men deras resultat finns med i VGR-summeringen. På KS görs inga framfallsoperationer. Kostnaderna är ett genomsnitt för operationer utförda i öppen respektive sluten vård. Måltal 60% i öppenvård **) Medelkostnad VGR exkl FSS 31

32 Benchmarking: Livmoderframfall (2/3) Andel (%) av livmoderframfallsoperationer i slutenvård som är komplicerade eller mycket komplicerade enligt DRG Denna grupp betraktas som homogen ur ett resursförbruknings- och medicinskt perspektiv. Det har därmed inte bedömts meningsfullt att dela upp denna diagnos i komplicerade respektive mycket komplicerade DRG:n. 32

33 Benchmarking: Livmoderframfall (3/3) Operation av livmoderframfall, kommentarer Stor variation i andel öppenvård där NU är närmast målnivån på 60% Medelvårdtiden har minskat något Den genomsnittliga kostnaden har minskat Färre antal utförda framfallsoperationer 2012 jämfört med 2011 Tillgängligheten är inte tillräckligt hög då alla sjukhus inte klarar vårdgarantin Andelen utförda operationer i öppen vård har ökat marginellt Andel kvinnor som uppger att de var komplikationsfria och utan besvär 2 månader efter operation var något lägre i VGR jämfört med riksgenomsnittet. 33

34 Benchmarking: Kataraktoperation (1/3) Kataraktoperation (KVÅ, CJC, CJD, CJE och diagnoskod H25, H26 exkl H264, H28) Tillgänglighet Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Antal Inom 60 dgr Inom 90 dgr (kr/st) (kr/st) FSS % 99% 89,3% 2 400* 6 886* NU % 94% 92,5% SkaS % 97% 95,3% SU % 91% 92,6% SÄS % 100% 94,6% VGR % 97% 93,6% 6 164** 7 327** Riket 92,3% Kvalitetsindikatorer Andel patienter med förbättrad självskattad nytta av kataraktoperation 3 månader efter operationen, 2012 Kommentar: I regionens upphandlade externa avtal ligger priserna i intervallet: kr SLL ersättning inom vårdvalet uppgår till drygt kr *) FSS s KPP-data är inte jämförbar med övriga sjukhus **) Medelkostnad VGR exkl FSS 34

35 Benchmarking: Kataraktoperation (2/3) 10% 9% 8% 7% Andel (%) registrerade bilaterala kataraktoperationer procent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % FSS NU SkaS SU SÄS 35

36 Benchmarking: Kataraktoperation (3/3) Kataraktoperation, kommentarer Ökad kostnad för samtliga sjukhus. Färre antal utförda kataraktoperationer 2012 jämfört med Tillgängligheten är inte tillräckligt hög då alla sjukhus inte klarar vårdgarantin fullt ut. Andelen bilaterala operationer varierar där NU har högst andel. Här finns troligtvis skillnader i registreringspraxis samt viss underregistrering. Andel patienter med förbättrad självskattad nytta av kataraktoperation är något högre i VGR jämfört med riksgenomsnittet. 36

37 Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom (1/4) Ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Antal Medelvårdtid (kr/st) (kr/st) AL 340 5, , KS 537 4, , NU , ,0 * SkaS , ,6 3,5-5, SU , ,3 4-5, SÄS , ,6 * VGR , , Riket Kvalitetsindikator SWEDEHEARTs kvalitetsindex 2012 (Skala 0-11 där 11 är maximal poäng) Kommentarer: * Överföring av data till kvalitetsregistret har brustit, vilket har inneburit felaktiga värden för SÄS och NU. Vi har därför valt att exkludera dessa värden i tabellen. På Alingsås Lasarett och på Kungälvs sjukhus görs inga PCI:er, vilket förklarar den lägre kostnaden för dessa sjukhus. 37

38 Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom (2/4) Andel (%) av ischemisk hjärtsjukdom som är komplicerat eller mycket komplicerat enligt DRG Sjukhusförvaltning 2012 Antal AL 29% 107 KS 45% 247 NU 51% 763 SkaS 45% 529 SU 35% SÄS 39% 420 VGR 41% 3177 Stor spridning mellan Alingsås (29%) och NU (51%). SU har näst lägst andel komplicerade fall vilket tros bero på skillnader i registreringspraxis. 38

39 Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom (3/4) Fördelning av antal ischemisk hjärtsjukdom respektive PCI under

40 Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom (4/4) Ischemisk hjärtsjukdom, kommentarer Varierande kvalitet mellan sjukhusen Medelvårdtiden har minskat för alla utom KS PCI:er utförs ej på AL och KS Tillgängligheten för PCI på andra sjukhus förlänger medelvårdtiden för AL och KS SU gör flest PCI:er i förhållande till antalet behandlingar av ischemisk hjärtsjukdom, vilket påverkar kostnaderna Kostnaderna har ökat för samtliga sjukhus utom AL Data inkluderar ytterfall vilka kan variera mellan åren och försvåra jämförelsen. Färre utförda behandlingar 2012 jämfört med

41 Benchmarking: Stroke (1/3) Stroke (I61, I63 och I64) Kvalitet Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Antal Medelvårdtid Indikator 1 Indikator 2 (kr/st) (kr/st) AL , ,7 92,8% 11,8% KS , ,6 88,7% 12,0% NU , ,0 87,6% 7,4% SkaS , ,6 96,4% 15,8% SU , ,3 94,1% 9,1% SÄS , ,1 89,8% 7,3% VGR , ,8 92,1% 9,8% Riket 89,6% 11,9% Kvalitetsindikatorer Indikator 1: Andel patienter som får vård på strokeenhet, 2012 Indikator 2: Andel patienter som fått trombolysbehandling vid stroke, 2012 (regionalt mål >11%) Källa: Kvartalen 41

42 Benchmarking: Stroke (2/3) Andel (%) av stroke som är komplicerat eller mycket komplicerat enligt DRG Sjukhusförvaltning 2012 Antal AL 53% 132 KS 49% 124 NU 70% 627 SkaS 57% 412 SU 55% 987 SÄS 48% 359 VGR 57% 2641 Stor spridning mellan SÄS (48%) och NU (70%) vilket kan bero på skillnader i registreringspraxis. 42

43 Benchmarking: Stroke (3/3) Stroke, kommentarer Medelvårdtiden har minskat något Trots detta ha den genomsnittliga kostnaden har ökat något. Detta talar för skillnader i fördelningen av kostnader mellan åren. Stora kostnadsskillnader mellan sjukhusen Sett till kronor per vårdtid är dock skillnaden inte lika påtaglig Data inkluderar ytterfall vilka kan variera mellan åren och försvåra jämförelsen. SkaS, KS och AL ligger över det regionala målet (11%) vad gäller andelen som får trombolysbehandling vid stroke. Som helhet ligger dock VGR under riksgenomsnittet. Något fler utförda vårdtillfällen 2012 jämfört med

44 Stroke åtgärder för att öka jämförbarheten mellan sjukhusen Samtliga ytterfall är borttagna. Ytterfall är en vårdkontakt som kostar betydligt mer än genomsnittet för gruppen. För att ta hänsyn till eventuella skillnader i casemix har kostnaden ställts i relation till respektive sjukhus drg-poäng. För att ta hänsyn till graden av komplexitet har analysen gjorts på patientgrupper med likartad typ av comorbiditet (samsjuklighet). Detta kan göras genom att i analysen använda de olika CCgrupperna, ej komplicerat DRG, komplicerat DRG och mycket komplicerat DRG. Ett fåtal patienter med en mycket hög röntgenkostnad (ca kr st) har exkluderats. Dessa patienter har en åtgärd som endast utförs på SU, UA106 (trombektomi i intrakraniell artär) och där kostnaden ej kompenseras av en högre drg-vikt. 44

45 Stroke fördjupning KPP KPP-data 2012 för sjukhusvårdtillfälle med huvuddiagnos I61X, I63X och I64X Kostnad/vtf inkl ytterfall Kostnad/vtf exkl ytterfall Kostnad/drg-poäng exkl ytterfall Kostnad/drg-poäng exkl ytterfall ej komplicerade DRG Kostnad/drg-poäng exkl ytterfall komplicerade DRG SU KS NU SÄS AL SkaS VGR 45

46 Beskrivning av casemix Begreppet casemix (fallblandning) syftar på fördelningen av vårdkontakterna på olika DRG. Man får ett mått på casemix genom att dividera antalet DRG-poäng vid sjukhuset med antalet vårdkontakter. Om exempelvis ett sjukhus har stor andel vårdkontakter i DRG med höga kostnader (och därmed höga poäng) så produceras en jämförelsevis stor mängd DRG-poäng per vårdkontakt i genomsnitt och sjukhuset har en hög casemix, dvs en hög andel ekonomiskt resurskrävande patienter. Arbete pågår med att förbättra casemix-analyserna genom att samköra olika register så att vi i efterhand kan komplettera med adekvata bidiagnoser och därigenom få en mer sanningsenlig DRGgruppering. 46

47 Benchmarking: Pneumoni (1/3) Pneumoni som huvuddiagnos, d.v.s. samhällsförvärvad pneumoni Pneumoni (J10-18) Kostnad -11 Kostnad -12 Sjukhusförvaltning Antal Medelvårdtid Antal Medelvårdtid (kr/st) (kr/st) AL 353 6, , KS 443 6, , NU , , SkaS , , SU , , SÄS , , VGR , , Kvalitetsindikator Lämplig kvalitetsindikator saknas och har därför utelämnats här. 47

48 Benchmarking: Pneumoni (2/3) Andel (%) av pneumoni som är komplicerat eller mycket komplicerat enligt DRG Sjukhusförvaltning 2012 Antal AL 61% 192 KS 62% 231 NU 63% 934 SkaS 61% 673 SU 59% SÄS 58% 645 VGR 61% 4055 Denna diagnosgrupp har genomgående hög andel komplicerade fall. Relativt liten spridning mellan sjukhusen. Möjligen finns här även skillnader i registreringspraxis. 48

49 Benchmarking: Pneumoni (3/3) Pneumoni, kommentarer Den genomsnittliga vårdtiden är oförändrad. Den genomsnittliga kostnaden har ökat. Data inkluderar ytterfall vilka kan variera mellan åren och försvåra jämförelsen. Viss spridning i kostnaderna men sett till kronor per vårdtid är spridningen relativt liten. Något fler pneumonibehandlingar har utförts 2012 jämfört med

50 Psykiatri introduktion I VGR pågår ett arbete med att ta fram ett psykiatri-kvartalen som kommer ge förbättrade möjligheter att löpande följa kvaliteten inom området. Kunskapscentrum för psykisk hälsa håller på att ta fram en ny regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri i VGR. Urval: - Rättspsykiatri är inte inkluderad i data. - Vårdtid är beräknad i antal dagar mellan inskrivning och utskrivning - Permissionsdagar exkluderade i vårdtiden - Data avser personer som är 18 år och äldre - Antal besök avser alla personalkategorier - Datakälla är VEGA - Kostnadsdata är inte relevant att titta på för denna grupp patienter. 50

51 Benchmarking: Schizofreni Schizofreni (F20-F21) öppenvård Besök per person slutenvård Kommentar Även om vi inte vet vad som är best practice här är skillnaderna i sig intressanta och väcker en del frågor. Eftersom antalet personer är relativt få kan enskilda värden påverka utfallet. SÄS utmärker sig med kortast vårdtid per vårdtillfälle men har samtidigt fler vårdtillfällen per person. SkaS har längst vårdtid per person och samtidigt minst antal öppenvårdsbesök per person. Vårdtid per person Sjukhusförvaltning Antal Personer Antal Besök Antal Personer Antal VTF Vtf per person Vårdtid per vtf Vårdtid Dagar KS , ,2 26, ,9 NU , ,7 28, ,3 SkaS , ,4 37, ,5 SU , ,7 22, ,3 SÄS , ,3 14, ,7 VGR , ,8 23, ,7 Vad som ligger bakom skillnaderna mellan sjukhusen övriga fordrar fördjupade analyser som också innefattar kvalitetsaspekten. 51

52 Benchmarking: Bipolär sjukdom Bipolär (F30-F31) öppenvård Besök per person slutenvård Vårdtid per person Antal Sjukhusförvaltning Personer Antal Besök Antal Personer Antal VTF Vtf per person Vårdtid per vtf Vårdtid Dagar KS , ,4 7, ,7 NU , ,4 8, ,1 SkaS , ,4 9, ,6 SU , ,6 7, ,4 SÄS , ,6 6, ,6 VGR , ,5 7, ,8 Kommentar Även om vi inte vet vad som är best practice här är skillnaderna i sig intressanta och väcker en del frågor. Eftersom antalet personer är relativt få kan enskilda värden påverka utfallet SÄS utmärker sig med något kortare vårdtid per vårdtillfälle. Skillnaden är dock inte lika påtaglig som för området schizofreni. SkaS har minst antal öppenvårdsbesök per person. Vad som ligger bakom skillnaderna mellan sjukhusen övriga fordrar fördjupade analyser som också innefattar kvalitetsaspekten. 52