4.1 ATT LÄRA SIG HUR MAN SJÄLV LÄR HJÄLP FÖR ATT LÄRA SIG 8

1. ENTERPRISING & BUSINESS DEVELOPMENT 3 2. AKADEMISKA STUDIER VAD ÄR DET? 4 3. GRUNDPELARE I ENTERPRISING AND BUSINESS DEVELOPMENT 5 4. UTBILDNINGENS ÅTERKOMMANDE BEGREPP 7 4.1 ATT LÄRA SIG HUR MAN SJÄLV LÄR 7 4.2 HJÄLP FÖR ATT LÄRA SIG 8 5. ANVISNINGAR- PAPERSKRIVNING/ARBETEN/RAPPORTER 9 5.1 RIKTLINJER FÖR KORTARE TEORETISKA OCH EMPIRISKA PAPERS 9 5.2 RIKTLINJER FÖR PROJEKTRAPPORT OCH MER OMFATTANDE PAPERS 12 5.3 BEDÖMNING AV PAPER 13 5.4 SKRIVANDETS KONST 15 5.5 PRESENTATION AV RAPPORTER 15 6. LÄRARFÖRTECKNING 16 7. SCHEMA EB 3031 17 7.1 DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG 17 1

DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG 19 7.2 DELMOMENT 2: KVALITETSSYSTEM 26 7.3 DELMOMENT 3: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER 29 7.4 DELMOMENT 4: INTEGRATIONSRAPPORT BILDEN AV FÖRETAGET 35 8. KURSPLAN OCH LITTERATURFÖRTECKNING 41 2

1. ENTERPRISING & BUSINESS DEVELOPMENT Du har valt en treårig utbildning vilken kommer att hjälpa dig på vägen att bli en kreativ och självständig projektledare som kan konsten att skapa nya affärer. För detta krävs det akademiska kunskaper i ämnena företagsekonomi, juridik, beteendevetenskap, nationalekonomi och informatik. Dock krävs också praktisk kunskap, vilken du kommer att ta till dig kontinuerligt i företag under utbildningens gång. För att åstadkomma ovanstående mål krävs det att du är medskapare av din utbildning. Enterprising & Business Development är, istället för de klassiska blocken i ämneskunskaper, utformad i teman vilka bygger på en organisations utveckling. Områden som vi kommer att fördjupa oss i är exempelvis etablering, drift, tillväxt och internationalisering. Detta får till följd att du läser flera ämnen samtidigt integrerade i de olika teman som utbildningen omfattar. När utbildningen går mot sitt slut kommer du att inneha 105 hp företagsekonomi, 30 hp rättsvetenskap, 15 hp socialpsykologi, 15 hp nationalekonomi samt 15 hp informatik. Men du kommer inte att ha läst in kunskapen i ämnesblock utan temabaserat. Undervisningen på Enterprising & Business Development bedrivs i partnerskap med företag som valts ut för medverkan. Den grundläggande ambitionen är att du som student, genom olika slag av uppgifter skall efterfråga och på egen hand söka kunskap. Självfallet stöds din inlärningsprocess av lärare. Vi kommer dock i mindre utsträckning att använda oss av klassiska föreläsningar på Enterprising & Business Development. Vi tillämpar i högre utsträckning seminarier, reflektionsmöten och handledning. Litteraturstudier och denna studiehandbok kommer även de att hjälpa dig i din inlärningsprocess. Examinationer sker företrädesvis genom projektrapporter, muntliga redovisningar och andra inlämningsuppgifter. Andra alternativa examinationsformer kan också förekomma. Det kommer inte att finnas många gemensamma regler och principer under din utbildning på Enterprising & Business Development. Den mest centrala delen i utbildningen är dock vikten av att möta deadlines och kunna planera sin utbildningstid. Vi utgår också från att du mycket noga läser igenom denna handbok eftersom den innehåller riktlinjerna för terminen. 3

2. AKADEMISKA STUDIER VAD ÄR DET? Du ska nu ägna dina närmaste år till att skaffa dig en grundläggande högskoleutbildning. Det innebär bland annat att du ska utveckla din kunskap inom vissa ämnesområden. Som student på Enterprising & Business Development innebär det att du kommer, som tidigare nämnts, att studera företagsekonomi, juridik, beteendevetenskap, nationalekonomi och informatik. Kunskap är sällan så självklar som vi kanske tror. Du kommer själv under utbildningens gång att träna dig i att självständigt söka kunskap. Att studera på universitet innebär att du kommer att ägna mycket tid till att läsa om den kunskap som andra försöker förmedla bland annat via böcker, vetenskapliga artiklar, dagstidningar och nyheter via radio, TV eller webben. Via kontakter med näringslivet får du ytterligare information och erfarenheter som du kommer att införliva i den kunskap du formar och omformar under dessa år. När man är nybörjare vid universitetet har man ofta en förväntan på att studierna kommer att lära en att skilja på sant och falskt, rätt och fel. En tro på vetenskap som "det som förklarar verkligheten som den verkligen är". Med tiden inser man att fenomen beskrivs och förklaras på olika sätt, även i läroböckerna vid universitet och av de olika lärarna man som student möter. Det finns olika syn på vad som är sant, vad som är viktig kunskap och hur vi ska bedöma den. Som student innebär det att du genom aktivt arbete kommer att göra personliga ställningstaganden för att kunna förstå centrala fenomen i det du studerar. Att lära är att sträva mot meningsfullhet och att ha lärt sig något är att ha begripit meningen med det. 1 Akademiska studier innebär att du tränar dig i att anlägga ett kritiskt helhetsperspektiv, att du lär dig att analysera och ifrågasätta. Det är viktigare att du skaffar dig en övergripande förståelse och kan ta ställning till det du ser, hör och läser, än att du behärskar alla detaljer. 1 Dahlgren, Inlärningens urfall, i Marton m fl, 1986, Hur vi lär, Rabén Prisma, Stockholm s. 41 4

3. GRUNDPELARE I ENTERPRISING AND BUSINESS DEVELOPMENT I högskolelagen står det att: Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. 2 Hur kommer detta att förverkligas i din utbildning? Enterprising & Business Development är en del av en lång tradition vid Ekonomihögskolan i Växjö. Vi har sedan länge bedrivit utbildning med inriktning på företagande och entreprenörskap. I dessa utbildningar har vi arbetat med att knyta ihop teori och praktik på ett kraftfullt sätt. Men samtidigt som denna utbildning är en del av en tradition så är den samtidigt nydanande. Vi som arbetat fram detta program har utvecklat det utifrån grundpelare som vi anser vara viktiga och mer eller mindre speciella för Enterprising & Business Development (EBD): Lärandet sker i det (mellan)rum som skapas mellan universitet studenten partnerföretaget. Alla aktiviteter under utbildningen sker i detta rum. Det innebär att vi skapar en lärmiljö som inte är på universitetet eller på partnerföretaget utan i det samspel och den interaktion som uppstår mellan dessa. För att befästa detta är i princip alla uppgifter både kopplade till partnerföretaget och till universitetet. Den som skapar flödet i lärmiljön är studenten som samspelar med de olika aktörerna. Lärandet styrs genom formuleringen och utformningen av uppgifter I traditionella kurser så är det litteraturen och dess innehåll som i stort styr vad man som student läser och lär sig. Inom EBD så används litteraturen i huvudsak för att lösa problem och uppgifter och för att bygga upp en begreppsapparat som kan användas i det framtida arbetet. Lärandet är du som student ansvarig för! Det är inte litteraturen eller personer i din omgivning som ska lära åt dig. Att studera handlar om att själv lära sig att lära. Denna förmåga tränar du dig i under dina år vid universitetet. Du kommer hela tiden bygga vidare på din förståelse genom att lära in nya saker. På EBD kommer 2 Högskolelagen kapitel 1, paragraf 9 5

du att vara engagerad i olika projekt och uppgifter som du planerar och genomför. Du är ansvarig för att det fungerar och att du tar vara på de lärmöjligheter som ges, det är bara du som kan det! Lärandet är individuellt och individualiserat. Vi inom lärarlaget lägger upp de yttre ramarna för de olika kurserna, men det är du som sedan själv styr en stor del av din inlärning. Detta innebär att du inte nödvändigtvis kommer att ha lärt dig samma saker som dina kurskamrater. Detta beror till exempel på att du som individ har dina egna erfarenheter med dig in i utbildningen och att ni som studenter är på olika typer av företag. Dessutom är kunskapsinhämtning något som är specifikt för varje individ. Under utbildningens gång kommer du att få välja att fördjupa dig i olika teman beroende på de processer du blir delaktig i på det företag, eller den organisation, du har som din utgångspunkt, vilket också ger individuella kunskaper. Lärandet sker i en kontinuerlig process. Denna utbildning är treårig och är utformad så att vi börjar med ett brett anslag för att sedan termin för termin bygga på och förstärka kunskaperna inom olika områden. Det betyder att begrepp och kunskapsområden kommer att återkomma flera gånger under utbildningen. Lärandet sker genom utforskandet av teman Utbildningen utgår från affärsprocessbegreppet och ur det har vi härlett ett antal olika teman. Dessa teman är ämnesöverskridande, vilket innebär att i varje tema kommer du som student möta företagsekonomiska inslag, juridiska inslag, socialpsykologi osv. För att vi ska klara detta drivs utbildningen av ett lärarteam som täcker merparten av de olika ämnena. Det är med utgångspunkt i dessa teser som vi tror att du som läser Enterprising & Business Development ska bli en högt kvalificerad projektledare med inriktning mot affärsutveckling. 6

4. UTBILDNINGENS ÅTERKOMMANDE BEGREPP Om du tittar på den planering som finns i denna studiehandbok ser du att det finns vissa begrepp som återkommer över tiden. Genom att sätta dessa i ett sammanhang vill vi här ge dig en inblick i vad det innebär att läsa på Enterprising & Business Development under den tredje terminen. 4.1 ATT LÄRA SIG HUR MAN SJÄLV LÄR Att studera vid högskola och universitet innebär en hög grad av frihet och självständighet. Det är ditt intresse, ditt engagemang, din motivation, din självdisciplin och din förmåga att planera din tid som avgör hur väl du lyckas med dina studier. Att studera på Enterprising & Business Development innebär att du själv kommer att vidareutveckla dig i att lära. Du är ansvarig för din egen individuella utveckling. I utbildningen får du hjälp att lära på flera olika sätt, men det är alltid du som aktivt måste arbeta med att lära. Viktigt när du lär sig saker och ting är inte bara ATT du lär dig utan att du också blir medveten om HUR du lär dig. Du gör själv din egen studieplanering inför varje tema. I studiehandboken får du en översikt över de schemalagda händelserna, föreläsningar, workshops, seminarier, och uppgifter med deadlines. Till detta kommer den tid du och dina gruppmedlemmar tillbringar tillsammans för att skriva, genomföra fältstudier (på partnerföretaget och i dess omvärld) och handledningstillfällen på universitetet, Genom att aktivt fundera över studieplanen lär du dig att bättre nyttja och disponera din tid. Det kan, framför allt i början, vara besvärligt att komma underfund med hur just du behöver lägga upp dina studier inom de givna ramar som finns. Efterhand kommer du dock att lära dig hur du arbetar bäst. Det är viktigt att komma ihåg att studiehandboken innehåller schema för en hel termin. Ett sådant schema kommer att förändras pga icke förutsebara händelser. Var därför noga med att håla utkik för och anteckna förändringar som meddelas. En annan del i din process - att du lära dig mer om hur du lär är minst lika viktig som planeringen. Under din utbildningstid kan du lära dig mycket genom att föra dagbok över din studietid. Dagboken kan hjälpa dig till exempel vid slutet av varje tema, då du bör stanna upp och reflektera över bland annat just din lärprocess. Genom att sätta dina dagliga tankar och funderingar kring studierna på pränt får du ett mycket bra analysinstrument som kommer att hjälpa dig på flera olika sätt under utbildningens gång. Genom att själv lära dig om hur du själv lär, innebär det att du kontinuerligt under livets gång kommer att fortsätta med att lära och därmed omforma din kunskap. 7

4.2 HJÄLP FÖR ATT LÄRA SIG Undervisning sker i många olika former. Vid en föreläsning kommer du att få möta lärare som förmedlar olika aspekter av respektive tema under terminerna. En god föreläsning skulle kunna sägas innehålla något som du förstår med lätthet, något som du förstår med viss svårighet och något som du inte direkt förstår utan behöver fundera vidare över. Ibland kommer du att få konkreta uppgifter att fundera över individuellt eller i grupp för att sedan träffas i större grupper och utbyta erfarenheter vid casediskussioner. Till stor del ansvarar du själv för din studieplanering. Du kommer att tillbringa mycket tid på det företag, eller den organisation, som är din bas. Av den tiden du själv är planeringsansvarig för kommer du också att exempelvis ägna tid till olika grupparbeten men också individuell inläsning och rapportskrivning. Ibland kommer du att arbeta självständigt, ibland i grupp. För att du ska få hjälp framåt i din inlärning kommer det att finnas tillfällen för dig att träffa lärare och andra, så att du får någon att diskutera med. I schemat finns det mötesplatser mellan lärare och studenter som kallas för handledning. Då träffar du den lärare du behöver få kontakt med för individuella samtal eller gruppsamtal utifrån din eller din grupps dagssituation. Förutom de tillfällen som finns för detta på schemat är det upp till dig att ta initiativ för ytterligare handledningstillfällen. Tillfälle för diskussioner blir det när vi träffas tillsammans i seminarium eller workshops. Detta innebär att vi träffas i mindre grupper för att diskutera vår kunskapsinhämtning. Ibland kommer grunden i inlärningen att vara utifrån kurslitteratur, ibland utifrån det företag eller organisation som är din bas. Oftast kommer det dock att handla om en kombination av båda. Vid seminarier får du tillfälle att berätta vad du har kommit fram till och möjlighet att diskutera nya frågor du fått i din inlärningsprocess. 8

5. ANVISNINGAR- PAPERSKRIVNING/ARBETEN/RAPPORTER Under andra året på Enterprising & Business Development kommer du att skriva ett antal teoretiskt baserade papers och projektrapporter samt redovisa andra varianter av arbeten skriftligt. Syftet med dessa arbeten är inte enbart att du skall fördjupa dig inom ett visst problemområde utan också att du skall få en möjlighet att utveckla ditt akademiska tillvägagångssätt vid såväl muntliga som skriftliga presentationer. På de följande sidorna anges hur olika slag av skriftliga arbeten bör se ut. Notera att detta är riktlinjer baserade på den vetenskapliga branschens generella normer. Du som student måste också SJÄLV fundera på i vilket sammanhang ditt material ska användas, vem som är mottagare av arbetet och vilka andra avväganden som bör göras med hänsyn till textens omfattning och inriktning. Man gör kanske inte en detaljerad innehållsförteckning för en rapport på 5 sidor som ändå är lätt att överblicka. En omfattande rapport på hundratalet sidor vinner å andra sidan på en mer detaljerad innehållsförteckning. Den gör texten överskådlig för läsaren och därmed mer tillgänglig, både att börja läsa och sedan arbeta med (t ex vid opposition). 5.1 RIKTLINJER FÖR KORTARE TEORETISKA OCH EMPIRISKA PAPERS (a) Det måste finnas ett försättsblad Här skall klart framgå VAD uppgiften handlar om, samt VEM som utfört uppgiften, det vill säga vem som skrivit papret (Namn, kurstillhörighet, födelsedatum). Vidare behöver vi information om VEM (vilken hand-ledare/examinator) papret riktas till. Varför? För att vi effektivt skall kunna sköta examination och inrapportering av resultat krävs att vi vet vem arbetet tillhör. Vidare ser det trevligt ut med en titelsida/ försättsblad. (b) Det måste finnas en bakgrundsbeskrivning och problemdiskussion Problemdiskussionen skall ge läsaren en bakgrund till den frågeställning du har till uppgift att utreda och om möjligt besvara den. Du bör bland annat beröra varför problemområdet/frågeställningen är relevant och meningsfull. Likaså bör du diskutera problemområdet från olika perspektiv och infallsvinklar här kan du möjligtvis ta utgångspunkten i olika ämnen eller olika teman beroende på uppgiftens karaktär. Varför? En bakgrundsbeskrivning finns med för att presentera och introducera ämnet för läsaren. Vidare finns problemdiskussionen för att ge läsaren insikt i vilka möjliga frågeställningar man skulle kunna arbeta med. Ett problem i akademisk mening är inte nödvändigtvis något negativt. En problemformulering kan till och med uttrycka en möjlighet. 9

(c) Det måste finnas en tydlig problemformulering Problemdiskussionen skall leda fram till en problemformulering. Den uttrycks lämpligen som en fråga, med ev. delfrågor, som skall besvaras i arbetet. Varför? Problemformuleringen är den frågeställning du väljer att besvara. Denna kan uttrycka ett faktiskt problem, en möjlighet eller vara en neutral fråga där svaret exempelvis kan vara att beskriva ett fenomen. (d) Det skall finnas ett noggrant formulerat syfte Syftet anger sökta kunskapsmål, det vill säga vad du vill göra med den frågeställning du satt upp. Vill du utreda, beskriva, förklara, analysera eller något annat? Syftet placeras in efter problemformuleringen. Varför? Syftet specificerar uppgiften ytterligare. Den talar exakt om vad det är du vill åstadkomma, om du önskar analysera något kommer det att ge en annorlunda analys/diskussion/reflektion än om din uppgift är att förklara något. (e) Det måste finnas en presentation av relevant teori Vad som är relevant teori skiljer sig mellan olika uppgifter, det kan vara litteratur, artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter/journaler, artiklar från tidningar och tidskrifter, information från relevanta Internetsajter, juridiskt källmaterial etcetera som behandlar det aktuella området. Varför? Utan teorier och andras kunskaper och argument är det mycket svårt att finna svaren på frågeställningarna och att göra detta trovärdigt. (f) (Faktaunderlag från företaget (empiri)) När pappersuppgiften är kopplad till partnerföretaget skall det också finnas med ett empiriskt kapitel. För att kunna lösa en uppgift och/eller beskriva ett fenomen i företagens praktiska verklighet, krävs inte enbart teori. Du behöver också ett faktaunderlag från företaget. Detta avsnitt läggs oftast in i papret efter teorigenomgången och före reflektion och tolkning. (g) Arbetet skall avslutas med en diskussion/reflektion/slutsats I den avslutande delen av arbetet bör du diskutera teorierna och göra egna reflektioner kring den frågeställning du valt att arbeta med. Koppla samman teori och egna värderingar, ställ olika teorier mot varandra och analysera. I fall då empiri finns, diskutera empirin i förhållande till teorin. 10

Varför? För att visa att du har förstått uppgiften, ämnesområdet eller temat är det viktigt att du kan föra ett resonemang kring detta. (h) Arbetet skall innehålla en källförteckning som presenteras längst bak. Referenslista/källförteckning skall återges korrekt. Se hur författare gör i den vetenskapliga litteraturen ni läser. 11

5.2 RIKTLINJER FÖR PROJEKTRAPPORT OCH MER OMFATTANDE PAPERS Även för en projektrapport gäller ovanstående information, det är dock företaget och den uppgift ni har fått som är det centrala. Denna rapport skall i första hand riktas mot företaget. I dessa fall kan formen vara annorlunda. Formen kommer att till mycket stor del bero på uppgiftens karaktär. Titelblad Titeln skall vara korrekt, kort och informativ. Sammanfattning Max 1 sida där det kortfattat framgår ämnesval, presentation av frågeställningar och syfte samt delar av resultatet. Innehållsförteckning Inledning Bakgrund, problemdiskussion/formulering, syfte, avgränsning. Metod Tillvägagångssätt I metodavsnittet beskriver du hur du gått tillväga vid genomförandet av arbetet. Placeras vanligtvis som eget avsnitt efter problemformulering och syfte men före teorigenomgång. Varför? Om läsaren får ta del av den arbetsmetod du använt, kan detta hjälpa denne att förstå hur du kommit fram till ditt resultat. Läsaren skall kunna avgöra om du arbetat på ett för uppgiften korrekt sätt. Teoretisk referensram. Sammanfattning av teoriområdet - gärna med en modell kopplat till problemdiskussionen. Empiri Från företaget/företagen/marknaden insamlat material presenteras. Diskussion/Analys Koppla samman teori och egna värderingar, ställ olika teorier mot varandra och analysera. I fall då empiri finns, diskutera empirin i förhållande till teorin. 12

Slutsatser Här besvarar ni er problemställning Konkreta rekommendationer Utifrån ert gjorda arbete, ge konkreta och handfasta råd till partnerföretaget Egna reflektioner över arbetet Eventuellt en kritisk reflektion kring det egna arbetet. Vad är bra, vad är mindre bra? Det kan vara värdefullt att försöka distansera sig från det egna skrivna materialet. Källförteckning Eventuella bilagor 5.3 BEDÖMNING AV PAPER När vi bedömer skriftliga projektarbeten och papers av olika slag är helhetsintrycket av stor betydelse. Men som grund för denna helhetsbedömning är det ett antal områden som vi bedömer mer, lite varierande beroende på vilken typ av rapport som examineras. Enkelt kan de olika områdena beskrivas enligt nedan: Undersökningsområdet och frågeställning Det är viktigt att detta är väl identifierat och tydligt beskrivet. Att författaren visar insikt i undersökningsområdet och att man förstått det och att man gjort relevanta avgränsningar och begränsningar. Teori och empiri Det är viktigt att relevant teori och empiri redovisas och används i rapportens olika delar. Beroende på studiens inriktning spelar teori respektive empiri olika roll. Det viktigaste är att i ett akademiskt arbete, ett kort paper eller en mer omfattande rapport, krävs såväl en teoretisk som empirisk förankring och att dessa båda materialbaser redovisas i rapporten. Resultat Resultatet ska redovisas med motiveringar och argument (teoretiska och empiriska). Vi bedömer också graden av kreativitet, tydlighet och kritisk hållning/distans. Det är också viktigt att förslag/slutsatser upplevs relevanta i det berörda sammanhanget. 13

Arbetssätt En betydelsefull ingrediens är hur man som författare arbetat med rapporten, dvs ambitionsnivå, självständighet, hur handledningen i arbetsprocessen fungerat och hur gruppen fungerat som arbetat med materialet. Vidare kan det vägas in hur man hanterat relationen till sitt partnerföretag. Rapportens utformning och muntliga presentation I varje examination bedöms också rapportens utformning, dvs dess struktur, språk och lay-out respektive hur den presenteras vid examinationstillfället. Avvägningen mellan dessa olika bedömningsgrunder är beroende av rapportens karaktär och måste diskuteras med berörd lärare inför respektive examination. 14

5.4 SKRIVANDETS KONST Det som presenterats ovan är riktlinjer för arbeten. Den inbördes ordningen mellan olika avsnitt i ett arbete är inte fast och för evigt gällande. Vidare kan det finnas olika sätt att skriva rapporter beroende på ämnesområde. Juridiken utgör ett sånt exempel där arbetet kommer att se annorlunda ut. Det är viktigt att avgränsa problemområdet. Välj inte för breda områden att skriva om utan gör avgränsningar. Läs kurslitteraturen tidigt - den ger dig en bas för val av problem samt litteratursökning. Referenser skall på ett enhetligt sätt fortlöpande anges i texten alternativt som fotnot. Även sidhänvisningar skall anges till de källor du använder. Det skall klart framgå i din text - vem/vilka som står för en teori eller om det är tolkningar/diskussion som du själv utvecklar. Använd ett vårdat och rakt språk. Skriv som om du vänder dig till någon som inte är fackman på området. Glöm inte att korrekturläsa texten före inlämning. 5.5 PRESENTATION AV RAPPORTER Vid seminarium skall du muntligt presentera innehållet i den rapport som du lägger fram. Detta för att du ska få träna på att stå inför en grupp människor och för att seminariet, som inte har läst din rapport, ska få veta vad du har skrivit om och kommit fram till. Du bör träna på att presentera ditt arbete för att kunna bli bra på att kommunicera. Kommunikation handlar dock inte bara om människor utan även om idéer och text samt att hantera media och teknologi. Presentationen ska vara professionell, du ska vara påläst och ha förberett din presentation väl. Du ska tänka på vilka dina åhörare är, vilket betyder att du kan behöva olika presentationer för företaget och på universitetet. Din presentation ska fokusera på innehållet i din rapport, den ska ge åhöraren en sammanfattad bild av vad du har skrivit och kommit fram till. Det betyder att du endast lyfter fram det viktigaste i rapporten under din presentation, för vilket du får 5-10 MINUTER till ditt förfogande. Du får tillgång till det stödmaterial som du upplever dig behöva, exempelvis anteckningar, overhead etc. Vi ser gärna att du utvecklar en egen stil för dina presentationer, det vill säga låt kreativiteten flöda och undvik att utan att reflektera göra som andra gör. Du behöver inte heller känna dig tvingad att disponera presentationen på samma sätt som innehållet i rapporten. Återigen: tänk på vilka dina åhörare är! 15

6. LÄRARFÖRTECKNING Vi som arbetar med Enterprising & Business Development under termin tre är följande personer: Jaime Campos (JC) Informatik. Kan nås via Jaime.Campos@vxu.se Anna Alexandersson (AA) Företagsekonom- Entreprenörskap. Kan nås via Anna.Alexandersson@vxu.se Hans Bååth (HB) Företagsekonom Marknadsföring. Programansvarig. Kan nås via Hans.Baath@vxu.se Petra Andersson (PA) Företagsekonom- logistik. Kan nås via Petra.Andersson@vxu.se Eva Gustavsson (EG) Företagsekonom- ekonomistyrning. Kan nås via Eva.Gustavsson@vxu.se Ann-Christine Hartzén (ACH)) Juridik. Kan nås via Ann-Christine.hartzen@vxu.se Thom Jonsson (TJ) Socialpsykologi. Kan nås via Thom.jonsson@vxu.se Erik Rosell (ER) Företagsekonom Ekonomistyrning. Terminsansvarig för EBD åk 2. Kan nås via Erik.rosell@vxu.se Ansvarig institutionssekreterare Eva Lindén hanterar det mesta av ärenden rörande examinationer och inrapporteringar i Ladoksystemet. Kan nås via: Eva.Linden@vxu.se. 16

7. SCHEMA EB 3031 Deltagande i seminarier som ingår i denna termins upplägg är alltid obligatoriska. Likaså deltagande i examinationsaktiviteter. Andra moment kan vara obligatoriska, vilka framgår av schemat för kursen. Allmänt om examination! Om ditt arbete/ din rapport inte blir Godkänd vid första inlämning får du i regel kommentarer från den person som är examinator. Med utgångspunkt i kommentarerna får du möjlighet att arbeta vidare med din uppgift för att lämna in den en andra gång. OBSERVERA att du förväntas lämna in ditt arbete senast 15 arbetsdagar efter det att du fått dina kommentarer från examinatorn. Gör du inte det måste du vänta till augusti, då ett tredje tillfälle för inlämning av icke godkända arbeten och rapporter finns. 7.1 DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG UPPGIFT 1: DATORLABORATION AFFÄRSREDOVISNING (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UG, FÖRETAGSEKONOMI (LABORATION AFFÄRSREDOVISNING, TE). Inlämning av balans- och resultaträkning mm i datorlaborationen. Examination - se schema. UPPGIFT 2: FÖRETAGSPROJEKT- EKONOMISK INFORMATION (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI (TE). Uppgiftens syfte är att du ska lära dig att använda ekonomisk information för att beskriva och analysera en verksamhet. Följ upp företagets ekonomiska utveckling under de senaste fem åren och fram till dagens situation. Gör en analys/ tolkning av utvecklingen. Din analys/ tolkning ska bygga på redovisningsinformation (och annan ekonomisk information) från verksamheten samt samtal med personer i verksamheten. Din analys bör fokusera på verksamhetens ekonomi i termer av lönsamhet, finansiell balans, tillväxt, kapitalomlopp och/ eller rörelsekapital (Se Carlson, M. Att arbeta med företagsanalys, senaste upplagan). I arbetet bör ni besvara följande frågor: Hur har verksamheten ekonomi utvecklats de senaste åren och vad ligger bakom (förklarar) utvecklingen? Hur ser företagets ekonomiska situation ut i dag jämfört med företagets målsättningar? Om företaget inte har någon uttalad målsättning gör ni en egen analys. Med utgångspunkt i er analys, identifiera processer/ funktioner i verksamheten som ni anser vara avgörande för att företagets ekonomi i framtiden ska utvecklas positivt (alternativt identifierar ni processer/ funktioner som ni anser kan förbättras och där förbättringen kan ge en positiv effekt på företagets ekonomi). 17

Uppgift 3: Företagsprojekt- informatik betygsnivåer UV, Informatik (TE) Baserat på den analys som ni gjorde i uppgift 2. Använd MBI- metoden och genomför en kartläggning och analys av funktioner, processer och informationsflöden. Analysen syftar till att lyfta fram brister i informationsflödena och utveckla förslag på förbättring. Examination se schema. 18

DELMOMENT 1: KVANTITATIVA ANALYSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAG VECKA 36 AKTIVITET SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 31/8 Terminsstart! Introduktion till höstterminen. Genomgång av schema och höstens aktiviteter. Introduktion till delmoment 1: Kvantitativa analysperspektiv på företag. 10-12 H1412 ER Tisdag 1/9 Onsdag 2/9 Torsdag 3/9 Fredag 4/9 Föreläsning: Ekonomisk analys samt introduktion av uppgift 2. Kom igång med att lära känna företaget och att arbeta med uppgiften så fort som möjligt!! Föreläsning: Ekonomisk analys samt introduktion av uppgift 2. Kom igång med att lära känna företaget och att arbeta med uppgiften så fort som möjligt!! 13-16 H1412 ER 10-12 K1040 ER 19

VECKA 37 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 7/9 Föreläsning: Ekonomisk analys 10-12 H1411 ER Tisdag 8/9 Onsdag 9/9 Föreläsning: från löpande bokföring till bokslut 13-15 H1411 EG Torsdag 10/9 Gästföreläsning entreprenörskap 18:00 Palladium Fredag 11/9 Uppföljande diskussion gästföreläsning 9-11 K1076 ER 20

VECKA 38 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 14/9 Föreläsning: från löpande bokföring till bokslut 10-12 H1412 EG tisdag 15/9 onsdag 16/9 torsdag 17/9 fredag 18/9 Föreläsning: från löpande bokföring till bokslut Introduktion till datorlaboration i affärsredovisning (obligatorisk närvaro). 8-10 H 1412 EG 10-13 K1050 EG 21

VECKA 39 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 21/9 Detta är en vecka då ni kommer att arbeta intensivt med datorlaborationen i affärsredovisning!!! tisdag 22/9 Work- shop uppgift 2 (gruppvis) 9-16 B1022 ER onsdag 23/9 torsdag 24/9 Föreläsning: från löpande bokföring till bokslut 13-15 K1082 EG fredag 25/9 Datorlaboration i affärsredovisning (obligatorisk närvaro). 10-13 K1050 EG 22

VECKA 40 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 28/9 tisdag 29/9 Föreläsning informatik samt introduktion av uppgift 3. 10-13 H1412 JC onsdag 30/9 torsdag 1/10 fredag 2/10 Inlämning av datorlaboration i affärsredovisning Lämnas utanför Eva Gustavssons (EG) kontor 23

VECKA 41 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 5/10 tisdag 6/10 Föreläsning Informatik 12-15 H1412 JC Onsdag 7/10 torsdag 8/10 Gästföreläsning Entreprenörskap 18:00 Palladium fredag 9/10 Diskussion kring gästföreläsning 9-11 Meddelas senare ER 24

VECKA 42 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 12/10 Handledning informatik(efter tidsbokning med Jaime tisdag 13/10 onsdag 14/10 torsdag 15/10 Campos) Handledning informatik (efter tidsbokning med Jaime Campos) fredag 16/10 Inlämning av uppgift 2 Lämnas utanför Erik Rosells kontor 25

7.2 DELMOMENT 2: KVALITETSSYSTEM UPPGIFT 4: KVALITETSSYSTEM (GRUPPVIS), BETYGSNIVÅER UV, FÖRETAGSEKONOMI (TE04) Detaljerade instruktioner ges vid introduktionen av momentet. Examination - se schema PERIOD: VAD ÄR KVALITET? VECKA 43 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 19/10 Föreläsning: Introduktion av kvalitetssystem och uppgift 4 9-12 K1040 HB tisdag 20/10 Inlämning: Uppgift informatik Föreläsning: Processledning, att mäta kvalitet och processer 16.00 9-12 Lämnas i 3 exemplar utanför Jaime Campos kontor. K1082 JC PA Seminarium: Redovisning av uppgift informatik 13-17 K1082 JC onsdag 21/10 Seminarium: Kvalitetsworkshop: de 7 QC verktygen 9-12 K1046 PA torsdag 22/10 Föreläsning: Service management 9-12 K1211 HB fredag 23/10 Seminarium: Presentation uppgift 2. Gruppvis 9-16 D1105 ER 26

PERIOD: KVALITETSARBETE PÅ FÖRETAGET VECKA 44 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag Föreläsning: Tjänstekvalitet 9-12 H1412 HB 26/10 tisdag 27/10 Onsdag 28/10 torsdag 29/10 Workshop tjänstekvalitet 9-16 H1412 HB fredag 30/10 27

PERIOD: KVALITETSARBETE PÅ FÖRETAG VECKA 45 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 2/11 tisdag 3/11 onsdag 4/11 torsdag 5/11 Inlämning: Uppgift 4 kvalitetssystem. 13.00 Lämnas utanför Hans Bååths kontor fredag 6/11 Seminarium Redovisning av uppgift 4 Kvalitetsredovisning (obligatorisk närvaro) Grupp A Grupp B 08-10 10-12 H1314 H1314 HB, PA HB, PA 28

7.3 DELMOMENT 3: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER Under detta moment ska ni, med utgångspunkt i kurslitteraturen studera ert partnerföretags kultur och hur man tar vara på och utvecklar de mänskliga resurserna inom företaget. Beskrivningar av partnerföretagets organisationskultur respektive formering av mänskliga resurser skall genomföras från såväl ett medarbetar- som ett ledningsperspektiv. Uppgift 5: KULTURELL FÖRSTÅELSE OCH FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER (Företagsvis), Betygsnivåer UV, företagsekonomi och socialpsykologi (TE03 och TE05) Uppgift 5 är tvådelad. Deluppgift 5.1: Kulturanalys Syftet med detta moment är att ni med utgångspunkt i kurslitteraturen och en studie skall beskriva och analysera organisationskulturen hos ert partnerföretag. Ni skall genomföra en kulturanalys hos partnerföretaget som baseras på primärdata som ni har samlat in genom observationer och intervjuer. Kulturanalysen redovisar ni i ett PM där ni dels noggrant beskriver ert partnerföretags organisationskultur med hjälp av de tankar och teorier som kurslitteraturen tar upp, dels konstruktivt kritiskt diskuterar organisationskulturens konsekvenser (möjligheter och hinder) från såväl ett chefs- som medarbetar-perspektiv. Detta PM presenteras och diskuteras vid seminarium I (se schemat). PM:et omfattning: max 15 sidor. Deluppgift 5.2: Kompetensutveckling Syftet med detta moment är att ni med hjälp av kurslitteraturen skall beskriva och analysera kompetensutveckling i ert partnerföretag, samt genomföra en empirisk undersökning av hur medarbet-arnas kompetens tas tillvara och utvecklas i partnerföretaget. Detta moment skall redovisas i ett PM som skall presenteras vid seminarium II (se schema). I ert PM skall ni redogöra för begreppet kompetens med utgångspunkt i kurslitteraturen. Konsekvenserna av företagets tillvaratagande och utvecklande av medarbetarnas kompetens (möjligheter och hinder) skall konstruktivt kritiskt diskuteras. I PM:et skall ni också redovisa den empiriska undersökningen av hur mänskliga resurser formeras hos ert partnerföretag. PM:et omfattning: max 15 sidor. Litteratur 29

Alvesson, M. Organisationskultur och ledning. Liber: Stockholm, senaste upplagan. NY BOK HT 2009 Bolman, L. G & Deal, T.E. Nya perspektiv på organisation och ledarskap: Kreativitet, val och ledarskap. Studentlitteratur, Lund, senaste upplagan. Schein, Edgar, H. 2004. Organizational Culture And Leadership, Chichester: John Wiley And Sons Ltd NY BOK HT 2009 (= boken kulturanalyser utgår) Wolvén, Lars-Erik. Att utveckla mänskliga resurser i organisationer, Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan. Instruktioner för PM Innan ni lämnar in ert PM, läs igenom den nog en sista gång, för att se om det ni skrivit är så tydligt/utförligt att någon som ej läst det ni läst kan förstå vad ni förstått, hur och varför. Om inte, komplettera. Sträva efter följande: Klarhet. Texten ska innehålla tydliga formuleringar och en logiskt rimlig argumentation (dvs en sk röd tråd). Självständighet. Texten ska innehålla egna utarbetade formuleringar där ni som skribenter distanserat er från texten i kurslitteraturen. Anknytning till kurslitteratur. Detta kriterium rör den utsträckning som texten anknyter till de begrepp och teoretiska resonemang som finns i kurslitteraturen. Tänk på att er text skall så långt möjligt är anknytas till delkursens samtliga böcker. PM lämnas in till seminarieledaren i samband med att ni presenterar detta på seminarium (se schemat för dagar, tider och salar). PM som lämnas in senare än seminariet kan endast erhålla betyget godkänt och inga kommentarer (förutsatt att de kan godkännas). Den som utan giltigt skäl inte är närvarande vid seminariet, kan ej bli godkänd. Om betygssättningen Godkänd (G) blir den student vars examinationsuppgift visar att h-n har förstått centrala moment och frågeställningar som behandlats under föreläsningarna, laborationer, seminarier och i kurslitteraturen. Väl Godkänd (VG) blir den student vars examinationsuppgift visar att h-n, utöver kraven för Godkänd (G), även självständigt och kritiskt (dvs att du kan distansera dig från din egen förförståelse) kan 30

tillämpa viktiga delar av de kunskaper som föreläsningarna, laborationer, seminarier och kurslitteraturen omfattar. Underkänd (U) innebär att examinationsuppgiften inte uppfyller kraven för betyget Godkänd (G). Studenten får då möjligheten att komplettera, dvs arbeta vidare med examinationsuppgifter till dess att det framgår att studenten förstått de grundläggande socialpsykologiska teorier och organisationsteorier som behandlas i delkursens obligatoriska litteratur. Det finns alltså ingen vanlig omtentamen i denna delkurs. Eventuell handledning under kursperioden sker efter överenskommelse med Anna Alexandersson och/eller Thom Jonsson. UPPGIFT 6: ARBETSRÄTT (Företagsvis), BETYGSNIVÅER UG, JURIDIK (TE08) Arbetsrätt kan beskrivas som de regler som omgärdar förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är därför viktigt att ha kännedom om det arbetsrättsliga fältet vid arbete med och inom projektledning. Vi kommer här att bl a behandla frågor som: vilka regler gäller i samband med att någon anställs respektive sägs upp? När är en arbetsgivare skyldig att förhandla med en facklig organisation? Inledningsvis hålls föreläsningar över det arbetsrättsliga området. I samband med dessa får ni uppgifter som ni ska lösa. Momentet slutförs genom ett aktivt deltagande i framställandet av en skriftlig PM och i seminariediskussionerna - se schema. 31

PERIOD: FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER OCH KULTURELL FÖRSTÅELSE VECKA 46 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 9/11 Kompetensseminarium (obligatorisk närvaro) 9-12 K2083 AA, TJ Tisdag 10/11 Onsdag 11/11 Torsdag 12/11 Fredag 13/11 Föreläsning: Kulturbegreppet 13-15 K2083 TJ Föreläsning: Organisationskultur. 13-16 K2083 AA Föreläsning: Kulturanalys. 13-16 K2083 AA Kursvärdering delkurs 1 och 2. 10-12 K2083 ER Föreläsning: Arbetsrätt- en introduktion 10-12 H1311 ACH 32

PERIOD: FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER OCH KULTURELL FÖRSTÅELSE VECKA 47 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 16/11 Tisdag 17/11 Onsdag 18/11 Föreläsning Kollektivavtal och förhandlingsskyldighet. 10-12 K2083 ACH Torsdag 19/11 Fredag 20/11 33

PERIOD: FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER OCH KULTURELL FÖRSTÅELSE VECKA 48 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 23/11 Tisdag Grupparbete med övningsfrågor 9-12 Valfri 24/11 (Juridik) Onsdag Föreläsning/ övningsuppgifter kring 13-15 K2083 ACH 25/11 Kollektivavtal. Torsdag Introduktion av uppgift 8 13-15 K2083 HB, ER, FB 26/11 Fredag 27/11 Seminarium 1. Presentation av uppgift 5.1. gruppvis (obligatorisk närvaro). Grupp A Grupp B 10-12 13-15 K2049 K2049 AA, TJ AA, TJ 34

7.4 DELMOMENT 4: INTEGRATIONSRAPPORT BILDEN AV FÖRETAGET UPPGIFT 7: GENOMFÖRANDE AV PROJEKT- DRIVA OCH FÖRVALTA EN ETABLERAD VERKSAMHET, BETYGSNIVÅER UV (TE06) Som avslutning på kursen arbetar du med ett projekt som formuleras i samarbete med din partnerorganisation. Projektet tar sin utgångspunkt i ett eller flera av de tema som du arbetat med under terminen. Redovisning: se schema. 35

PERIOD: FORMERING AV MÄNSKLIGA RESURSER OCH KULTURELL FÖRSTÅELSE VECKA 49 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 30/11 Kompetensseminarium (obligatorisk närvaro) 10-13 H1311 AA, TJ Tisdag 1/12 Onsdag 2/12 Torsdag 3/12 Fredag 4/12 Föreläsning: Att utveckla mänskliga resurser 14-16 H1311 TJ Föreläsning: Human Resource 13-16 H1311 AA Management Anställningsskydd-LAS 10-12 K1076 ACH Workshop uppgift 7 Företagsprojekt- driva och förvalta. 9-16 K2049 Handledare 36

PERIOD: INTEGRATION VECKA 50 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 7/12 Tisdag Grupparbete med övningsfrågor 9-12 Valfri 8/12 Onsdag 9/12 Torsdag 10/12 Fredag 11/12 (juridik) Föreläsning/ övningsuppgifter Anställningsskydd 10-12 H1411 ACH 37

PERIOD: INTEGRATION VECKA 51 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag Workshop uppgift 7 Projekt. 9-16 D1105 Handledare 14/12 Driva och förvalta. Tisdag Diskrimineringslagstiftning/ 10-12 H1411 ACH 15/12 Likabehandling Onsdag 16/12 Torsdag 17/12 Fredag 18/12 Seminarium 2. Presentation av uppgift 5.2. gruppvis (obligatorisk närvaro) Grupp A Grupp B 10-12 10-12 K2048 K2049 TJ AA 38

PERIOD: INTEGRATION VECKA 1 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 4/1 tisdag 5/1 onsdag 6/1 torsdag 7/1 fredag 8/1 39

PERIOD INTEGRATION VECKA 2 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG måndag 11/1 tisdag 12/1 onsdag 13/1 torsdag 14/1 Inlämning Uppgift 6 Arbetsrätt. Lämnas in via mail till: ann-christine.hartzen@vxu.se fredag 15/1 Inlämning av uppgift 7 Företagsprojekt: driva och förvalta. 16.00 ACH 16.00 Lämnas till respektive handledare samt till opponenter VECKA 3 AKTIVITET TID SAL LÄRARE/ ANSVARIG Måndag 18/1 tisdag 19/1 Presentation av Uppgift 6 10-12 K2048 ACH Arbetsrätt (obligatorisk närvaro) 13-15 K2048 onsdag 20/1 Presentation av Uppgift 7 8-16 H1311 Handledare Torsdag 21/1 Fredag 22/1 (obligatorisk närvaro) Kursvärdering delkurs 3 och 4 10-12 H1311 ER 40

8. KURSPLAN OCH LITTERATURFÖRTECKNING Se www.student.vxu.se. Sök på kurskoden EB3031 HT09, aktuell kursplan finns som bifogat dokument. 41