Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark
1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin som helhet Risken att man svälter ihjäl i väntan på bot Stora företag, fackföreningar
Klassisk keynesianism Expansiv politik Finanspolitik kontra penningpolitik Offentliga satsningar: byggen, offentlig sektor byggs ut. Multiplikatoreffekten varje byggnadsarbetare skapar tre nya jobb. Omfördelning önskvärd om sparande är ett problem konsumtionsbenägenheten viktig.
Västeuropas modeller Korporativism samförstånd Företag-fack-stat Slutenhet, nationell kontroll och planering Exempel Sverige Svenska modellen Västtyskland Korporative marktwirtschaft UK- Butskellism
1970-tal Stagflation Trade off mellan arbetslöshet och inflation I ett exportberoende land som Sverige innebär inflation betydande problem
Konkurrens och kontinuerlig förnyelse 2007 var exporten 51% av Sveriges BNP. I en normal bransch var exportandelen cirka 90% För tre decenniers sedan talade vi om internationalisering, och då var andelen kanske 30%. Helt förändrade villkor
Världshandeln
Den allt öppnare världen. Ökad rörlighet, kommunikation, säkerhet, kontinuitet. Ständigt pågående process av ökad öppenhet. Institutionell säkerhet, fallande transaktionskostnader.
Transaktionskostnader Kommunikationer i meningen hela infrastrukturen Institutioner: politik, juridiskt system, försäkringssystem Europa-Kina 100-1. Spelar ingen roll om inte säkerheten och upprepningsbarheten finns.
Snabbt prisfall på information
Ny ekonomisk politik I 1970-tal subventioner och inflation 1980-tal från finans- till penningpolitik Utbudsorientering Betoning av att vidga ekonomins gräser Konkurrens, entreprenörskap
Ny ekonomisk politik II I Sverige kommer förskjutningen senare än i resten av Europa Enorm ökning av arbetslösheten, men på sätt och vis en anknytning till den klassiska Rhenska modellen
Varför har det varit så svårt att hantera de sista decenniernas utveckling och ännu värre varför blir det inte bättre?
De avgörande faserna 1970-1990 a Den östasiatiska utmaningen inleds och växer. Till att börja med Japan, en industrialisering som påminner om Västeuropa. Bredden i den japanska industrin är påtaglig, tillsammans med den höga innovationstakten Stål, bilar, varv, elektronik Under andra halvan av 1980-talet kulminerar Japan i en kraftfull ekonomisk bubbla.
1970-90 b I Europa leder det östasiatiska genombrottet till en ekonomisk, politisk och social kris. Under 1980-talet avlöser en stark trend mot nyliberalism den tidigare interventionismen. Skattereformer, avregleringar, privatiseringar, allt friare marknader. Under detta decennium avregleras också kapital- och valutamarknader. Börsomsättningen växer från 2 miljarder/år till 30 miljarder/dag på ett par decennier.
Tempot skruvas upp1990-2013 Krisen när även Östeuropa, där planekonomierna faller samman efter 1989. Skapar nya produktionsmöjligheter i Europa, vilket också kompletteras av Deng Hsiao Pings reformer i Kina. Arbetskraft för en femtiondel av vad den kostar i Europa.
1990-2013 b Efterhand som de kinesiska reformerna mognar växer Kina in i världsekonomin. Tillväxten i export saknar sedan historiska jämförelser. Samtidigt mognar också den digitala tekniken på ett sådant sätt att alltfler branscher påverkas. Exempel finns i klock-, räknar-, dataspel-, persondator, kamera- och telekombranscherna. Allmänt sett sker den stora volymtillväxten under 1990-och 2000- talet.
Export från Östasien 1970-2008
1990-2013 c Förändringen leder både till att helt nya branscher växer fram, samtidigt som äldre totalförändras. Begreppet disruptiv innovation blir centralt för att förstå händelseförloppet. Konvergensfenomenet är i centrum för utvecklingen, för branscher som tidigare var distinkt olika smälter nu samman till en. Mobiltelefonin, internet och 3G av avgörande betydelse efter cirka 2005. Vilket också skapar helt nya innehållsindustrier.
1990-2013 d De västliga problemen förstärks av att en utdragen kapitalmarknadsbubbla startar i flera länder under andra halvan av 1990-talet. USA ligger främst här med sin Sub-prime utlåning. Till slut finns en tredjedel av utlåningen på bostadsmarknaden i S-p. I Europa drivs en liknande utveckling av Eurons införande i Sydeuropa. Risken uppfattas som mindre och räntorna faller. De spekulativa uppgångarna kulminerar 2006.
1990-2013 e Under 2000-talets första decennium är volymtillväxten i världshandeln därför starkare än någonsin tidigare. Kinas roll är vid det här laget närmast exempellöst stor. Fanomenet avindustrialisering är den nordamerikanska, europeiska och japanska motsvarigheten. 2012: 750 miljoner ton stål. 15,5 miljoner bilar. Avindustrialiseringen skapar sedan växande regionala skillnader i hela västvärlden.
Sysselsättningsutvecklingen (1980=100)
Segmenteringen av Sverige I den här processen har vissa delar av landet enorma problem Cirka 200 kommuner tappar befolkning Bergslagen Norrlandskusten Inre delarna av Småland, Östergötland etc. Gammal industri Knappt någon nyföretagsamhet Åldrande befolkning Siste man släcker ljuset.
1948/49 Tyskland svag efterfrågan 1957/58 Olja/textil, början på internationaliseringen 1966/67 Basindustri. Internationalisering 1974/75 Olja. Internationalisering 1979/83 Olja. Basindustri 1992/93 Finanskris. Svagare internationell expansion 2001/02 IT 2009/10 Finans. Global efterfrågan?