RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE OKTOBER 216 Box 3546, 13 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 Box 44, 41 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 Box 186, 21 21 Malmö, Telefon +46 4 35 25 Pedagogens väg 2, 831 4 Östersund, Telefon +46 63 14 1 99

Innehåll Sammanfattning... 3 Efterfrågan... 4 Fortsatt stark tillväxt i efterfrågan på hotellrum... 4 Privatgästerna fortsätter att driva efterfrågan... 4 Både svenska och utländska gäster bidrar till tillväxten... 6 Beläggningsgrad... 8 Rekordhög beläggningsgrad... 8 Minskad hotellrumskapacitet driver upp beläggningsgraden... 8 Logiintäkt per belagt rum... 1 Högt kapacitetsutnyttjande driver upp den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum... 1 Hotellrumspriserna ökar kraftigt för privatgäster men minskar något för konferensgäster... 1 Lönsamhet... 12 RevPAR och lönsamhet förbättras... 12 Lokal utveckling... 15 Positiv hotellmarknad i de största kommunerna... 15 Hotellkonjunkturen... 16 Optimism i den kortsiktiga synen på efterfrågan på hotellrum i Sverige... 16 Lägre tillväxt i svensk ekonomi ger lägre tillväxt i efterfrågan på hotellrum... 17 Prognos... 18 Fortsatt tillväxt på den svenska hotellmarknaden 217... 18 Appendix 1... 19 Appendix 2... 2 Appendix 3... 21 Sida 2 av 21

SAMMANFATTNING Den svenska hotellmarknaden är i fortsatt tillväxt. Till och med augusti i år har antalet belagda hotellrum ökat med 4,9 procent jämfört med motsvarande period 215. En viss uppbromsning har skett de sista månaderna till följd av två svaga månader, juni och juli. I åtanke bör man dock ha med sig att motsvarande period under 215 var exceptionellt stark. I augusti var tillväxten tillbaka på fem procent. Efterfrågetillväxten har varit extra stark inom privatsegmentet och privatgästernas andel av belagda hotellrum fortsätter långsiktigt att öka. Den starka efterfrågetillväxten i kombination med att hotellrumskapaciteten de facto minskat de sista åren har drivit upp beläggningsgraden till historiskt höga nivåer på den svenska hotellmarknaden. Den ökning av nivån på den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum, som startade under början på 215, fortsätter nu månad för månad under 216. Sammantaget innebär den höga beläggningsgraden och de stigande hotellrumspriserna att utvecklingen av den genomsnittliga intäkten per belagt hotellrum (RevPAR) ökar snabbt. Detta gör att företagens syn på lönsamheten är positiv. Den positiva utvecklingen av den svenska hotellmarknaden på riksnivå avspeglar sig tydligt på utvecklingen i de 1 största hotellkommunerna i Sverige. I nio av de tio största kommunerna har RevPAR ökat och i åtta av dessa med över fem procent. Endast i en kommun, Helsingborg, är utvecklingen negativ. Detta i sin tur beror på kraftigt ökad hotellrumkapacitet, vilket slagit på främst beläggningsgraden. Hotellföretagens förväntningar på efterfrågan på kort sikt är optimistisk och synen på efterfrågan har kontinuerligt förbättrats under året. Hotellföretagens förväntningar indikerar fortsatt tillväxt i efterfrågan på hotellrum året ut. De flesta prognosmakare bedömer att tillväxten i den svenska ekonomin bromsar upp under 217 och det finns ett mycket tydligt samband mellan tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) och tillväxten av belagda hotellrum. Visita gör bedömningen att tillväxten i efterfrågan på hotellrum bli ca tre procent under 217. Det är den svagare konjunkturen i kombination med hög beläggningsgrad (begränsad kapacitet vid efterfrågetoppar) och att den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum ökar snabbt som är det som gör att vi bedömer att tillväxten i belagda hotellrum växlar ner något. Vi bedömer att den genomsnittliga nivån på RevPAR ökar med fyra procent under 217. Sida 3 av 21

%-utveckling %-utveckling EFTERFRÅGAN Fortsatt stark tillväxt i efterfrågan på hotellrum Tillväxten i efterfrågan på hotellrum på den svenska hotellmarknaden har varit mycket stark under 216. Till och med augusti har antalet belagda hotellrum ökat med 4,9 procent jämfört med motsvarande period 215. Det innebär att det belagts 7 fler hotellrum hittills i år jämfört med samma period föregående år. Sett över det senaste året har efterfrågan på hotellrum ökat med drygt fem procent, se diagram 1. Under sommarmånaderna juni och juli såg vi dock en ganska kraftig uppbromsning i tillväxttakt jämfört med 215. Tillväxt i belagda rum i juni var bara en halv procent och i juli en knapp procent. I åtanke bör man dock ha att tillväxten var extremt stark dessa månader under 215. I augusti var dessutom tillväxten i belagda rum tillbaka på fem procent. Värt att notera är att den positiva utveckling vi ser i Sverige ser vi även i Norge och Danmark och dessutom, om än i mindre utsträckning, i Finland (se Appendix 1). Diagram 1 Utveckling av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden tom augusti 216 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5-5 -5-1 -1-15 -15-2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -2 Privatgästerna fortsätter att driva efterfrågan Det är fortsatt privatgästerna som driver efterfrågan på hotellrum på den svenska hotellmarknaden. Under de senaste månaderna har mer än hälften av tillväxten i efterfrågan på hotellrum kommit från turister (privatgäster), se diagram 2. Då ska man veta att de utgjorde bara drygt 4 procent av de totala antalet belagda hotellrum 215. Den positiva utveckling vi sett under de dryga två senaste åren i efterfrågan på hotellrum från affärsgäster verkar ha mattats av under de senaste månaderna. Efterfrågan från konferensgäster uppvisar inte någon tillväxt. Belagda hotellrum från konferensgäster har legat kvar på samma nivå under det senaste året. Sida 4 av 21

Index dec 25=1 Index dec 25=1 Diagram 2 17 16 15 14 13 12 11 1 9 Utveckling av belagda hotellrum i olika kundgrupper på den svenska hotellmarknaden tom augusti 216 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 8 Att efterfrågetillväxten till stor del kommer från turister innebär att turisternas andel av de belagda hotellrummen ökar. Sett över det senaste året står privatgästerna för nästan 43 procent av de belagda hotellrummen, se diagram 3. Det är den högsta andelen som vi sett sedan statistik över olika kundsegment på den svenska hotellmarknaden började föras under de första åren på 2-talet. En konsekvens av att privatsegmentet står för en allt större del av de belagda rummen är att det genomsnittliga antalet personer som bor per belagt hotellrum ökar. I diagram 3 syns tydligt sambandet mellan utvecklingen av andelen belagda hotellrum av privatsegmentet och utvecklingen av antalet gästnätter per belagt hotellrum. Som framgår av diagrammet så stod privatsegmentet för knappt 34 procent av de belagda rummen 29 och antalet gästnätter på belagt rum var då ca 1,45. Nu har andelen av de belagda hotellrummen som privatsegmentet står för som sagt ökat till nästan 43 procent samtidigt som antalet gästnätter per belagt rum nu uppgår till 1,54. Sida 5 av 21

Procent Gästnätter/belagda hotellrum Diagram 3 44 Utveckling av belagda hotellrum av privatgäster samt av kvoten gästnätter per belagt rum på den svenska hotellmarknaden tom augusti 216 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde 1,56 42 4 38 1,54 1,52 1,5 1,48 36 34 32 1,46 1,44 1,42 1,4 3 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Andel privatgäster (vänster skala) Gästnätter per belagt rum (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 1,38 Både svenska och utländska gäster bidrar till tillväxten Antalet gästnätter utvecklas positivt både för svenska som utländska gäster på de svenska hotellen, se diagram 4. Under den senaste 12-månadersperioden ökade antalet gästnätter för svenska gäster med 5, procent jämfört med motsvarande 12-månaders period ett år innan. Det motsvarar en ökning med ca 1 25 gästnätter. Motsvarande ökning för utländska gäster var 8,1 procent, motsvarande ca 65 gästnätter. Hittills i år, perioden januari till och med augusti, var ökningen för svenska gäster 5,2 procent och för utländska gäster också 5,2 procent. Sida 6 av 21

Index dec 25=1 Index dec 25=1 Diagram 4 Utveckling gästnätter av svenska respektive utländska gäster tom augusti 216 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde 16 17 15 16 14 15 13 12 11 14 13 12 11 1 1 9 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Totalt Svenskar Utländska Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 9 Sida 7 av 21

Procent Procent BELÄGGNINGSGRAD Rekordhög beläggningsgrad Den kraftiga tillväxten i efterfrågan på hotellrum på den svenska hotellmarknaden har drivit upp beläggningsgraden till rekordnivåer. Sett över det senaste året ligger beläggningsgraden på ca 57 procent, se diagram 5. Det är den högsta beläggningsgraden som uppmätts på den svenska hotellmarknaden sett över ett år sedan offentlig statistik började publiceras i slutet på 197-talet. Sedan 213 har det skett en mycket kraftig förbättring av beläggningsgraden. 213 låg beläggningsgraden på drygt 5 procent, vilket var en toppnotering i ett historiskt perspektiv. Under perioden 1978 till 213 låg den genomsnittliga beläggningsgraden på 47 procent på den svenska hotellmarknaden. Diagram 5 Utveckling av beläggningsgraden på den svenska hotellmarknadentom augusti 216 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde 6 6 58 58 56 56 54 54 52 52 5 5 48 48 46 46 44 44 42 42 4 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 4 Minskad hotellrumskapacitet driver upp beläggningsgraden Den starka tillväxten i efterfrågan på hotellrum är förstås en viktig förklaring till förbättringen av beläggningsgraden. En annan faktor som dock bidragit är att utbudet av hotellrum inte ökat alls under de senaste åren, se diagram 6. Som framgår av diagrammet ser situationen olika ut i olika delar av landet. Sett till de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö så ser vi en fortsatt uppbyggnad av hotellrumskapaciteten. Sedan 214 har antalet disponibla hotellrum på årsbasis ökat med drygt 5 procent, vilket motsvarar ca 1 6 rum per dag. Kommer vi utanför storstäderna ser dock situationen annorlunda ut. Där har under samma period antalet disponibla hotellrum gått ned med drygt 3 procent, motsvarande 2 4 hotellrum. Det finns så klart stora skillnader mellan olika delar av landet. Den sammantagna effekten på den svenska hotellmarknaden är att antalet disponibla hotellrum sedan 214 på årsbasis minskat med,7 procent, motsvarande nästan 8 rum. Vad är då orsaken till att hotellrumkapaciteten minskat utanför storstäderna? En viktig anledning är flyktingkrisen och det stora behov av boendeplatser runt om i Sverige som det gett upphov till. Hotellägare har då fått ett alternativ som de uppfattat som bättre och ställt om sin verksamhet. Sida 8 av 21

Index dec 25=1 Index dec 25=1 Diagram 6 Utveckling av antalet disponibla hotellrum i olika delar av landet tom augusti 216 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde 15 15 14 14 13 13 12 12 11 11 1 1 9 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Riket Storstäderna Övriga riket Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 9 Sida 9 av 21

%-utveckling %-utveckling LOGIINTÄKT PER BELAGT RUM Högt kapacitetsutnyttjande driver upp den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum Efter att den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum (ARR) i princip var oförändrad perioden 213-215 så stiger den nu relativt snabbt, se diagram 7. Sett över det senaste året har ARR ökat med i genomsnitt drygt fyra procent. Ser vi bara till ökningen under perioden januari till augusti 216 jämfört med motsvarande period 215 är ökningen nästan fem procent. Varför ökar ARR så snabbt? En viktig förklaring är det som illustrerades i föregående avsnitt, att beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden är rekordhög. Att beläggningsgraden aldrig varit så högt, gör att det i ett historiskt perspektiv är svårt att hitta ett hotellrum, vilket driver upp ARR. Dock har den allt större andelen privatgäster på hotellen en återhållande effekt på ARR. Skälet är att privatgästerna i genomsnitt har en lägre betalningsvilja för hotellrum och därför i genomsnitt betalar ett lägre pris för de hotellrum man belägger. Det betyder att även om det genomsnittliga priset som olika kundgrupper betalar var oförändrat i en situation där andelen privatgäster ökar så skulle ARR totalt sjunka. Diagram 7 Utveckling av genomsnittlig intäkt per belagt rum på den svenska hotellmarknaden tom augusti 216 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde 15 15 1 1 5 5-5 -5-1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -1 Hotellrumspriserna ökar kraftigt för privatgäster men minskar något för konferensgäster Ökningen av hotellrumspriserna ser olika ut för olika kundgrupper på den svenska hotellmarknaden. Det genomsnittliga priset för privatgäster har under första halvåret 216 ökat med nästan 1 procent jämfört med motsvarande period 215. Det är konsistent med det faktum som visades i diagram 2, att efterfrågan från privatgäster ökat snabbt. Med samma argumentation är det inte förvånande att priserna inte ökat för hotellrum som beläggs av konferensgäster. Under första halvåret 216 låg genomsnittspriset för hotellrum belagda av konferensgäster en knapp procent lägre jämfört med motsvarande period 215. Som framgår av diagram 8 är de genomsnittliga hotellrumspriserna som möter konferensgästerna nästan 1 procent lägre under den senaste 12- månadersperioden än vad de var under helåret 212. Sida 1 av 21

Index 4:e kv 25=1 Index 4:e kv 25=1 Diagram 8 Utveckling av hotellrumspriser för olika kundgrupper tom juni 216 Index 4:e kv. 25=1, 4:a kvartals rullande medelvärde 135 135 13 13 125 125 12 12 115 115 11 11 15 15 1 1 95 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 95 Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tjänsteprisindex, SCB, bearbetning Visita Sida 11 av 21

%-utveckling %-utveckling LÖNSAMHET RevPAR och lönsamhet förbättras Kombinationen av en kraftigt förbättrad beläggningsgrad och stigande genomsnittsintäkt per belagt rum driver upp den genomsnittliga intäkten per disponibelt hotellrum (RevPAR) på den svenska hotellmarknaden, se diagram 9. Under den senaste 12-månadersperioden har RevPAR ökat med nästan 11 procent, jämfört med motsvarande 12- månadersperiod ett år tidigare, vilket är den snabbaste ökningstakten någon 12-månadersperid som är uppmätt sedan data finns tillgänglig (år 2). Under perioden januari till och med augusti i år ligger ökningen av RevPAR på 1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det ska också nämnas att den snabba tillväxten sker efter att RevPAR 215 ökade med drygt 9 procent, dvs. den snabba ökningen vi ser nu är inte en konsekvens av en återhämtning från en låg nivå. Diagram 9 Utveckling av RevPAR på den svenska hotellmarknaden tom augusti 216 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde 4 4 3 3 2 2 1 1-1 -1-2 -2-3 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -3 RevPAR är ett mått som brukar användas för att beskriva hur hotellföretagens lönsamhet utvecklas. Mot den bakgrunden kan det vara intressant hur hotellföretagen faktiskt ser på sin lönsamhet. Konjunkturinstitutet frågar varje kvartal hotellföretagen (och alla andra branscher) hur de ser på sin lönsamhet. De får svara på frågan om de anser sin lönsamhet för närvarande var god, tillfredställande eller dålig. Tar man sedan andelen av företagen som svarar god minus andelen som svarar dålig får man ett s.k. nettotal. Ju större positiv nettotal desto nöjdare med lönsamheten är hotellen och tvärtom. I diagram 1 visas utvecklingen av nettotalet över tid. Som framgår av diagrammet har hotellföretagen aldrig varit så nöjda med lönsamheten som de var under tredje kvartalet 216, dvs. skillnaden mellan andelen som anser att lönsamheten är god jämfört med andelen som anser att lönsamheten är dålig har aldrig varit så stor. Utvecklingen av RevPAR är alltså konsistent med hur företagen ser på sin lönsamhet 1. 1 Se diagram 16 i Appendix 2 för att se sambandet mellan nettotalet för hotellföretagens syn på lönsamheten med utvecklingen av RevPAR. Sida 12 av 21

Nettotal Nettotal Diagram 1 Hotellens syn på lönsamheten tom 3:a kvartalet 216 Nettotal 2, kvartalvärden och trend 7 8 6 5 6 4 3 2 1-1 4 2-2 -2-3 -4 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216-4 Kvartal Trend Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Visita För att ytterligare slå fast om hotellföretagens syn på lönsamheten går att översätta till hur hotellföretagens faktiska lönsamhet utvecklas har vi jämfört sambandet mellan nettotalet för hotellföretagens syn lönsamheten med nivån på hotellföretagens faktiska rörelsemarginal (EBIT). I diagram 11 visas hur det ser ut över tid. När detta skrivs finns det bara uppgifter hos SCB över hotellmarknadens totala rörelseresultat till och med 214. Som framgår av diagrammet är sambandet mellan hotellföretagens syn på lönsamheten och nivån på EBIT i det närmaste perfekt perioden 23 3 till 214. Med utgångspunkt från detta och hotellföretagens syn på lönsamheten 216 finns anledning att tro att hotellmarknadens rörelsemarginal kommer att vara god för 216 i ett historiskt perspektiv. 2 När det är en större andel hotellföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom. 3 Konjunkturinstitutet började redovisas uppgifter från konjunkturbarometern för hotell 23. Sida 13 av 21

Procent Nettotal Diagram 11 9, Sambandet mellan rörelseresultat (EBIT) för hotellmarknaden och hotellföretagens syn på lönsamheten (årsmedeltal tom 3:e kvartalet 216) Procent och nettotal 6 8, 7, 4 6, 2 5, 4, 3, -2 2, 1, -4, 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 EBIT (vänster skala) Synen på lönsamheten (höger skala) -6 Källa: Konjunkturinstitutet & SCB, bearbetning Visita Sida 14 av 21

LOKAL UTVECKLING Positiv hotellmarknad i de största kommunerna Den positiva utvecklingen på den svenska hotellmarknaden som redovisats i tidigare avsnitt syns också tydligt när man studerar utvecklingen i de tio största hotellkommunerna i Sverige under årets första åtta månader. Den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum har stigit i åtta av de tio kommunerna. I Helsingborg och Umeå har vi sett en liten nedgång. I de övriga åtta kommunerna har sex en ökning på mer än fem procent. För åtta av de tio kommunerna har beläggningsgraden förbättrats jämfört med motsvarande period föregående år. RevPAR förbättrats i nio av de tio kommunerna. Endast Helsingborg har haft en negativ utveckling och dessutom en tydligt sådan, minus nio procent. Orsaken till den svaga utvecklingen i Helsingborg är en mycket kraftig utbyggnad av hotellrumskapaciteten. Antalet disponibla hotellrum under de första åtta månaderna 216 jämfört med motsvarande period 215 är 17 procent större. För övriga nio kommuner har tre en RevPAR-tillväxt på över tio procent, i Uppsalas fall hela 22 procent. Ytterligare fem kommuner har en RevPAR-tillväxt på över fem procent. Sammantaget visar detta att den positiva utvecklingen på den svenska hotellmarknaden är bred och gäller stora delar av landet. Som framgår av tabell 1 så är det dock relativt stora skillnader mellan de 1 största kommunerna vad gäller nivån på snittintäkt per belagt rum, beläggningsgrad och RevPAR. Tabell 1 Utveckling av viktiga hotellparametrar tom augusti 216, 1 största svenska hotellkommunerna 215 Nivå och % -utveckling jämfört med motsvarande period 215 1:a tertialet 1:a tertialet ARR* Bel.grad RevPAR* ARR Bel.grad RevPAR Nivå Nivå Nivå %-utv. %-utv. %-utv. kronor Procent Kronor Stockholm 1 193 72,5 865 8,1 2,8 11,1 Göteborg 1 22 69,9 714 4,8 4,1 9,1 Malmö 87 68,3 551 5,2 4,3 9,7 Sigtuna 1 37 65,2 676 5,8 1,7 7,6 Jönköping 83 59,2 492 7,7 6,2 14,3 Helsingborg 849 64,3 546 -,8-8,3-9, Uppsala 856 61,9 53 11,1 1,4 22,7 Umeå 83 61,9 514-1,8 3, 1,1 Linköping 886 61,1 541 5,6 -,4 5,2 Lund 844 58,2 491,2 6,7 6,9 Riket 978 57,8 565 4,7 5,3 1,2 Källa: Tillväxtverket/SCB *Genomsnittlig intäkt per belagt hotellrum exkl. moms och frukost Sida 15 av 21

Nettotal %-utveckling HOTELLKONJUNKTUREN Optimism i den kortsiktiga synen på efterfrågan på hotellrum i Sverige Den positiva utvecklingen på hotellmarknaden har också satt sina spår i hotellföretagens syn på den framtida utvecklingen. Det visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Synen på efterfrågan på hotellföretagens tjänster på tre månaders sikt har blivit allt mer optimistisk de sista åren och är nu på sin högsta nivå sedan mätningarna av hotellföretagens förväntningar började 23, se diagram 12. Som framgår av diagrammet så följer den faktiska utvecklingen av belagda hotellrum hotellföretagens förväntningar väl. Hotellföretagens förväntningar på efterfrågan i de senaste mätningarna indikerar en fortsatt positiv utveckling av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden under de resterande månaderna av 216 och början på 217 4. Diagram 12 6 Hotellens förväntningar på efterfrågan på 3-månaders sikt respektive faktisk utveckling av belagda hotellrum tom oktober respektive augusti 216 Nettotal 5 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärden 1, 5 4 3 2 1-1 -2 8, 6, 4, 2,, -2, -4, -3 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217-6, Förväntan efterfrågan (vänster skala) Belagda hotellrum (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 4 Även på 6-månaders sikt är hotellen syn på efterfrågan historiskt positiv, se Appendix 3. 5 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan - 1 (samtliga företag svarar negativt) och +1 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över indikerar positiva förväntningar för branschen i stort. Sida 16 av 21

%-utveckling %-utveckling Lägre tillväxt i svensk ekonomi ger lägre tillväxt i efterfrågan på hotellrum Utvecklingen av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden följer utvecklingen av den allmänna ekonomiska konjunkturen väl. Sambandet mellan utvecklingen av belagda hotellrum och utvecklingen av BNP i volym visas i diagram 13. Som framgår av diagrammet är sambandet mycket starkt. Utvecklingen av belagda hotellrum och BNP ligger på olika skalor för att göra sambandet extra tydligt. När det gäller efterfrågan på hotellrum så är kopplingen till den ekonomiska tillväxten olika för olika typer av kundgrupper. Precis som man kan förvänta sig så ökar affärsresandet och boendet kopplat till konferenser när det är god tillväxt i ekonomin och hög ekonomisk aktivitet. När det gäller efterfrågan från privatgäster är kopplingen till den ekonomiska aktiviteten svag. Efterfrågan från privatgäster ökar trendmässigt och variationen över åren överensstämmer inte alls lika mycket med variationen i BNP som efterfrågan från affärs- och konferensgäster gör. Det innebär att större svängningar i efterfrågan på hotellrum styrs i stor utsträckning av förändringar i efterfrågan från affärs- och konferensgäster. I diagram 13 har Konjunkturinstitutets senaste prognos för tillväxten under andra halvåret 216 och helåret 217 lagts in. Som framgår av diagrammet så bedöms tillväxten i BNP sjunka från 3,8 procent 216 till ca 2, procent 217. Det historiska sambandet indikerar en positiv tillväxt på hotellrum på runt fyra procent under 217. Diagram 13 1, Samvariationen mellan utvecklingen av svensk BNP (volym) och antalet belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden %-utveckling jämfört med föregående år, 4 kvartals rullande medelvärde 8, 8, Prognos Konjunkturinstitutet 6, 6, 4, 4, 2, 2,,, -2, -2, -4, -4, -6, -6, 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217-8, Belagda hotellrum (vänster skala) BNP (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 17 av 21

PROGNOS Fortsatt tillväxt på den svenska hotellmarknaden 217 Den positiva svenska konjunkturen bidrar till god utveckling på den svenska hotellmarknaden. Vår bedömning är att belagda hotellrum ökar med fyra procent helåret 216 och att beläggningsgraden landar på 57,5 procent. Det höga kapacitetsutnyttjandet leder till att den genomsnittliga intäkten per belagt rumt ökar med fyra procent. Sammantaget ger detta en tillväxt i RevPAR på åtta procent för helåret 216. Under 217 bromsar tillväxttakten i den svenska ekonomin upp och BNP-utvecklingen bedöms landa på runt två procent för helåret. Den lägre tillväxten i kombination med historiskt hög beläggningsgrad (begränsad kapacitet vid efterfrågetoppar) och hög genomsnittlig intäkt per belagt rum gör att vi bedömer att ökningstakten i belagda rum landar på tre procent. Hotellrumskapaciteten i sin tur bedöms öka med det historiska snittet på två procent under 217. Sammantaget ger detta en marginell ökning av beläggningsgrad upp till 58 procent. Det höga kapacitetsutnyttjandet kommer att sätta fortsatt tryck uppåt på den genomsnittliga intäkten per belagt rum som bedöms öka med ca tre procent 217. Sammantaget ger den högre beläggningsgraden och ökningen av den genomsnittliga intäkten per belagt rum en ökning av RevPAR på fyra procent. Tabell 2 Prognos 216 och 217 för viktiga hotellparametrar på den svenska hotellmarknaden Prognos 217 Prognos 216 Avvikelse mot tidigare prognos 216, %-enheter Disponibla rum, %-för. 2,, -1, Belagda rum, %-för. 3, 4, -1, Beläggningsgrad, % 58, 57,5 +-, ARR, %-för. 3, 3,5 +1,5 RevPAR, %-för. 4, 8, +2, Sida 18 av 21

Procent procent Index dec 27=1 Index dec 27=1 APPENDIX 1 Diagram 14 Utveckling av belagda hotellrum i de fyra nordiska länderna tom augusti 216 Index dec 27=1, 12-månaders rullande medelvärde 135 14 13 125 12 115 11 15 1 95 135 13 125 12 115 11 15 1 95 9 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Sverige Danmark Norge Finland Källa: Tillväxtverket/SCB, Statistisk sentralbyrå Norge, Danmark statistik, Statistikcentralen Finland, bearbetning Visita Diagram 15 Utveckling av beläggningsgrad hotellrum i de fyra nordiska länderna tom augusti 216 Procent, 12-månaders rullande medelvärde 65 9 65 6 6 55 55 5 5 45 45 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Sverige Norge Danmark Finland Källa: Tillväxtverket/SCB, Statistisk sentralbyrå Norge, Danmark statistik, Statistikcentralen Finland, bearbetning Visita Sida 19 av 21

%-utveckling nettotal APPENDIX 2 Diagram 16 14 12 1 8 Sambandet mellan utvecklingen av RevPAR och hotellföretagens syn på lönsamheten %-utveckling och nettotal 8 6 4 6 2 4 2-2 -4-6 -8 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 RevPAR 4:a kv rullande medelvärde (vänster skala) Lönsamhet nettotal trend (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -2-4 -6-8 Sida 2 av 21

Nettotal Nettotal APPENDIX 3 Diagram 17 8 Hotellens förväntningar på efterfrågan på 6-månaders sikt Nettotal 6, kvartalvärden och trend 8 6 6 4 4 2 2-2 -2-4 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Kvartal Trend Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Visita -4 6 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan - 1 (samtliga företag svarar negativt) och +1 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över indikerar positiva förväntningar för branschen i stort. Sida 21 av 21