Slutrapport Processtöd Tillgänglighet

Datum 2013-12-31 Diarienummer 2013/0020 Slutrapport Processtöd Tillgänglighet

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Slutrapport Processtöd Tillgänglighet Handisam Serie A 2014:1 (diarienummer 2013/0020) Utredare: Stefan Eklund Åkerberg Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats www.handisam.se. Alternativa format kan beställas från Handisam. Rapporten finns även att ladda ner från Svenska ESF-.rådets projektbank www.esf.se Dnr 2008 3090035 Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00

Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund och utgångspunkter... 5 Resultat av stödet till projekten... 6 Tillgänglighetskonsulter - en resurs!... 7 Slutsatser... 7 Projektets resultat... 8 Syfte och mål med projektet... 11 Syfte, mål och resultat... 11 Eget lärande... 13 Avvikelser... 14 Arbetssätt... 14 Projektstödet... 14 Information... 14 Vägledning... 15 Utbildning... 16 Orienteringsutbildning för deltagare i projekten... 16 Helpdesk... 16 Nätverk Tillgänglighetskonsulter... 17 Deltagande aktörer i projektet... 17 Handisam och Handikappförbunden... 17 Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet... 18 Styrgrupp... 18 Jämställdhetsintegrering... 19 Lärande i det dagliga arbetet... 20 Normkritik och Intersektionalitet... 21 Fördelningen mellan män och kvinnor... 21 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning... 22 Utgångspunkter... 22 Att leva som vi lär... 23 Tillgänglighetsarbetet i projekten... 23 Regionala Prioriteringar... 25 Spridnings- och påverkansarbete... 28 3

Lärseminarier... 28 Frukostseminarier... 29 Almedalen... 29 Övriga seminarier och konferenser... 29 Nätverksträffar... 30 Transnationellt... 30 Projektets idéer och erfarenheter i annan verksamhet?... 30 Vilka ytterligare insatser för påverkansarbete skulle behövas?... 31 Extern utvärdering... 31 Utvärderingen 2009-2011... 31 Utvärderingen 2012-2013... 32 Egenutvärdering... 34 Kommentarer och tips... 36 Att upphandla tillgänglighetsstöd i projekt... 37 kontakt... 38 4

Sammanfattning Bakgrund och utgångspunkter Processtöd Tillgänglighet startade i februari 2009 och avslutades december 2013. Projektet har genomförts i samverkan mellan myndigheten Handisam och Handikappförbunden, samarbetsorgan för 37 funktionshinderorganisationer. Handisam har varit projektägare och projektet har genomförts med medel från Europeiska Socialfonden, ESF. Det övergripande syftet för Processtöd tillgänglighet har varit att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Arbetet har handlat om att göra Svenska ESF-rådets krav på att beakta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning begripligt, meningsfullt och hanterbart i de projekt som Socialfonden stödjer. Tillgänglighetskravet inom Socialfonden var nytt både för ESF som fondförvaltare och för alla de projekt som skulle hantera det. På goda grunder gick det att förutse ett stort behov av stöd för tillgänglighetsarbetet i projekten. Processtödets grundläggande uppdrag har varit att hjälpa projekten att förstå vad tillgänglighet i den bemärkelse som här åsyftas innebär, varför de ska arbeta med frågan utöver att det är ett krav och slutligen ge ett stöd för hur de kan göra för att på ett bra sätt få in tillgänglighetsarbetet i sina projekt. Ett konsultativt arbetssätt som utgår från de förutsättningar och behov som projekten haft har varit en central utgångspunkt för arbetet. Genom att betrakta varje projekt som unikt har behovet av flexibilitet och möjligheten att skräddarsy stödet till projekten varit viktigt. Målet har varit att få till stånd ett långsiktigt, målmedvetet och processinriktat tillgänglighetsarbete i projekten. Processtödet har arbetat med information, vägledning och utbildning i sin verktygslåda. Till stor del har arbetet handlat om att introducera tillgänglighetsarbetet, driva på utvecklingen och följa upp hur tillgänglighetsarbetet fungerat i projekten. För att nå resultat har det varit viktigt att både nå många och att arbeta på djupet där det funnits förutsättningar och en vilja att utveckla tillgänglighetsarbetet. Från 2012 har processtödet betonat ett mer fördjupat stöd till utvalda projekt. Målet har här varit att nå ett ökat lärande och att mer uttalat ge projekten redskap som gör att de kan ta med sig tillgänglighetsarbetet in i ordinarie verksamhet 5

Resultat av stödet till projekten Processtöd tillgänglighet har nått goda resultat både kvantitativt och kvalitativt. Totalt har processtödet haft verksamhet i över 1000 namngivna projekt. Det direkta stödet till projekten har samlat närmare 15 300 deltagare vid de aktiviteter som genomförts. Med tillägg av nätverksträffar, lärseminarier, medverkan på externt arrangerade seminarier mm. har vi haft över 18 000 deltagare på våra aktiviteter. Vi ser ett stort värde i att ha nått många med tanke på utgångsläget. En ny fråga för de flesta och att en klar majoritet av de vi mött därute har haft små eller inga förkunskaper alls på området. I dag vet betydligt fler vad tillgänglighet innebär i denna bemärkelse. Processtödet har starkt bidragit till att få upp frågan på dagordningen där den tidigare varit en ren icke-fråga. Vi har mött många exempel på ett bra tillgänglighetsarbete i projekten som visar att man tagit till sig frågan och förstått värdet av att få in ett funktionshinderperspektiv i det man gör. I de projekt som fått ett fördjupat stöd från processtödet kan vi se att tillgängligheten fått fäste på ett sätt som även kan lägga en grund för påverkan på strukturell nivå. Genom ett medvetet och processinriktat arbete har projektens förutsättningar för ett långsiktigt lärande ökat. Frågan har fått fäste på ett systematiskt sätt och man bär med sig den i allt man gör. Det finns en stark riktning framåt och vi kan se att man på ett helt annat sätt tar med sig lärandet och resultaten in i ordinarie verksamhet. Ökade kunskaper på tillgänglighetsområdets olika delar är centralt och vi kan se många exempel på att projektens lärande förs över till ordinarie verksamhet. Ett område som lyfter sig över andra och där man kan se en direkt koppling till projektarbetet är inom upphandlingsområdet. Inom många projekt har man förstått värdet av att upphandla tillgängligt. Det har i flera fall lett till att även projektägande organisationer ändrat sina upphandlingsregler och policys på området så att man fått med tillgänglighet som ett kriterium. Det finns också exempel på projekt som valt att göra avsteg från befintliga ramavtal och sedan anmält detta till kammarkollegiet. Ett brett genomslag på upphandlingsområdet för tillgänglighetskrav skulle på sikt kunna ge en stor strukturpåverkan. En återkommande fråga under de avslutande projektåren har varit huruvida processtödet har bidragit till att fler personer med funktionsnedsättning har kommit i arbete. I flera av de projekt som processtödet följt på nära håll i det fördjupade arbetet har goda resultat härvidlag uppnåtts. Processtödets externa utvärdering under 2012 och 2013 stärker slutsatsen att stödet till projekten varit mycket betydelsefullt och att det till stor del påverkat resultaten i projekten. Även om processtödet inte haft som sitt direkta uppdrag att få ut människor i arbete så har vi indirekt bidragit till projektens goda 6

resultat. Utvärderingen visar också tydligt att om ESF-rådet inte hade infört kravet på tillgänglighet och om inte processtödet hade funnits så hade inte projekten över huvud taget arbetat med tillgänglighet i den utsträckning som skett och resultaten hade inte kommit i närheten av vad de gjort. I utvärderingen och i dialogen med projekten lyfts också det stora värdet av det stöd som projekten fått från Processtödets regioncoacher. Genom att vara målinriktade, kompetenta och goda ambassadörer för tillgänglighetsarbetet har coacherna i sin tur fått fram många besjälade och goda ambassadörer för det fortsatta arbetet med att nå ett arbetsliv som är jämlikt för alla oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighetskonsulter - en resurs! Processtödets grunduppdrag har varit att ge stöd till socialfondsprojekt i hur de ska arbeta med tillgänglighet. Redan från början såg vi ett behov av att mobilisera ytterligare resurser. Både inom ramen för stödet till projekten och som en resurs för framtiden. Den resurs vi ville knyta till oss var tillgänglighetskonsulter på den öppna marknaden. Genom att etablera ett nätverk ville vi samla branschen, hitta former för kvalitetssäkring och kompetensutveckling samt stärka branschen genom att föra samman konsulter. Nätverket har som mest omfattat över 80 konsultföretag. Hösten 2010 bildade medlemmar i nätverket Föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige. Året efter bytte organisationen namn till Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet. Härigenom finns nu en samlad företrädare för professionell tillgänglighetskompetens och en tydlig samverkanspart i det framtida tillgänglighetsarbetet. En framtida resurs för Socialfonden under nästa programperiod och för samhällets tillgänglighetsarbete i stort. Slutsatser Processtöd Tillgänglighet har sammanfattningsvis hittat ett bra sätt att nå många för att nå många. Vi har hittat metoder och arbetssätt som under rätt förutsättningar kan ge ett långsiktigt lärande och en implementering av erfarenheter och resultat i ordinarie verksamhet. För detta krävs dock ett långsiktigt, målmedvetet och processinriktat arbete. Det krävs också projektägare och projektledningar som ser vinsterna med tillgänglighetsarbetet och som vill ta med sig resultat och erfarenheter vidare. Det finns inga genvägar. Det räcker inte med punktinsatser eller enbart rent grundläggande insatser i inledningen. Det arbete som görs måste också underhållas. Processtödets externa utvärderare, Gunnar Svensson Integratia AB, säger i utvärderingen för 2013 - Det vi har sett av ökad kunskap, förståelse och vilja till förändring behöver näring. Slutar vi vattna dör växten. 7

Projektets resultat Under processtödets förprojektering 2008 bekräftades behovet av en stödfunktion som kunde introducera tillgänglighetsarbetet, driva på utvecklingen och följa upp hur arbetet fungerade i projekten. Tillgänglighetskravet inom Socialfonden var nytt både för ESF som fondförvaltare och för alla de projekt som skulle hantera det. Vi såg ett stort behov av att göra kravet på att beakta tillgänglighet begripligt, meningsfullt och hanterbart. Vi såg också ett stort glapp mellan arbetslivets beredskap att ta emot arbetssökande med funktionsnedsättningar och behovet hos den enskilde av att kunna få och att kunna behålla ett arbete. Därför handlade det även om att ge förutsättningar och redskap för ett lärande som gör det möjligt för projekten att föra över sitt resultat och sina erfarenheter till den ordinarie verksamheten. Målet är ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Vi ville även säkra resurser för ett framtida tillgänglighetsarbete. Både inom socialfonden när processtödet upphör och inom samhällets tillgänglighetsarbete i stort. För att möta detta behov angav vi i vår ansökan att vi ville etablera ett nätverk för tillgänglighetskonsulter. Vi såg ett behov av att samla branschen, att få den att inse sitt samlade värde och styrka genom att samarbeta, att kvalitetssäkra kompetens och att stärka det konsultativa arbetssättet. I vår ansökan angav vi att vi skulle söka förebilder transnationellt. Redan från början insåg vi värdet av att möta projekten där de befann sig. Med ett konsultativt arbetssätt i botten ville vi uttalat utgå från projektens behov och förutsättningar. Tidigt förstod vi att det behövdes ett långsiktigt och fördjupat stöd för att åstadkomma resultat. Punktinsatser eller stöd enbart begränsat till inledningen av projekten gav inget egentligt avtryck. För att göra skillnad har vi därför valt att betona vikten av ett långsiktigt och processinriktat stöd. I projekt där det funnits en vilja och en drivkraft att arbeta med tillgänglighetsfrågan kan vi se goda resultat. Både att man jobbat bra med tillgängligheten i sitt projekt och att man hittat arbetssätt och erfarenheter som kan föras in i den ordinarie verksamheten. Processtödet har visat att det lönar sig att villkora medelstilldelning genom att ställa krav på tillgänglighet och att det går att få till stånd ett kvalitativt tillgänglighetsarbete i projekten. Vi har hittat metoder och arbetssätt där tillgänglighet blir lönsamt för individen, organisationen och samhället. 8

En viktig förutsättning för ett långsiktigt och resultatgivande arbete är dock att det ställs tydliga krav på och ges motiv till tillgänglighetsarbetet från ESF-rådet så att projekten kan se på vilket sätt tillgänglighetskravet förväntas bidra både till projektets egna mål och till socialfondens övergripande mål. Branchorganisationen Svensk tillgänglighet har bildats som ett direkt resultat av vårt konsultnätverk. Det finns goda skäl för fortsatt samverkan med Svensk Tillgänglighet. Organisationen är i hög utsträckningen en tänkbar leverantör av tillgänglighetstjänster till Socialfondsprojekt och projekt inom andra strukturfonder under nästa programperiod. Svensk Tillgänglighet främjar sina medlemmars intressen men kan också starkt bidra till en fortsatt positiv utveckling på tillgänglighetsområdet för hela samhället. Brittiska National Register of Access Consultants, NRAC, har varit en inspirationskälla och förebild. Sammantaget kan vi se en stor påverkan och ett genomslag på individnivå. Det visar både vår egen utvärdering och den externa utvärdering som projektet haft. Att förstå frågan är en grundförutsättning. När den fått fäste hos individen finns sedan möjligheten att gå vidare. Den personliga resan är många gånger avgörande för vad som ska hända på organisatorisk nivå. Att nå många är av stor betydelse men avgörande är att nå ner på djupet. En besjälad projektledare är nödvändigt men det räcker inte. Även chefer och projektägare måste dela insikten om värdet av att föra in tillgänglighetsfrågan både i projektet och att sedan implementera erfarenheter och resultat från projektet i ordinarie verksamhet. Utan påverkan och genomslag på individnivå sker inga genomgripande förändringar på organisationsnivå. Processtödets grundläggande uppgift var att ge andra projekt stöd i tillgänglighetsarbetet och därmed bättre förutsättningar för att skapa ett inkluderande arbetsliv. Av denna anledning redovisar inte processtödet själva några uppgifter om hur många personer som kommit ut i arbete, praktik eller utbildning. Vad vi däremot kan se är att många projekt, framförallt bland de projekt där vi haft ett fördjupat samarbete, har lyckats väl med att få ut personer med funktionsnedsättning i arbete, praktik eller i utbildning. Vi menar att processtödets arbete i stor utsträckning har bidragit till projektens framgång. I den externa utvärderingen kan vi se att dessa projekt särskilt betonat värdet och vikten av att få ett stöd i tillgänglighetsarbetet. Den externa utvärderingen under åren 2012 och 2013 visar också tydligt att om varken kravet på tillgänglighet eller Processtödet hade 9

funnits i Socialfonden så hade inte tillgänglighet fått samma genomslag. I de projekt som processtödet arbetat mer fördjupat med kan vi se att det händer mycket på tillgänglighetsområdet. Processtödets externa utvärdering under 2012 och 2013 visar att ett processinriktat stöd med återkommande kontakter ger effekt. Vi kan se att projekt ställer krav på lokaler, hur man planerar sin verksamhet, hur man informerar och hur man även ställer krav på tillgänglighet på sina underleverantörer mm. Projekten har fått redskap att ha med sig i implementeringen av projektets resultat och effekter in i den ordinarie verksamheten. Det kan t.ex. handla om plan- och budgetarbete, arbetet med policys och riktlinjer, rekrytering och upphandling. Ett område som särskilt betonats av processtödet är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi ser kopplingen till arbetsmiljöområdet som en av våra absolut främsta framgångsfaktorer. Ett exempel på påverkan på strukturnivå är Försäkringskassans projekt Concensio. Tack vare processtödets insatser så såg projektledningen att de kurs- och konferenslokaler som man hade tillgång till genom ramavtalet inte höll måttet ur tillgänglighetssynpunkt. Man gjorde därför vid flera tillfällen avstegsanmälningar från ramavtalet. Detta har bidragit till att kammarkollegiet har beslutat att se över sina ramavtal på området och att föra in krav på tillgänglighet i kommande avtal. Förslag till lösningar: Säkra ett fortsatt krav på att beakta tillgänglighet i nästa programperiod. Förstärk och utveckla programkriterierna och skrivningarna i samband med utlysningar så att det blir tydligt för projekten varför de ska arbeta med frågan och vad som förväntas av dem. Koppla tillgänglighetsarbetet starkare till Socialfondens övergripande syfte och målsättningar. Säkra ett processtöd för tillgänglighet på regional nivå även under nästa programperiod. Det behövs resurser för att introducera frågan och att få upp den på dagordningen. Det behövs resurser för att arbeta långsiktigt och processinriktat i projekt som bedöms som strategiskt intressanta. Använd erfarenheterna från Processtöd Tillgänglighet. Ett konsultativt arbetssätt som utgår från projektens behov och förutsättningar leder längst. Ett prioriterat fokus på att få igång och driva långsiktiga processer och som har implementering av resultat och erfarenheter i ordinarie organisation som sin självklara utgångspunkt. Säkra en fortsatt utveckling av tillgänglighetskonsulter som branch genom samverkan med organisationen Svensk Tillgänglighet. Under nästa programperiod kan branschorganisationen och dess medlemmar bli en väsentlig resurs i Socialfondens tillgänglighetsarbete. 10

Syfte och mål med projektet Syfte, mål och resultat Processtödets syfte har varit att kravet på att beakta tillgänglighet ska bli begripligt, meningsfullt och hanterbart i de projekt som Socialfonden stödjer. Ytterst är syftet att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. För processtödet har det varit viktigt att både nå många och att ha en hög kvalitet i det vi gjort. Möjligheten att komma in tidigt i processen har varit avgörande för att kunna följa projekten över tid. Genom ett konsultativt arbetssätt har vi utgått ifrån projektens förutsättningar och behov. Vi har erbjudit ett långsiktigt och kvalitativt stöd. Vi har levererat konkreta redskap och vi har lyft fram attityder och förhållningsätt i arbetslivet som en grund för förändring. En uttalad målsättning har varit att integrera tillgänglighetsfrågan i hela projektarbetet. Det har varit viktigt att lyfta det från att vara något som projekten också ska göras, lite vid sidan om, till att de ska ha med sig ett funktionshinderperspektiv i allt de gör. Det har varit viktigt för oss att ha både bredd och ett djup i arbetet för att nå så många som möjligt med budskapet och för att ge legitimitet för tillgänglighetsarbetet i projekten. Projektägare, projektledning och nyckelfunktioner måste samtliga se värdet och vikten av att arbeta med frågan för att tillgängligheten ska få genomslag i projektarbetet. Nyckelfunktioner kan vara utbildare, utvärderare, skyddsombud, företagsledningar m.fl. De kvantitativa resultat som angavs som mål i ansökan överträffades i princip på alla punkter. Vi har nått fler deltagare än beräknat och vi har genomfört betydligt fler aktiviteter än planerat Vi har fokuserat mer på att nå enskilda projekt än vad vi ursprungligen tänkte. Vi har nått över 1000 namngivna projekt. Inom ett område där förkunskaperna är så pass begränsade som inom tillgänglighetsområdet blir värdet av att nå många inte bara kvantitativt. Även om det kvalitativa värdet är svårbedömt så finns det helt klart ett kvalitativt värde i att fler människor nås av budskapet. Att över huvud taget väcka frågan och att få upp den på dagordningen kan vara ett kvalitativt bra resultat i de fall det varit en ren icke-fråga tidigare. Graden av vårt engagemang har varierat i de projekt vi mött. Från enstaka kontakter i till långvariga samarbeten med många kontakttillfällen och ett samarbete under flera år. Nedan redovisas de kvantitativa aktivitetsmål som angavs i ansökan och de resultat som nåddes dels inom den ursprungliga 11

projektperioden och dels efter två förlängningsår. De ursprungliga målen avsåg den ordinarie projektperioden 2009 2011. Aktivitet Ursprungligt mål Resultat 2011 Resultat 2013 Informationsmöte 330 328 414 Helpdesks kontakter 960 308 (*1) - Vägledning 330 910 1367 Utbildning projektledningar Utbildning deltagare i projekt 66 412 654 300 103 - (*1) Utöver registrerade in och utgående kontakter via telefon och mail har också totalt 367 kontaktförsök gjorts av Helpdesk. I ansökan anges inte mål för antal deltagare inom alla aktiviteter riktade mot målgruppen. Därför går det inte här att göra en fullständig jämförelse mellan mål och resultat. På två områden angavs dock mål för antal deltagare. Det gäller dels utbildning för projektledningar och dels utbildning för deltagare i projekt s.k. Orienteringsutbildning. Deltagare Antal deltagare enligt ansökan Antal deltagare 2011 Antal deltagare 2013 Utbildning projektledningar 990 4569 7537 Utbildning deltagare i projekt 4500 1581 - Totalt sett har de aktiviteter som riktas till den primära målgruppen (projektledningarna) och till den sekundära målgruppen i projekten (deltagare i projekten) nått totalt närmare 15 300 deltagare. Ett resultat som vida överstiger både förväntningarna och de mål som satts. Om vi lägger till nätverksträffar för tillgänglighetskonsulter, lärseminarier mm. så har vi nått över 18 100 deltagare. Processtödet har utvecklat arbetssätt och metoder som med rätt förutsättningar bidrar till ett långsiktigt lärande. Vi har lagt stort fokus på att ge kunskap och att förändra attityder runt tillgänglighet 12

och funktionsnedsättningar. Genom ett fördjupat arbete följer vi projektens tillgänglighetsarbete över tid. Vi kan återkoppla mot det som görs och vägleda i det fortsatta arbetet. En viktig del i stödet har varit att synliggöra det arbete som görs. Därmed skapar vi förutsättningar för ett lärande för såväl projekten själva som för Socialfonden. I ansökan angav vi mål för arbetet med att etablera ett närverk för tillgänglighetskonsulter. Efter första året skulle 40 konsulter ha knutits till nätverket. Vid årets slut deltog runt 60 konsulter i nätverket. Som mest har vi räknat in ca 85 konsulter i nätverket. Relativt snart uppstod tankar på ett mer formaliserat samarbete konsulter emellan. Hösten 2010 bildades föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige och året efter bytte den namn till Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet. Därmed blev resultatet av arbetet avsevärt mycket bättre än vad vi ursprungligen vågade hoppas på. Nu finns en egen organisatorisk kraft för professionella tillgänglighetskonsulter. Ytterligare ett viktigt steg togs när branchorganisationen och processtödet i samarbete tog fram valideringsverktyget Tillgänglighetsnyckeln. Tanken med valideringen var att mäta och att kvalitetssäkra konsulternas kompetens på tillgänglighetsområdet. Det finns en stor utvecklingspotential hos Tillgänglighetsnyckeln eftersom den öppnar upp för att ta fram andra inkomstbringande tjänster både för enskilda konsulter och för branschorganisationen. Därmed kan organisationens ställning stärkas ytterligare då den får en stärkt medlemsnytta och ökad ekonomisk stabilitet. Eget lärande Projektets eget lärande domineras av två områden: Det första är vikten av att det finns ett arbetsliv som är berett att ta emot personer med funktionsnedsättning. Det starka fokus på individen som funnits under programperioden räcker inte. I en fungerande helhet måste mycket större utrymme ges för att förbereda arbetslivet och arbetsplatser på att se kompetensen i gruppen. Förberedelsen måste inkludera såväl arbetsgivare och chefer som medarbetare. Utan inkluderande arbetsplatser hjälper det inte om vi rustar den enskilde arbetssökande. Vi riskerar bara en rundgång i systemet där den enskilde succesivt bryts ner i stället för tvärt om. Det andra området är en stärkt övertygelse om att det krävs ett fördjupat och långsiktigt arbete för att nå ett hållbart resultat. Ett målmedvetet och processinriktat arbete kan lägga grunden för en förändring. Ett förändringsarbete som detta tar tid. Mer tid än vad som vanligen står till förfogande inom ramen för ett enskilt projekt. 13

Avvikelser De avvikelser som kan lyftas fram i förhållande till det som ursprungligen planerades berör i huvudsak tre områden: Det ökade fokusen på att nå enskilda projekt har medfört ett ökat resande och budget för resor har justerats vid några tillfällen. Uppdraget för processtödets Helpdesk har omförhandlats för att nå största möjliga nytta när efterfrågan på stöd minskat Framtagningen av ett valideringsverktyg ingick inte i den ursprungliga planeringen. Samtliga förändringar har genomförts för att nå bättre resultat och kostnadseffektivitet. De förändringar som behövt göras i budget har genomförts som omfördelning inom ramen för befintlig budget och har inte krävt tillskott av nya medel. Förändringarna har skett i samråd med ESF-rådet. Arbetssätt Projektstödet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utgör en helhet där verksamhet, fysisk miljö, information och kommunikation ingår. Projekten ska ha ett tillgänglighetsperspektiv med sig i allt de gör. Genom att föra in perspektivet i målgrupper, lokaler, budget, tids- och aktivitetsplan, upphandling, utvärdering, information, hemsidor mm. har vi kunnat synliggöra vad tillgänglighet handlar om. När vi talat om tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga har vi också flyttat fokus från tillgänglighet som ett särintresse till ett allmänintresse. Vår primära målgrupp har varit projektledning och projektägare. Som sekundär målgrupp har vi haft deltagare i projekten. Vår ambition har varit att följa projekten från början till slut och att driva på en långsiktig process. Startpunkten i vårt arbete har varit att ta reda på vad man vet och hur man tänker kring kravet på att beakta tillgänglighet. Vi stödjer projekten genom att ge kunskap om tillgänglighet och att ge användbara redskap i arbetet. I stor utsträckning har vi återanvänt befintligt material som kompletterats med studieplaner, Powerpointpresentationer mm. I processtödets verktygslåda har vi arbetet med information, vägledning och utbildning. Information Initialt var den Helpdesk som upphandlades från KCT-Västerbotten en viktig informationskanal. Här kunde projekt få information om 14

Socialfonden och hur tillgänglighet kunde tas med i projektansökningarna på ett bra sätt. När regioncoacherna kommit på plats har vi medverkat vid informationsmötena som ESF-regionerna arrangerat. Där har vi introducerat tillgänglighetsfrågan och informerat om vilket fortsatt stöd som finns att få. Processtödets hemsida har varit en viktig informationskanal. Här finns material av mer introducerande karaktär t.ex. checklistor om tillgänglighetsarbete. Hemsidan har blivit en bra länksamling och hänvisning till andra källor att hitta material. Vägledning Vägledningen har varit ett centralt redskap i vår verktygslåda och en återkommande vägledning ofta en avgörande framgångsfaktor. En framgångsfaktor har också varit möjligheten att komma in tidigt i processen för att förklara: vad kravet på tillgänglighet innebär, varför man ska arbeta med det och hur man gör. Vägledningen kan vara mycket avgörande för om tillgänglighetsarbetet ska bli en integrerad del i projektets arbete eller om det blir ett sidospår. Under förprojekteringen har stödet handlat om att gå på djupet i projektens arbete och att konkretisera vad som ska göras både på kort sikt under den pågående fasen och längre fram under genomförandet. Det kan handla om att tillgänglighetsinventera lokaler. Att kartlägga behov av anpassning som deltagare behöver. Vilka krav som ställs på projektets information. Hur man upphandlar så att tillgänglighetsaspekterna kommer med etc. Ett redskap som processtödet särskilt lyft fram för att konkretisera arbetet är att projekten ska ta fram en tillgänglighetsplan. I denna plan synliggörs vad som ska göras, när det ska göras och av vem. Planen blir ett uppföljningsverktyg och en grund för att rapportera av sitt tillgänglighetsarbete. Sedan 2012 har processtödet fokuserat på att ge ett fördjupat stöd till utvalda projekt. Vi ville få till stånd ett processinriktat arbetssätt som skulle ge goda förutsättningar för ett långsiktigt lärande och därmed ett starkare incitament för att kunna implementera projektets erfarenheter och resultat i ordinarie arbete. Genom att regelbundet följa upp och coacha projekten i arbetet kunde vi dels hålla lågan vid liv och dels få projekten att se nya utvecklingsvägar. Ett viktigt led i detta var att hjälpa projekten med att synliggöra sina resultat och sitt lärande. Vi betonade även alltmer värdet av att hitta sådant som man långsiktigt kan hänga upp sin nyvunna kunskap på. T.ex. det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ytterst har målet varit att förändra arbetslivet som helhet så att alla kan delta jämlikt utifrån sin funktionsförmåga. 15

Utbildning Det konsultativa arbetssättet som processtödet eftersträvat betonar värdet av att utgå från varje projekts unika förutsättningar, behov och önskemål. I linje med det har vi så långt som möjligt eftersträvat projektspecifika och skräddarsydda utbildningar. Dessa har i första hand vänt sig till projektledningen och till projektorganisationen. Vår förmåga att anpassa utbildningen efter projekten har ökat i takt med att vi själva fått en större erfarenhet. Utbildningar inom enskilda projekt har även många gånger genomförts för specifika målgrupper t.ex. arbetsledare, chefer, skyddsombud, eller som fördjupning i något perspektiv t.ex. information, kommunikation. Målgruppen för projektet kan också ha vidgats eller att underleverantörers utbildningar behöver kvalitetssäkras. I anslutning till ansökningsomgångarna när projekten blivit beviljade har vi även genomfört öppna grundutbildningar. Ofta i samverkan med Processtöd Jämställdhetsintegrering. Utbildningen har här mer fokuserat på att ge generella och grundläggande kunskaper runt funktionsnedsättningar och vad tillgänglighet innebär. Målet har varit en ökad medvetenhet och att ge projekten redskap för sitt fortsatta arbete. Vi vill både avdramatisera och samtidigt ge en bild av hur komplext frågan kan vara. Diskussion och interaktivitet är bärande inslag eftersom det handlar om att få igång deltagarnas egna tankar och att reflektera över det som sägs. De gemensamma utbildningarna var oftast upplagda som halvdagsutbildningar och har vänt sig till projektledare och projektägare. Orienteringsutbildning för deltagare i projekten I vår ansökan anger vi projektens deltagare som en målgrupp. Som sekundär målgrupp har de erbjudits en orienterande utbildning kring tillgänglighet och funktionsnedsättning. Inom PO1 har syftet till stor del varit att lägga en grund för förändringsarbetet även på medarbetarnivå. Inom PO2 har syftet mer varit att ge den enskilde kunskap att ha med sig i projektet eller när hon eller han ska ut i arbetslivet. Till viss del har processtödets egna coacher genomfört dessa utbildningar men till största delen har de genomförts av upphandlade tillgänglighetskonsulter. Helpdesk Redan under förprojekteringen hösten 2008 startade processtödet en helpdesk som nåddes via mail och telefon. Syftet med en helpdesk under förprojekteringen var att kartlägga projektskrivarnas behov av stöd. Tjänsten upphandlades av KCT-Västerbotten. Inför genomförandet såg vi ett fortsatt behov av en helpdesk som komplement till regioncoacherna. Från mars 2010 styrdes arbete delvis om. I uppdraget ingick nu även att aktivt marknadsföra processtödets 16

tjänster. Under 2010 började vi lyfta fram kopplingen mellan tillgänglighet och arbetsmiljö. KCT - Västerbotten var väl insatta i frågan och de såg tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga. Nu förändrades uppdraget ytterligare. Ett material för tillgänglighet kopplat till arbetsmiljöarbete togs fram. Materialet har använts av processtödet som ett fördjupningsmaterial. Nätverk Tillgänglighetskonsulter För uppbyggnaden av nätverket anställdes en särskild koordinator. Det stöd som denne gett har varit mycket avgörande. Koordinatorn har varit en motor och inspiratör i arbetet och drivit på utvecklingen. Nätverksträffar, utveckling av konsultregister, utbildningsaktiviteter och kvalitetssäkring genom validering av tillgänglighetskonsulter har varit centrala delar i arbetet med konsultnätverket. Koordinatorn har också varit ansvarig för projektets transnationella arbete. Brittiska National Register of Access Consultants, NRAC har varit en förbild i utvecklingsarbetet. En idé om att formalisera nätverket från konsulterna själva fångades upp av koordinatorn och blev det som idag är Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet. Deltagande aktörer i projektet Handisam och Handikappförbunden Både under förprojekteringen och under genomförandet har Handisam varit projektägare. Handikappförbunden har varit samarbetspart i projektet. Vid sidan av det rent formella i projektägarskapet har dock båda organisationerna varit likställda i sitt ansvar för projektet. Såväl förprojekteringen som genomförandeprojektet har växt fram i nära samarbete mellan parterna. Samarbetet har gett positiva effekter även på andra gemensamma områden. Att en myndighet och en intresseorganisation samarbetar på ett så konkret och påtagligt sätt är relativt ovanligt. Det visar att det är möjligt trots olika roller och uppdrag inom funktionshinderpolitiken. Båda parterna har haft ett starkt engagemang i projektets utveckling. Tillsammans har de bidragit till en god kompetens på det område som processtödet verkat. Samarbetet har skapat stor legitimitet för processtödets arbete och det har i kontakterna med projekten och i andra sammanhang varit en styrka att kunna hänvisa till parternas nära samverkan. För processtödet har parternas spridningskanaler haft stor betydelse. Handisam har haft sina kanaler in i myndighetsvärlden och till statsapparaten. Handikappförbunden till svensk och europeisk 17

funktionshinderrörelse. Tillsamman täcker kontakterna de strategiska målgrupper som projektet haft. På Handisam har processtödet även ingått i nätverket Öppet arbetsliv som består av myndigheter och organisationer som har tydliga uppdrag på arbetsmarknadsområdet. Förutom Handisam och processtödet ingår även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Yrkeshögskolemyndigheten, ESF, Socialstyrelsen, SKL, Hjälpmedelsinstitutet och Handisam projekt Hjärnkoll. Processtödet har medverkat på seminarier som Handisam har genomfört för de myndigheter som ingår i regeringens strategi för funktionshinderspolitiken. Handisam har vid sina återkommande avstämningar med i regeringen återkopplat till processtödets arbete och resultat. Från Handikappförbundens sida var kontakterna med European Disability Forum. EDF, av stor betydelse framförallt inledningsvis eftersom europeisk funktionshindersrörelse var starkt involverade och drev kravet på tillgänglighet inför innevarande programperiod. För att nå svensk funktionshindersrörelse har processtödet återkommande medverkat på Handikappförbundens ordförandemöten och kongresser. Ett tillfälle för processtödet att samlat nå olika förbund på riksnivån och ibland även regional funktionshindersrörelse. Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet Hösten 2010 bildades föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige. Organisationens grund var det nätverk för tillgänglighetskonsulter som processtödet tagit initiativ till. Senare bytte organisationen namn till Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet. I och med att nätverket fick en formell organisatorisk status blev organisationen nu en uttalad samarbetspart till processtödet. Eftersom utvecklingsarbetet i organisationen till stor del bedrevs i samverkan med processtödet och även till viss del finansierades av projektet så har processtödet haft en adjungerad plats i branschorganisationens styrelse. Härigenom har processtödet, Handisam och Handikappförbunden fått till stånd en samverkan med den enda samlande professionella tillgänglighetsresursen i Sverige. En möjlighet för det framtida tillgänglighetsarbetet både inom ramen för ESF och för samhället i stort. Styrgrupp I processtödets ansökan för genomförandet anges styrgruppens sammansättning. Styrgruppen ska bestå av två representanter från Handisam som projektägare och en representant från Handikappförbunden som samarbetspart. Därutöver skulle Processtöd 18

Jämställdhetsintegrering erbjudas en plats i styrgruppen för att på så sätt säkra upp att ett jämställdhetsperspektiv integrerades på ett bra sätt i beslutsprocessen. Så blev aldrig fallet eftersom de tackade nej till vår förfrågan. Mer om detta redogörs för under rubriken Jämställdhetsintegrering. Ordförande i styrgruppen har från början och under hela projekttiden varit Handisams utvecklingschef och ställföreträdande GD. I samband med omorganisationer och att medarbetare slutat har ett par personer bytts ut under resan lopp. Bytena till trots har den täta mötesfrekvensen bidragit till en mycket god kontinuitet i styrgruppsarbetet. Att ha samma styrgruppsordförande under hela resan har varit ett stort plus. Processtödet har haft en liten men mycket effektiv styrgrupp vilket har öppnat upp för snabba beslutsvägar. Eftersom den har varit väl förankrad i respektive organisations högsta ledning har det varit möjligt att ta snabba beslut när det behövts. Styrgruppen har under hela projektet drivit på för ett aktivt utvecklingsarbete. Genom regelbunden återkoppling och analys av den genomförda verksamheten har styrgruppen fått en fungerande plattform för beslut kring verksamheten. Samtliga beslut av betydelse och som har inneburit en förändrad inriktning i någon avgörande form har fattats av styrgruppen. Den lilla styrgruppen har varit ett forum för en aktiv egenutvärdering av processtödet arbete. För projektledningen har det varit en stor trygghet att ha en väl fungerande och engagerad styrgrupp att luta sig mot. Processtödets styrgrupp har totalt sett från starten 2009 genomfört totalt 50 styrgruppsmöten. Därutöver har styrgruppen också medverkat på ett stort antal projektmöten och planeringsdagar. Jämställdhetsintegrering Både i förstudierapporten och i ansökan för genomförandet påvisas behovet och värdet av att få in jämställdhetskompetens i Processtöd Tillgänglighets styrgrupp. Det anges i ansökan att processtödet för Jämställdhetsintegrering skulle erbjudas plats i processtödets styrgrupp. På så sätt skulle det finnas en representant med välputsade jämställdhetsglasögon representerad vid strategiska beslut. Tyvärr tackade deras styrgrupp nej till vår förfrågan vilket vi beklagar. I ansökan angav vi också att vi skulle genomgå utbildning i jämställdhetsfrågor för att styrgruppen och projektgruppen skulle få en bra jämställdhetsgrund att i arbetet. I augusti 2010 anlitades Processtöd Jämt som genomförde sin basutbildning för vår styrgrupp 19

och projektgruppen. Vi ville få redskap för att på ett strukturerat sätt kunna integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt som processtödet gör. Från beslut och strategiska val i styrgruppen till den löpande verksamheten och i mötet med projekten ute i landet. Utbildningen gav en bra grund och som nästan alltid gav den en insikt om att den förvärvade kunskapen behövde byggas på ytterligare. På förslag från Processtöd Jämt beslutades att vi skulle göra en analys av vår verksamhet enligt 4R-metoden. En bra idé som tyvärr aldrig fullföljdes. Det beslutades också att Processtöd Tillgänglighet på motsvarande sätt skulle genomföra en utbildning runt tillgänglighet och funktionshinderperspektiv för Processtöd Jämt. Inte heller detta genomfördes som planerat. Här låg dock ansvaret i första hand hos Processtöd Jämt att ta initiativ till genomförande. Av diskussionerna som fördes på den genomförda utbildningen framgick tydligt att beröringspunkterna mellan oss som processtöd var många. Inte minst behovet av att synliggöra hur våra frågor och perspektiv går i varandra när vi möter projekten. Vi har många gånger även senare kunnat konstatera hur lika våra erfarenheter och vår grundläggande argumentation är. Samarbetet mellan processtöden både på ledningsnivå och i det direkta stödarbetet har genomgående fungerat mycket bra. Lärande i det dagliga arbetet Den främsta kompetensutvecklingen mellan våra respektive processtöd har också ägt rum i det dagliga arbetet på fältet. I det regionala arbetet hittade Processtöd Tillgänglighet och Processtöd Jämt varandra snabbt. Tidigt formades ett mycket bra samarbete mellan respektive organisations coacher och projektstödjare. Allt ifrån gemensamma informationstillfällen och vägledningar till grundutbildningar där det ena processtödet har sin utbildning på förmiddagen och det andra sin på eftermiddagen. Genom att delta på varandras utbildningar lärde vi oss mycket om varandras frågor. Men framförallt gav det en möjlighet att synliggöra hur våra frågor går in i och kompletterar varandra. Det har t.ex. varit möjligt att problematisera kring frågor som hur kön påverkar din möjlighet att få rehabilitering för snabb återgång till arbetet eller varför män genomgående lättare och snabbare får tillgång till arbetshjälpmedel. Som komplement till de aktiviteter som ESF regionerna arrangerat bjöd vi tillsammans in projekten till gemensamma aktiviteter. På sina håll har samarbetet varit så väl fungerande att vi vid olika tillfällen vågat lämna över vår fråga till den andra parten när vi inte kunna medverka själva. 20