Varför återföring av klosettvatten

Relevanta dokument
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

PM Ny hygieniseringsmetod

Energieffektiv hygienisering av slam

Kretsloppsprojekt i Sverige

Spola inte kretsloppet

Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun

Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Toalettavlopp från ladugårdsbyggnader

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens

Hur kan vi skörda den urbana växtnäringen?

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Arbetet pågår - klart 30 sep Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Klosettvatten i kretslopp


små avlopp i kretslopp

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp


På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!

Källsorterande avloppssystem och miljömålen. Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB

Möjligheter och risker vid samrötning

Kallelse Föredragningslista. Jävsutskott

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

Abstract. Keywords: Source separated wastewater systems, recycling, eutrophication, human urine, faeces.

Rapport Nr Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Kvalitetssäkring av hushållsnära avloppsfraktioner. Quality assurance of on-site wastewater fractions

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Teknikmarknad Teknikmarknad

Smittämnen och antibiotikaresistens i slam

Återföring av näring från små avlopp

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad är vatten egentligen?

SP biogasar häng med!

Avlopp i kretslopp i Uddevalla. Anna Thorén

Avloppsfraktioner från enskilda kretslopp

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Oönskade ämnen i slam smittämnen.

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Hygienisering av avloppsslam

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren Avloppsreningens viktiga funktioner

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Optimerad hygienisering vid kompostering av avloppsslam. Optimized sanitation from composting of sewage sludge

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Alternativa hygieniseringsmetoder

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Rötning av animaliska biprodukter

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Enskilda avlopp i kretsloppet regelverk, hygienisering och teknik Dalslands Miljökontor Anna Sanengen

Förordning (2013:xx) om produktion, saluhållande, överlåtelse och användning av avloppsfraktioner, biogödsel och kompost

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Kretsloppspolicy för enskilda avlopp i Södertälje kommun

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

SPCR 178. RISE Research Institutes of Sweden AB Certification SPCR

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Från avlopp till resurs. Elisabeth Kvarnström Urban Water Management RISE

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Bedömning av recipient skydd. Värdering av risk och skyddsåtgärder

Södertäljemodellen. Enskilda avlopp i kretslopp

Exempel på olika avloppsanordningar

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

På väg mot en hållbar återföring av fosfor

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Exempel på olika avloppsanordningar

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

Transkript:

Ureahygienisering - erfarenheter från fyra års uppföljning 2016-10-04 Uddevalla, Nätverksträff Små avlopp i Kretslopp Annika Nordin, Institutionen för energi och teknik, SLU annika.c.nordin@slu.se Varför återföring av klosettvatten Politiska miljömål Bättre resurshantering Växtnäring Vatten Energi Mest och renast näring finns i vårt toalettavfall Bättre hantering av föroreningar! 1

Praktiska incitament Ekonomi & Miljö minskade transporter Kväve från belastning till gödsel Kapacitet för nya anslutningar Varför hygienisera? Mag-tarmpatogener återfinns i avloppet Näring från avlopp ger ny smittväg Tidig behandling förhindrar smittämnen till miljön Bibehållet gott smittläge för människor och djur! Minimera risker öka acceptansen!!! Hygienisering innebär inaktivering av patogener, inte nödvändigtvis alla, men till en nivå tillräcklig för att skydda människor och djurs hälsa 2

Hygienisering vad gäller? Nuvarande föreskrift (EG-direktiv 86/278/EEG) implementerat i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2) Obehandlade avloppsfraktioner kan spridas om nedbrukat inom ett dygn. Behandling ospecificerad och reducerar inte nödvändigtvis patogener Hygienisering sker undantagsvis REVAQ och SPCR178 certifiering höjer ribban Naturvårdsverkets förordningsförslag 2010 & 2013 Gemensamt Krav på smittskydd för allt avlopp på eller i mark Salmonellafri slutprodukt Spårbar produkt 2010 års förslag 2 produktklasser baserat på definierade behandlingar Slutna, hög temp. = A öppna, låg temp = B Kombineras med användnings-restriktioner Produktindikatorer - E. coli och enterokocker 2013 års förslag Ingen uppdelning på klasser, inga lågintensiva behandlingar Processindikatorer - E. coli, parasiter och virus Användnings-restriktioner föreslås ges genom livsmedelslagstiftning NV i uppdrag att meddela föreskrifter bl.a. om behandlingsmetoder UREABEHANDLING! 3

Kvalitetskrav Processkvalitet (NV 2013) reduktion: 5 log 10 E. coli 3 log 10 virus 3 log 10 parasiter Produktkvalitet Salmonellafri per 25 g (NV 2010 & SPCR178) per 50 g (NV 2013) E.coli <1000 /g TS (NV 2010 & SPCR178) <100 /g våt (NV 2013) Enterokocker <1000 /g TS (NV 2010 & SPCR178) MATERIAL PROCESS PRODUKT Ammoniakbehandling Gammal kunskap ny tillämpning NH 3 toxiskt - NH 4+ växtnäring Verksamt på olika patogener Tillsats höjer gödselvärde urea ammoniaklösning Inblandning sluten lagring omgivn. temp Minskar gasbildning (metan och lustgas) Förhindrar återsmitta, återväxt Skalbar 4

ph och temperatur påverkar behandlingen NH 3 svag bas NH 3 + H + < > NH 4 + Gas = sluten behandling Regleras av Temperatur ph högre temperatur samma NH 3 - snabbare hygienisering 2% urea 1 vecka salmonella i gödsel JV Andel NH 3 (%) Andel ammoniak (%) förekommande som NH 3 beroende på temperatur och ph. Temperatur ph Urea CO(NH 2 ) 2 ger ammoniak Kvävegödselmedel Enzymatisk nedbryting NH 3 och karbonater H 2 CO 3 Även karbonater hygieniserar Ger ett ph kring 9 Användarvänligt! Behandlingstid beror på ureados 5

Hygieniseringseffekt Bakterier Påvisad effekt många olika salmonellor, EHEC O157; yersinia, mycobacterium tuberculosum Salmonella, 7 log 10 reduktion - några dagar oavsett temp. Virus polio-, adeno-virus, aviär influensa mfl. Bakteriofager (i klosettvattnet naturligt förekommande bakterievius) studeras som möjliga indikatorer Parasiter Ascaris (spolmask) under 20ºC långsam inaktivering Vad är för Sverige relevanta parasiter? Förordningsförslaget 2013 och ureabehandling* Minst ph 9 och temp. 4 ºC Tid utifrån NH 3 och TAN 6

Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet. Vinnerås 2013 Klosettvattenbehandling * Antaget 0,5 g TAN/L från klosettvattnet Urea* ph Temp. NH 3 NH 3 Tid (ºC) (mm) (%) (d) 4 21 10-0,5 % 9,0 10 31 16-15 43 21 20 57 28 150 25 72 36 80 4 56 15 150 1% 9,2 10 83 23 80 15 110 30 50 20 140 39 50 25 172 47 50 7

Från lab till pilotskala Vilka temperaturer Säsong, storlek, utformning, uppvärmning Hur mycket urea behövs När och hur tillsätta Omrörning Teknik och frekvens Homogen behandling djupvariationer Klosettvattenkvalitet Hygien, näring och tungmetaller Organisation Kostnader KL-vatten projektet Uddevalla 1% urea 1000 m 3 Strängnäs 0.75% urea+värme 80 m 3 Västervik 0.5% urea 500 m 3 Örebro 1% urea 330 m 3 Tanumshede 1% urea 8

Uddevalla Tredje säsongen Urea granulat flytande urea Ingen omrörning omrörning m luft Vårspridning SPCR178 certifiering planerad Klosettvatten Uddevalla 5.4 ton urea 3.6 ton urea 25 1000 2,5 900 20 800 yta 2,0 Temperatur (ºC) 700 15 600 500 10 400 300 mitten botten 1,5 1,0 Urea (%) 5 200 0,5 100 0 0 Påfyllning av klosettvatten 871.5 m 3 0,0 9

Hygienisering Uddevalla 5 Koncentration (log 10 per ml) 4 3 2 1 0 somatiska colifager enterokocker Termotoleranta coliformer (~E. coli) f-rna fager -1 Temperatur Uddevalla 10

Uddevalla 2014 Uddevalla 2016 11

Strängnäs Start 2013 80 m 3 Ureagranulat Blandning via pumpning av materialet Tillsatsvärme +10 ºC Temperatur Strängnäs 2109 kwh för temperaturhöjning Urea 0,85% 12

Hygienisering Strängnäs Urea 0,85% Örebro 330 m 3 Första säsongen Ureagranulat Blandar i slambilen 3*25 kg per 10-15 m 3 13

Örebro 2016 Sammanfattning Hygien Salmonella och E.coli snabb inaktivering E.coli indikator för bakteriella patogener SPCR178-krav för enterokocker tar lång tid att uppnå E.faecalis Kolifager ingen reduktion F-RNA fager relevant indicator dock låga startkoncentrationer Fler studier relevanta parasiter 14

Sammanfattning startvärden TS ~ 0,2% spolvatten 30 L/ pers. dag* TAN ~ 0,6 g / L spolvatten 16 L/ pers. dag* ph ~ 7,5 Indikatororganismer varierar ±1 log 10 T S (% ), TA N (g/l) o ch T o t N (g/l) 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Dilution of TS and TAN 0 10 20 30 40 50 60 TS TAN material TAN Urea 0.5% TAN total *Composition of urine, faeces, greywater and biowaste for utilisation in the URWARE model. Jönsson et al. 2005. Spolvatten (L pers dag) ph och ammoniak Ureatillsats från 0,5% ger ph 9 Djupgradient både ph och ammoniakkoncentration Större brunnar större variation Örebro undantaget! Fullständig nedbrytning av urea men tar viss tid Inget indikerar på några graverande kväveförluster 15

Sammanfattning Tillsatsvärme ger kortare behandling God omrörning ger jämnare effekt Mindre brunnar jämnare behandling Minimera spolvatten Spridning och nedmyllning av ureahygieniserat klosettvatten i Hölö, Södertälje kommun, del av Telge Näts kretsloppsprojekt. Foto: G. Andersson LRF Tack för mig! Annika Nordin 018-671831 annika.c.nordin@slu.se 16