Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 24 september 2015

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 24 september 2015

Sidan 2 av 324 Ärende 1

Sidan 3 av 324 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef 08-581 696 08 jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-09-16 2015-7003 Delårsbokslut 2 med helårsprognos 2015 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna delårsbokslut 2 med helårsprognos 2015 per den 31 augusti 2015 och översända densamma till kommunstyrelsen. Sammanfattning Delårsbokslut (resultat t o m 31/8 2015) Socialnämnden visar ett underskott om -3 711 tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott om - 8 tkr. Helårsprognos (prognosticerat resultat på helåret 2015) Socialnämnden visar ett prognosticerat underskott om 2 000 tkr och ekonomiskt bistånd visar på ett underskott om 500 tkr. Beslutsunderlag Socialnämndens tjänsteskrivelse den 16 september 2015 Barnperspektiv Barn och unga hälsa och välbefinnande är satta i fokus genom projektet. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse delår augusti 2015, tertial 2 år 2015 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Sidan 4 av 324 Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 Socialnämnden Tertial 2 2015

Sidan 5 av 324 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Vinjett... 3 1.2 Viktiga händelser under delåret... 3 2 Mål och resultat... 7 2.1 En kommun i arbete och företagande... 7 2.2 En kommun för alla... 8 2.3 Vi lyfter skolan... 12 2.4 Bättre äldreomsorg... 12 2.5 En grön kommun i utveckling... 12 2.6 En kommun med god ekonomi och uppföljning... 13 2.7 Vara en attraktiv arbetsgivare... 15 2.8 En kommun som växer... 15 2.9 Ett växande kultur- och fritidsutbud... 16 2.10 Nämndens bedömning av måluppfyllelse... 16 3 Ekonomi... 18 3.1 Årets resultat... 18 3.2 Ekonomisk analys... 19 3.3 Investeringsredovisning... 20 3.4 Kommentarer investeringsredovisning... 21 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 2(22)

Sidan 6 av 324 1 Inledning 1.1 Vinjett Boende på servicehuset i Kungsängen kan sedan försommaren äta mat tillsammans i dagcentralens matsal. Planeringssystemet LapsCare har implementerats inom hemtjänsten egen regi vilket förväntas effektivisera verksamheten. Samtliga ungdomar i åk 9- åk 2 som ville sommarjobba erbjöds feriearbete. Projektet "Åter i arbete" har påvisat goda resultat då många deltagare gått vidare till egen försörjning. 1.2 Viktiga händelser under delåret Myndighet- och beställaravdelningen Avdelningen har under årets första 8 månader aktivt arbetat med att säkerställa rättssäkerhet och kvalitet inom ramen för avdelningens samtliga enheter. Under årets första månader var personalsituationen kritisk, främst på vuxenenheten. Behovet av personalförstärkning till enheten för försörjningsstöd har under våren och sommaren tillgodosetts genom inlånad personal från andra avdelningar inom socialkontoret och genom inhyrda konsulter. Arbetet som påbörjades under hösten 2014 med en organisationsöversyn av hela avdelningen för att tillse att samtliga enheter arbetar rättssäkert och att samtliga enheter har full bemanning, har fortsatt under 2015. I mars månad tillsattes enhetschefstjänsten på vuxenenheten. Rekrytering av samordnare till vuxenenhet och biståndsenhet har fallit väl ut, liksom för ett flertal av de tjänster som utannonserats. Den organisationsförändring som genomförts för att tillförsäkra rättssäkerhet, kvalitet och ett nära ledarskap är nu implementerad. Samtliga enheter har nu en enhetschef och två samordnare. I maj månad anställdes en juridisk administratör. Den juridiska administratörens roll är bland annat att säkerställa rättssäkerheten. Genom triangulering; en enhetschef och två samordnare på varje enhet, säkerställs att socialsekreterare och biståndshandläggare erhåller erforderligt stöd och tid frigörs till att arbeta med förändringsarbete med klienten/brukaren i fokus. Mentorskap har införlivats. Barn- och ungdomsenhet Under 2015 har enheten fortsatt att minska insatsen kontaktpersoner/kontaktfamiljer. Antalet insatser har stabiliserats sedan maj månad, och de kommer troligtvis att fortsätta ligga ungefär på den nivå de gör nu. För 2015 har kommunen ett avtal med Migrationsverket om 13 asylplatser. På grund av den stora tillströmningen av ensamkommande till Sverige aviserar Migrationsverket sedan juli i år, ensamkommande till kommunerna utöver gällande avtal. Sedan slutet av juni till och med mitten av augusti i år så anvisades tretton ensamkommande till Upplands-Bro kommun. Kommunen ansvarar nu för 36 ensamkommande. Det här har inneburit en ökad arbetsbelastning på enheten på grund av utredning av barnens behov, rekrytering av familjehem alternativt HVB, familjehemsutredningar samt utredningar för medgivande samt uppföljning. Antalet anmälningar om att barn far illa fortsätter att öka. Från årsskiftet till och med mitten av augusti hade 50 % fler anmälningar gjorts än under samma period 2013 och 2014. Enheten hade då tagit emot 758 anmälningar. Det har varit svårt att få tag på utbildad personal varpå enheten har varit underbemannad från och med januari till augusti 2015. Under våren hade enheten två konsulter som arbetade med utredningar av Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 3(22)

Sidan 7 av 324 barn 0-18 år. Vuxenenhet Personalsituationen har stabiliserats och enheten har förstärkts med ytterligare en samordnare för missbruk och relationsvåld samt erfarna socialsekreterare har anställts. För att tillgodose kommuninnevånare med missbruksproblem dess behov har enheten behövt köpa extern vård i form av institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser. Detta har lett till ökade kostnader för missbruksvården. En genomlysning av pågående och aktuella ärenden inom missbruksteamet har genomförts i syfte att utveckla myndighetsutövningen. Vuxenenheten arbetar med att implementera de nya nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Enhetens bedömning från våren 2015 att det kommer vara svårt för vissa grupper i samhället att få arbete och bli självförsörjande kvarstår. Verksamheten har arbetat aktivt med projektet "Åter i arbetet" som fortsatt visat på positiva resultat. Ett aktivt arbete med att utarbeta fungerande riktlinjer och rutiner kring enhetens arbete och ansvar vad gäller bostadslöshet har resulterat i förslag till förändringar i handläggningen. Förberedelser har gjorts för att starta projektet "Rätt från början, rätt av mig" inom försörjningsstödsteamet i syfte att utveckla handläggningen till att bli än mer enhetlig och rättssäker. Projektet bygger på socialstyrelsens riktlinjer för implementering av nya metoder. Biståndsenheten Enheten har reviderat utredningsmallar enligt utredningsmetoden (ÄBIC) och utredningsmiljön i verksamhetssystemet procapita har ändrats för hemtjänst. Samtliga biståndshandläggare dokumenterar enligt modell ÄBIC i samtliga utredningar enligt socialtjänstlagen. Biståndsenheten ingår i en projektgrupp för att arbeta med budgetuppdraget Äga din tid. Projektgruppen har sett över hur befintligt dokumentationssystem kan utvecklas och kombineras med uppdraget. En förändringsprocess är påbörjad som framförallt syftar till en attitydförändring från detaljstyrda och tidssatta uppdrag till mer flexibel planering. Gällande daglig verksamhet (DV) för personer över 65 år så har en arbetsgrupp tillsatts med beställare och utförare. En behovsinventering är gjord som visar endast ett fåtal individer de kommande åren uppnår åldern 65 år. För att möjliggöra för dessa att kvarstanna på DV efter 65 år kan verksamheten behövas göra mer tillgänglig. Daglig verksamhet enligt LSS intentioner är till för personer som är i yrkesverksam ålder, det innebär att den enskilde har rätt till att ha kvar sin dagliga verksamhet fram till 67 års ålder, eftersom personer utan funktionsnedsättning har rätt att arbeta så länge. Enheten har sedan årsskiftet aktivt bedrivit uppsökande verksamhet i syfte att informera om kommunens verksamheter samt uppmärksamma de behov som finns hos de som är 80 år och äldre och som inte varit kända för kommunen. Utföraravdelningen Norrgårdens äldreboende Enheten har fortsatt arbetet med att stärka samarbetet mellan den tillbyggda avdelningen med den ursprungliga delen. Arbetet har gett önskad effekt och i dag fungerar samarbetet bättre. Samarbetet gentemot de andra två enheterna, Allegården och daglig verksamhet Solrosen, har stärkts. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 4(22)

Sidan 8 av 324 Kungsgården / Hälso- och sjukvårdsenhet Enheten har börjat dokumentera i verksamhetssystemet ProCapita. Under hösten 2015 fortsätter implementering av dokumentationsrutiner så att all personal kan dokumentera i systemet innan årets slut. Enheten har utökat användandet av schemaläggningssystemet Time Care i samband med schemaläggning. Under året har det varit svårt att rekrytera sjuksköterskor. Innan sommaren tillsvidareanställdes två sjuksköterskor vilket betyder att hälso- och sjukvårdsdelen nu är fulltalig. En sjuksköterska har anställts för att möta kommunens övertagande av hälso- och sjukvårds ansvar inom LSS verksamheterna. Enheten kommer dessutom att rekrytera arbetsterapeut och sjukgymnast till LSS verksamheten. LSS-enheten LSS-enhetens organisation består av grupp- och servicebostäder, personlig assistans, kontaktpersoner samt ledsagar- och avlösarservice enligt LOV. Organisationen sattes i september 2014 och verksamhetens olika delar har under 2015 börjat samverka på flera områden, bland annat gällande personalfrågor. Sedan februari 2015 har fokus varit att arbeta med utveckling av verksamheten, främst vad gäller pedagogisk grund och bemötandefrågor, liksom värdegrundsarbetet. Enhetschef har under året deltagit aktivt i arbetsplats- och brukarträffar i verksamheterna och lagt extra fokus på de delar av verksamheten som behöver utvecklas. Arbetet med att bryta ned och tydliggöra ekonomiska frågor i verksamheten är en del i det verksamhetsnära arbetet. Stöd till samordnare, vars insyn i ekonomin ökats i och med kontinuerlig genomgång med enhetschef, samt återkoppling och verksamhetsrapportering per arbetsplats har varit och en viktig del i detta. Arbetet förväntas bidra till en ekonomi i balans. Stöd- och behandlingsenheten Stöd- och behandlingsenheten har under året arbetat tillsammans projektledaren för projektet unga vuxna för att hitta personer som tillhör målgruppen. Enheten är delaktig i samverkansprojektet Första linjens psykiatri och kommer att frisätta en personalresurs på heltid till projektet. Personalen på LANE och ungdomsstödjare har genomgått utbildning i hot och våld. Överfallslarm ar installerat på LANE. Boendet har full beläggning vilket medfört en ökad personalbemanning, bland annat på natten. Arbetsmarknadsenheten Omsorgsspelen genomfördes tillsammans med Håbo kommun i maj i år och blev en lyckad satsning. Omsorgsspelen planeras att genomföras också nästa år. För att erbjuda snabb insats för den arbetssökande har en aktivitet kallad Öppna Gruppen startats. Aktiviteten bygger på att den arbetssökande snabbt ska få hjälp med att skriva ansökningshandlingar, få tips om lediga arbeten och vilka möjligheter som finns till utbildning. Samtliga ungdomar som sökte feriearbete och uppfyllde kraven erbjöds anställning, totalt 459 ungdomar. En utvärdering har genomförts av projektet åter i arbete har genomförts och projektet har påvisa positiva resultat. Hemtjänstenheten Enheten har under året genomfört en omorganisering då man anställt två enhetsledare istället för tidigare samordnare. Enheten har fortsatt implementeringen av värdighetsgarantierna och kontaktmanaskapet har utvecklats. Samtliga brukare har idag en kontaktman. Frågor rörande ekonomi är en stående punkt på arbetsplatsträffar i syfte att involvera personalen i målet att nå en budget i balans med en hög brukarnöjdhet. Under året har ett planeringssystem, LapsCare, införts i verksamheten i syfte att effektivisera arbetet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 5(22)

Sidan 9 av 324 Socialpsykiatrienheten Boendestöd har fortsatt arbeta utifrån den evidensbaserade metoden ett självständigt liv (ESL). Målet med metoden är att den enskilda individen får ökat självförtroende, skapa förutsättningar till ett självständigt liv och kommer vidare i praktik, sysselsättning eller studier. Genomförandeplaner upprättas inom 2 veckor och i genomförandeplanen skall det framkomma när, var och vad brukaren skall få insatser. En utbildning i verksamhetssystemet Procapita har genomförts under våren. Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen har lett flera utvecklingsprojekt under året, bland annat i införandet av planeringsverktyget LapsCare inom hemtjänsten och införandet av mobil dokumentation inom komunnens hälso- och sjukvårds verksamhet. Värdighetsgarantierna har reviderats och presenteras för Socialnämnen vid septembernämnden. E-hälsa Arbetet med att införa E-hälsa inom Socialnämndens verksamheter fortsätter. Införandet av digitala lås och digitala larm är genomfört. Arbetet med att ta fram en långsiktig strategi för E-hälsofrågor har påbörjats. Kvalitetsuppföljningar Avdelningens arbete med kvalitetsuppföljningar har fortgått under året. Aktgranskning har genomförts inom myndighetsavdelningen. Verksamhetsstatistik presenteras för Socialnämnden kvartalsvis. Ett arbete har genomförts med att införa avslutsorsaker i verksamhetssystemet Procapita i syfte att förbättra uppföljning och analys av Socialnämndens insatser. Utbildningar Avdelningen har anordnat internutbildningar i bland annat dokumentation och i verksamhetssystemet procapita. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 6(22)

Sidan 10 av 324 2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2014. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: 2.1 En kommun i arbete och företagande Nämndmål: 2.1.1 Stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Kommentar Omsorgsspelen genomfördes i maj för första gången. Omsorgsspelen planeras för 2016. Inom arbetsmarknadsenheten (AME) har en aktivitet kallad Öppna gruppen startat i syfte att den enskilde arbetssökande snabbt ska få hjälp med till exempel att skriva ansökningshandling, få tips om lediga arbeten. Samtliga ungdomar som sökte feriearbete och uppfyllde kraven erbjöds anställning, totalt 459 stycken. Första steget är ett samarbete mellan vuxenutbildningen och AME. Målgruppen är språksvaga personer som läser SFI där studier kombineras med arbetsplatsförlagd språkpraktik. Projektet Åter i arbete har genomförts som planerat och en uppföljning har genomförts och presenteras för Socialnämnden i oktober. Ett samarbete med Arbetsförmedlingen kring målgruppen ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden har inletts. Projektet heter Ung komp och vänder sig till ungdomar i åldrarna16-24 år och är en rikstäckande satsning från Arbetsförmedlingen. Ett samverkansavtal kommer att skrivas mellan Upplands-Bro Kommun och Arbetsförmedlingen. Samtliga enheter inom myndighetsavdelningen har arbetat med metodutveckling för att tillse att arbetet bedrivs kvalitativt och rättssäkert med fokus på individen i centrum. Där målet är att stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Organisationsförändringar är genomförda inom avdelningen. Samtliga enheter har nu en enhetschef och två samordnare och arbetar med mentorskap. Barn och ungdomsenheten har arbetat aktivt med att alla utredningar skall slutföras inom lagstadgad utredningstid. Vuxenenheten har aktivt arbetat med att utveckla de individuella arbetsplanerna. I varje utredning involveras den enskilde genom att denne själv är med och utformar sin egen arbetsplan. Biståndsenheten handlägger och utreder enligt den nya utredningsmetoden; Äldres behov i centrum. En metod som säkerställer att det är den enskildes behov som står i centrum och där den enskilde själv är delaktig i utredningen. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 7(22)

Sidan 11 av 324 Arbetet med målet Uppdrag Kartlägga behov och utveckla stöd/insatser för målgruppen unga vuxna, 18-24 år i samverkan med utbildningsnämnden. Utveckla metod-utveckling inom ekonomiskt bi-stånd med fokus på riktade insatser i syfte att få ut personer i självförsörjning Fortsätta projektet åter i arbete samt under året utvärdera detsamma Kommentar Projektet har fortlöpt under året och en utvärdering är genomförd. Alla intresserade skolungdomar i Upplands-Bro kommun ska från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet erbjudas sommarjobb Kommentar Samtliga ungdomar som ansökte och var berättigade till sommarjobb erbjöds jobb. Övergripande mål: 2.2 En kommun för alla Nämndmål: 2.2.1 Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Kommentar Solängen inom stöd- och behandlingsenheten har utvärderat och sammanställt arbetet kring användningen av utvärderingsmetoder. Brukarråd (husmöten) har utvecklats på äldreboenden, bland annat bjuds kockar och andra personkategorier in till mötena efter behov och önskemål. Svenskt Demenscentrum har uppmärksammat Socialnämndens arbete och har bland annat använt nämndens verksamhet för produktion av utbildningsfilm. Socialnämndens samarbete med volontärer inom äldreomsorgen fortsätter enligt plan. Inom LSS-enheten har arbetet med att tillgängliggöra information om kommunen och demokratifrågor planerats in vid brukar- och husmöten samt i samband med aktiviteter i verksamheterna. Vi kommer gemensamt att fortsätta att lyfta frågan på enheten. Socialnämnden har ännu inte översatt samtliga broschyrer till finska. Gruppintervjuer har genomförts med brukare inom Socialnämndens socialpsykiatri. Arbetet med målet Uppdrag I samverkan med kommunstyrelsen utveckla pensionärs- och handikapprådets roll Kommentar Socialnämnden deltar aktivt inom pensionärs- och handikapprådets möten. En seminariedag som riktar sig till pensionärsorganisationerna kommer att genomföras den 22 oktober. Tillsammans med finska föreningen utvärdera och utveckla riktade insatser utifrån länsstyrelsens rekommendationer Utveckla uppföljningar av brukarnas upplevelse av Socialnämndens insatser Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 8(22)

Sidan 12 av 324 Nämndmål: 2.2.2 Möjligheterna att öka människors egna val inom olika välfärdsområden ska prioriteras utifrån ett kvalitetsperspektiv. Kommentar Barn och ungdomsenheten arbetar aktivt för att säkerställa att barn är delaktiga i utredningar. Genom genomförandeplanen tillförsäkras att det enskilda barnet och dennes familj är delaktiga i genomförande av beviljade insatser. Alla barn utreds enligt utredningsmetoden barns behov i centrum (BBIC), en metod som säkerställer barnens behov och delaktighet. Biståndsenheten arbetar aktivt utifrån de lokala värdighetsgarantierna. Enhetens arbete utifrån utredningsmetoden äldres behov i centrum (ÄBIC), har bidragit till en minskning av detaljstyrning i beviljade insatser. Fokus i utredningar ligger på den äldres behov och dennes delaktighet i beslut av insatser. Under året har ett arbete med budgetuppdraget att utveckla den enskildes påverkansmöjlighet för insatser pågått. Fokus för arbetet är uppdraget Du ska äga din tid. Vuxenenheten arbetar med individuella arbetsplaner för varje klient där fokus ligger på att klienten själv medverkar. Arbetsplanernas syfte är att öka människors egna val för att uppnå försörjning och leva ett självständigt liv. Den genomlysning av myndighetsarbetet inom missbruksvården som har gjorts, har resulterat i att aktuella klienter har kunnat erbjudas kvalificerade insatser utifrån behov. Genomlysningen har bidragit till att möjliggöra för människor med missbruk att leva ett drogfritt liv. Härnevimottagningen inom stöd- och behandlingsenheten erbjuder klienterna direkt möte både med kommun och landstingspersonal genom verksamheten öppen ingång. Socialnämndens boende för ensamkommande LANE, har arbetat med att tydliggöra information och översatt informationen till fler språk samt använt både bilder och text. Socialnämnden har under året haft fokus på att genomförandeplaner upprättas i delaktighet med brukare/klient. I genomförandeplanen ska det till exempel framkomma när, var och vad brukaren/klienten ska få insatser. Utbildningssatsning har genomförts på utföraravdelningen i journalföring i verksamhetssystemet ProCapita. Implementeringen är inte slutförd. Nämndens värdighetsgarantier har reviderats och kommer presenteras till Socialnämnden i september. Arbetet med målet Uppdrag Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja. Kommentar Arbetet med att samtliga brukare/klienter ska ha en genomförandeplan har intentifierats under året. Utreda och utveckla ambitionen att Du ska äga din tid inom hemtjänsten Kommentar Arbetet med uppdraget har pågått under året. Ett utkast till förslag är framtaget. Kommer att presenteras för Socialnämnden i slutet av året. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 9(22)

Sidan 13 av 324 Nämndmål: 2.2.3 Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete. Kommentar Samtlig personal inom Socialnämndens verksamheter som har behov av personlarm har det. Riktlinjer och rutiner för hot och våld, rutiner vid hembesök och rutiner för användning av personlarm har reviderats under våren. Utbildning i hot och våld har genomförts. Inom äldreomsorgen har en översyn genomförts av brukarnas trygghetslarm. Inom hemtjänsten är samtliga analoga trygghetslarm bytta till digitala larm. En tät och regelbunden kontakt har initierats med det företag som tillhandahåller larmen i syfte att säkra kvalitén i leveransen. Arbetet med målet Uppdrag Utreda behov samt komplettera med larm för relevanta personalgrupper som t.ex. boendestödjarna Nämndmål: 2.2.4 Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar Ett antal upphandlingar har genomförts under årets, bland annat gällande temporär bemanning inom myndighetsutövning och sjuksköterskor. Socialnämnden har under året varit delaktig i ramavtalsupphandling för insatser till Barn och Unga tillsammans med Järfälla, Sigtuna och Upplands-Väsby. Upphandlingen beräknas vara klar våren 2016. Samtliga enheter följer ramavtal. En översyn har genomförts av upphandlingar som finns och som berör verksamheten. En kartläggning finns över ej upphandlade verksamhetsområden. Arbetet med målet Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar Nämndmål: 2.2.5 Kommunens lokaler ska användas effektivt. Kommentar Ett arbete pågår för att kartlägga nuvarande och framtida lokalbehov i en lokalresursplan som kommer att sträcka sig fram till 2020. Nödvändiga åtgärder har gjorts för att använda Socialnämndens lokaler så effektivt som möjligt. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 10(22)

Sidan 14 av 324 Arbetet med målet Uppdrag Genom bland annat schemaläggning och marknadsföring möjliggöra så hög beläggning som möjligt. Kommentar Arbetet pågår Medverka i upprättandet av en lokalresursplan samt utforma regler och riktlinjer för avgift och användning av kommunens lokaler. Vi ska ha ett system för uthyrning "En väg in" Kommentar Arbetet pågår. Nämndmål: 2.2.6 Öka den enskildes påverkansmöjligheter vid utredning och utformning av beslutade insatser. Kommentar Klienternas delaktighet i utredning, insats, genomförande är en förutsättning för ett rättssäkert arbete. Arbetet med att säkerställa klienternas delaktighet, genomsyrar Socialnämndens arbete. Genom regelbundna ärendedragningar och genom utveckling och uppföljning av utredningsmetoder, metodhandledning, arbetsplaner och genomförandeplaner säkerställs att den enskilde är delaktig och ges möjlighet att påverka utredning och utformning av beslutade insatser. Samordnad individuell plan (SIP) för barn och SIP för vuxna används i arbetet för att säkerställa att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda av berörda vård och omsorgsgivare. Genom SIP stärks den enskildes påverkansmöjligheter. Utföraravdelningen har genomfört utbildningssatsningar för att möjliggöra att genomförandeplaner dokumenteras i verksamhetssystemet Procapita. Arbetet med målet Uppdrag Stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt arbete särskilt uppmärksamma personer med funktionsnedsättning samt barns och ungdomars situation. Kommentar Den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv är i fokus för samtliga av Socialnämnens verksamheter. Införa att medborgare med behov av LSS som fyllt 65 år ska kunna ha tillgång till daglig verksamhet. Kommentar En arbetsgrupp har tillsatts med beställare och utförare. En behovsinventering är gjord som visar endast ett fåtal individer de kommande åren uppnår åldern 65 år. För att möjliggöra för dessa att kvargå på daglig verksamhet efter 65 år kan verksamheten behövas göra mer tillgänglig. Daglig verksamhet enligt LSS intentioner är till för personer som är i yrkesverksam ålder, det innebär att den enskilde har rätt till att ha kvar sin dagliga verksamhet fram till 67 års ålder. Samtliga brukare ska ha en aktuell genomförandeplan enligt gällande riktlinjer Kommentar Arbete pågår för att uppdraget ska vara genomfört vid årets slut. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 11(22)

Sidan 15 av 324 Nämndmål: 2.2.7 En bättre äldreomsorg Kommentar Biståndsenheten har sedan årsskiftet bedrivit uppsökande verksamhet i syfte att informera om kommunens verksamheter samt uppmärksamma behov av äldreomsorg för personer 80 år och äldre. Matsalen har öppnats på servicehuset i Kungsängen för att möjliggöra för boenden i huset att äta mat tillsammans. Socialnämnden har beslutat att påbörja projektering av ett nytt äldreboende. Arbetet med målet Uppdrag Revidera och komplettera Äldreplanen Kommentar En arbetsgrupp bestående representanter från samtliga partier i socialnämnden är tillsatt och arbetet med att revidera planen är påbörjat. Utveckla förebyggande/öppna verksamheter för äldre personer i kommunen i samverkan med lokala föreningslivet. Idag finns viss öppen verksamhet för äldre. För att fler äldre personer än boende i servicehuset/trygghetsboendet ska få mer tillgång öppna verksamheter, som till exempel möjlighet att inta vissa måltider tillsammans, friskvårda och umgås, ges nämnden i uppdrag att utveckla och förbättra den öppna verksamheten i dialog med det lokala föreningslivet. Kommentar Arbetet pågår. Övergripande mål: 2.3 Vi lyfter skolan Övergripande mål: 2.4 Bättre äldreomsorg Övergripande mål: 2.5 En grön kommun i utveckling Nämndmål: 2.5.1 Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Kommentar Socialnämndens verksamheter vidtar lämpliga åtgärder för att uppfylla målet. De verksamheter som kan källsorterar. Socialkontoret deltar i den kommunövergripande projektgruppen som rör källsorteringsfrågor i kommunen. Utförarverksamheterna köper ekologiska varor så långt som möjligt. Hemtjänstenheten använder miljöbilar samt cyklar vid kortare sträckor. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 12(22)

Sidan 16 av 324 Arbetet med målet Uppdrag Genomföra källsortering av avfall Kommentar Källsortering genomförs där det är praktiskt möjligt. Öka inköpen av ekologiska råvaror Kommentar Inköp av ekologiska råvaror sker så långt som möjligt. Övergripande mål: 2.6 En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: 2.6.1 Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Kommentar Socialnämndens samtliga enheter har kontinuerliga uppföljningar av ekonomin tillsammans med avdelningschef samt med ekonomicontroller. Budget följs regelbundet upp på enheternas arbetsplatsträffar, där avvikelser diskuteras och analyseras för att vidta erforderliga åtgärder i syfte att nå en budget i balans. Enligt helårsprognos kommer inte samtliga enheter att redovisa en budget i balans. Orsaker är identifierade och åtgärder kommer att vidtas. Arbetet med målet Uppdrag Åtgärdsplan på enhetsnivå upprättas vid avvikelse och följs upp regelbundet Kommentar Ekonomin följs upp regelbundet på enhetsnivå och åtgärsplaner upprättas. Nämndmål: 2.6.2 Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar En översyn av gällande taxor och avgifter har genomförts. Inga höjningar utöver de avgifter som är indexreglerade kommer att aviseras. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 13(22)

Sidan 17 av 324 Arbetet med målet Uppdrag Att genomföra en översyn av taxor och avgifter inom Nämndens verksamhetsområde Nämndmål: 2.6.3 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Socialnämndens budget följs upp vid varje nämnd. Ekonomi redovisas med helårsprognos och budgetmål och uppdrag redovisas i en ärendebalanslista. Nämndmål: 2.6.4 Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Kommentar Socialnämnden arbetar aktivt med att möjliggöra kvarboende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Genom samverkan med andra aktörer såväl interna som externa kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och/eller missbruk-, beroendeproblematik kan kostsamma placeringar minimeras och livskvalitén för den enskilde säkerställas. För barn och unga arbetar nämnden aktivt med att säkerställa att barn och ungdomar i möjligaste mån erhåller olika former av öppenvårdsinsatser i första hand. Intern öppenvård prövas alltid, undantaget enskilda fall, innan extern dygnsvård pröva. Vid tillfälliga placeringar involveras öppenvården för att möjliggöra att ungdomen kan flytta hem igen. Arbetet med målet Uppdrag Utveckla stödet för personer med psykisk funktionsnedsättning för att möjliggöra kvarboende. Kommentar Arbetet har varit nedprioriterat under tiden enhetschef för socialpsykiatrienheten varit sjukskriven. Utveckla stödet till anhöriga som ger vård och stöd till närstående Kommentar Arbete pågår. Undersöka möjligheten att införa trådlöst internet på särskilda boenden och gruppboenden för att underlätta användandet av IT för brukare. Kommentar Samtliga brukare har idag möjlighet att ansluta trådlöst internet. Bredband via fiber är dock ännu inte framdraget till samtliga verksamheter. Utvärdera införd betalningsmodell inom socialpsykiatrin Kommentar Arbetet ännu inte påbörjat. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 14(22)

Sidan 18 av 324 Uppdrag Individ och familjeomsorgen ska erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård. Det är särskilt viktigt med situationsanpassade lösningar utifrån behov och kvalitet. Kommentar Arbetet pågår. Projektet Ung omsorg, må bra aktiviteter för äldre inom särskilt boende som utförs av kommunens skolungdomar på helger, fortsätter under 2015 för att sedan utvärderas. Kommentar Projektet har utvärderats och presenterats vid socialnämnden i augusti med beslut att insatsen ska upphandlas av extern aktör. Vidareutveckla värdighetsgarantierna, vad som görs om garantierna inte uppfylls Kommentar Värdighetsgarantierna har reviderats och presenteras för Socialnämnden i september. Övergripande mål: 2.7 Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: 2.7.1 Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Kommentar Samtliga av Socialnämndens verksamheter genomför arbetsplatsträffar regelbundet med en tydlig dagordning där medarbetarna är med och påverkar innehåll och utfall. Kvalitetsråd är infört inom samtliga verksamheter. Myndighetsavdelningen har genomfört en översyn av verksamheten vilken resulterat i en organisationsförstärkning som bidragit till att ge bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. Nyanställda får ett introduktionsschema och har förutom stöd från enhetschefer och samordnare, en egen mentor. Här får medarbetarna även återkoppling på pågående arbeten/projekt och fattade beslut inom ramen för myndighetsavdelningen och socialkontoret i stort. Samtliga handläggare, samordnare och chefer på enheterna erhåller regelbunden extern handledning. Övergripande mål: 2.8 En kommun som växer Nämndmål: 2.8.1 Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Kommentar Socialnämnden har beslutat att ett nytt äldreboende samt en ny gruppbostad ska förprojekteras. Gruppbostaden kommer att byggas på en tomt i Bro och beräknas stå Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 15(22)

Sidan 19 av 324 färdig i slutet av 2017. Nämndmål: 2.8.2 De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Kommentar Myndighetsavdelningens vuxenenhet har tillsatt en samordnare för missbruk och våld i nära relationer vilket kommer att utveckla kommunens ansvar för det övergripande arbetet kring relationsvåld. Barn och ungdomsenheten och stöd- och behandlingsenheten arbetar tillsammans med polismyndigheten med ungdomar i behov av stöd från flera aktörer i form av en social insatsgrupp (SIG). Vid kännedom om förekomst av våld i familj, inleds ett nära samarbete mellan barn och ungdomsenheten och stöd- och behandlingsenheten för att i ett tidigt erbjuda exempelvis krisstöd. Personal inom öppenvården har under året utbildats i KIBB vilket bidragit till att barn som blivit utsatta för våld ska kunna bo hemma. Arbetet med bedömningsverktyget Signs of Safety fortsätter inom barn- och ungdomsverksamheten. Från och med slutet av 2014 fram till dags dato har barn- och ungdomsenheten märkt av en kraftig ökning av antalet orosanmälningar om barn som far illa. Nämndmål: 2.8.3 Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar Arbete pågår. Arbetet med målet Uppdrag Kommunens nämnder och bolag ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram Kommentar Socialkontoret arbetar aktivt med att delta och bidra till kommunens tillväxt genom lokalförsörjningsprogrammets framtagande samt att yttra oss på ett kvalitativt sätt i kommunens olika samråd för bostadsbyggande. Övergripande mål: 2.9 Ett växande kultur- och fritidsutbud 2.10 Nämndens bedömning av måluppfyllelse Många uppdrag är utförda och övriga är under arbete eller planerade att genomföras under året. De flesta budgetmålen är ännu inte uppnådda i sin helhet men kommer att vara uppnådda innan årets slut. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 16(22)

Sidan 20 av 324 Målet att utveckla kommunens trygghetsskapande arbete är genomfört. En översyn av behovet av överfallslarm har genomförts vilket resulterade i att det installerades på Socialnämndens boende för ensamkommande, Lane. Ett annat mål som är uppfyllt är att upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna. Nämnden genomför löpande upphandlingar och har bland annat varit delaktig i ramupphandlingar tillsammans med grannkommuner. En översyn av nämndens taxor och avgifter har genomförts. Ekonomi, mål och uppdrag följs upp och redovisas vid varje nämndsammanträde i enlighet med budgetmålet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 17(22)

Sidan 21 av 324 3 Ekonomi 3.1 Årets resultat Driftredovisning Budget 201508 Redovisat 201508 Avvikelse 201508 Avvikelse 201408 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Myndighetsoch beställaravdelni ng 123 093 13 631 129 869 18 736-6 776 5 105-1 671 3 898 Utföraravdelnin g 156 182 58 229 160 741 60 678-4 559 2 449-2 110 5 533 Kvalitets- och verksamhetsstö d 17 166 7 968 20 800 11 672-3 634 3 704 70 10 212 Summa Socialnämnd 296 441 79 828 311 410 91 086-14 969 11 258-3 711 19 643 Budget 201508 Redovisat 201508 Avvikelse 201508 Avvikelse 201408 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Netto Ekonomiskt Bistånd 17 014 600 17 641 1 219-627 619-8 -929 Summa 17 014 600 17 641 1 219-627 619-8 -929 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 18(22)

Sidan 22 av 324 Helårsprognos Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse 2015 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Myndighets- och beställaravdelning 185 980 20 447 186 668 18 135-688 -2 312-3 000 Utföraravdelning 237 882 87 409 237 892 87 719-10 310 300 Kvalitets- och verksamhetsstöd 25 765 11 887 36 609 23 431-10 844 11 544 700 Summa Socialnämnd 449 627 119 743 461 169 129 285-11 542 9 542-2 000 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse 2015 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Ekonomiskt Bistånd 25 520 900 26 420 1 300-900 400-500 Summa 25 520 900 26 420 1 300-900 400-500 3.2 Ekonomisk analys Socialnämnden visar ett totalt negativt resultat för delår 2 på 3,7 mnkr vilket motsvarar 2 %. Ekonomiskt bistånd visar ett resultat enligt budget. På helåret förväntas Socialnämnden visa ett negativt resultat på 2 mnkr och ekonomiskt bistånd förväntas visa ett negativt resultat på 0,5 mnkr. Ekonomiskt bistånds resultat beror på minskade kostnader för tillfälliga boenden samt överföring av migrationsverkets medel på 1 mnkr. Myndighet- och beställaravdelningen visar ett negativ resultat jämfört med budget på 1,7 mnkr. Institutionsvård vuxna avviker negativt med 2,7 mnkr pga. akuta placeringar samt höga personalkostnader. Hemtjänst LOV avviker negativt med 2,8 mnkr pga ökade volymer. LSS avviker positivt med 0,9 mnkr och beror på lägre kostnader för institutionsvård, boendestöd och kontaktpersoner. Barn och ungdomsenheten har ett resultat enligt budget. På helåret förväntas avdelningen visa ett negativt resultat på 3,0 mnkr. Utföraravdelningen visar ett negativt resultat på 2,1 Mnkr. Hemtjänsten LOV och servicehusen avviker negativt med 3,0 mnkr pga höga personalkostnader. Gruppbostäderna avviker negativt med 0,9 mnkr pga höga personalkostnaderna och Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 19(22)

Sidan 23 av 324 personlig assistans avviker positivt med 0,8 mnkr beroende på lägre volymer. Administration avviker positivt med 1,2 mnkr. På helåret förväntas avdelningen visa ett positivt resultat på 0,3 mnkr. Kvalitet- och verksamhetsstöd visar ett resultat enligt budget. Administrationen avviker positiv med 0,6 mnkr och beror på lägre konsultkostnader. Integrationskostnaderna avviker negativt med 0,5 mnkr och beror på en stor ökning av antalet ensamkommande barn. På helåret förväntas avdelningen visa ett positivt resultat på 0,7 mnkr. 3.3 Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 201508 Budget 2015 Kvar av budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Projektnamn Inventarier Socialpsykiatri Skutan 151 206 0 62-55 Vinterträdgård Solgården och Norrgården 800 796 0 156 4 Procapita 382 522 0 327-140 Inventarier Möbler Keramikugn 1 400 159 207 1 400 1 034 Växthus socialpsykiatri 22 281 0 20-259 Upprustning Kungsängens dagcentral 100 285 0 100-185 Upprustning och inventarier daglig verksamhet 318 205 0 200 113 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 200 41 8 169 151 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 588 133 0 667 455 Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht 5592 1 400 1 135 0 264 265 Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht 5592 200 299 0 99-99 Allégården, arbetsmiljö 200 124 0 76 76 Hemtjänsten maskiner och fordon 320 122 49 247 149 Daglig verksamhet IT-utveckling 100 66 0 34 34 LANE IT 100 31 0 69 69 Stöd och behandling inventarier 100 12 0 88 88 Allégården/Norrgården inventarier 200 325 127 0-252 Summa 6 581 4 742 391 3 978 1 448 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 20(22)

Sidan 24 av 324 Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Projektnamn Inventarier Socialpsykiatri Skutan 151 206 62 62-117 Vinterträdgård Solgården och Norrgården 800 796 156 156-152 Procapita 382 522 0 327-140 Inventarier Möbler Keramikugn 1 400 159 1 200 1 400 41 Växthus socialpsykiatri 22 281 0 20-259 Upprustning Kungsängens dagcentral 100 285 0 100-185 Upprustning och inventarier daglig verksamhet 318 205 113 200 0 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 200 41 159 169 0 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 588 133 400 667 55 Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht 5592 1 400 1 135 265 264 0 Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht 5592 200 299 0 99-99 Allégården, arbetsmiljö 200 124 76 76 0 Hemtjänsten maskiner och fordon 320 122 0 247 198 Daglig verksamhet IT-utveckling 100 66 34 34 0 LANE IT 100 31 0 69 69 Stöd och behandling inventarier 100 12 88 88 0 Allégården/Norrgården inventarier 200 325 0 0-125 Summa 6 581 4 742 2 553 3 978-714 3.4 Kommentarer investeringsredovisning Inventarier möbler och keramikugn Inköp av dokumentskåp till myndighetsavdelningen, parksoffor till dagverksamheten i Bro, 207 tkr. Resterande investeringar kommer att ske under 2105 och prognostiseras att uppgå till 1 000 tkr. Inventarier ensamkommande flyktingbarn Sängar har köpt in till LANE, 8 tkr. Ytterligare investeringar kommer att göras under resterande del av året för att täcka upp det växande behovet med ett stort antal ensamkommande barn. Hemtjänst maskiner och fordon Hemtjänsten har köpt in cyklar och hjälmar, 49 tkr. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 21(22)

Sidan 25 av 324 Allegården/Norrgården inventarier Inköp av möbler och gardiner har skett under året, 127 tkr. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse delår augusti 2015 22(22)

Sidan 26 av 324 Ärende 2

Sidan 27 av 324 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef 08-581 696 08 jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-09-07 2015-7002 Förslag till budget 2016 Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förslag till budget 2016 till Kommunstyrelsen som underlag till beredning av budget 2016. Sammanfattning Budgetförslag för år 2016 är upprättat, enligt de ekonomiska ramarna som givits enligt budgetdirektiv 2016 som för Socialnämnden är ett tillskott på 14 000 tkr och för ekonomiskt bistånd ett tillskott om 1 000 tkr. Socialnämnden ska enligt budgetdirektiv redovisa konsekvenser av förändringar inom verksamheterna avseende volymförändringar, särskilda satsningar och kostnadsökningar/sänkningar. För volymökningar inom äldreomsorgen avsätts 4 400 tkr och 2 400 tkr avsätts för volymökningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. 6 600 tkr avsätts till pris och löneökningar. 600 tkr avsätts för korrigering av ersättning för hemtjänst LOV. Socialkontoret bedömer att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att vara fortsatt höga under 2016, även om kostnaderna sjunkit hittills under 2015. Beslutsunderlag Socialnämndens tjänsteskrivelse den 7 september 2015. Ärendebeskrivning Budgetförslag 2016 enligt budgetdirektiv 2016 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Budgetförslag för år 2016 är upprättat, enligt de ekonomiska ramarna som givits enligt budgetdirektiv 2016 som för Socialnämnden är ett tillskott på 14 000 tkr och för ekonomiskt bistånd ett tillskott om 1 000 tkr. Volymförändringar Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Sidan 28 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) 2015-09-07 2015-7002 Volymförändringar utifrån befolkningsprognos: Äldreomsorg 4 400 tkr Omsorgen om personer med funktionsnedsättning. 2 400 tkr Kostnadsökningar Specifik ramhöjning ekonomiskt bistånd Korrigering av ersättning för hemtjänst LOV 1 000 tkr 600 tkr Den sammanlagda kostnaden för förslag på investeringar för 2016 är 1 000 tkr. Verksamhetsutveckling/förändring Inom socialkontorets verksamheter pågår ständigt verksamhetsutveckling i syfte att utveckla, kvalitetssäkra och effektivisera insatserna till målgrupperna samt tillgodose nya behov utifrån volymökningar. Socialkontoret kommer att under 2016 bedriva verksamhet enligt den samlade socialtjänstlagstiftningen. Kontoret utvecklar verksamheten utifrån föreslagna mål och uppdrag. Ledorden i de föreslagna målen är rättsäkerhet, förebyggande arbete för äldre, tidiga insatser för barn och unga, egen försörjning, prioritering av öppenvårdsinsatser på hemmaplan samt ekonomi i balans. Antalet personer i behov av äldreomsorg kommer att öka, särskilt inom hemtjänsten men också inom särskilda boenden. Nämnden kommer fortsätta arbetet med förprojektering för ett nytt äldreboende. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning fortsätter utveckling av verksamheterna utifrån att antalet brukare ökar. Planering för ytterligare gruppbostad pågår. Socialnämnden ska bland annat utveckla den dagliga verksamheten. Omställningsarbetet inom individ- och familjeomsorg fortgår för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan. Fokus 2016 kommer att vara utvecklingen av öppenvårdsinsatser riktad mot personer med missbruksproblem. Under 2015 har nämndens kostnader för ekonomiskt bistånd minskat något men bedöms ändå vara relativt höga också under 2016. En viktig utmaning är att undvika att personer fastnar i ett långvarigt bidragsberoende. Under 2016 är fokus en fortsatt utveckling av arbetsmarknadsåtgärder med inriktning på att personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Socialnämnden planerar att fortsätta med projektet Åter i arbete, fortsatt utveckling av arbetsmarknadsenhetens Jobbcenter för att ge stöd till personer för att komma ut i arbete/sysselsättning samt fortsätta metodutvecklingen inom ekonomiskt

Sidan 29 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) 2015-09-07 2015-7002 bistånd med fokus på riktade insatser i syfte att få ut personer i självförsörjning. Konsekvensbeskrivning Socialnämndens utgångspunkt är att de mål som föreslagits för 2016 ska genomföras inom den preliminära budgetramen för socialnämnden och ekonomiskt bistånd. Volymökningar inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning finansieras med den preliminära höjningen av budgetramen. Nämndens arbete präglas av god ekonomisk hushållning och en effektiv drift av dess verksamheter samtidigt som verksamheten strävar mot en förbättrad kvalitet i det som levereras till den enskilde. Nämnden står dock inför några ekonomiska utmaningar under 2016. Från andra halvåret 2014 och under 2015 har kostnaderna för externa placeringar av vuxna missbrukare ökat avsevärt. Påbörjade och planerade åtgärder bedöms minska kostnaderna för externa placeringar under 2016. I 2015 års budget har Socialnämnden i uppdrag att erbjuda samtliga intresserade ungdomar från åk 9 till åk 2 i gymnasiet sommarjobb. Nämnden har genomfört uppdraget och samtliga ungdomar i målgruppen som ville arbeta erbjöds sommarjobb. Socialnämnden planerar att som 2015, erbjuda samtliga intresserade ungdomar från åk 9 till åk 2 i gymnasiet sommarjobb. Förändringar av ersättning LOV Socialnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för utförd hemtjänsttimme enligt LOV från 367 kr till 395 kr. I höjningen ingår en indexuppräkning enligt omsorgsprisindex (OPI) om 2,2 %. Ny ersättning gäller från och med 2016-01-01. En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för avlösarservice och ledsagning, från 251 kr per utförd timme till 257 kr per utförd timme. Höjningen avser en indexuppräkning enligt omsorgsprisindex (OPI) om 2,2 %. Ny ersättning gäller från och med 2016-01- 01. En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa.

Sidan 30 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) 2015-09-07 2015-7002 SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Förslag till budget 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen

Sidan 31 av 324 Budgetförslag Socialnämnden 2016

Sidan 32 av 324 Innehållsförteckning 1 Vinjett... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Mål... 5 3.1 En kommun i arbete och företagande... 5 3.2 En kommun för alla... 5 3.3 Bättre äldreomsorg... 6 3.4 En grön kommun i utveckling... 7 3.5 En kommun som växer... 7 3.6 Ett växande kultur- och fritidsutbud... 8 3.7 En kommun med god ekonomi och uppföljning... 8 3.8 Vara en attraktiv arbetsgivare... 8 4 Ekonomi... 10 4.1 Driftbudget 2016 med plan för 2017-2018... 10 4.2 Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram... 10 4.3 Konsekvensbeskrivning... 11 4.4 Specificering av riktade statsbidrag... 14 4.5 Investeringsbehov... 15 Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 2(15)

Sidan 33 av 324 1 Vinjett Socialnämnden står inför utmaningen att ta hand om en ökande grupp äldre kommuninvånare. Förprojektering av ytterligare äldreboende har påbörjats för att klara av behovet när äldre inte längre kan bo kvar hemma. Förväntad befolkningsökning ger volymökningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Ökningen ger behov av ytterligare gruppboende till personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 3(15)

Sidan 34 av 324 2 Ansvarsområde och organisation Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt att barn och familjer får det stöd och den hjälp som regleras i den samlade lagstiftningen. Nämnden ansvar även för ekonomiskt bistånd, insatser för barn och vuxna med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder samt för kommunens flyktingmottagande. Inom äldreomsorgens särskilda boenden ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. Socialkontoret är uppdelat i tre avdelningar: myndighetsavdelningen handlägger ärenden enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Utföraravdelningens bedriver verksamhet som hemtjänst, äldreboenden, gruppboenden, daglig verksamhet, personlig assistans, arbetsmarknadsåtgärder, stöd för barn och unga, stöd till personer med missbruksproblem samt socialpsykiatriska stödinsatser. Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd hanterar bland annat övergripande administration, samordning av Socialnämndens budget och genomför kvalitetsuppföljningar. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 4(15)

Sidan 35 av 324 3 Mål I budget för 2016 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I direktivet till nämnderna anges att nämnderna ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnderna ska också redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. Övergripande mål: 3.1 En kommun i arbete och företagande Nämndmål: 3.1.1 Stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv med särskilt fokus på den enskildes möjlighet att bli självförsörjande. Indikatorer Andelen personer med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska. Andelen personer med mycket långvarigt behov av ekonomiskt bistånd ska minska. Andel personer som är beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen ska minska under perioden. Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning ska öka. Beskrivning Avser personer med personer psykisk funktionsnedsättning aktuella inom Nämnden. Andel barn och ungdomar som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd ska minska. Övergripande mål: 3.2 En kommun för alla Beskrivning Vi ska ge Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 5(15)

Sidan 36 av 324 Nämndmål: 3.2.1 Nämnden ska utveckla arbetet med stöd till barn som far illa. Indikatorer Andelen utredningsärenden som rör barn som far illa ska minska. Nämndmål: 3.2.2 Nämnden ska öka kvaliteten och rättsäkerheten för den enskilde. Indikatorer Andelen godkända kvalitetsområden i Socialnämndens kvalitetsuppföljningar ska öka. Andel överklagade beslut som utfaller i likhet med nämndens beslut ska öka i jämförelse med föregående år. Alla pågående insatser ska ha ett aktuellt beslut. Alla pågående insatser ska ha en genomförandeplan. Nämndmål: 3.2.3 Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja Indikatorer Andelen procent som upplever ett gott bemötande ska öka. Beskrivning Avser klienter/brukare inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Nämndmål: 3.2.4 Öka den enskildes delaktighet i utredning och genomförande av beslutade insatser. Indikatorer Den enskildes delaktighet ska öka. Beskrivning Avser klienter och brukare inom IFO och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Antalet samordnad individuella planer (SIP) ska öka i jämförelse med föregående år. Beskrivning Avser klienter och brukare inom IFO och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Nämndmål: 3.2.5 Nämnden ska utveckla den dagliga verksamheten för att tillgodose samtliga brukares behov. Indikatorer Utbudet av Socialnämnens dagliga verksamhet ska öka. Övergripande mål: 3.3 Bättre äldreomsorg Nämndmål: 3.3.1 Utveckla det förebyggande arbetet för äldre. Indikatorer Andelen aktiviteter/verksamheter för äldre ska öka. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 6(15)

Sidan 37 av 324 Nämndmål: 3.3.2 En trygg ålderdom med en känsla av sammanhang (KASAM). Indikatorer Andelen brukare som är nöjd/ganska nöjda inom hemtjänsten ska öka. Andel brukare som upplever trygghet när deras beviljade insatser (hemtjänst och särskilt boende) utförs ska öka jämfört med föregående år. Nämndmål: 3.3.3 Öka den enskildes delaktighet och påverkansmöjlighet i utformandet av beslutade insatser. Indikatorer Andel brukare med hemtjänst som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år. Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år. Övergripande mål: 3.4 En grön kommun i utveckling Nämndmål: 3.4.1 Nämnden ska minska sin negativa miljöpåverkan. Indikatorer Andelen godkända områden i Socialnämndens kvalitetsuppföljningar ska öka. Övergripande mål: 3.5 En kommun som växer Nämndmål: 3.5.1 Nämnden ska erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård. Det är särskilt viktigt med situationsanpassade lösningar utifrån behov och kvalitet. Indikatorer Andelen evidensbaserade och strukturerade behandlingsinsatser inom kommunens egen öppenvård ska öka. Antalet insatser till Socialnämndens öppenvård ska öka. Nämndmål: 3.5.2 Nämnden ska vara proaktiv inom området E-hälsa. Indikatorer Utbudet av tekniska tjänster/hjälpmedel i ordinärt boende ska öka. Antalet administrativa E-tjänster inom socialkontorets verksamheter sak öka. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 7(15)

Sidan 38 av 324 Övergripande mål: 3.6 Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: 3.6.1 Utökat kultur och fritidsutbud för Socialnämndens målgrupper. Övergripande mål: 3.7 En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: 3.7.1 Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Nämndmål: 3.7.2 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Nämndmål: 3.7.3 Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Nämndmål: 3.7.4 Nämndens verksamheter ska ha en ekonomi i balans. Indikatorer Samtliga verksamheter ska ha en ekonomi i balans. Övergripande mål: 3.8 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Nämndmål: 3.8.1 Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Indikatorer Årlig revidering av SAM Beskrivning Alla enheter ska lämna in en skriftlig årlig revidering av SAM, som sedan sammanställs i en rapport av personalstaben och diskuteras i samverkan. Syftet är att få en överblick över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas och förstärkas. Nämndmål: 3.8.2 Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Indikatorer Vid sjukfrånvaro längre än 28 dagar ska rehabiliteringsplan upprättas Beskrivning Ansvarig chef upprättar en rehabiliteringsplan tillsammans med sjukskriven medarbetare, senast dag Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 8(15)

Sidan 39 av 324 Indikatorer 28, som sedan följs och revideras regelbundet under sjukskrivningsprocessen. Stöd ges från personalstaben. Nämndmål: 3.8.3 Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Indikatorer Andelen heltidsanställd personal ska öka. Nämndmål: 3.8.4 Nämnden ska ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Indikatorer Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka för socialkontoret. Medarbetarenkät vartannat år Nämndmål: 3.8.5 Arbetsplatserna ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar. Indikatorer Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka för socialkontoret. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 9(15)

Sidan 40 av 324 4 Ekonomi 4.1 Driftbudget 2016 med plan för 2017-2018 Tkr Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter 121 211 119 381 130 858 133 475 136 145 Kostnader 422 641 447 242 472 840 482 297 491 943 Nettokostnader *) 301 430 327 861 341 982 348 822 355 798 *) För 2016 ska summa nettokostnader motsvara den preliminära budgetramen för nämndenligt budgetdirektivet 4.1.1 Ekonomiskt bistånd Tkr Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter 508 900 300 300 300 Kostnader 30 568 25 520 25 920 26 432 26 955 Nettokostnader 30 060 24 620 25 620 26 132 26 655 4.2 Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram Tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Avgår engångsanslag 0 0 0 Allmänuppräkning av budgetramen (löne- och prisjustering) 6 600 6 840 6 976 Volymförändringar 6 800 0 0 Särskilda satsningar och andra tillskott 600 0 0 Eventuella omfördelningar, effektiviseringar 0 0 0 Summa (= tillskott enligt budgetdirektiv!) 14 000 6 840 6 976 Kommentarer förändring budgetram Socialnämnden har i budgetdirektiven för år 2016 tilldelats en utökning av budgetram med 14 000 tkr samt 1 000 tkr till ekonomiskt bistånd. Löne- och prisuppräkningar för 2016 har beräknats till 6 600 tkr. 6 600 tkr avsätts till volymökningar. 4 400 tkr avsätts till äldreomsorgen, där framför allt hemtjänsten får tillskott på grund av ett utökat behov under 2015 som beräknas fortgå under 2016. 2 400 tkr avsätts till omsorgen om personer med funktionsnedsättning, daglig verksamhet och övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser. Inom den dagliga verksamheten har behovet ökat under 2015 varför antalet platser och personal utökas under 2016. Under oktober 2015 tar Upplands Bro kommun över ansvaret för hälsooch sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå inom LSS vilket medför utökade personalkostnader. Särskilda satsningar görs inom hemtjänst enligt lagen om valfrihet (LOV) med justering av hemtjänstersättning utöver indexuppräkning, 600 tkr. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 10(15)

Sidan 41 av 324 4.2.1 Ekonomiskt bistånd Tkr Avgår engångsanslag Allmänuppräkning av budgetram (löne- prisjustering) Budget 2016 Volymförändring 1 000 Särskilda satsningar och andra tillskott Eventuella omfördelningar, effektiviseringar Plan 2017 Plan 2018 Summa 1 000 0 0 En utökning av budgetramen med 1 000 tkr till 2016 för att möta kostnaderna inom ekonomiskt bistånd. 4.3 Konsekvensbeskrivning Konsekvensbeskrivning Socialnämndens utgångspunkt är att de mål som föreslagits för 2016 ska genomföras inom den preliminära budgetramen för Socialnämnden och ekonomiskt bistånd. Volymökningar inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning bedöms kunna finansieras med den preliminära höjningen av budgetramen. Nämndens arbete präglas av god ekonomisk hushållning och en effektiv drift av dess verksamheter samtidigt som verksamheten strävar mot en förbättrad kvalitet i det som levereras till den enskilde. Omställningsarbetet inom individ- och familjeomsorg för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan fortsätter under 2016, med inriktning personer med missbruksproblem. Nämnden står dock inför några ekonomiska utmaningar under 2016. Kostnader för externa köp av gruppbostäder enligt LSS och dygnetruntplatser äldreomsorg bedöms fortsätta att öka under nästkommande år. Från andra halvåret 2014 och under 2015 har kostnaderna för externa placeringar av vuxna missbrukare ökat avsevärt. En större grupp vuxna med ett kraftigt och accelererande missbruk har identifierats. Genomförda utredningar har påvisat att kommunens öppenvård i ett initialt skede inte räckt till för att bryta missbruket för den enskilde. Genomgång av samtliga placeringar genomförs kontinuerligt. En översyn av kommunens öppenvård har gjorts under året. Utbildningssatsningar kommer att genomföras inom kommunens öppenvård för att bredda verksamhetens behandlingsutbud. Dessa åtgärder tillsammans med ett förtydligande av den interna vårdkedjan, bedöms minska kostnaderna för externa placeringar under 2016. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 11(15)

Sidan 42 av 324 Kostnaderna för ekonomiskt bistånd samt antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd har minskat under årets första sju månader, även om verksamheten prognostiserar ett underskott för året. Jämfört med socioekonomiskt liknande kommuner i Stockholms län, har Upplands-Bro relativt låga kostnader för ekonomiskt bistånd. Projektet Åter i arbete har påvisat goda resultat då flera personer som genomgått projektet fått egen försörjning. Arbetsmarknadsenheten har utvecklat verksamheten och arbetar idag med ett tydligt fokus på den enskildes möjligheter till egen försörjning. Vuxenenheten fortsätter metodutveckling för att gruppen långvarigt eller mycket långvarigt biståndsberoende ska få egen försörjning. Socialnämnden har antagit en avsiktsförklaring att ingå i samverkansprojektet Ung komp tillsammans med Arbetsförmedlingen. Fokus för projektet är att hjälpa unga vuxna att komma ut i sysselsättning. Socialkontoret har under de senaste åren sett ökande rekryteringssvårigheter vad gäller socialsekreterare till myndighetavdelningen liksom rekrytering av sjuksköterskor till äldreomsorgen. Detta är inget isolerat problem till Upplands-Bro utan är en utveckling som skett i hela riket. Förutom att det är en påfrestning för verksamheterna i det dagliga arbetet leder det till reella kostnadsökningar vad gäller lönekostnader och kostnader för inhyrd personal. Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) har rekommenderat länets kommuner att besluta att 11 i principöverenskommelsen från 1994 upphör och att ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna. Ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser enligt LSS kommer att övergå till kommunen från och med oktober 2015, vilket kommer innebära ökade kostnader för kommunerna. Denna kostnadsökning ska finansieras av en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna, men ansvarsflytten kan komma att innebära en kostnadsökning för Upplands-Bro kommun. I 2015 års budget har Socialnämnden i uppdrag att erbjuda samtliga intresserade ungdomar från åk 9 till åk 2 i gymnasiet sommarjobb. Nämnden har genomfört uppdraget och samtliga ungdomar i målgruppen som ville arbeta erbjöds sommarjobb. Nämnden planerar att göra samma satsning för 2016. Projektet, Åter i arbete, genomförs under 2015 och kommer att följas upp under året. Projektet finansieras i år med en budget om 850 tkr vilket räcker till cirka sex deltagare i projektet samt en handledare på deltid. Gruppen ensamkommande prognosticeras att öka under 2016. För 2015 har kommunen ett avtal med Migrationsverket om 13 asylplatser. På grund av den stora tillströmningen av ensamkommande till Sverige aviserar Migrationsverket sedan juli i år, ensamkommande till kommunerna utöver gällande avtal. I skrivande stund, 1 september 2015, har Upplands-Bro 18 asylsökande ensamkommande. Hur mycket gruppen ensamkommande kommer att öka under 2016 är beroende av hur många asylsökande ensamkommande som anvisas kommunen samt hur lång tid asylprocessen tar, det vill säga tiden från att den asylsökande fått beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT). Socialkontoret har av Socialnämnden fått i uppdrag att öppna ytterligare ett boende för ensamkommande om ca 10-12 platser, samt att kontoret ökar antalet utslusslägenheter för målgruppen. Nämnden kommer trots detta att behöva genomföra externa placeringar också under 2016. Ökningen av ensamkommande bör inte leda till kostnadsökningar för Socialnämnden, ett orosmoment är dock att kostnaderna för externa placeringar ökar på grund av den konkurrenssituation om externa placeringar som råder. Under 2015 har intäkterna från Migrationsverket omfördelats inom Socialnämnden och till Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 12(15)

Sidan 43 av 324 Utbildningsnämnden. Vid prognosticerat överskott 2016 kommer omfördelningar att genomföras. I skrivande stund är det svårt att bedöma vad den ökande flyktingströmmen i världen kommer att innebära för kommunen. Individ- och familjeomsorgens barn- och ungdomsenhet har ett ökat inflöde av anmälningar som rör barn som far illa i jämförelse med 2014. Bedömningen är att inflödet kommer att vara fortsatt högt också under 2016. Socialnämnden inledde en satsning med ungdomsbesök på äldreboenden genom företaget Ung Omsorg. Projektet påbörjades i februari 2015. Satsningen har utvärderats och påvisar att projektet i sin helhet både uppfyller syfte samt mål som framgår i uppdragsavtalet. Socialnämnden har beslutat om en fortsättning av ungdomsbesöken på äldreboenden. Utvecklingen inom området E-hälsa fortskrider. Digitala trygghetslarm och lås har installerats inom hemtjänsten för att ge individen en ökad trygghet. Socialnämnden kommer under hösten 2015 att påbörja ett arbete med att ta fram en strategi för vilka satsningar som ska göras inom området. Under 2016 kommer nämnden bland annat att arbeta med att införa digital nattillsyn inom hemtjänsten. Vidare kommer Socialnämnden se över införande av olika E-tjänster för att underlätta kommunmedborgarnas kontakt med socialkontoret, till exempel vad gäller digitala biståndsansökningar. Förväntad befolkningsökning ger volymökningar inom äldreomsorgen. Detta innebär fler brukare inom hemtjänst och på särskilda boenden. Efter införandet av LOV inom hemtjänsten har hemtjänsten i egen regi haft ett kraftigt underskott. Orsaken till underskottet har identifierats och åtgärder har vidtagits. Arbetet med detta fortsätter också under 2016. Förprojekteringen av ytterligare ett äldreboende har påbörjats. Behovet av korttidsplatser/avlastningsplatser kommer sannolikt öka i och med nya lagförslag. Socialnämnden har ett budgetmål för 2015 att utveckla det förebyggande arbetet för äldre personer vilket fortsätter under 2016. Brukarinflytandet inom äldreomsorgen behöver öka med insatser som i högre utsträckning är behovs- och individanpassade och flexibla i sin utformning. Under 2016 planeras för att nämndens dagverksamhet för personer med demenssjukdom flyttas till en annan lokal vilket möjliggör att Norrgården med mindre ombyggnationer, kan utökas med ytterligare cirka fem boendeplatser. Socialnämnden har som budgetmål för 2015 att utveckla förebyggande verksamheter för äldre personer i kommunen i samverkan med det lokala föreningslivet. En framtidsverkstad har genomförts tillsammans med pensionärsorganisationerna och andra intressenter. Utifrån denna har en planering upprättats och konkreta insatser har genomförts, till exempel lunchservering för boende på servicehuset i Kungsängen. Arbetet med att utveckla förebyggande verksamheter fortsätter under 2016. Under hösten 2015 kommer projektet Första linjens psykiatri startas i samverkan med Landstingets vårdcentraler, social- och utbildningskontoret. Projektets mål är att skapa en unik mottagning som kan möta ett växande behov av samordnade insatser till barn och unga och deras familjer i Upplands Bro. För socialkontorets del innebär det att en heltidstjänst från stöd- och behandlingsenheten frisätts för att ingå i projektet. I samarbete med polisen utvecklas arbetet med sociala insatsgrupper (SIG) vilket i dagsläget görs med befintliga personalresurser. Detta kan komma att innebära behov av personalförstärkning inom stöd- och behandlingsenheten För att kunna möta utökat behov av platser på gruppbostäder kommer Socialnämnden Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 13(15)

Sidan 44 av 324 att påbörja byggandet av ett nytt gruppboende i Bro. Den nya gruppbostaden beräknas stå klar under 2017. I avvaktan på detta kommer kommunen behöva köpa externa platser. Nämndens dagliga verksamhet för personer med funktionsnedsättning, LSS, kommer att utökas med fler tjänster för att bredda sitt utbud och på det sättet kunna ta emot fler målgrupper. Idag köper Socialnämnden externa platser för daglig verksamhet vilket utöver kostnaden för själva placeringen också genererar transportkostnader för Nämnden. Personalutökningen är på så sätt en effektivisering. Förändringar av ersättning LOV Socialnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för utförd hemtjänsttimme enligt LOV från 367 kr till 395 kr. I höjningen ingår en indexuppräkning enligt omsorgsprisindex (OPI) om 2,2 %. Ny ersättning gäller från och med 2016-01-01. En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare. Socialnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för avlösarservice och ledsagning, från 251 kr till 257 kr per utförd timme. Höjningen avser en indexuppräkning enligt omsorgsprisindex (OPI) om 2,2 %. Ny ersättning gäller från och med 2016-01-01. En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare. 4.4 Specificering av riktade statsbidrag En allt större del av kommunens finansiering kommer i form av riktade statsbidrag direkt från staten/regeringen. Riktade statsbidrag är specialdestinerade statsbidrag som antingen oftast rekvireras eller har ett ansökningsförfarande som nämnden själv ansvarar för. Riktade statbidrag bokas på kontoklass 3 i kommunens redovisning. Riktade statsbidrag är statsbidrag som inte ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det riktade statsbidraget kommer inte, med andra ord, i de generella statsbidraget som nämnden får i sin budgetram. Specificerade satsningar som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning ingår i respektive nämnds budgetram och kan inte särskilt begäras från nämnden utöver den budgetram som nämnden får. Riktade stadsbidrag Tkr Erhållet 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Stimulansmedel för vård och omsorg 2008-2009(ansv7211-591) 99 0 0 Statligt bidrag för kommunala hyresgarantier(ansv7513-56132) 60 0 0 Nätverket för lokal samverkan för kvinnofrid 145 0 0 Omvårdnadslyftet 500 0 0 Lokala värdighetsgarantier 435 0 0 IT-utveckling 200 0 0 Våld i nära relationer 180 0 0 Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 14(15)

Sidan 45 av 324 Tkr Erhållet 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Nationell patientöversikt 259 0 0 Prio-satsning socialhälsa år 2013 258 673 0 Äldres behov i centrum - ÄBIC 294 0 0 Advisory Board för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar 265 0 0 Bättre liv för sjuka äldre 0 367 0 Fritidspeng från Socialstyrelsen 0 254 0 Delegation till Unga Abetslösa 200 Kompetensutveckling barn- o ungdom 145 Ökad Bemanning Äldreomsorg 1 700 1 700 Driftbidrag AMS 3 937 4 000 4 000 Summa Statsbidrag 6 632 7 339 5 700 Kommentarer riktat statsbidrag 4.5 Investeringsbehov Tkr År 2016 År 2017 År 2018 Ekonomi sk livslängd, antal år Avskrivni ng per år Inventarier utföraravdelningen 1 050 3 6 Inventarier avdelning för kvalitets- och verksamhetsstöd 150 3 6 Summa 1 200 12 Budget för inventarierna 2015 kommer att avslutas och en ny struktur skapas för 2016 för att få en uppdelning av investeringsbudget per avdelning. Kommentarer investeringsbehov Investeringsbudgeten baseras på de investeringar som beräknas ske under 2016. Inventarier utföraravdelningen 850 tkr: Investeringar kommer att ske på Kungsgården, Allégården, Norrgården, Hemtjänsten, Vårdcentralen Bro och Solängen, främst möbler och upprustning av lokaler. Inventarier avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd 150 tkr: Renovering av nämndens lägenheter. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd 15(15)

Sidan 46 av 324 Ärende 3

Sidan 47 av 324 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-08-04 2015-7134 Socialnämnden Yttrande avseende detaljplaneprogram för Norra Stäksön (Stäket 1:32 och 1:19) Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 4 augusti 2015 till Kommunstyrelsen. 2. Socialnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2015 88 att sända ut förslag till detaljplaneprogram för Norra Stäksön på samråd. Samrådstiden är mellan den 10 juli och 15 september 2015. Den övergripande visionen med detaljplaneprogrammet är att skapa en ny stadsdel på Stäksön som både har en närhet till naturen och vattnet samt idrotts- och fritidsaktiviteteter. Den framtida stadsdelen ska innehålla cirka 2000 bostäder av varierande slag, struktur och i olika upplåtelseformer. Det ska finnas inslag av kommunala verksamheter såsom förskola, skola, LSS-boende och äldreboende men även av kommersiella verksamheter som kaféer samt en marina och en stadsdelsspark. Socialkontoret är positivt till detaljplaneprogrammet och anser att den nya stadsdelen är intressant för lokalisering av Socialnämndens verksamheter. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänstskrivelse den 4 augusti 2015 Samrådshandlingar avdeende detaljplaneprogram för Norra Stäksön finns på länken: http://www.upplands-bro.se/bo--bygga/detaljplanering-ochutbyggnad/pagaende-detaljplaner/kungsangen/norra-stakson.html eller på www.upplands-bro.se under Bo och Bygga. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2015 88 att sända ut förslag till detaljplaneprogram för Norra Stäksön på samråd. Samrådstiden är mellan den 10 juli och 15 september 2015. Socialnämnden har fått anstånd att lämna in sitt yttrande till den 24 september. Den övergripande visionen med Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Sidan 48 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 2015-08-04 2015-7134 detaljplaneprogrammet är att skapa en ny stadsdel på Stäksön som både har en närhet till naturen och vattnet samt idrotts- och fritidsaktiviteteter. I dagsläget nyttjas ön främst för jordbruk och skogsbruk samt att den norra delen används för rekreation och frilutsliv. Planprogrammet ligger norr om E18 på Stäksön och omfattar cirka 164 hektar. Området är utpekat i Översiktsplan (ÖP) 2010 som ett framtida utredningsområde med en varierande bebyggelse och inslag av publika anläggningar. Det framgår även i ÖP 2010 att det är av vikt att den gröna kopplingen mellan Stäksön och fastlandet beaktas samt att de höga naturvärdena på norra delen av ön skyddas och utvecklas. Den framtida stadsdelen ska innehålla cirka 2000 bostäder av varierande slag, struktur och i olika upplåtelseformer. Stadsdelen ska således inte bestå utav enhetliga bostadsområden, villamattor och återvändsgränder utan vara ett variationsrikt område som bygger vidare på Stäksöns identitet och erbjuder boende kombinerat med unik omgivning. Det ska finnas inslag av kommunala verksamheter så som förskola, skola, LSS-boende och äldreboende men även av kommersiella verksamheter som kaféer och en marina. Förslagsvis så ska det även finnas möjlighet till lokaler i bottenvåningar för bland annat handel och service. Allmänna anläggningar såsom badplats, ridstigar samt en stadsdelspark ingår även i detaljplaneprogrammet. Stadsdelsparken utgår ifrån den befintliga gröna dalen på ön och visionen är att den ska vara ett sammanlänkande grönrum för möten och gemenskap. Behov och önskemål om ytterligare offentlig service på Norra Stäksön kommer att utredas vidare i nästa planeringskede men möjliga funktioner som diskuteras i detaljplanprogrammet är exempelvis bibliotek, en hälsovårdscentral eller en sporthall. Även trygghetsboenden och vårdboenden förs på tal då dessa förslagsvis ska ligga i nära anslutning till torget eller parken för att ge äldre tillgång till service, liv och rörelse. Att Norra Stäksön exploateras bidrar även till ett ökat befolkningsunderlag i kommunen och bidrar till fler besök i Kungsängens centrum vilket indirekt ger ett större underlag för kollektivtrafik samt service. Det finns även inskrivet i planprogrammet ett förslag att ett verksamhetsområde skapas i områdets södra del längs med E18. Socialkontorets synpunkter Socialnämnden är den nämnd i Upplands-Bro kommun som ansvarar för omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning samt att barn och familjer erhåller den hjälp som regleras i den samlade lagstiftnigen inom socialtjänsten. Att det sker en samverkan mellan socialtjänst och samhällsbyggnad är en förutsättning för en framgångsrik kommunal planering av socialtjänstens verksamheter. Ett skapande av en ny stadsdel på Norra Stäksön är intressant för lokalisering av Socialnämndens verksamheter. Trots att ön saknar närhet till pendeltågsstationen i Kungsängen så anser Socialkontoret att kollektivtrafik

Sidan 49 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 2015-08-04 2015-7134 genom busstrafik till Kungsängen centrum kan underlätta pendling för personal samt anhöriga till och från Norra Stäksön. I detaljplaneprogrammet så framgår det att området ska bestå av en variation av bebyggelse så som flerbostadshus, kedje-, rad- och villor. Det framgår även att det ska finnas inslag av kommunala verksamheter så som förskola, skola, LSSboende och äldreboende men även av kommersiella verksamheter som kaféer och en marina. Vidare förs även trygghetsboenden och vårdboenden på tal och att dessa förslagsvis ska ligga i nära anslutning till torget eller parken för att ge äldre tillgång till service, liv och rörelse. Socialkontoret ställer sig positivt till etablering av LSS-och äldreboende på Norra Stäksön. Upplands-Bro kommun är en kommun som har ett växande invånarantal och kontoret ser att det finnas ett behov av att bygga ytterligare boenden i etapper. Det är även glädjande att detaljplaneprogrammet för på tal trygghetsboenden och vårdboenden. Kontoret stödjer ett nytänkande och en utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre och det bör finnas planlagt en mångfald av boendeformer som främjar de äldres behov. Det bör framkomma i detaljplanen att både LSS-boenden samt bostäder för äldre kan vara friliggande men även integrerade i hyreshus. Kontoret ser det även som en självklarhet att den planerade stadsdelsparken och övriga gröna ytor tillgänglighets anpassas. Till exempel så är rollatorn ett av de vanligaste hjälpmedlen i Sverige och har minst 240 000 användare. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

Sidan 50 av 324 Ärende 4

Sidan 51 av 324 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd 08-581 696 35 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning 2015-09-02 2015-7111 2015-0166 Yttrande över Kommunerna i Stockholms läns (KSL) rekommendation om Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Förslag till beslut Socialnämnden beslutar rekommendera Kommunstyrelsen att 1. anta överenskommelse om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård. 2. meddela kommunens ställningstagande till KSL senast 2015-12-15. Sammanfattning Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en individ själv, oavsett ålder, kan utföra och/eller ansvara för med praktisk hjälp. Med stigande ålder och ändrad sjukdomsbild avtar ofta den kognitiva förmågan. Detta medför att egenvårdsbedömningar har särskilt stor betydelse för äldre. Sedan 2011 finns en överenskommelse i länet mellan landstinget och kommunerna i Stockholms län, som reglerar ansvaret för egenvård när individen behöver praktisk hjälp utifrån SOSFS 2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Ett behov av att revidera och förtydliga denna har konstaterats hos bägge huvudmännen, beroende på ändringar i ett par av Socialstyrelsens föreskrifter, tillkomst av Skolverkets skrivelse om egenvård i förskolan och skolan (2014) samt otydligheter i föregående överenskommelse. Ett förslag till ny överenskommelse har därför tagits fram, som tydliggör samverkan när det gäller egenvård som legitimerad personal inom landstingsfinansierad verksamhet bedömt att den enskilde kan utföra- och/ eller ansvara för, men där den enskilde behöver stöd från kommunfinansierad verksamhet för att utföra. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 2 september 2015 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Sidan 52 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 2015-09-02 2015-7111 Ärendet Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en individ själv kan utföra och/eller ansvara för med praktisk hjälp. Egenvård tydliggör den enskildes eget ansvar, där en individuell bedömning av hälsotillstånd och förmåga att ta ansvar för egenvården görs av den behandlande legitimerade yrkesutövaren. Med bland annat stigande ålder och ändrad sjukdomsbild avtar ofta den kognitiva förmågan. Det medför att egenvårdsbedömningar har särskilt stor betydelse för äldre. Socialstyrelsens föreskrift om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) kom 2009. I föreskriften anges att huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst ska säkerställa att det finns övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård när individen behöver praktisk hjälp. Denna överenskommelse innehåller sådana övergripande rutiner. Sedan 2011 finns en överenskommelse i länet mellan landstinget och kommunerna i Stockholms län, som reglerar ansvaret för egenvård när individen behöver praktisk hjälp utifrån SOSFS 2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Ett behov av att revidera och förtydliga denna har konstaterats hos bägge huvudmännen, bland annat beroende på ändringar i ett par av Socialstyrelsens föreskrifter. Ett förslag till ny överenskommelse har därför tagits fram som tydliggör samverkan när det gäller egenvård som legitimerad personal inom landstingsfinansierad verksamhet bedömt att den enskilde kan utföra och eller ansvara för, men där den enskilde behöver stöd från kommunfinansierad verksamhet för att utföra. Överenskommelsen syftar till att främja den enskildes autonomi, beslutsförmåga, delaktighet och integritet samt hög patientsäkerhet. Målet är att den enskilde som har bedömts kunna ta ansvar för att en hälso- och sjukvårdsåtgärd ska kunna utföras som egenvård men behöver hjälp med utförandet, ska få hjälp på ett säkert sätt med bibehållen integritet. Den enskilde ska uppleva vården och omsorgen som en helhet vid hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och i förekommande fall socialtjänstens biståndsbeslut om praktisk hjälp vid egenvård. Överenskommelsen tar upp områden som bedömningsprocessen med riskanalys samråd, planering och samordnad individuell plan (SIP). Vidare berörs områden som uppföljning, ansökan om bistånd, omfattning, gränsdragningsfrågor, relationer till andra överenskommelser och dokumentation. Förtydligande görs också av ansvar, åtagande, säkerhet och avgifter för den enskilde.

Sidan 53 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 2015-09-02 2015-7111 En vägledning i bedömningsprocessen om egenvård, samt blankett som ska användas vid planering och ansökan om bistånd för egenvård bifogas överenskommelsen. Landstinget och kommunen ansvarar för att denna överenskommelse infogas som krav i avtal med upphandlade entreprenörer enligt LOU samt i kraven för att godkänna aktörer enligt LOV, samt att de personer som ska arbeta enligt överenskommelsen får information om innehållet och förstår hur den ska tillämpas. Utbildningsnämnden kommer att lämna ett eget yttrande till Kommunstyrelsen. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte stå i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1 Rekommendation egenvård KSL den 4 juni 2015 2 Överenskommelse Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård, Stockholm maj 2015 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

Sidan 54 av 324

Sidan 55 av 324

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 56 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 57 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) på uppdrag av presidierna för landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd och KSLs styrelse. För information om vilka kommuner som antagit överenskommelsen se KSLs webbplats: www.ksl.se Stockholm i maj 2015 2

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 58 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 1. Inledning 1.1 Bakgrund Socialstyrelsens föreskrift om bedömningen av egenvård 1 gäller inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen 2 och till vissa delar socialtjänstlagen 3 och LSS 4. Föreskriften ställer krav på att huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillsammans ska utarbeta övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård. Detta dokument har tillkommit för att uppfylla kravet. Begreppet egenvård avser en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att den enskilde/patienten själv kan utföra eller ansvara för med praktisk hjälp. 1.2 Målgrupp Målgruppen är individer som oavsett ålder kan ansvara 5 för egenvård men inte har förmåga att helt eller delvis utföra den och därför behöver praktisk hjälp med sin egenvård. Med stigande ålder och ändrad sjukdomsbild avtar ofta den kognitiva förmågan. Det medför att egenvårdsbedömningar har särskilt stor betydelse för äldre. 1.3 Syfte Överenskommelsen syftar till att främja den enskildes/patientens autonomi, beslutsförmåga, delaktighet och integritet, samt hög patientsäkerhet. Vidare syftar den till att parterna ska ha en gemensam tolkning av begreppet egenvård. Ett annat syfte är att tydliggöra hälso- och sjukvårdens ansvar för bedömning, planering och uppföljning av egenvård samt att ange vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. 1.4 Mål Den enskilde/patienten som har bedömts kunna ta ansvar för att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård och behöver hjälp med genomförandet, ska få hjälp på ett säkert sätt och med bibehållen integritet. Den enskilde/patienten ska uppleva vården och omsorgen som en helhet vid hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och i förekommande fall socialtjänstens biståndsbeslut om praktisk hjälp vid egenvård. 1.5 Definitioner Egenvård En hälso- och sjukvårdsåtgärd som den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården inom sitt ansvarsområde har bedömt att en individ själv kan ansvara för och utföra, med eller utan praktisk hjälp. En hälso- och sjukvårdsåtgärd som har bedömts som egenvård räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas inte av hälsooch sjukvårdslagstiftningen. Socialstyrelsens Meddelandeblad (nr 6/2013), Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, Cirkulär (2009:71) om egenvård samt Skolverkets Mer om Egenvård i förskolan och skolan (18 februari 2014) förtydligar detta. 1 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3 Socialtjänstlag (2001:453). 4 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 5 Se avsnitt 2.2, Gränsdragningsfrågor. 3

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 59 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Hälso- och sjukvård Socialtjänst Åtgärder som endast kan utföras av hälso- och sjukvårdspersonal eller åtgärder som kräver mer omfattande instruktion och handledd träning (SOSFS 2009:6). Bedömning, riskanalys, planering och uppföljning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan genomföras som egenvård eller inte. Verksamhet enligt socialtjänstlag (2001:453) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1.6 Lokal samverkansöverenskommelse Enligt Socialstyrelsens föreskrift om egenvård ska huvudmännen säkerställa att det finns övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård. Denna överenskommelse innehåller sådana övergripande rutiner. Det finns dock fördelar med att i en lokal överenskommelse ytterligare tydliggöra samverkansformer mellan verksamheter som bedömer den enskilde/patientens behov av egenvård och verksamheter som ska hjälpa till med egenvården. 1.7 Överenskommelsen gäller inom alla områden där hjälp med egenvård utförs av personal Landstinget och kommunen ansvarar för att den överenskommelse som har träffats infogas som krav i avtal med upphandlade entreprenörer enligt LOU 6 samt i kraven för att godkänna aktörer enligt (LOV) 7. 1.8 IT-system Dokumentation sker ofta digitalt och det är viktigt att de befintliga IT-systemen vidareutvecklas så att de är till nytta när olika aktörer samverkar, men självfallet måste de enskilda samtycka till informationshantering mellan olika aktörer. IT-systemen kan också behöva utvecklas för att förenkla uppföljningen. 1.9 Parter Stockholms läns landsting genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ansvariga nämnder i länets kommuner. 1.10 Giltighetstid Överenskommelsen börjar gälla från parternas beslut i respektive ansvarig nämnd. 1.11 Kunskapsspridning Det är mycket viktigt att de personer som ska arbeta enligt överenskommelsen har fått information om innehållet och förstår hur den ska tillämpas. Verksamhetschefer för hälso- och sjukvården i landsting och kommun och förvaltningschefer eller motsvarande i samverkan med medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS 8, eller medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR 9, i kommunen har ett särskilt stort ansvar att informera och utbilda kring innehållet i överenskommelsen så att den blir känd och följs i respektive verksamhet. Detta arbete ska göras tillsammans med underställda chefer på alla nivåer inom landstinget och kommunen. 6 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling 7 Lag (2008:962) om valfrihetssystem 8 MAS = Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 9 MAR = Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Sjukgymnast/fysioterapeut eller arbetsterapeut som i verksamhet omfattande rehabilitering enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har samma uppdrag som MAS. 4

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 60 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 2. Omfattning och gränsdragningsfrågor 2.1 Relation till andra delöverenskommelser 2.1.1 Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Överenskommelsen om in- och utskrivning i slutenvården anger att det ska framgå av vårdplanen vilka åtgärder den behandlande läkaren har bedömt som hälso- och sjukvård, alternativt egenvård, och vem som ska vidta respektive åtgärd. 10 2.1.2 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Rehabiliteringsåtgärder kan i vissa fall bedömas som egenvård. Av den anledningen kan det finnas ett behov av att beakta överenskommelsen om habilitering och rehabilitering. 2.1.3 God läkemedelanvändning - gemensam målbild Delöverenskommelsen om en gemensam målbild för läkemedelsanvändning inom särskilda boendeformer för äldre tydliggör att den ansvarige läkaren ansvarar för att patientens samlade läkemedelsordinationer är aktuella och att läkemedelslistan är uppdaterad. Detta har stor betydelse i samband med egenvård när det gäller läkemedel. 2.1.4 Samverkan mellan läkarorganisation/läkare och kommunfinansierad hälso- och sjukvårdsorganisation/personal Delöverenskommelsen om samverkan mellan läkare och hälso- och sjukvårdspersonal i särskilda boendeformer för äldre kräver att en lokal överenskommelse om samarbete ska träffas. I den lokala överenskommelsen kan man välja att också hantera samverkan av egenvårdsbedömningar i särskilda boendeformer för äldre. 2.2 Gränsdragningsfrågor Stockholms läns landsting, SLL, ansvarar för hälso- och sjukvården i ordinärt boende, medan kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och biståndsbedömda dagverksamheter enligt socialtjänstlagen 11, samt i särskilda boendeformer och dagliga verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 12. Kommunens ansvar omfattar inte läkarinsatser. Denna egenvårdsöverenskommelse avser individer där en legitimerad yrkesutövare har bedömt att den enskilde/patienten själv kan ansvara för, men inte helt självständigt klarar att utföra, en hälso- och sjukvårdsåtgärd som har bedömts som egenvård. Överenskommelsen gäller därmed dem som behöver praktisk hjälp av personal med utförandet. Grunden är att den enskilde/patienten själv ska kunna ansvara för sin egenvård. I vissa enskilda fall kan dock egenvård bedömas för en enskild/patient som inte helt självständigt kan ansvara för sin egenvård, till exempel för barn och enskilda/patienter med kognitiv svikt som kan få hjälp av en närstående med läkemedelshantering. En förutsättning är att den som gör egenvårdsbedömningen bedömer att den närstående kan utföra åtgärden på ett säkert sätt. Det kan också gälla till exempel en personlig assistent som känner den assistansberättigade och dennes förhållanden väl. En förutsättning är att ett fåtal personliga assistenter är knutna till den enskilde/patienten samt att det råder hög kontinuitet hos de personliga assistenterna. I dessa undantagsfall är det särskilt viktigt att göra en genomgripande riskanalys. 10 Se avsnitt 3.1.3, Samråd och information. 11 Socialtjänstlag (2001:453). 12 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). 5

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 61 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Gränsen för vad som är egenvård respektive hälso- och sjukvård kan inte anges generellt, utan beror på omständigheterna för varje enskild person i varje enskild situation och förhållande. En åtgärd kan vara hälso- och sjukvård vissa veckodagar eller vissa tider på dygnet och egenvård vid andra tider. En åtgärd kan också bedömas som egenvård när närstående utför den, men som hälso- och sjukvård när den enskilde/patienten vistas i dagverksamhet (SOL) eller daglig verksamhet (LSS). Bedömningen beror på i vilken situationden enskilde/ patienten kan få hjälp med egenvård på ett säkert sätt. I samband med bedömningen av behovet av praktisk hjälp med läkemedel tas också ställning till om hjälpen även ska innefatta införskaffning av läkemedel. I de situationer och förhållanden när en aktuell åtgärd bedöms som hälso- och sjukvård ska den utföras av hälso- och sjukvårdspersonal. 13 Närstående till en vuxen person har ingen skyldighet att utföra insatser som egenvård. Inget hindrar dock att en närstående hjälper till med egenvård om den enskilde/patienten och den närstående är överens om att det är en bra lösning. Förutsättningen är att den som bedömer egenvården efter en riskanalys anser att egenvården kan utföras på ett säkert sätt. I ett sådant fall behöver socialtjänsten inte involveras och denna överenskommelse tillämpas inte. 3. Bedömning, planering, uppföljning och bistånd 3.1 Bedömningsprocessen 3.1.1 Bedömning av egenvård Egenvård tydliggör den vuxne enskildes/patientens eget ansvar. En individuell bedömning av dennes hälsotillstånd och förmåga att ta ansvar för egenvården görs av den behandlande, legitimerade yrkesutövaren 14. Bedömningen ska göras i samråd med den enskilde/patienten och utgå från dennes fysiska och psykiska hälsa, samt med respekt för den enskildes/patientens självbestämmande och integritet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till den enskildes/ patientens hela livssituation (se figur 1, sid 14). Det är inte diagnosen som avgör i vilken utsträckning den enskilde/patienten bedöms kunna ta ansvar för sin egenvård, utan den vuxnes kognitiva funktionsförmåga. Den vuxne enskilde/ patienten måste i första hand själv kunna ta ansvar för åtgärden, även om den inte kan utföras rent praktiskt. För vissa enskilda/patienter sker en gradvis försämring av den kognitiva förmågan, till exempel för dem som har drabbats av en demenssjukdom. Egenvård är möjlig i ett tidigt stadium då den enskilde/patienten har förutsättningar att själv klara av att ta ansvar för åtgärden och instruera någon att hjälpa till. Olika yrkesgrupper behöver samverka med varandra så att egenvården kan genomföras på ett säkert sätt. Det gäller såväl inom respektive berörd verksamhet som mellan kommunens och landstingets olika verksamheter. 3.1.2 Riskanalys och riskbedömning Den som gör bedömningen måste analysera om det finns några risker med att åtgärden bedöms som egenvård. Utredningen ska visa om ansvaret för att den aktuella hälso- och sjukvårdsåtgärden kan utföras som egenvård på ett säkert sätt kan läggas på den enskilde/ 13 Enligt patientsäkerhetslagen kan hälso- och sjukvårdspersonal i vissa fall delegera en hälso- och sjukvårdsuppgift till annan personal. Detaljerade regler kring delegeringen finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Denna överenskommelse behandlar dock egenvård som inte är hälso- och sjukvård varför delegering inte tas upp mer här. 14 Vid utskrivning från slutenvård är det endast den behandlande läkaren som kan bedöma om en åtgärd kan utföras som egenvård. Se vidare under avsnitt 3.1.3, Samråd och information. 6

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 62 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN patienten, även om denne behöver praktisk hjälp av någon annan. I de undantagsfall som beskrivs i avsnitt 2.2, Gränsdragningsfrågor, är en riskanalys särskilt viktig. Samråd ska genomföras med den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården. Syftet är att ta reda på om den eller de som ska hjälpa till med egenvården kan utföra åtgärden på ett säkert sätt. Den genomförda riskanalysen ska dokumenteras i journalen. En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård om analysen visar att det finns en risk att den enskilde/patienten skadas. 3.1.3 Samråd och information Om den enskilde/patienten behöver praktisk hjälp att utföra egenvården ska den som gör bedömningen, med hänsyn till regler om tystnadsplikt och sekretess, samråda med den som ska hjälpa till att utföra egenvården. Det kan till exempel vara närstående, skolpersonal eller hemtjänstpersonal. Samråd ska också ske kring beslut och administrativa rutiner, till exempel med ansvarig verksamhetschef inom socialtjänsten, biståndshandläggare eller den ansvariga arbetsledningen hos en annan aktör, till exempel rektorn för en skola. Bedömningen ska göras i samråd med den enskilde/patienten och utifrån respekt för dennes självbestämmande och integritet. Den som gör bedömningen ska informera den enskilde/ patienten om vad egenvården innebär, hur den ska följas upp och omprövas om förutsättningarna ändras. I samband med utskrivning från slutenvård behöver den behandlande läkare som har bedömt att en åtgärd kan utföras som egenvård kommunicera bedömningen med den läkare i primärvården som övertar ansvaret för den enskilde. Den ansvarige läkaren inom primärvården tar då över uppföljningsansvaret. 15 3.1.4 Planering och samordnad individuell plan, SIP Om den enskilde/patienten behöver hjälp i samband med egenvård ansvarar den som har gjort bedömningen för att en dokumenterad planering görs tillsammans med den enskilde. Av planeringen ska framgå 1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård 2. om den enskilde/patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården 3. hur information och instruktioner ska ges till dem som ska utföra egenvården 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om den enskilde/patienten har drabbats av, eller har utsatts för risk för, skada eller sjukdom i samband med egenvården 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om den enskildes/patientens situation förändras 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp, till exempel om förutsättningarna ändras 7. när en omprövning av bedömningen av egenvård ska göras t.ex. om förutsättningarna ändras Om den enskilde/patienten har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, ska ansvariga aktörer och samverkanspartner som berörs inom kommunen och landstinget upprätta en så kallad samordnad individuell plan, SIP 16, tillsammans med den enskilde/patienten, enligt gällande regelverk i hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och socialtjänstlagen, SoL 17. 15 Se avsnitt 2.1, Relation till andra överenskommelser, angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård. 16 Kommunförbundet och Stockholms läns landsting har tagit fram Vägledning samordnad individuell plan, SIP, för vuxna och äldre i Stockholms län. Se www.ksl.se. 17 2 kap 7 socialtjänstlag (2001: 453) och 3f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 7

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 63 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 3.1.5 Blanketten Planering av egenvård med hjälp För att säkerställa information vid egenvård, samråd vid planering och underlätta om det är aktuellt att bistå med praktisk hjälp, ska blanketten Planering av egenvård med hjälp upprättas. Den som gjort bedömningen av egenvården ansvarar för detta. Blanketten ska alltid användas av berörda parter och bifogas ansökan om bistånd för egenvård 18. Se även Vårdinformation i Storstockholm, www.viss.nu (Bilaga 1). 3.1.6 Dokumentation Bedömningen av egenvård och dess planering ska dokumenteras i den enskildes/patientens journal. Den enskilde/patienten ska erhålla en kopia på planeringsdokumentationen. Vid ansökan om bistånd från socialtjänsten ska en kopia av planeringen bifogas. 3.1.7 Ansökan om bistånd När det gäller insatser för egenvård med praktisk hjälp måste den enskilde/patienten själv ansöka om bistånd hos kommunens biståndshandläggare. En ifylld blankett, Planering av egenvård med hjälp, bifogas ansökan. Med planeringsblanketten som underlag från den enhet som har bedömt egenvården, inleder biståndshandläggaren snarast möjligt en utredning och fattar ett beslut. Planeringsblanketten tillförs utredningen i det underlag biståndshandläggaren använder för att utreda och besluta om rätten till ansökt insats. Biståndshandläggaren meddelar den enskilde/patienten, och efter samtycke även den enhet som har bedömt egenvården, att bistånd har beviljats samt hur och när insatsen kan påbörjas. Den ska påbörjas skyndsamt när biståndet har beviljats. Kommunen kan avslå ansökan om det bedöms att behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd. Biståndsbeslut som innebär ett avslag på ansökan kan överklagas till förvaltningsrätten. Om en legitimerad yrkesutövare har bedömt att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård kan den enskilde/patienten inte kräva att få åtgärden utförd i form av hälsooch sjukvård, även om kommunen har fattat ett beslut om att avslå ansökan om bistånd. I de fall bistånd avslås kan dock en ny bedömning från den legitimerade behandlande yrkesutövaren utifrån den nya situationen behövas. 3.1.8 Genomförande För hjälp med egenvård som kräver ett biståndsbeslut (gäller vuxna och personer med funktionsnedsättning) ges information och vid behov enklare instruktioner till berörd personal när bistånd för hjälp med egenvård har beviljats. När personalen har erhållit information eller enklare instruktioner från hälso- och sjukvården, enligt planeringen i avsnitt 3.1.4. lämnas klartecken till den ansvarige biståndsbedömaren som informerar den som har bedömt egenvården om när hjälpen med egenvård kan påbörjas. Processen från bedömning till utförande av egenvård kan därför dröja i vissa fall. För verksamheter som inte kräver ett biståndsbeslut, till exempel förskola eller skola, påbörjas insatsen sedan chef eller motsvarande för verksamheten har beslutat om och lämnat skriftlig information om startdatum till den som har bedömt egenvården. Dokumentation av bedömningen och information lämnas på blanketten Planering av egenvård med hjälp. 3.1.9 Omprövning av bedömning av egenvård Den hälso- och sjukvårdspersonal som gjort egenvårdsbedömningen har uppföljningsansvar och ska omedelbart ompröva sin bedömning om den enskildes/patientens förmåga att ansvara för egenvården försämras, till exempel vid ändrade förutsättningar. Det är därför 18 I de fall ett journalsystem har en digital blankett med identiskt innehåll kan denna användas. 8

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 64 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN viktigt att de som ser individen i vardagen rapporterar sina iakttagelser så att en ny bedömning kan genomföras. 3.1.10 Uppföljning av planering Av planeringen ska det tydligt framgå när uppföljning och omprövning ska genomföras och vem som ansvarar för detta. Bedömningen av egenvård ska följas upp regelbundet. Uppföljningsansvaret får överlämnas till en annan aktör, till exempel från slutenvård till primärvård, om det finns acceptans för detta hos den nya aktören. Uppföljningsansvaret kan bara innehas av hälso- och sjukvårdspersonal. Här kan den enskildes/patientens, närstående och personal bidra med viktiga observationer. 3.2 Egenvård med praktisk hjälp till vuxna respektive barn 3.2.1 Vuxna egenvård i ordinärt boende Personal inom kommunalt finansierad verksamhet ska efter beviljat bistånd hjälpa den enskilde/patienten att utföra egenvård. Vanligtvis innebär det att den enskilde/patienten får praktisk hjälp att ta sina läkemedel och hjälp med andra enklare hälso- och sjukvårdsåtgärder som har bedömts att de kan utföras som egenvård. Biståndshandläggaren ansvarar för att meddela den enskilde/patienten samt den enhet som har bedömt egenvården att bistånd har beviljats, samt när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt när biståndet har beviljats. Blanketten Planering av egenvård med hjälp ska användas. 3.2.2 Vuxna egenvård i bostad med särskild service, särskilt boende inom till exempel socialpsykiatri, daglig verksamhet, samt dagverksamhet Personal inom de verksamheter som anges ovan ska hjälpa den enskilde/patienten med egenvård när åtgärden av hälso- och sjukvårdspersonal bedömts som egenvård med praktisk hjälp. En bedömning av egenvård måste göras för var och en av de berörda verksamheter där den enskilde/patienten vistas. Blanketten Planering av egenvård med hjälp ska användas och kommuniceras till de berörda verksamheternas chefer för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt när chefen har bekräftat att informationen har tagits emot. 3.2.3 Barn 19 och elever egenvård i förskola och skola, inklusive specialskola, gymnasieskola, fritidshem, hem för vård eller boende, HVB, samt korttidsboende Barn och elever kan inte ha ett självständigt ansvar för sin egenvård. Föräldrar ansvarar för att hjälpa sina barn med egenvård under förutsättning att egenvården kan ske på ett säkert sätt. Egenvården måste bedömas för var och en av de berörda verksamheterna där barnet eller eleven vistas. När ett barn börjar eller byter skola, eller får en insats från socialtjänsten, måste en ny bedömning av egenvården göras utifrån de nya förutsättningarna. För en korrekt bedömning ska samråd ske med föräldrarna, skolan eller socialtjänsten (den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården). En legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården ansvarar för en omprövning av egenvårdsbedömningen och analyserar personalens förutsättningar att kunna utföra den aktuella åtgärden på ett säkert sätt. I de fall personalen inte klarar av att utföra åtgärden på ett säkert sätt får åtgärden inte bedömas som egenvård i skolan eller inom socialtjänsten. Ansvaret för åtgärden ligger då på hälso- och sjukvården. En åtgärd kan bedömas som egenvård när föräldrar eller närstående utför den men kan räknas som hälso- och sjukvård när barnet befinner sig i skolan eller på till exempel ett 19 Yngre än 18 år. 9

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 65 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN korttidsboende. Skolan ansvarar för att eleverna får hjälp med sin egenvård, till exempel att ta sina läkemedel. 20 Elevhälsan arbetar främst förebyggande och ansvarar inte för att hjälpa till med egenvård. Den har dock ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling i det individuellt riktade arbetet. Därmed kan elevhälsan involveras i arbetet med elevers egenvård, till exempel vid planering och samverkan. Om personal i förskola eller skola ska hjälpa ett barn eller en elev med egenvård är det den hälso- och sjukvårdspersonal som anges på planeringsblanketten som ska informera personalen om hur egenvården ska utföras. I förekommande fall ges informationen tillsammans med vårdnadshavare. Vid bedömning och riskanalys används blanketten Planering av egenvård med hjälp. Samråd ska ske med rektor eller chefen för verksamheten om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt sedan den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården fattat beslut om att personalen nu har tillräcklig information och att hjälpen kan inledas. När det gäller läkemedelshantering för barn som vistas i korttidsboende är landstinget och kommunen överens om att det inte är lämpligt att i dessa fall bedöma en hälso- och sjukvårdsåtgärd som egenvård. Om personal i sådan verksamhet ska utföra läkemedelshantering krävs därför en delegering. 3.2.4 Vuxna och barn egenvård med hjälp i ordinärt boende med personlig assistans enligt LSS, och socialförsäkringsbalken, SFB Personliga assistenter kan hjälpa den enskilde/patienten med egenvård när åtgärden av behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömts som egenvård och ryms inom den beviljade tiden. Blanketten Planering av egenvård med hjälp ska användas och kommuniceras till chefen för personlig assistans för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen ska påbörjas skyndsamt när chefen har bekräftat att informationen har tagits emot. Om det behövs ytterligare tid för att utföra egenvården måste den enskilde/patienten ansöka om utökad assistansersättning hos Försäkringskassan. 4. Ansvar, åtaganden och inflytande 4.1 Ansvar och åtaganden för respektive part Ansvaret för att utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd kvarstår hos hälso- och sjukvården till dess den verksamhet som ska hjälpa till med egenvården tagit över. Övertagandet sker först när det har fattats ett beslut om praktisk hjälp med egenvårdsinsats. Beroende på var hjälpen ska utföras sker detta via antingen ett biståndsbeslut (gäller vuxna och personer med funktionsnedsättning) eller genom underskrift på blanketten Planering av egenvård med hjälp från ansvarig chef att all personal inom verksamheten som ska hjälpa till med egenvården klarar uppgiften. Vid behov ska den berörda personalen då ha erhållit en handledning eller en enkel instruktion av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvårdspersonalen. Den verksamhet vars personal bistår med egenvårdsinsatsen ska utföra denna tills en ny bedömning har gjorts. 4.2 Ansvar och åtaganden hos den berörda verksamheten 4.2.1 Ledning och chefer Den verksamhetsansvarige ansvarar för att respektive verksamhets ledningssystem innehåller en beskrivning av de processer, aktiviteter och rutiner som behövs hos respektive verksamhet 20 Skolverket, Egenvård i förskolan och skolan (2014-02-18). 10

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 66 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN för att bedömningen av och hjälpen med egenvården ska fungera på ett säkert sätt. Se vidare punkt 7. 4.2.2 Personal och yrkesgrupper När legitimerad personal har bedömt att den enskilde/patienten själv kan ansvara för sin egenvård men behöver hjälp med denna ska, efter samtycke, ett samråd ske med socialtjänsten eller den aktör i den kommunalt finansierade verksamheten som ska hjälpa till med egenvården. Vid in- och utskrivning i slutenvården är det den behandlande läkaren som ska bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalens bedömning, planering och uppföljning görs under eget yrkesansvar, enligt patientsäkerhetslagen. 21 Det är av stor vikt att de personer som ser den enskilde/patienten i vardagen rapporterar sina iakttagelser så att behovet av en ny bedömning och vårdplanering uppmärksammas. Vidare ska kända framtida förändringar rapporteras, till exempel skolstart, beviljad korttidsplats, deltagande i dagverksamhet och daglig verksamhet, eller en planerad inflyttning i särskild boendeform. Rapporteringen görs till den hälso- och sjukvårdspersonal som anges på planeringsblanketten. 4.3 Inflytande (information och delaktighet) och sekretess för berörda personalgrupper, enskilda och närstående En bedömning av egenvården ska göras i samråd med den enskilde/patienten och, om den enskilde/patienten så önskar, dennes närstående. Utifrån respekt för den enskildes/patientens självbestämmande och integritet ska denne ha möjlighet att delta i samråd vid bedömningar av egenvård. Den enskilde/patienten ska informeras om vad egenvården innebär samt erbjudas att delta i planeringen. Om den enskilde/patienten avstår från att delta ska detta dokumenteras. I de fall den enskilde/patienten behöver praktisk hjälp att utföra egenvården ska den som gör bedömningen, med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt, först samråda med den som ska hjälpa till. Den enskilde/patienten samt övriga berörda parter ska erhålla en kopia av den dokumenterade planeringen. Det ska framgå av dokumentationen vilka som har erhållit kopior av planeringen. 5. Säkerhet 5.1 Hur den enskilde/patienten kan medverka i säkerhetsarbetet Bedömningen av egenvård ska alltid göras i samråd med den enskilde/patienten. Den vuxne enskilde/patienten har ett eget ansvar för att se till att de som hjälper till med egenvården genomför åtgärden på ett säkert sätt. 5.2 Information om risker och avvikelser mellan parter och verksamheter Om en individ som har hjälp av personal med egenvården drabbas av, eller riskerar att drabbas av, missförhållande eller vårdskada i samband med egenvården, ska en chef eller person i motsvarande befattning informera den verksamhet eller person som anges i blanketten Planering av egenvård med hjälp. Vanligtvis är det den husläkarmottagning eller vårdcentral där den enskilde/patienten är listad. Blanketten Rapport om brister/risker gällande egenvård med hjälp ska användas (se www.viss.nu). Om det råder osäkerhet angående vem som ska kontaktas, tas kontakt med den husläkarverksamhet som ligger geografiskt närmast. Den mottagande vårdcentralen, husläkarmottagningen eller annan 21 Patientsäkerhetslag (2010:659). 11

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 67 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN verksamhet ska snarast göra en ny bedömning. Den som skickar en rapport om brister ska skyndsamt erhålla en bekräftelse att rapporten har tagits emot, samt få en bedömning av bristen. Den verksamhet vars personal bistår med egenvårdsinsatsen svarar för utförandet tills en ny bedömning har gjorts. Biståndshandläggaren eller utförarchefen kontaktar även den som har gjort bedömningen av egenvården, det vill säga patientens husläkarmottagning eller någon annan verksamhet, om patientens livssituation har förändrats, till exempel på grund av ett byte av skola, boendeform med mera, så att en ny bedömning kan utföras. Blanketten Rapport om brister/risker gällande egenvård med hjälp finns i bilaga 2. Om den enskilde/patienten drabbas av, eller utsätts för risk att drabbas av, allvarlig vårdskada på grund av bedömningen om egenvård, ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, enligt lex Maria, patientsäkerhetslagen 22. Hälso- och sjukvården ansvarar för att bedömningen är riktigt gjord och att den omprövas när förutsättningarna ändras. Det kan bli aktuellt med patientskadeersättning enligt patientskadelagen 23 om det finns en övervägande sannolikhet att skadan har orsakats av en felaktig bedömning. Om den enskilde/patienten själv utför sin egenvård har denne ett eget ansvar för sina handlingar. Om egenvården utförs bristfälligt av närstående kan utförandet bedömas ur antingen en skadeståndsrättslig eller straffrättslig aspekt. Personal som utför egenvård bedöms på samma sätt som närstående, men där har kommunen eller annan arbetsgivare det skadeståndsrättsliga ansvaret för sin personal enligt principalansvaret. Det straffrättsliga ansvaret finns alltid kvar hos den anställde. Om någon drabbas av, eller utsätts för risk att drabbas av, allvarligt missförhållande i samband med egenvård som utförs av personal inom verksamhet enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är personalen skyldig att rapportera brister och eventuella missförhållanden enligt lex Sarah, SoL och LSS. 6. Ekonomi 6.1 Avgifter för den enskilde/patienten Kommunen tar ut en avgift för biståndsbedömd hjälp med egenvård enligt gällande taxa i respektive kommun. 7. Ledningssystem Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter om ledningssystem 24 som ställer krav på vårdgivare och dem som bedriver socialtjänst att de upprättar ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete. De som bedriver verksamhet enligt SoL och LSS ska identifiera processer där det behövs samverkan för att säkra kvaliteten på de insatser som ges enligt SoL och verksamhet enligt LSS. För vårdgivare inom hälso- och sjukvård gäller samma krav på att identifiera processer där det behövs samverkan för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. För varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras. Vidare ska det fastställas 22 3 kap 5 patientsäkerhetslag (2010:659). 23 Patientskadelag (1996:799) enligt 14 Kap. 2 ff SoL, 24 a 24 b LSS. 24 4 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9), Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 12

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 68 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN i vilken ordning aktiviteterna behöver ske. För varje aktivitet ska de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet beskrivas. Det ska framgå av ledningssystemet dels hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten, dels hur samverkansmöjligheter säkerställs med andra aktörer. Det gäller till exempel andra vårdgivare, andra verksamheter enligt SoL eller enligt LSS, samt myndigheter och organisationer. Ledningssystemet hos respektive verksamhet ska således innehålla de processer (med aktiviteter och rutiner) som behövs inom den egna verksamheten för att säkra god kvalitet när det gäller samverkan med andra verksamheter, med hänvisning till denna överenskommelse. Verksamhetschefer och övriga chefer har ett stort ansvar att realisera detta. 8. Uppföljning Parterna har ett gemensamt ansvar att regelbundet följa upp överenskommelsen och stämma av resultatet med varandra. Det första året är det angeläget att följa upp hur känd överenskommelsen är av dem som ska följa den i sitt dagliga arbete. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kommunförbundet Stockholms län tar fram ett antal indikatorer som ska följas upp årligen lokalt av parterna. Ett särskilt dokument om uppföljning ska utarbetas i särskild ordning. 9. Kontaktpersoner Parterna ska utse varsin kontaktperson med ansvar för överenskommelsen. När en part byter kontaktperson ska detta skriftligen meddelas den andra parten. 9.1 Lokala kontaktpersoner I eventuella lokala överenskommelserna anges lokala kontaktpersoner. För kommunfinansierad verksamhet kan till exempel en ansvarig beställarchef vara lämplig och inom landstingsfinansierad verksamhet kan exempelvis ansvariga verksamhetschefer inom primärvården vara lämpliga. 10. Bilagor 1. Blankett Planering av egenvård med hjälp (se sid 15) 2. Blankett Rapport om brister/risker gällande egenvård med hjälp (se sid 17) Ifyllningsbara blanketter hämtas från www.viss.nu under fliken Blanketter 11. Referenser Socialtjänstlag, SoL (2001:453). Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Patientsäkerhetslag (2010:659). Patientskadelag (1996:799). Socialförsäkringsbalk (SFS 2010:110, kap 51). 13

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 69 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (1997:14). Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6). Bedömning av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. SKL:s Cirkulär 2009:71, Egenvård. Socialstyrelsens Meddelandeblad, april 2013. Skolverket, Egenvård i förskolan och skolan, 2014-02-18 VISS Vårdinformation i Storstockholm, www.viss.nu Figur 1. Vägledning i bedömningsprocess om egenvård Grunden är att den enskilde/patienten själv ansvarar för sin egenvård för att den ska kunna bedömas. I övriga situationer finns vissa möjligheter att bedöma egenvård med hjälp av annan. Se avsnitt 2.2, Gränsdragningsfrågor. Kan den enskilde/patienten själv ansvara för säkerheten i egenvården? Ja Nej Kan enskilde/patienten själv utföra alla olika praktiska moment i behandlingen? Ja Egenvård Hälso- och sjukvård Nej Egenvård med praktisk hjälp av annan* Hälso- och sjukvård * Under förutsättning att hjälp med åtgärden kan utföras av någon annan på ett säkert sätt. 14

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 70 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Bilaga 1 PLANERING AV EGENVÅRD MED HJÄLP Ansvarig vårdenhet/vårdgivare: Avser: Adress: Personnummer: Telefonnummer: Namn: Namn: Adress: Befattning: Postadress: Ev. hemjänstutförare: Jag ger mitt samtycke till att personal som ska hjälpa mig/mitt barn med egenvården och beslutsfattare inom kommun samt ansvariga inom hälso.- och sjukvården får utbyta information om frågor som rör egenvården: Datum: Underskrift: Följande hälso- och sjukvårdsåtgärd har bedömts som egenvård: Åtgärden beräknas pågå: Information och handledning/enkel instruktion behöv av legitimerad personal, till den eller dem som skall utföra egenvården? Nej, den vuxna patienten instruerar själv Ja (om ja, namn på den som ansvarar för instruktionen, vad som ska instrueras, på vilket sätt och när detta ska ske) Följande åtgärder ska vidtas om den enskilda drabbas av eller riskerar att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården: Kontakta: Telefon: HSF aug 2012 15

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 71 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Följande ska vidtas om patientens situation förändras: Åtgärd: Kontakta: Telefon: Bedömning av egenvården följs upp av legitimerad personal (ange hur och när): Omprövning av bedömningen av egenvården ska göras vid följande (ge gärna exempel på situtation/händelse): Namn på legitimerad yrkesutövare som har ansvar för bedömningen och befattning: Underskrift: Denna blankett har lämnats/skickats till: Den enskilde (OBS! Skall bifogas till ansökan om bistånd) Chef för verksamhet som utför egenvården t ex i förskoleverksamhet/skola eller inom socialtänstens enheter där nytt biståndsbeslut inte behöver fattas med anledning av detta Bekräftelse Härmed bekräftas mottagande av blanketten. Insatser beräknas komma igång (ange datum): Namn och titel: Underskrift: Datum: Blanketten skickas tillbaka till legitimerad yrkesutövare hos landstingsfinansierad verksamhet. Meddelande kan ske även per telefon. 16

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 72 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Bilaga 2 RAPPORT OM BRISTER/RISKER GÄLLANDE EGENVÅRD MED HJÄLP (Kommunen) Uppgiftslämnare: Handläggare/chef: Datum: Telefonnummer: Verksamhet (namn och adress): Ansvarig vårdenhet/vårdgivare: Avser: Personnummer: Namn: Adress: Postadress: Omständigheter/observationer som föranleder avvikelsen Den enskilde /företrädaren är informerad om rapporteringen Ja Nej Chefs underskrift Chef skickar blanketten till berörd vårdenhet. (Kopia skickas i förekommande fall till biståndshandläggare.) (Landstinget) Bedömning gällande avvikelse vid egenvård har skett (datum): Bedömningen resulterade i att: Planering av bedömd egenvård kvarstår Nyplanering av bedömd egenvård Åtgärden övergår till hälso- och sjukvårdsansvar Underskrift: Namnförtydligande Befattning: Telefonnummer: Skickas tillbaka till chef i kommunen enligt ovan (som i förekommande fall i sin tur skickar kopia till biståndshandläggare). HSF aug 2012 17

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Sidan 73 av 324 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 132 00 www.vardgivarguiden.se Kommunförbundet Stockholms Län Box 38145, 100 64 Stockholm Telefon: 08-615 94 00 www.ksl.se 18

Sidan 74 av 324 Ärende 5

Sidan 75 av 324 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2015-08-27 2015-7155 Socialnämnden Nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd- SSBTEK Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. att ge SKL i uppdrag att fortsätta utveckla och förvalta den nationella tjänsten för ekonomiskt bistånd 2. att anta erbjudandet om fortsatt användning av tjänsten enligt den invånarbaserade finansieringsmodellen. Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har skickat ut information till de kommuner som är anslutna till den nationella digitala tjänsten Sammansatt Bastjänst för Ekonomiskt bistånd- SSBTEK. SKL erbjuder fortsatt användning av tjänsten samt efterfrågar om en bekräftelse från kommunen kring uppdrag och finansiering senast den 30 november 2015. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 27 augusti 2015 Bilaga Information ifrån SKL avseende erbjudande om fortsatt användning och utveckling av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd SSBTEK Ärendet Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har skickat ut information till de cirka 160 kommuner som är anslutna till den nationella digitala tjänsten för ekonomiskt bistånd- SSBTEK, vilket är en förkortning av Sammansatt Bastjänst för Ekonomiskt bistånd. SKL erbjuder fortsatt användning av tjänsten för anslutna kommuner samt efterfrågar om en bekräftelse från kommunen kring framtida uppdrag och finansiering. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 SSBTEK är en nationell tjänst som gör det möjligt för kommunen att via sitt verksamhetssystem erhålla distribuerad information ifrån arbetslöshetskassornas samorganisation, Arbetsförmedlingen, CSN, Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Sidan 76 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 2015-08-27 2015-7155 Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Tjänsten har utvecklats i samverkan med dessa myndigheter samt med ett antal referenskommuner. Beskrivning av tjänsten Syftet med tjänsten SSBTEK är att underlätta handläggningen av ekonomiskt bistånd för socialsekreterare samt underlätta en rättsäker hämtning av uppgifter mellan myndigheter. Skyddet för klienterna ökar då deras känsliga uppgifter hanteras i en elektronisk skyddad miljö istället för manuellt via brev, fax eller telefon. Kompetensen kring juridik och informationssäkerhet ökar även den då kompetensen samlas på en nationell nivå istället för att respektive kommun ska göra sina egna tolkningar. Socialsekreterarna inom socialkontoret i Upplands- Bro kommun är väldigt nöjda med tjänsten och använder den frekvent. Förfarandet med SSBTEK går till så att socialsekreteraren ställer en fråga avseende en klient inom ekonomiskt bistånd elektroniskt via sitt verksamhetssystem eller via ett webbgränssnitt (Sambruks Mulitfråga). I Upplands-Bro kommun är SSBTEK integrerat med verksamhetssystemet ProCapita IFO. Information hämtas från respektive bastjänst hos CSN, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan (inklusive information från Pensionärsmyndigheten), Skatteverket och Arbetslöshetskassornas samorganisation. SSBTEK sammanställer respektive myndighets information och levererar denna sammanställning till kommunens verksamhetssystem eller webbgränssnitt där informationen görs läsbar för socialsekreteraren. En normal svarstid för detta informationsflöde är mindre än sju sekunder. Förvaltning av tjänsten Det är SKL som ansvarar för förvaltningen av SSBTEK och Försäkringskassan för IT-driften. SKL stod för kostnaderna för drift och förvaltning under 2014. Den 24 april 2015 fattade SKL:s styrelse beslut om att erbjuda kommunerna en fortsatt användning av tjänsten. För att trygga en långsiktig lösning behöver SKL få i uppdrag från respektive kommun att ta tillvara kommunens intressen i utveckling och förvaltning av tjänsten. Finansiering och kostnader SKL beslutade även den 24 april 2015 att erbjuda kommunera fortsatt användning av tjänsten SSBTEK enligt principen om en kommuninvånarbaserad taxa. För år 2015 respektive 2016 är taxan en (1) krona

Sidan 77 av 324 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 2015-08-27 2015-7155 per kommuninvånare och år. Kostanden för Upplands-Bro kommun blir således cirka 25 000 kr. Eventuell justering därefter kommuniceras i god tid utav SKL. SKL fakturerar kommunerna en gång per år samt ersätter Försäkringskassan för driften. En del av ersättningen, cirka 20-25 procent beroende på anslutningsgraden hos kommunerna, kommer årligen att avsättas för utveckling av tjänsten. För de kommuner som använder ett verksamhetssystem utgår dels en engångsersättning till leverantören av sitt verksamhetssystem för integrationen mot SSBTEK, dels en årlig tilläggskostnad för förvaltning av detta. De kommuner som använder sig av Sambruks Multifråga för att ansluta sig till tjänsten utgår en årlig ersättning baserat på invånarantal. Fortsatt förvaltning För att kunna fortsätta sitt arbete som ansvarig för utveckling och förvaltning av SSBTEK vill SKL erhålla en bekräftelse från respektive kommun kring uppdrag och finansiering. Bekräftelsen ska vara SKL tillhanda senast den 30 november 2015. Inrapporteringen sker digitalt via distribuerad länk ifrån SKL samt med en kopia av Socialnämndens beslut. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1. Bilaga- Information ifrån SKL avseende erbjudande om fortsatt användning och utveckling av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd SSBTEK Beslut sänds till Jesper Kyrk, Avdelningschef kvalitet och verksamhetsstöd Akt

Sidan 78 av 324 2015-06-26 SKL:s dnr; 15/3315 1 (2) Avdelningen för digitalisering Erbjudande om fortsatt användning och utveckling av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd SSBTEK Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vänder sig härmed till de kommuner som är anslutna till den nationella digitala tjänsten för ekonomiskt bistånd (SSBTEK - Sammansatt Bastjänst för Ekonomiskt Bistånd) för att erbjuda fortsatt användning av tjänsten och be om bekräftelse från kommunen kring uppdrag och finansiering. Tjänsten SSBTEK ger ett effektivare informationsutbyte mellan kommunens handläggare av ekonomiskt bistånd och de statliga myndigheter som lämnar information. Tjänsten är mycket uppskattad av handläggare, har visat på stora nyttor och ca 160 kommuner är idag anslutna. SKL har åtagit sig ansvaret för fortsatt utveckling av tjänsten och sammanhållning av förvaltning och finansiering. Försäkringskassan har åtagit sig drift av tjänsten. I samband med att kommuner anslutit sig till tjänsten har det informerats om att SKL ska återkomma med erbjudande och framtida finansieringsmodell. SKL:s styrelse fattade den 24 april 2015 beslut om att erbjuda kommunerna fortsatt användning av tjänsten enligt principen om en kommuninvånarbaserad taxa. Kommuner som använder tjänsten ska årligen ersätta SKL för utveckling, drift och förvaltning av tjänsten. SKL fakturerar kommunerna en gång per år. SKL ersätter Försäkringskassan för driften. En del av ersättningen, ca 20-25 procent beroende på anslutningsgraden, kommer årligen att avsättas för utveckling av tjänsten. För år 2015 respektive 2016 är taxan en (1) krona per kommuninvånare och år. Eventuell justering därefter kommuniceras i god tid. För att SKL ska kunna ta rollen som ansvarig för fortsatt utveckling och förvaltning av tjänsten behöver vi ha en bekräftelse från respektive kommun kring uppdrag och finansiering. Därför ber vi er att i kommunfullmäktige eller den nämnd dit frågan är delegerad fatta beslut: att ge SKL i uppdrag att fortsätta utveckla och förvalta den nationella tjänsten för ekonomiskt bistånd att anta erbjudandet om fortsatt användning av tjänsten enligt den invånarbaserade finansieringsmodellen Vi behöver bekräftelse på ert beslut senast den 30 november 2015. Detta sker via nedanstående länk där ni lämnar in kontaktuppgifter och kopia av beslut. Klicka här för att fylla i formuläret Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

Sidan 79 av 324 2015-06-26 2 (2) På SKL:s webbplats hittar ni information om tjänsten som kan användas som underlag för ert beslut: - Beskrivning av tjänsten - Finansiering, kostnader och nyttor - Myndighetssamverkan och överenskommelse - Förvaltningsorganisation - Anslutna kommuner - Bildspel Tjänsten SSBTEK är ett exempel på en digital lösning som kommuner har mycket att vinna på att ha som gemensam lösning. Från SKL ser vi att det finns potential för fler av den här typen av gemensamma digitala lösningar. Att vi kring SSBTEK nu hittar former för ansvar och finansiering kring utveckling och förvaltning skapar förutsättningar för det fortsatta arbetet. Med vänliga hälsningar Per Mosseby Direktör Avdelningen för digitalisering Sveriges Kommuner och Landsting Kontaktpersoner på SKL Bengt Svenson e-post: bengt.svenson@skl.se Telefon: 08-452 74 30 Britt-Louise Carlehed e-post: britt-louise.carlehed@skl.se Telefon: 08-452 77 02 Jeanna Thorslund e-post: jeanna.thorslund@skl.se Telefon: 08-452 76 97