SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

Relevanta dokument
SAMVERKAN kan man mäta den?

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan

Nya vägar till arbetsmarknaden

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

Plan för Hökåsens förskolor

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk

Från Eva Annerås OH-bilder:

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

S A M B A P R O J E K T E T

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Verksamhets- och budgetplan 2015

Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Våga se framåt, där har du framtiden!

A" leda förändringar i sjukvården - Utmaningar i förändringsprocesser. Niklas Källberg

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Innovation i offentliga organisationer

Att leda osäkra och komplexa projekt

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

KS 2008/10 Hidnr

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Särskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Framgångsfaktorer för samverkan

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Rektorsprogrammets syfte

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Katja Dijkstra Anne Forsell

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

Ledare för kollegialt lärande

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60)

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

METOD OCH TEORETISK REFERENSRAM... 6 Tillvägagångssätt och analys... 6 Samverkan som teori och begrepp... 7

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Samverka för barns bästa. en vägledning om barns behov

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Handlingsplan för interprofessionellt lärande

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Transkript:

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola 2013-11-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA

Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning) Five common shortcomings of health-care delivery Fragmented and fragmenting care. The excessive specialization of healthcare providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to the individuals and the families they deal with and do not appreciate the need for continuity in care. (WHO, World Health Report)

Motkrafter Kunskapsområdet Helhetssyn Ett biopsykosocialt synsätt Administrativt/organisatoriskt Interprofessionell samverkan

Samverkan medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danermark) any situation in wich people are working across organizational boundaries towards some positive end (Huxham & Vangen) en process där någon eller några tillför sina specifika resurser kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att utföra (Boklund)

Integrering Olika aktörer eller aktiviteter förs samman till en större helhet Horisontell integrering - + Vertikal integrering + Samordning Samverkan - Kontraktsstyrning Samarbete (Axelsson & Bihari Axelsson)

Varför samverka? Tillgång till varandras resurser Riskspridning Effektivitet - ekonomi - koordination, sömlöshet Lärande Lagstiftning Moralisk plikt det finns inget annat sätt

Varför inte samverka? Resurskrävande - tid - pengar Osäkerhet - organisatoriskt - vad blir resultatet? Vem ska bestämma vad? - makt

Samverkan en process över tid Förutsättningar Samverkansprocessen Utfall Flera nivåer och intressenter Ledning Verksamhet Brukare.

Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen

Regelverk Regelverk Delegation - gå igenom regelverket för att identifiera motstridiga och hindrande regler - förändra eller ge tydliga instruktioner - delegera så att beslut i samverkansprocessen underlättas (inom ramen för regelverket)

Organisation Målformulering Resurser Kommunikation - formulera övergripande och mätbara mål - förankra målen (verksamhets-, ledningsoch politisk nivå) - identifiera resursflödet (ekonomistyrningen) och de delar som kan verka hämmande på samverkan - avsätt resurser för kommunikation mellan aktörerna - skapa naturliga mötesplatser

Organisation Engagemang och motivation - planera för kontinuitet (långsiktighet) - utveckla relevanta belöningssystem Organisationsmodell Uppföljning - gå igenom olika organisationsmodellers styrkor och svagheter - välj en lämplig organisationsmodell - skapa mätbara kriterier - följ och dokumentera löpande

Synsätt (kunskap) Helhetssyn Samverkanskompetens Tillit - definiera grundläggande begrepp - tydliggör varje aktörs syn på samverkansobjektet - betrakta samverkan som ett specifikt kunskapsområde - förbered genom kompetensutveckling - uppdatera nytillkommen personal - skapa ett klimat som stödjer medarbetare i utvecklingen av nya arbetsformer

Toward an Instrument for Measuring the Performance of Collaboration across Organisational and Professional Boundaries Danermark, B., Germundsson,P. & Englund, E. Occasional Papers in Disability & Rehabilitation, 2013:1 [http://hdl.handle.net/2043/15799] Kontinuerligt mäta och bedöma samverkansprocessen Urskilja svaga delar i samverkan vad fungerar och vad fungerar inte? Identifiera skillnader mellan parterna gällande förutsättningar för samverkan Jämförelse med liknande samverkansprojekt

Spindeln med 7 generiska mekanismer Två kontextuella har lämnats öppna

Exempel 1 Skolverket (tidigare Myndigheten för skolutveckling) Förändring i samverkan Förankring 100 Kunskap 80 60 Regelverk 40 Synsätt 20 0 Målformulering Baslinje Slutlinje Dokumentation Resurser Organisation Kommunikation

Exempel 2 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)

Exempel 3 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) uppföljande mätning

Exempel 4 Personalgrupp

Vad kan man få ut av en analys? Hur utvecklas samverkan För vilka mekanismer ser det bra resp. mindre bra ut Hur är samstämmigheten bland deltagarna Hur förhåller vi oss till andra samverkansprocesser