Transkript

1

2 Avlopp i kretslopp Nationell problematik enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens tillrinningsområde Lillsjön och Kyrksjön i Hölö Naturvårdsverkets kampanj Små avlopp är ingen skitsak Riksdagens miljömål: minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast 2015.

3 Avlopp i kretslopp win win Miljövänlig lösning enligt regeringens miljömål Ekonomisk lösning, Dramatisk mindre investeringsnivå jämfört med kommunal avloppslösning. Möjliggör samhällsutbyggnad Södertälje på kartan

4 Externa bidrag 2009: LOVA kr i planeringsmedel till Södertälje kommun. Slutrapporterat februari : LOVA kr, Telge Nät 50% medfinansiering, Stort förtroende! 2011: LOVA kr, Telge Nät + enskilda fastighetsägare medfinansiering / 4500 kr 2011: BSAP- fond kr, Telge Nät medfinansiering

5 Nya kunskaper under hösten 2010 Förslag på nya krav Aktionsplan för återföring av fosfor Skärpta krav Enteroccocer, E-coli och Salmonella Ureahygenisering på pilotlantbruket tog TID. Annika Norin och Björn Vinnerås SLU 5

6 Lokal behandlingsanläggning ny effektiv hygieniseringsmetod Ureahygienisering Ny beprövad metod Våtkompostering Etablerad metod 1. Föruppvärmning 2. Tillsättning av urea + Sparar energi + Ej krav på tilläggssubstrat + Lägre TS + Lägre [urea] + Kortare tid + Möter nya krav + Teknikutveckling biogas Patent inlämnat av DeLaVal, februari 20111

7 Täckta mottagningsbrunnar 2 x 200 m3 Reaktorer för våtkompostering, urea tillsats, 32 m3 Täckt slutlager 1500 m3 anna.calo@telge.se 7

8

9

10

11 Kvalitetssäkring Nationellt 3:e part certifiering Samarbete mellan Svenskt vatten, Avfall sverige, LRF, JTI, Naturvårdsverket, SP, SMI, Lantmännen, SLU Kommuner mfl Dokumentation, från upphämtning till försäljning Provtagning Egenkontroll program - RTK Projektledare: Anna Berggren anna.berggren@nitoves.se

12 Framgångsfaktorer

13 Behov av miljöersättning! Solfångare Bergvärme Miljöbil Vindkraft Biogasanläggning Fönster Energi effektiva hus Läckage Åbyåns tillrinningsområde 5,4kg N/ha år ; 0,14 kg P/år Växtodlingsbalans 200 kr/ ha år, max kr / år x 5 år Människan: 5,7 kg N/år; 0,6 kg P/år

14 Konkreta rekommendationer Beslutsfattare bör verka för att fokus för avloppslösningar ska ligga på hur man uppnår bästa möjliga källsortering till skillnad från tidigare syn där recipientens tålighet varit avgörande vid val av teknisk lösning. Boverket bör införa 2-rörssystem som ett krav vi all nybyggnation för att möjliggöra kretsloppslösning. Kommuner bör verka för kretsloppsavlopp i både ny och befintlig bebyggelse Länsstyrelserna bör uppmuntra kommunerna att anta kretsloppsperspektiv i VA-planer och i arbetet med enskilda avlopp. Lagstiftarna bör förtydliga miljöbalkens krav på kretslopp ska uppfyllas. Riksdagen och lagstiftarna bör även verka för att allmänna VA-system ska utvecklas med näringsämnenas kretslopp i fokus, exempel vid stambyte i befintliga fastigheter. Kretsloppspremie till fastighetsägare som bygger om till kretsloppslösning.

15 Utmaningar att fundera på Går det att tillämpa öppen VA-planering inom kommunalt verksamhetsområde? Tex. Omvandlingsområde, vid nybyggnation Vilket utrymme ger Lagen om allmänna vattentjänster för VA-huvudmännen att utnyttja annan teknik än den som idag är förhärskande? Vilka hinder eller möjligheter finns det i dagens avgiftssystem? Billigare avgifter om man är med och källsorterar? Klargöra kostnadsbild för framtida VA-investeringar med hänsyn tagen till bland annat Baltic Sea Action Plan, miljömål, IVL's och SVU's utredning om utsläppskostnader, fosforåterföring från reningsverk Kan kommunen gå in med en riskgaranti så FÄ ensam slipper ta smällen vid oförusedda problem. Kan kommunen gå in med planering/genomförandestöd för att avlasta FÄ de extra kostnader som uppkommer i planering, projktering och genomförandeskeden.