Anpassbara laboratoriebyggnader

Byggnadsstyrelsens informationer T: 125 1991-05 Anpassbara laboratoriebyggnader INFORMATIONER

Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:125 ti Dokumentets datum Ärendebeteckning BYGGNADSS ELSEN : t! n (ev forkortat) Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Ann Westerman, KBS (författare, proj. ledare) Byggnadsstyrelsen Anders Törnqvist, CTH (Författare) Statens råd för byggnadsforskning Dokumentets titel Anpassbara laboratoriebyggnader Huvudinnehåll Forskningslaboratorier inom såväl statlig som privat sektor studeras och jämförs. Olika verksamheters krav på föränderbarhet av laboratoriebyggnader analyseras. Olika grad av föränderbarhet som flexibilitet och semi-flexibilitet i laboratoriebyggnader beskrivs. Systemen jämförs ur olika aspekter: ekonomi, konsekvenser för verksamheten, byggherreorganisation, fastighetsförvaltning, hyresgästmedverkan och hyresgästutbildning. Nyckelord Föränderbarhet, flexibilitet, tekniska lösningar, ekonomi, beslutsfattande, laboratorier. Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet ISSN Omfång Svensk byggtjänst Stockholm 08-734 50 00 44 sidor Göteborg 031-81 00 85 omslag Malmö 040-709 55 Foto: Magnus Waller Umeå 090-12 5910 Red Sven Kristiansen Byggnadsstyrelsen 1991 Ref Ann Westerman Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsen medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner, lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 106 43 STOCKHOLM Telefon 08-783 10 00 Telex 104 46 build S Telefax 08-78311 80

Anpassbara laboratoriebyggnader Innehåll sid Förord 3 1 Inledning 5 1.1 Syfte 5 1.2 Bakgrund 5 1.3 Begrepp 5 1.4 Tidigare studier inom problemområdet. 6 1.5 Kunskapsbehov 5 2 Genomförande 8 2.1 En förstudie 8 2.2 Avgränsning och metoder 8 2.3 Inventering av lokalförändringar i universitetslaboratorier 8 2.4 Kostnader för föränderbarhet 8 2.5 Forskningslaboratorier inom universitetet och läkemedelsindustri 9 2.6 Övrig redovisning av projektet 9 3 Laboratoriebyggnaders planlösning och tekniska utformning 8 3.1 Beskrivning av BMC-systemet 8 3.2 Beskrivning av semi-flexibla laboratorier inom universitet och läkemedelsindustri 12 3.3 Jämförande analys mellan forskningslaboratorier inom universitet och läkemedelsindustri 18 4 Resultat 19 4.1 Bygg- och förändringskostnader olika laboratorier 19 4.2 Verksamhet och behov 22 4.3 Byggprocess och fastighetsförvaltning 25 5 Diskussion 31 5.1 Resultat i sammanfattning 31 5.2 Vad styr valet av föränderbarhet? 31 5.3 Hyresgästutbildning och ekonomiskt ansvar 32 5.4 Förslag till fortsatta studier 33 6 Litteratur 35 Byggnadsstyrelsens informationer Nr T: 125 Bilagor 1 Jämförande nuvårdeskalkyl för BMC och Lab 85 2 Lokalförändringar på BMC och Linköpings universitet 3 Personer som intervjuats

BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

Förord Byggnadsstyrelsen har under många år studerat anpassbarhet hos byggnader inom offentlig sektor. För tio år sedanpubliceradesrapport 148, Anpassbarakontorshus. Föreliggande rapport är ytterligare ett led i arbetet att återföra erfarenheter av lokaler i användning. Rapporten redovisar resultatet av ett forskningsarbete som vi gemensamt stårför. Ann westermanharvaritprojektledam och särskilt arbetat med frågor som ror laboratoriebyggnaders plandisposition och tekniska lösningar som påverkar graden av anpassbarhet. Anders Tömqvist har studerat behovet av lokalförändringar och deras kostnader samt frågor som rör byggprocessen och förvaltning. Beräkningama som redovisas i bilaga 1 grundas på kalkyler av byggkostnader för olika typer av laboratorier som tagits fram av kalkylsektionen på byggnadsstyrelsens tekniska enhet genom Benny Rawet. Nuvärdesbe- 'ngama i bilaga 1 har gjorts av Arne Strand på byggnadsstyrelsens fastighetsenhet. Projektet har bekostats i lika delar av Byggnadsstyrelsen och Statens råd för byggnadsforskning genom projekt 870760-7 Laboratoriers anpassbarhet. Ann Westerman Anders Törngvist Tekniska enheten Industriplanering Husbyggnadssektionen Chalmers Tekniska Byggnadsstyrelsen Högskola 3

BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

1 Inledning 1.1 Syfte Hur anpassbara behöver forskningslaboratorier vara? Hur mycket kostar en högre anpassbarhet i form av monteringsväggar och föränderbam installationer? Utnyttjas fdråndringsmöjlighetema? Är det skillnad på förändringsbehov och tekniska lösningar i forskningslaboratorier inom universitet och inom läkemedelsindustrin? Är det verksamhetemas organisation och beslutsprocess som påverkar val av tekniska lösningar snarare ån behov och ekonomi? För att få bättre underlag för framtida investeringar i laboratorier för högskoleforskning har byggnadsstyrelsen initierat studier av dessa frågor. En viktig utgångspunkt för studierna har varit att utvärdera den speciella typ av anpassbarhet som kännetecknar laboratoriema vid Biomedicinska Centrum (BMC)i Uppsala, uppförda i olika etapper från 1967 och framåt. Byggnadsstyrelsen har efterhand ifrågasatt om den höga fdrånderbarheten på BMC år nödvändig och ekonomiskt berättigad. Intrycket var att forskare i mer konventionella laboratorielokalerna fann en lägre grad av forånderbarhet tillräcklig. Forskarna vid BMC har dock alltid varitmycket positiva till systemet och har önskat en ordentlig utvärdering. I projektet har vi emellertid också velat ta upp frågor av mer allmänt intresse som rör funktionskrav, byggprocess, byggherreorganisation och hyresgästinflytande vid laboratoriebyggande för biomedicinsk och biokemisk forskning även inom privat sektor. Därför har projektet fått st" också från Byggforskningsrådet. 1.2 Bakgrund Strukturtänkandet på 1960-talet innebar en markant betoning av byggnadsteknisk anpassbarhet, inte minst i statliga kontors- och högskolebyggnader. Utvärdering av dessa byggnaders funktion och ekonomi har skett i ganska liten utsträckning. Monteringsväggars ekonomi främst i kontorsbyggnader har undersökts och de har i flera fall befunnits vara lönsamma. Se avsnitt 1.4. Värdet av andra åtgärder för ökad allmängiltighet såsom större mmshöjdochgolvbärighetharvaritsvårare attfasts " a. Struktu " det ledde i många fall till stora, ensartat utformade byggnader där byggnadstekniken i form av stomme och installationer betonades. Detta intresse för anpassbar byggnadsutformning som arkitektoniskt motiv har minskat sedan 1960-talet. Behoven av olika former av anpassbar byggnadsutformning, av kunskap om olika tekniska lösningars kostnad och värdeår dock minst lika aktuella som tidigare. Inom forskningssektor och tillverkningsindustri är förändringstakten idag mycket hög. Teknik, utrustning och arbetsformer förändras snabbt. Det kan dock ha olika konsekvenser för kraven på anpassbar byggnadsutfonnning. I vissa fall kan kraven till och med minska tack vara småskalig, effektiv teknik och flexibla arbetsformer. I andra fall har kraven ökat så snabbt och kraftigt att inte ens en extrem och dyrbar anpassbarhet i form av tillexempel särskilda installationsvåningarvarit ' "ckliga. Ökad betoning på arbetsmiljö och energihushållning har de senaste åren ytterligare modifierat de former för anpassbarhet som ter sig lampliga och ekonomiska. Detta framgår av en kartläggning av forskningsfronten som gjorts vid avdelningen för Industriplanering, Chalmers tekniska högskola (CTH), Projektering för förändring,1985. Detharsåledes funnits anledningtill förnyat studium av funktion och ekonomi hos byggnader med olika typer av anpassbarhet. 1.3 Begrepp I anslutning till framställningen i Byggnadsplanering, handboken Bygg (1981), avsnitt BO1, används byggnadsteknisk anpassbarhet som ett samlingsbegrepp för egenskaper hos en byggnad som möjliggör att dess lokalerkananpassas till skiftande verksamhetskrav med eller utan förändring av lokalerna. Anpassbarheten kan uppnås genom kombinationer av allmängiltig och föränderbar utformning. Allmängiltighet eller generalitet avser egenskapen hos en byggnad att utan förändring av byggnadens utformning tillgodose skiftande verksamhetskrav. Föränderbarhet eller flexibilitet avser egenskaper hos byggnaden, som medger attlokalerna kan anpassas genom att förändras, d v s byggas om. Graden av BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125 C

föränderbarhet kan variera beroende av den byggnadstekniska utformningen av byggnad och byggnadsdelar. Att alla forskningslaboratorier måste ha en betydande grad av anpassbarhetår en sj " vklar utgångspunkt för studien. Frågan är vilken kombination av allmängiltighet och föränderbathet som erbjuder den anpassbarhet som är mest ändamålsenlig och ekonomisk i olika fall. Den föreliggande studien avser främst att med hänsyn till teknik och ekonomi jämföra olika grader av fdränderbarheti labomtoriebyggnaderförbiomedicinsk och biokemisk forskning. Att denna typ av laboratorier studerats, beror på att de hör till den kategori av laboratorier som kräver mest av mediaförsörjning både av olika slag av vatten, avlopp, gasoch el samt stora resurser vad gällerventilation. Föränderbarhet underlättas av att det finns monteringsväggar jämfört med platsbyggda mellanväggar, men också av möjligheten attdra fram teknisk försörjning till laboratorieinredning i olikalägen. Men vi diskuterar också hur en högre grad av allmängiltighet, i form av standardiserade laboratorieutrymmen med generösa mått och full teknisk försörjning kan kompensera en lägre grad av förånderbarhet. Tennenmonteringsväggarhari anslutningtill språkbruket i byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter, A Mark, hus och installationer, använts för att beteckna ickebärande innerväggar som kan demonteras och flyttas till nya lägen, till skillnad från platsbyggda väggar som rivs vid flyttning. Frånteknisk ochekonomisksynpunkt ärrfet i huvudsak två typer av laboratoriebyggnader som jämförs. Laboratorierna på Biomedicinska Centrum i Uppsala får representera ett högföränderligt, flexibelt alternativ. BMC-systemet, med monteringsväggar och installationsrännor i bjälklagen ger stora möjligheter förhyresgästerna själva attändra planlösning och teknisk försörjring. Inom universitet och högskola för övrigt och inom läkemedelsindustrin är en annan typ av laboratorium vanlig, med lägre grad av förånderbarhet. Når det gäller disposition av skrivrum och laboratorieutrymmen med mera skiljer sig dessa laboratorier från varandra. Men från anpassbarhetssynpunkt är de likartade. Mellanväggama är platsbyggda, rörinstallationer drages från vertikala schakt i fasad eller vid korridor över golv eller under bj " ag till arbetsb" ama. Hyresgästerna kan endast göra mycket små ändringar själva och även för byggfackmän år möjligheterna till större planlösningsändringar begränsade. Laboratorier med denna typ av betad föränderbarhet kallas i den fortsatta fram s ' - ningen med en gemensam term för semi-flexibla. En nånnare teknisk och funktionell beskrivning av olika laboratorier som ingått i undersökning ges i kapitel 3. 1.4 Tidigare studier inom problemområdet 1.4.1 Utvärdering av monteringsväggars ekonomi Törnqvist (1976) har gjorten utvärdering av ett industrilaboratoriu med hög föränderbarhet. Omfattande flyttningar av monterbara väggar under 12 års drift fanns redovisade. Enligt flera olika beräkningsmetoder visade sig föränderbarheten ha utnyttjats i en omfattning som motiverade merkostnaden. Holter. (1980) har undersökt monteringsvägg ar i kontor. Materialet redovisas även i byggnadsstyrelsens rapport Anpassbara.kontorshus(1980). Ävenhärvisade sig fdränderbarheten ha utnyttjats i lönsam omfattning. 1.4.2 Typklassificering av laboratorielokaler Inom byggnadsstyrelsen genomfördes 1986-87 inventeringar avförekommande lokaltyperförlaboratorieverksamhet för de biologiska ämnena vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg. I lokalprogram, som upprättats av byggnadsstyrelsen, beskrivs ettrums funktion efter vad det huvudsakligen ärtänkt att inrymma av verksamhet och utrustning, till exempel fototsyntesmätningsrum eller spektmfotometerlaboratorium. Studier, som genomfördes inom projektet av biologi-, kemi- och fysikämnenas lokaler tyder dock på, att även om lokalerna benämns på olika sätt, så år de att betrakta som varianter av ett ganska begränsat antal typlokaler, som skiljer sig genom varierande funktionella och byggnadstekniska krav. Vidare framgick att lokalbehovet för olika institutioner, förutom vad det gäller den sammanlagda arean, skiljer sigmellanvarandra dels närdes gäller vilka typlokaler som förekommer och dels vilken procentuell fördelning av typlokaler institutionen nyttjar. Inventeringen år redovisad i en arbetsrapport från byggnadsstyrelsen, Westerman och Johansson ( 1987): Lokaler för utbildning och forskning. Metod för behovsanalys. 1.4.3 Hyresgästinflytande och kostnadsstyrning i statliga och privata byggprojekt Etzler och Adamsson (1983) har studerat hyresgästinflytandet i statliga och privata byggprojekt. Det statliga projektet var nytt laboratorium för arbetsmedicinska filialen i Umeå. Enligt rapporten var det byggnadsstyrelsensom främst hävdade krav på anpassbarhet,som dock belades till måttsystematik, rymliga installationsschakt, och vent lationsvindar och rörkulvertar längs laboratorielokalerna i två plan. Mellanväggar var platsbyggda.hyresgästernakunderpåverkabyggnadens helhetsutformning, våningsantal och dylikti viss mån, men 6 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONEg T: 125

detaljerna, rummenstorlek och' ' g med mera var hårt normerade och begränsade av kostnadsschabloner. Byggnadsstyrelsen stödde sig därvid på erfarenheter från nyligen uppförda laboratoriebyggnader av liknande typ. Landberg med flera (1978) har gjort ingående teoretiska och empiriska studier av projekteringsförloppet bland annat för FOA 4 i Umeå med stor andel laboratorielokaler. Hår framförde hyresgästerna i sin verksamhetsbeskrivning behovet av "flexibilitet" hos lokalerna, Byggnadsstyrelsen upprätthöll de gängse normkraven, som även g" de en anpassbarbyggnadsutfomning. Rapportförfattarna menar dock att ökat personalinflytande försvåras av denna bundenhetill generella och typiserade lösningar. Krav från hyresgäster och centralt normerade krav måste j " assamman till en standard som ger sämre utfall från hyresgästens synpunkt. l en jämförande analys av fyra parallellskisser till anläggningen klassades också det valda enplansalternativet som "specifikt" snarare ån generellt. Anläggningen hade viss föränderbarhet i laboratoriedelarna genom teknisk försörjning via bådekällare och vind, men ett par andra, bortvalda alternativ hade mer av repetitiv, strukturalistisk bygglådek ". Den specifika lösningen valdes trots att hyresgästen i detta fall fick betala hyra från egna anslag och ville diskutera etapputbyggnad och alternativ användning av tomma lokaler. 1.4.4 Ekonomi och organisation vid beslut om byggnadsinvesteringar Bröchner ( 1978) har studerat beslut om modemisering och ombyggnad av äldreflerbostadshus. Teknisk standard och därav följande behov avupprustning, ägarens finansiella möjligheter och administrativa kompetens räcker enligt hans studie inte för att förklara ombyggnadsfrekvensen. För olika ägare, privatpersoner och industriföretag såväl som bygg- och fastighetsföretag finns personliga och organisatoriska omständigheter som också påverkar investeringsbesluten. Även Lundström (1985) pekar på ägarformens betydelse för ombyggnad av flerbostadshus. 1.5 Kunskapsbehov Tidigare studier pekar således på vissa oklara och motstridiga drag när det gäller val av byggnadsteknisk anpassbarhet i laboratorier. I statliga laboratoriebyggnader kan hyresgäster inbördes och i förhållande till byggnadsstyrelsen tydligen ha olika uppfattning om behov och typ av anpassbarhet. Oberoende av detta kan också arkitekterna föreslå utformning med olika betoning på anpassbarhet. Ekonomiska utvärderingar av monteringsväggar tyder på att de ofta kan betraktasom ekonomiskt motiverade, men detåroklartom sådana utvärderingarutnyttlas vid nybyggnad. Redovisade fallstudier av byggprocessen antyder att ekonomiska kalkyler främst ger totalramar och schablonkostnader på detaljnivå. Andra intryck tyder på att byggherrarsoch projektörers egna erfarenheter i realiteten påverkar utfommningsbesluten på ett informellt sätt. Man har en uppfattning om vad som är bra och billiga lösningar och håller sig till dessa i olika byggen utan attkunna ge en systematisk ekonomiskjämförelse och utvärdering som grund. Det kunskapsbehov som avtecknar sig mot denna bakgrund och som vi i denna studie inriktat oss mot år studium av byggnadsteknisk anpassbarhet inom en bred ram. Vi har inte stannat vid att studera kostnader och olika tekniska lösningar för anpassbarhet i forskningslaboratorier utan även i studien inbegripit former för beslutsfattande hos aktörerinom olika typer av organisationer. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125 7

2 Genomförande 2.1 En förstudie Verksamhet och lokalutfomlning hos de högförånderliga laboatoriema vid BMC studerades och jämfördes med Lab85 vid Karolinska institutet (Kl), Stockholm, samt ett nyuppfört forskningslaboratorium, LS förbioteknik AB inom Pharmacias anläggning i Boländerna, Uppsala. Iakttagelsema under denna förstudie presenteradesoch diskuterades vid ett v" besökt seminarium på byggnadsstyrelseni februari 1987 där representanter för byggnadsekonomisk forskning, byggherrar, hyresgäster, lokalförvaltare samt projektörer av forskningslaboratorier inom universitet och lä emedelsindustri deltog. Som ett resultat av fdrstudien utarbetades ettprogram för fortsatta studier. Projektetkunde finansierasinom ramen för en samarbetsavtal mellan byggnadsstyrelsen och B yggforskningsrådet. 2.2 Avgränsningar och metoder Efter förstudier kunde projektets målsättningar och avgrånsningar preciseras. En avgränsningjordes till flervåningslaboratorier för biomedicinsk och biokemisk forskning inom både universitet och l" emedelsindustri. I enplanslabomtorier är hög föränderbarhet relativt lätt att uppnå. Skillnaderna i teknik och kostnader för olika grad av f iränderbarhet blir mer påtagliga i flervåningslaboratorier. Valet av undersökta laboratorier inom universitet och industri styrdes i övrigt av önskemålet att de skulle vara uppförda under de senaste tio åren, så erfarenheter från beslutsprocess och projektering skulle vara möjliga att erinra sig hos de berörda. Anpassbarheten skulle analyseras främst medavseende på verksamhetsbehov, tekniska lösningar och byggnadsekonomiskaspekter. Men även byggprocess, byggherreorganisation och former för beslutsfattande och finansiering skulle undersökas. Förstudien hade gett vid handen att enbartekniska och ekonomiska aspekter inte kunde förklara skillnader i val av laboratorieutformning. Någon djupgående kritisk analys av dessa organisatoriska förhållanden har dock inte kunnat göras. Uppgifterharsamlats in genom strukturerade intervjuermed representanter för byggherre, hyresgäst, lokalförvaltare och projektörer. Se bilaga 3 för en personförteckning. Övriga metoder, främst rimingsgranskningoch ekonomiska kalkyler av olika slag beskrivsnärmare i följande kapitel och bilagor. 2.3 Inventering av lokalförändringar i universitetslaboratorier Under sommaren och hösten 1987 gjordes en inventering avverksamhetsförändringar och omdispositioner i laboratorielokaler vid BMC i Uppsala och vid Linköpings universitet. Se bilaga 2. Förändringarna sedan uppförandet 1968 respektive 1971 kartlades genomstudier av reviderade ritningar och lokalinventeringar. Byggnadsförvaltare och hyresgåstervid de olika institutionema intervjuades om behovenav och formema för utnyttjandet av förånderbarheten. En sammanfattning av resultaten återfinns förutom i bilaga 2 i avsnitt 4.1.2. 2.4 Kostnader för föränderbarhet I en kalkyl jämfördes byggnadskostnaderna för de delar som påverkade fdränderbarheten i två laboratorier. Det ena var BMC som genom flyttbara monteringsväggar och särskilt utformade stomelement och installationssystem hade uppnått en hög grad av föränderbarhet. Det andra laboratoriet var det nyuppfdrda Lab 85 somharen mer konventionellutfonnning med platsbyggda väggar och rördragning över golv. Resultatet av denna kostnadsjämförelse redovisas i bilaga 1 samt i avsnitt 4.1.1. De kartlagda lokalförändringarna inom BMC gav underlag förbe räkning också av föränndringskosmaderna under 24 års drift. Ombyggnadskostnaderna förmotsvarande lokalförändringar inom Lab 85 kalkylerades med hjälp avnågra antaganden. Summanav byggnadskostnader för de bägge laboratoriema jämfördes i en nuvärdeskalkyl som redovisas i bilaga 1 samt i sammanfattning i avsnitt 4.1.2. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:125 8

25 Forskningslaboratorier inom universitetetoch läkemedelsindustri Fördjupade studier av laboratorieutformning och tekniska lösningar med olika grad av föränderbarhet gjordes genom besök på ett antal forskningslaboratorier för biomedicinsk och biokemisk forskning inom universitet och läkemedelsindustri. För att kartlägga verksamhet, förändringsbehov, byggprocess, lokalförvaltning, hyresgästmedverkan med mera intervjuades i samband därmed byggnadschefer, projektledare, lokalförvaltare, hyresgäster samt projektörer. Förutom Biomedicinska Centrum i Uppsala har följande laboratorier besökts: Lab 85, Karolinska Institutet (Kl), Stockholm Arrheniuslaborator Tema för kemi- och biologiinstitutionema, Stockholms universitet Laboratorium för institutionen för cellbiologi, Hälsouniversitetet vid Regionsjukhuset i Linköping.. medelsindstri: L5-laboratoriet, Pharmacia Bioteknik AB, Boländerna, Uppsala Kemilaboratorium, Pharmacia Leo Therapeutics AB, Helsingborg Farmacilabortorium 89, Astra Draco, Lund BioCarb AB, Ideon, Lund En beskrivning och analys av laboratoriemas utformning och typ av anpassbarhet redovisas i kapitel 3. Verksamhetochföråndringsbehov beskrivs i avsnitt4.2, byggprocess och fastighetsförvaltning i avsnitt 4.3. 2.6 Övrig redovisning av projektet I maj 1989 redovisades projektets preliminära resultat vid ett seminarium med representanter för byggherrar, hyresgäster och projektörer samt byggnadsekonomisk forskning. En sammanfattning av projektets preliminära resultat i engelskspråkig version presenterades också vid ett internationellt symposium om industribyggande i Stockholm i augusti 1989. En bearbetad version av denna uppsats presenteras vid en konferens i Glasgow: "Facilities Management International" i april 1990. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:125 9

3 Laboratoriebyggnaders planlösning och tekniska utformning 3.1 Beskrivning av BMC-systemet Planlösning BMC irravsetti förstahund förmedicinsk, farmaceutisk, naturvetenskaplig och veterinärmedicinsk forskning. Utöver sådana areor, som hör till institutioner, finns utrymmen för gemensamma verksamheter till exempel central administration, verkstäder, djurhus. En anledning till att institutionerna sammanförts till ett gemensamt byggnadskomplex är önskan att stimulera ideutbytet mellan lärare, forskare och studenter. En annan är att låta skilda verksamhetsgrenar genom sambruk få tillgång till större resurser av gemensamma lokaler, I denna undersökning studeras och beskrivs dock endast f örhållandena i ettnormalt våningsplan, som rymmer typiserade laboratorier. Ett sådant laboratorieplan har ett rumsdjup på 7,8 meter. Rumsbredden utgörs av multiplar av 3 meter respektive 3,6 meter, som ärmåttenpå såkallade traveer, vilka går från fasad till fasad. Intill en genomgående korridor är de vertikala installationsschakten placerade, se figur 1. I övrigt är det möjligt att i alla delar av hela planet anknyta till vatten-, avlopps- och luft/gas-systemen, det vill säga hela rumsytan är möjlig att använda för laboratorieverksamhet. Det är också möjligt att stiffia laboratoriebänkar mot fönstervägg och ändå fritt disponera rumsytan innanför. Detta möjliggörs av att installationema är dragna i horisontella rännor i bjälklagens översida. På motsvarande sätt är laboratoriekraft dragen i horisontella rännor i bjälklagens undersida. Se figur 2. Teknisk utformning Den tekniska utformningen är exempel på ett flexibelt system. Bjälklag, pelare och balkar är uppförda av fabrikstillverkade betongelement. Bj" agselementen som spänner från fasad till fasad har en speciell utformning, se figur 2. De fdrtillverkade mellanväggselementen är demonterbara och kan återanvändas och möjliga att sätta upp ochtaned utan att det dammar. De fästs med spännfjädrar mot balkama. Genom att horisontellt dragna media och elkablar ligger i golv- respektive takrännor, kan mellanväggar placeras oberoende av dessa installatio- a TRAVE TRAVE FNSTERVÅGG GOLV i ; i ALTERNATIVA TVRRVAGGS EXEMPEL PÅ POSITIONER LABORATORIEVOLYM ;'-"-----"- --------------, o q d D. 0 0 N i QD 5KOO 3000 RUMSBREDD RUMSBREDD ALTERNATIVA 1VAKVAGGS POSITIONER SCHAIa OCH PaAKBREDD '^RRIDO&$REDD KORRIDORVÄGGS POSITIDN ALTERNATIVA TVÅRVAGGS POSITIONER Tö NS? ERVRGG Figur 1 Ett utsnitt omfattande två traväer av ett generellt laboratorieplan enligt BMC-systemet. Benämningen trave används för en volym som omsluts av två motsatta ytterväggar, golv och tak samt två närliggande väggpositioner. Av figuren framgår placering av schakt och korridor samt alternativa placeringar av tvärväggarna. w lo BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

ner. Mellanväggamas placering styrs dock av modulanpassning, bland annat med hånsyn till destandardiserade och modulanpassade inredningsenhetema. Utrymmet mellan bj " aget och undertaket tjänstgör som tilluftskanal. Frånluften sugs genom i undertaket placerade kontrollventiler och därefter in i en frånluftskanal, somårplacerad ovanundertaket. Tilluften tillförs med ett utpräglat lågtryckssystem. Laboratoriekraft är förinstallerad i varje laboratorievolym. Uttag år fästade på elstege i taket. Uttagscentralerår vanligtvis fästade på väggskenoma. På väggskenoma kan, förutom kablar, strömställare och uttagspaneler, även fästas ett flertal inredningsenheter. Ledningar fram till kranar för media, utom gas och varmvatten, år utförda av slangar av plasticerade förglödgade kopparrör, så kallade Prisolrör, vilka ligger skyddade i golv 'rånnorna. Det tekniska systemet och modulsamordningen möjliggör att såväl enkla som mer genomgripande förändringar av rumsdisposition och teknisk försörjning i stor utsträckning kan genomföras av hyresgästerna själva. För mer omfattande omdisponeringar anlitas dock särskild personal. Den öppna planlösningen, som BMC-systemet möjliggör, strider egentligenmot de nya nomlkraven på brandceller om högst 200 kvadratmeter. Vid senaste Figur 2 Genomskärningsbild visande de bärande elementen, pelare (1,2) och balk (5) samt delar av laboratorierum. Pelarna är utformade så att schakt bildas för såväl ventilation som ledningar av olika slag. 8alkama har konstruerats med horisontala rännor för ledningar på över- och undersida. De övre är avsedda för avlopp och medialedningar av olika slag. De undre ger plats för elledningar. 1 pelare med tilluftsschakt 2 pelare med frånluftsschakt 3 schakt för sanitet 4 schakt för el 5 balk 6 golvränn 7 täcklock för golvränna 8 takränna 9 elstegar 10 kran för sanitet i schakt 11 medialedningar 12 hål över golvränna 13 mellanväggselement 14 montageskena 15 instailationshylla 16 uttagsdosa för elkraft 17 laboratorieuttagscentral 18 dragskåp 19 rör för frånluft utbyggnadsetapperna på BMC harman fått dispens från dessa krav. Röklås i de vertikala schakten samt brandsektionering av korridoren har ökat brandsäkerheten utan allvarligare ins " ' gar i flexibiliteten. BMC-systemet har, med få modifieringar, också använts vid Hälsouniversitetet i Linköping. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125 11

3.2 Beskrivning av semi-flexibla laboratorier inom universitet och läkemedelsindustri. I ett semi-flexibelt laboratorium har man valt en lägre grad av föränderbarhet jämfört med det flexibla. Vissa förändringar kan vara förutsedda och förberedda, som till exempel möjligheten att kunna utnyttja laboratoriekraft eller kunna tillföra nya media via tillräckligt rymliga schakt inom viss laboratoriearea utan att behöva bygga om. Men förandra förändringarärman hänvisad till att, med hjälp av fackfolk, göra mer eller mindre kostsamma och arbetskrävande ombyggnader. Det finns olika typer av semi-flexibla laboratorier. Det som skiljer dem åt, år av vilken orsak man måste bygga om och på vad sättombyggnader måstegöras. Det är i kombinationen av allmängiltighet och förännderbarhet i tekniskt avseende olika semi-flexibla laboratorier skiljer sig. Planlösningar i forskningslaboratorier vid universitet och högskolorkännetecknas vanligen av att vertikala installationsschakt placeras längs mittkorridorens ena sida.korridoren ligger excentriskt i planen, så att rumsdjupet på ena sidan blir kortare och rumsdjupet på den andra sidan, schaktsidan, blir längre. Sidan med de djupare måtten rymmer laboratorier och den andra sidan vanligen skrivrum eller andra lokaler utan behov av media, se figur 3. Det innebår att man från början bestämt placeringen och fördelningen per våningsplan mellan laboratoreiarea och annan, icke mediaförsörjd area. I de fall omdisponeringar i förhållande till den " ta lokalanvändningen ska göras, som att mediafdrsörja sådan area, som inte varit avsedd för laboratorieverksamhet, krävs ofta att ingrepp görs i byggnadsstommen, vilket år både tidskrävande och dyrbart. I både flexibla respektive semi-flexibla laboratorier finns generella vertikala schakt. I det semi-flexibla laboratoriet dras rör från de vertikala schakten i varje plan ovan golv och under bänkinredningen, i stället för i rännor, vilket gör att en mellanvägg parallell med korridoren måste genombrytas av ledningsstråken, som går över golvnivå. Mellanväggen kan därmed inte återanvändas, se figur 4. Man kan inte, av samma sk" som ovan, göra så kallade öbord, d v s bord sorn är åtkomliga från alla håll, i semi-flexibla laboratorier. I de semi-flexibla laboratorierna ansluts horisontella turdragningar till stammama på konventionellt sått, som måste göras av fackfolk, men i de flexibla, typ BMC, år stammama klara för inkoppling av de mjuka Priso 'ren, ett arbetsmoment som i vissa fall, som i BMC, kan utföras av personer, som fått särskilt tillstånd. 12 Figur 3 Ofta förekommande planlösning för ett forskningslaboratorium vid universitet och högskolor. Korridoren ligger excentriskti planen. På schaktsidan finns laboratorier och på den andra sidan - om det är ett semi4lexibelt laboratorium - skrivrum. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

,-s ME-r., 3-6 MET 6 JE't11.-T 11.U' J' Ltj7 LLr,Z DfA6ur 1 ' 'J.:,oee VÅ7?.JK D2ÄGs1;Zt: VXT JK, i ccn PN 9,4P,A v c-,i+2 \ St+ i t I Figur 4 Tvärsektion genom laboratoriedelen i ett semi -flexibelt laboratorium. Från de vertikala schakten dras rör ovan golv och under bänkinredning Figur 5 För att möjliggöra att dra fram media även till skrivrumssidan i ett semi-flexibelt laboratorium, kan ett slavschakt eller mediaplint installeras i korridoren. Från slavschaktet ansluts ledningar och avlopp till de vertikala schakten via korridortak i våningen under. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T; 125 13

Mellanväggama i semi-flexibla laboratorierår vanligtvis lätt rivbars gipsväggar. I de hel-flexibla anvånder man prefabricerade montertara väggelement. Exempel på ett semi-flexibelt laboratorium inom universitetssektom är Lab$5, Karolinska institutet. Se Figur 6. De vertikala schakten ligger invid korridoren medlaboratoriesidan vid samma sida som schakten och med skrivrumssida på andra sidenkorridoren. Laboratoriesidan försörjs via ledningsdragningar från schakten vid korridorvägg. Om media och avlopp måste tillföras skrivrumssidan måste detske genom håltagningi bjälklagetoch anslutning av media och avlopp till schakt i våningen under. För att undvika sådana genomfdringar kan man i förväg installera så kallade slavschaktvid korridor på skrivmmssidan, se figur 5, som man gjort till exempel i Sveriges Geologiska Undersökningar i Uppsala. Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet, byggt i huvudsak av förtillverkade betongelement, ärr ett exempel på ett laboratoriu med hög generalitet i plan, detvill säga all areaarförberedd förlaboratorieverksamhet och öbord kan göras, men med semiflexibilitet i tekniskt avseende. Ett laboratorieplan har normalt en mittkorridor, excentrisk placerad, så att det på ena sidan bildas 7,5 meter djupa rum och på den andra 5,7 meter djupa. Laboratorier kan inredas såväl i den djupa som i den grunda rumsfilen. Se figur 7. Detta kan ske genom att vartoch ett av de vertikala schakten, belägna på var sjättemeteri byggnadensmitt, försörjerentremetersmodul åt varje hållmed luft, vatten, gas, tryckluft och kyla. Media tas ut från schakten vid tak.sken- och konsolsystem på vaggar, alternativt på friståendestolpar, bär olika medialedningar vidare dit de behövs. Något som begrånsar flexibiliteten, ar att avloppenmåste dras genom underliggande våning till installationsschakten, vilket innebär att håltagningar måste göras bjålklagen. De forskningslaboratorier inom läkemedelsindustrin,som vi studerat, skiljer sig från universitetslaboraton ema liksom sinsemellan når det gäller plandispositionen och på olika sätt i teknisk fdrsörjning. När det gäller graden av fdränderbarhet har vi emellertid funnit att de tydligt skiljer sig från det flexibla BMC-systemet. LaboratoriebyggnadenL5, PharrnaciaBioteknikAB i Uppsala, är byggd i tre våningar. Byggnaden har två längsgående korridorer kring en mörk kärna, som rymmer dels mörka servicelokaler och dels tre stora vertikala installationsschakt. På ett våningsplan finns normalt plats för 12 laboratorier med intilliggande skrivplatsutrymme vid fdnster och mörka sekundärytor vid korridor. I vardera änden av våningsplanet finns en mindre del med skrivrum och personalrum, se figur 8. Byggnaden är försedd med utvändiga n" utrymningsbalkonger och trappor vid laboratoriedelen. Figur 5 Typiskt laboratorieplani Lab85, Kl. På schaktsidanav korridoren ligger laboratorier och på den andra skrivrum. Varje laboratoriemodul (lab - skrivplats - förråd) innehåller samordnade installationer: inredning-luftbehandling- rör- el enligt ett grundsystem: grundventilation, forcerad ventilation, fönsterapparater, kyla från luftkylare(enstaka rum) samt specialsystem. Alla ventilationssystem går från schakten via mittzonen till laboratoriedelama i synliga kanalerunder tak. Dragskåpstäthetenökaruppåtibyggnadenpågrund av attmankandra tätare med frånluftskanaler i plan tre, som är beläget under flitvåningen. Se figur 9. Fördelningen av rör inom laboratoriedelarna sker från rörstråk i korridortaken via tak till laboratoriemodulen ovanför. Mellan pelare vid korridorens innerväggar 14 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

f f f 1 r 1 'i!_. _.! _._._._A._._._.J._._._.!._.. 1 Figur 7 Laboratorieplan i två flyglar i Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet. Schakten, som ligger centriskt i planen, försörjer hela planet med media.1 den ena flygeln har korridoren placerats vid schakten och i den andra vid fasadvägg. Figur 8 Typiskt laboratorieplan i Laboratoriebyggnaden L5, Pharmacia Bioteknik AB i Uppsala. Byggnaden har två längsgående korridorer kring en mörk kärna, som rymmer dels mörka servicelokaler och dels tre stora vertikala schakt. Till varje laboratorium hör ett skrivrum vid fasad och ett fönsterlöst serviceutrymme.) vardera änden på planen finns ytterligare skrivrum och personalrum. Figur 9 Sektion genom Laboratoriebyggnaden L5 visande fläktrummets placering ovanför de tre laboratorieplanen. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125 15

------------ 1i 11 1 L.... -- --------.4 1 Figur 10 Sektion genom Kemihus79, för Pharmacia/Leo Therapeutics AB i Helsingborg, visande fläktvåningens placering ovanför de två laboratorieplanen. finns generellt en zon för vertikala dragningar av avlopp, kylledningar med mera. Anläggningen kraftförsörjs via ett fördelningsställverk placerat på plan 2. Centraler år i huvudsak placerade i nischer i korridor. Ledningar, är förlagda på ledningsännor, i armatirskenor och utanpåliggande på vägg till anslutningspunkter inom respektive plan. Laboratoriebyggnaden, Kemihus 79, för Pharmacia/Leo TherapeuticsAB i Helsingborg, år byggd i två laboratorieplan och en fläktvåning. Se figur 10. I ett laboratorieplan finns två långsgående korridorer samt några kortare tvärgående korridorer. Vertikala ventilationsschaktar placerade utmed de långsgående komdoremas ena sida. Emellan korridorerna finns dels öppna gårdar och dels chefsrum, pausrum, förråd med mera. Se figur 11. Ett standardlaboratorium är avsett för 2 personer, som delar på en laboratoriedel. Var och en har ett litet eget skrivrum. Av s" erhetsskal har skrivrummen placerats med direktutgång till korridoren. Från laboratoriedelen kan man nå en utvändig n" utrymningsbalkong. Laboratoriebyggnaden, Farmacilab 89, för Astra Draco i Lund, år byggd i två laboratorieplan med en fläktvåning. Laboratoriebyggnaden består av en tillverkningsdel, en laboratoriedel och en avdelning för personal, administration med mera. Laboratoriedelen har en mittkorridor med vertikala installationsschakt utmed ena sidan. På ömse sidor om korridoren ligger ett antal standardmoduler vilka består av ett laboratorium, tre små och ett större skrivrum utmed fasad samt ett servicerum mot korridoren, se figur 12. Planen visar tydligt att man funnit att arbetsgrupper om fyra personer är lämplig för verksamheten. Kemihus79 och Farmacilab89 har en låg grad av planflexibilitet som kompenseras av en inbyggd laboratoriegeneralitet i den bemärkelsen att stora installationsvåningar ovanför endast två laboratorieplan gör det relativt lätt att göra förändringar när det Båller mediaförsörjningen. Genom att var ans där garanterad eget skrivrum och tillgång till erforderlig laboratorieplats med hög standard når det gäller inredning, har man planerat för att inte behöva ställas inför krav på ombyggnad under en relativt lång tid. Båda laboratoriebyggnadema år också planerade både för säkerheten och för att åstadkomma extra miljövärden, som cafeteria/pausrum, planterade gårdar och dylikt. 1 laboratoriebyggnaden;hus B, inom kvarteret Ideon, Lund, har bland annat BioCarb laboratorielokaler. Laboratoriebyggnaden är byggd i tre plan. De relativt smala och långa våningsplanenår utformade med trapphus i vardera änden och ett i mitten. Samtliga vertikala installationsschakt ligger i fasadliv. Någon markerad mittkorridor finns inte, utan all area kan vid behov användas för laboratorieverksamhet eller annan verk- 16 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

hrj I 1 Figur 11 Ett laboratorieplan i Kemihus79 är uppbyggt kring två inre gårdar. Till varje laboratoriumhör två mindre skrivrum intill korridoren. Nödutrymningsbalkonger intill laboratorierna. Figur 12 Laboratorieplan i Farmacilab89, för Astra Draco i Lund. Tillverkningsdeleṉ 1 planen ofylld - laboratoriedelen och administrationsdelen samt lunch- och kafferummet i hörnet ovanför entren. Till varje laboratorium hör tre små och ett större skrivrum vid fasad samt ett servicerummot korridoren. s fl' I i samhet, vilket gör att planen är mycket anpassbar till olika behov, vilket varit en viktig förutsättning. Olika hyresgäster kan avlösa varandra, alla med olika krav på lokaldisposition. Se figur 13. Att schakten lagts i fasadliv beror också på att byggnadenarbyggd med prefabricerade bj" ag i vilka man inte velat göra håltagningar. I schakten, som ligger med 6 meter, går all försörjning utom tilluften, som är dragen i takets mittzon. Att laboratoriet ändå kan betraktas, som ett semi-flexibelt laboratorium beror på att alla ombyggnadsarbeten måste utföras med hjälp av fackfolk. Figur 13 Ett laboratorieplani Hus 8, kvarteret ldeon, Lund. Samtliga schakt ligger i fasad, vilket gör att det finns frihet att disponera laboratoriearean efter behov. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125 17

3.3 Jämförande analys mellan forskningslaboratorier inom universitet och läkemedelsindustri Vissa egenskaper, som har betydelse fdr den tekniska anpassbarheten hos de studerade byggnaderna, har sammanställts i diagramform och visas nedan i figur 14. Något som är gemensamt för industrilaboratoriebyggnaderna är att de flesta är byggda med firre antal våningar, 2-3 våningar, än universitetslaboratorierna. En anledningtill detta kan vara att fläktkapaciteten per rumsenhet ökar ju färrevåningar man har och att förändringar i mediaförsörjning är lättare att göra. En annan anledning kan vara attman i industrilaboratoriema arbetar med farligare substanser och att krav på nödutrymning för personalens säkerhet är större. figur 14. Forskningslaboratorier Antal Skrivrums- Flexibilitet/ vån lab platser anpassbarhet Schakt- Media- Avlopp placering försörjning BMC, Uppsala 4-5 var som helst föränderbar rumsdisposition och teknisk försörjning, monteringsväggar Hälsouniversitet, Linköping 5 var som helst föränderbar rumsdisposition och teknisk försörjning, monteringsväggar i korridor i golvränna i golvränna i korridor i golvränna i golvränna Lab 85, Kl, Solna 4 skrivrumssida generella labmoduler med delvis föränderbar teknisk försörjning i korridor över golv över golv Arrheniuslab, Frescati 5 Industrilaboratorier var som helst föränderbar rumsdisposition med delvis föränderbar teknisk försörjning i korridor över golv under golv L5, Pharmacia, Uppsala 3 Leo, Helsingborg 2 Draco, Lund 2 Ideon, Lund 3 1 skrivrum per generella labmoduler i korridor över golv lab med delvis föränderbar teknisk försörjning 2 skrivrum vid generella labmoduler i korrdor över golv korridor per lab med delvis föränderbar teknisk försörjning 4 skrivrum vid generella labmoduler i korridor över golv fönsterper lab med delvis föränderbar teknisk försörjning var som helst förändebar rumsdis- i yttervägg över golv postion med delvis föränderbar teknisk försörjning under golv under golv över golv över golv 1 8 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

4 Resultat 4.1 Bygg- och förändringskostnader för olika laboratorier 4.1.1 Byggkostnader En högre teknisk anpassbarhet medför normalt högre byggkostnader. Det gäller både en generell utformning med större mått på rumshöjder, schakt och kanaler och föränderbarhet i form av demonterbara väggar och installationsdelar. En ekonomisk utvärdering av monteringsväggar jämfört med platsbyggda väggar i ett industrilaboratorium pekar på merkostnader för saluförda monteringsväggar på 55-70% och för specialritade element på tre gånger kostnaden för platsbyggda gipsväggar. Den högre föränderbarheten på BMC har även förutsatt anpassad utformning av bjä kiag och pelare, lagerhållning av specialutformade väggelement, turdelar, lock, skenor, beslag och skruvar. Byggnadsstyrelsens kalkylsektion har gjort en jämförande kalkyl av s" ostnadema för BMC:s föränderbarhet jämfört med ett konventionellt forskningslaboratorium av semi-flexibel typ. Se bilaga 1. Som exempel på ett semi-flexibelt laboratorium valdes det " 'gen nyuppförda Lab85, avsett för biomedicinsk forskning av sammaslag som förekommer på BMC. Byggnaden har fem plan och laboratorieutrymmen på ca 2 500 kvadratmeter. På BMC som är en avsevärt större anläggning valdes ett våningsplan i en senare utbyggnadsetapp så att verksamhetoch lokaldisposition i största möjliga mån skulle vara lika ett av väningsplanen på Lab85. För bägge laboratoriemafanns viss dokumentation av de verkliga byggnadskostnaderna. Denna hade dock inte den detaljeringsgrad som behövdes här. De historiska byggnadskostnaderna är också erfarenhetsmässigt starkt påverkade av byggkonjunktur och marknadsläge vid upphandlingstillfället och inte heller av den anledningen lämpliga för en principiell jämförelse av det här slaget. Huvudprincipen var att endast de byggnadsdelar som hade betydelse för graden av föränderbarhet kostnadskalkylerades. I övrigt likstä ldes utfomining och kostnader förde båda laboratoriema även om de i realiteten var olika. Således medräknades i denna kalkyl inte kosmader för grundläggning, ytterväggar, yttertak, trapphus och centrala serviceutrymmen. Inredning i form av skåp och bänkar är i hög grad standardiserad och antogs vara till kostnaderna likvärdig i de båda laboratorieplanen. Installationsstandarden når det gällde kapacitet och uttagstäthet för vårme, ventilation, ror och el antogs lika. Detta gällde även belysningen. Däremot studerades noggrant de olika systemen för distribution av teknisk försörjning som våningsplanen på de jämförda laboratoriema uppvisade. Dessa installationsdelarär ju avgörande för den typ av föränderbarhet som skulle undersökas. Antalet mellanväggar och dörrar likställdes. Uttagstäthet för rör och el hämtades från den aktuella planlösningen i Lab85 ochprojicerades på BMC-planet. Nårdet gällde belysning gjorde man tvärtom och överförde kostnaderna per kvadratmeter för armaturer från BMC på Lab85. På detta sätt räknades fram en total kostnad för byggdelar och installationer på respektive våningsplan. Våningsplanen hade också olika storlek. Den totala kostnaden räknades därför om att gala en bruksarea på 700 kvadratmeter i bägge fallen. Till den resulterande material- och arbetskostnaden för byggarbetena lades sedan procentuella påslag för lönebikostnader, arbetsledning ochbyggmästararvode. De resulterande kostnaderna redovisas i tabell 4.1.1. Tabell 4.1.1 Entreprenadkostnader för byggdelar som påverkar föränderbarheten, räknat på våningsplan om 700 kvadratmeter bruttoarea arbetsrum inklusive apparatrum, förråd, konferensrum, exklusive utrymmen för kommunikation, personal och drift, (BRA). Entreprenad BMC Lab 85 Differens Bygg 2 455 2200 WS 399 375 El 340 390 Summa 3194 kkr 2 965 kkr 229 kkr 4 563 kr/m2 4 236 kr/m2 327 kr/m2 I prisläget då kalkylen gjordes (feb 1988) kan den totala byggkostnaden förett forskningslaboratorium av denna typ sättas till ca 10 000 kr per kvadratmeter. Merkostnaden för den ökade flexibiliteten som BMC erbjuder ligger således omkring 3 %. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T; 125 1 n

I byggentreprenaden ligger merkosmadema på mer komplicerad formsättning av golvbalk och schakt, avtäckning av golvrännor samt demonterbara mellanväggar i hela block jämfört med gipsväggar som byggs på plats. På ventilationssidanhar BMC mindre kanalisationskostnader för tilluften tack vare attden förs från schakten direkt i undertaket som fungerar som tryckkammare. Å andra sidan har fler tillufts- och frånluftsddon fått monteras i detta undertak för att varjelaboratoriemodul ska kunna försörjas. Rörinstallationema blir markant dyrare på BMC genom att utbyggnad och förändring förbereds medpåsticksrör, proppningar och avstängningsventil i schakten. Merkostnaden på dessa delar ligger kring 40%. Totalt stannar dock merkostnaden för VVS-installationer på 6%. Elinstallationerna år det enda som blir billigare på BMC. Det berorpå mindre grad av inkapsling. Resultatetav denna teoretiska kalkyl ansågs så intressant att försök gjordes att bedöma merkostnaden vid omprojektering av ett par aktuella statliga laboratorier för mikrobiologisk forskning på Kl sam Lantbruksuniversitetet i Ultuna. Dessa laboratorier var av semiflexibel typ. En kalkyl av merkostnadema slutade på högre andelar, 6-10%. Ett försök till analys av skillnaderna i kalkylresultat visade på förutsättningar som kunde medföra onormalt stora merkostnader för laboratoriet vid Kl. Det ska byggas samman med befintlig byggnad som har växlande våningshöjder. Full tillämpning av BMC-systemet kräver en något högre, enhetlig rumshöjd och följaktligen speciella anslutningar till befintliga våningsplan. Lokalprogrammet ärrhårt bantat och det förrådsutrymme som behövs för lagring av komponenter i BMC-systemet skulle behöva sprängas ut i källarvåningen. 1 och med det nya laboratoriets begränsade area på totalt 6700 kvadratmeter blev förrådsutrymmet förhållandevis större 'ån i BMC:s betydligt större anläggning. Olika kalkylteknik i de två exemplen kan också ha orsakat vissa skillnader. Men med jämförbara förutsättningar ' r merkostnaden för BMC-systemet i byggskedet enligt vår bedömning hålla sig i intervallet 3-6%. 4. 1.2 Förändringskostnader Motivet att investera i ökad förånderbarhet nar byggnaden uppförs är att senare förändringar ska bli billigare. Om förändringarna inte genomförs framstår merinvesteringen som onödig. Att ökadförinderbarhet inte utnyttjas har också varit ett vanligt argument mot dyrare monteringsväggar i kontorshus. Byggnadsstyrelsens regionala förvaltning hade dock andra synpunkter på BMC:s höga föränderbarhet. Den föreföll utnyttjas så pass mycket att kosmadema för framför allt inköp av nya komponenter i systemet tedde sig mycket höga. Men det var inte praktiskt möjligt att i den ekonomiska redovisningen tjugo årtillbaka fasa ut vilka inköp och ombyggnadsarbeten som gällt just BMC. Däremot visade det sig att möjligt att göra en ganska god uppskattning av vilka ändrade planlösningar som genomförts på BMC. Se bilaga 2, som även redovisar förändringar i högföränderliga laboratorielokaler för teknisk fakultet vid Linköpings universitet. Dessutom finns det kostnadsuppgifter på stora ombyggnadsarbeten som genomförts på BMC 1984-1986. Med detta underlag gick det att göra vissa uppskattningar av förandringskosmadema och jämföra ävendessa för detvå laboratorietypema i en nuvärdeskalkyl. Se bilaga 1. På BMC har samtliga byggnader utom de speciellt utformade föreläsningssalarna och djurstallama undersökts. Den studerade rumsarean med föranderbar utformning omfattar 47 000 kvadratmeter. Kommunikations- och serviceareor samt vissa källarvåningar är då inte medräknade. Lokalförändringar har beräknats genom studium av ritningsrevideringar sedan den första inflyttningen 1967 samt genom jämförelse av senaste inredningsritningar med skisser från en lokalinventering, Högskolans lokaler (1983), utförd av UHÄ 1982-83. Ritningsstudiema visade att i de flesta fall hade rum delats upp i mindre med hjälp av nya väggelement.) princip räknades arean av det större rummet som förändringsarea. Många utrymmen hade genomgått flera förändringar under åren. Detta måttpå lokalförändringar motsv ararinte direkt de aktuella förändringskostnadema i form av material och arbete. Metoden utlämnar också de mindre ändringarna av inredningoch installationer som enligt uppgift förekommer kontinuerligt på BMC och inte dokumenteras systematiskt. Under 20 års drift visar sig knappt 16000 kvadratmeter eller 34% av den totala rumsarean på BMC ha genomgått förändringar i form av omdisposition och förtätning, flyttning av innerväggar och installationer. I samband medutbyggnad av etapp II 1972, fyra år efter inflyttning, förändrades 45% av de tidigare byggda lokalerna. Det ar de adsta respektive nyaste delarna av BMC som genomgått de procentuellt största förändringarna på 3-5%. Ett vägt medeltal för delar av anläggningen med olika byggår blir 2,75% förändrad rumsarea per år. Vid beräkningen av förändringskostnaderna på BMC antogs dock att rumsarean förändrades genomsnittsligt med 800 kvadratmeter per år. En arbetskostnad på 1900 kronor per kvadratmeterumsarea baserades på ekonomisk redovisning från ombyggnadsarbetena 1984-86 och gav en förändringskostnad på 800 x 1900 =1,5 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER. T: 125 20