Små avlopp i kretslopp
|
|
- Joakim Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport 2011:1 April Små avlopp i kretslopp Dokumentation från Nätverksträff i Örebro den 17 november 2010 Mats Johansson, Ecoloop Åsa Erlandsson, Ecoloop Simon Magnusson, Ecoloop
2 Kunskapscentrum Små Avlopp är ett projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag. Projektägare är Chalmers Industriteknik. Kunskapscentrum Små Avlopp drivs av CIT Urban Water Management, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Avloppsguiden AB. 2
3 Innehållsförteckning 1 Om Kunskapscentrum Små Avlopp och delprojektet Nätverk för återföring Presentationer av kommun-case Välkomna, inledning och presentationsrunda Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust Diskussion utifrån kommun-casen Resultat från Diskussionsövning 1 hinder, möjligheter, kunskap och kunskapsluckor Vilka är de största hindren respektive möjlig-heterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Vad vet vi och vad vet vi inte om kretslopps-anpassning av små avlopp? Resultat från Diskussionövning 2 Prioriterade frågor, åtgärder och utvecklingsprojekt Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten Förslag till fortsatt arbete Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen? Erfarenheter och lärdomar under dagen Bilaga 1. Program och deltagare Bilaga 2. Diskussionsövning 1 Hinder och möjligheter; kunskap och kunskapsluckor Bilaga 3. Diskussionsövning 2 Prioriterade frågor, nationell, Regional och lokal nivå A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen
4 1 OM KUNSKAPSCENTRUM SMÅ AVLOPP OCH DELPROJEKTET NÄTVERK FÖR ÅTERFÖRING Inom ramen för det nationella projektet Kunskapscentrum Små Avlopp drivs olika aktiviteter med målet att ge stöd för kommuner i arbeten kring åtgärdande av små avlopp. Ett av delprojekten är Nätverk för återföring vars syfte är att driva frågan om små avlopp och kretslopp. Den 17 november 2010 hölls ett nätverksmöte som samlade kommuner och nationella aktörer för att utbyta erfarenheter och se möjligheter till samverkan i frågor och/eller projekt kopplade till små avlopp och kretslopp. I Bilaga 1 återfinns program och deltagarförteckning från nätverksmötet. Målet med mötet var att: - Utbyta erfarenheter mellan kommuner och skapa nya kontaktytor mellan pågående initiativ i landet - Identifiera möjligheter och hinder på nationell, regional och kommunal nivå - Etablera en arbetsgrupp/nätverk för utvecklingsarbete inom små avlopp och kretslopp 2 PRESENTATIONER AV KOMMUN-CASE 2.1 Välkomna, inledning och presentationsrunda Anneli Fransson, Örebro kommun och Mats Johansson, Avloppsguiden/Ecoloop hälsade välkomna till nätverksmötet. 2.2 Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren från Örebro kommun berättade om det pågående kretsloppsprojektet i Örebro kommun. Det övergripande projektet Avlopp i kretslopp syftar till att ta fram beslutsunderlag till politiker om hur man i Örebro kommun ska arbeta vidare med kretsloppsfrågan. Frågor kring finansiering och resurser lyftes som centrala. Arbetet drivs av en förvaltningsövergripande grupp med en politisk referensgrupp. En utredning med VeVa hade utförts som underlag för politisk dialog kring för och nackdelar med olika framtidsscenarios för fyra olika områden. Olika kretsloppslösningar jämfördes med konventionella lösningar. Ett demonstrationsprojekt var i full gång i ett av stadsbyggnadshusen. Fem urinsorterande toaletter höll på att installeras i ett av 4
5 stadsbyggnadshuset, toaletterna kommer att utvärderas för en eventuell fortsatt utbyggnad i stadsbyggnadshusen. Praktiska frågor som tankars volym och utformning av lagringstankar för att göra hämtningen effektiv togs upp. På lunchen hölls visning för nätverksmötesdeltagarna av de nya urinsorterande toaletterna. 2.3 Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun berättade om kretsloppsarbetet i Södertälje kommun. Under erhöll Telge nät och Södertälje kommun nästan 5 miljoner från LOVA för att investera i en våtkompost med möjlighet till parallell ureahygienisering. Statens fastighetsverk var intresserade av projektet och ställde upp med mark i Södertälje. Kretsloppsanpassade lösningar har setts som ett sätt att slippa dra ut kommunalt VA. Södertäljes framgångsfaktorer beskrivs i powerpointpresentationen. I Södertäljes kretsloppspolicy ställs krav på en spolvolym om 0,6 liter/spolning. Detta innebär att fastighetsägaren har att välja mellan klosettsorterande (vakuum) eller urinsorterande torrtoa. 2.4 Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult redogjorde för hur kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust arbetat med och samverkat kring kretsloppsfrågan. Syftet med projektet var att undersöka möjligheten till att organisera system för återföring av avloppsprodukter från små avlopp. Projektet drevs som ett samarbetsprojekt mellan de fem medverkande kommunerna i dialog med lokala LRF-förbund. Dialog- och diskussionsmöten med lantbruksaktörer i respektive kommun har hållits tillika kommun-interna dialoger kring organisation och ansvarsfördelning. Samverkan och engagemang är de saker som lyfts som svåra och centrala, både på organisatorisk nivå och på och på brukarnivå. Tekniken går att lösa och lantbrukare är i allmänhet medgörliga. De systemlösningar som i projektet lyfts som lämpliga att jobba vidare med är bl a svartvattensystem med ureahygienisering och urinsortering med lagring. En projektrapport finns att ladda ner på: aspx 5
6 3 DISKUSSION UTIFRÅN KOMMUN-CASEN Diskussionen leddes av Mats Johansson. Tankar och frågor som kom upp redovisas nedan. Lantbruksrelaterat - I vissa kommuner svårt att få lantbrukare intresserade o Prova samverka med annan kommun där lantbrukarna är intresserade! - Avloppsprodukten måste vara ekonomiskt intressant för lantbrukaren dessa är hårt pressade företagare - Vissa lantbrukare vågar inte använda avloppsprodukter på åker för människoföda (sedan diskussion Lantmännen, 2006) endast grisbönder som odlar djurfoder tar emot - I det korta perspektivet kan en betalning för hämtning/ transport av avloppsprodukter vara ett incitament för lantbrukare - I Enköping finns slamdammar, slammet förs till energiskog - För att öka TS i slamavskiljarslam skrapa botten samt återföra vattnet i brunnen. - Avsättning i närområdet är av stor vikt ir ekonomi- och miljöskäl Politiskt relaterat - Hur få politiker intresserade? o I Södertälje har det lobbats mycket inom LRFprojektet detta har gjort frågan prioriterad och politikerna intresserade. o Arbete med Eko-kommun incitament för politiker - Vilseledande beslutsunderlag gentemot politiker om olika avloppsfraktioners nytta som gödselmedel måste dela på växttillgängligt P och kemfällt P; renat N eller återfört N 6
7 4 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER, MÖJLIGHETER, KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Workshopdelen utfördes både i små grupper och i gemensam diskussion. Huvudrubrikerna för den första delen av workshopen var; Hinder och möjligheter, Kunskap och kunskapsluckor. Samtliga gruppers svar redovisas i Bilaga Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna hävdade att det saknas politisk vilja och drivkraft i frågan samt att de långsiktiga ekonomiska incitamenten faller i skuggan av investeringskostnaderna för kretsloppsanpassning av små avlopp. Kunskapsbrist lyftes också av många som ett hinder i frågan, framförallt bristande kunskap hos kommuntjänstemän och politiker. En annan aspekt som nämndes var motsträvigheten bland fastighetsägare. Ingen nämnde kunskapen hos fastighetsägarna. Detta kan tolkas som att man anser att fastighetsägare i stort är medvetna om problematiken men saknar incitament. Andra såg de stora fastighetsbolagen som en nyckelaktör för att utvecklingen ska gå framåt. Flera tillfrågade lyfte också osäkerheter kring hälso- och miljöaspekter för slamhanteringen som ett problem och därmed ett hinder. Det bredaste stödet gällande möjligheter var att kretsloppsanpassning av små avlopp bidrar till en hållbar utveckling samt bidrar till att nå miljömål. Teknikutvecklingen inom kretsloppsanpassning samt dess lönsamhet på längre sikt är två aspekter som talar för en större utbyggnad av kretsloppsanpassade små avlopp. 4.2 Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna anser att det finns kunskap om att konventionella VA-lösningar inte är hållbara eftersom det pågår ett enormt resursslöseri av fosfor som ju är en ändlig resurs. Tekniken för kretsloppsanpassning är inte bara tillgänglig utan också beprövad. Några deltagare påpekar också att erfarenheter visar på att det behövs förankring hos politiker. Bland osäkerheterna gällande kretsloppsanpassning så fick läkemedelsfrågan och lagkraven det största utrymmet. Många av de tillfrågade menade att det finns en stor okunskap om läkemedelsrester samt effekterna när de hamnar på åkermarken. 7
8 Några ifrågasatte också ureahygieniseringens nytta. Framtida lagkrav anses av många innebära stora osäkerheter för utvecklingen inom VA. Tuffare lagstiftning kan i praktiken innebära körstopp för dåligt fungerande avlopp. 8
9 5 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, ÅTGÄRDER OCH UTVECKLINGSPROJEKT I Diskussionsövning 2 diskuterades vilka frågor som bör prioriteras på lokal, regional och nationell nivå samt vilka utvecklingsprojekt och samverkansprojekt som bör utvecklas. Nedan sammanfattas resultaten, alla gruppers syntetiserade svar redovisas i Bilaga 3A och samtliga tankar/idéer på individuell nivå redovisas i Bilaga 3B. 5.1 Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder Denna diskussionsövning syftade till att 1) lyfta prioriterade frågor och åtgärder 2) kategorisera frågorna som av nationell, regional eller lokal karaktär och 3) bedöma om de är lätta eller svåra att genomföra. Övningen gjordes med postit-lappar på blädderblock. De medverkande fick även 4) ringa in de förslag som skulle kunna genomföras under 2011 och 5) sätta kryss framför de förslag de själva skulle vilja jobba med. Resultatet blev ett stort antal kreativa idéer vilket exemplifieras i Figur 5.1 och beskrivs i löpande text nedan. Figur 5.1. Exempel på resultat från Diskussionsövning 2. Inringade åtgärder bedömdes kunna startas upp och genomföras under 2011 och åtgärder med ett X bredvid sig är åtgärder som någon eller några av grupp-medlemmarna skulle vilja driva / engagera sig i. 9
10 Sammantaget kom ett mycket stort antal idéer om prioriterade åtgärder upp. Många av dem fanns det någon eller några som ville driva/utveckla och ganska många skulle kunna genomföras redan under Exempel på åtgärder som är viktiga, vilka är relativt lätta att lösa och som skulle kunna startas upp redan under 2011 är bl a : Lokalt - Kommunal kretsloppspolicy - Anställa projektledare för kretsloppsprojekt - Utveckling av urea-hygienisering - Goda exempel på hur starta arbetet i kommunerna - Arbeta för större acceptans hos brukare - Tydliggöra ansvarsfördelning inom kommunerna, vem tar ansvar för vad - Gemensamma kretsloppsutbildningar för politiker och tjänstemän Regionalt - Samarbete mellan kommuner med samma förutsättningar - Krav på BDT-lösningar - Utredning av kretslopp i kommunalt VO - Övertyga politiker om att avlopp i kretslopp är viktigt Nationellt - Handbok/sammanställning av kunskap om teknik och lagstiftning - Samarbete Avfall Sverige, Svenskt Vatten, NV och SKL - Information för att uppnå acceptans hos brukare 5.2 Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå Deltagarna har en relativt samlad syn på vad som är prioriterade frågor. Många frågor handlar om att förbättra kommunikationen mellan viktiga parter i frågan, d.v.s. politiker, tjänstemän, kunder, fastighetsägare och kommuner. En konkret åtgärd som nämndes av flera är att utforma en handbok eller kunskapssammanställning över lagstiftning, teknik och etablering av kretsloppsanpassade avlopp. Andra viktiga aspekter handlar om hur arbetet ska organiseras, d.v.s. hur arbetet fördelas i kommuner, samt hur kretsloppsanpassning kan certifieras och kvalitetssäkras. Flera ansåg också att frågan måste upp på den 10
11 nationella dagordningen. Väldigt få nämnde teknisk utveckling som ett prioriterat arbetsområde. 5.3 Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten Väldigt många nämner samarbeten mellan och inom kommuner som viktiga, eftersom många kommuner har liknande problematik och kretsloppslösningar också kan bli gemensamma. Flera anser också att det behöver ske en utveckling av samarbeten och projekt på regional nivå, t.ex. planering för kretsloppssystem, utveckling av strategier för återvinning av avfallsfraktioner. Några tillfrågade ville också se ett ökat samarbete mellan viktiga aktörer som naturvårdsverket, Avfall Sverige, SKL, Boverket, bl.a. Även tekniska utvecklingsprojekt, så som integrerade kretsloppslösningar och biogasframställning, efterfrågades av flera. 6 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Diskussionen kring förslag till fortsatt arbete gjordes även den i workshopform. Resultat från denna sammanfattas nedan, fråga för fråga. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 3B. 6.1 Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Det kom förhållandevis få förslag på hur nätverket kan utvecjklas till ett nationellt nätverk. De förslag som nämndes var att det behövs ett forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder, möjligheter och erfarenheter. Lagstiftare, samt fler kommuner och representanter från bl.a. Svenskt Vatten, Avfall Sverige och SKL, måste engagera sig i nätverket. Med en större uppslutning från fler kommuner kan det vara lämpligt att tillsätta representanter för respektive län. 6.2 Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Ett återkommande önskemål till nästa nätverksmöte handlar om hur man praktiskt kommunicerar inom och mellan kommuner och med andra parter, t.ex. fysiska möten mellan kommuner och LRF. Här lyfts erfarenhetsåterföring från bl.a. demoprojekt och projektledare som en viktig del. Det fanns också synpunkter på att ta upp hur skälighetsbedömningar vid tillstånd och prövning går till, samt att diskutera energi- och läkemedelsaspekter. 11
12 6.3 Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen? Flera deltagare saknade diskussioner kring tekniska frågor så som BDT lösningar, fosforfällor, hygieniseringssystem, befintliga avlopp. Andra områden som inte hunnits med under dagen är ansvarsfrågan för avfall/va, skälighetsbedömning och kompensationsåtgärder enligt miljöbalken. Övriga frågor som inte kommit med under dagen är: Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun? Hur går man från projekt till ordinarie verksamhet? 6.4 Erfarenheter och lärdomar under dagen Deltagarna har under dagen samlat på sig många olika kunskaper, erfarenheter och idéer. Många verkar vara förvånade över att det ändå pågår så många projekt inom kretsloppsanpassning i många kommuner. Andra lärdomar handlar om att det går att få avsättning för avfallet/avloppsfraktionerna och att nuvarande och framtida lagstiftning verkar skapa osäkerheter vid beslutssituationer. Det finns också osäkerheter kring de ekonomiska incitamenten. 12
13 BILAGA 1. PROGRAM OCH DELTAGARE Tabell 1. Program för workshop, Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Tid Aktivitet 9.00 Kaffe och dropin Välkomna, inledning och presentationsrunda - Anneli Fransson, Örebro kommun - Mats Johansson, Avloppsguiden moderator Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Om projektet, Installationer i Stadsbyggnadshusen och om VeVa-projektet - Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren, Örebro kommun Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje - Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun Paus Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust - Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult Diskussion utifrån kommun-casen - Alla, leds av Mats Johansson, Avloppsguiden Lunch inklusive visning av installation av nya toaletter i Stadshus Gemensam diskussion/ workshop - Hinder och möjligheter för kretsloppsanpassning? - Vilka erfarenheter är gjorda? Vad vet vi och vad vet vi inte? Diskussionsövning - Prioriterade frågor att lyfta till regional och nationell nivå - Gemensamma projekt och samarbeten? Kaffe Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? - Beslut om plats och inriktning på nästa nätverksmöte under Frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp tidigare under dagen Sammanfattning av dialogmötet - Alla + Mats Johansson 13
14 Tabell 2. Medverkande på workshop Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Anders Johnsson Andreas Roos Anna Calo Anna Edvardsson Anneli Fransson Annkatrin Nyman Karlsson Daniel Andersson Gösta Andersson Ingvar Norrman Jane Hjelmkvist Janin Tekkeden Karl-Axel Reimer Kent Strömberg Lisbeth Svedberg Malin Kolviken Marielle Nilsson Martin Gustafsson Mats Johansson Rebecka Bogren Sara Evegård Stefan Jonsson Stein Fossan Sven Brock Veronika Johansson Ylva Andersson Åsa Erlandsson Åsa Holm Åsa Wolgast Tanums kommun Tanums kommun Telge nät Örebro kommun Örebro kommun Enköpings kommun Norrköpings kommun LRF Mälardalen Norrtälje Kommun Naturvårdsverket Linköpings kommun Södertälje kommun Örebro kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Ecoloop Örebro kommun Stenungsunds kommun Södertälje kommun Örebro kommun Mariestads kommun Mariestads kommun Frilansjournalist och VA-konsult Ecoloop Örebro kommun LRF Örebro/Södermanland/Östergötland 14
15 BILAGA 2. DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER OCH MÖJLIGHETER; KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Hinder 1.Moment 22 mot lantbruket. Avtal innan vi har produkt eller att man har en produkt men inget avtal. I Örebro finns det lite resurser, d.v.s. personal och ekonomi, samt ej rustat för många projekt. Mentala hinder- att få folk att tänka annorlunda. Nuläget. Politisk drivkraft saknas. Krav och lagstiftning. Avsaknad av miljöbidrag för kretsloppslösningar. Politisk ovilja. Ointressen från politiker och lantbrukare. Låst konservativt och traditionellt tänk. Samverkan. Utan prioritet och resurs i kommunen blir det inte tillräckligt effektivt. Styra nya kommunala reningsverk med kväverening. Beslut i hela organisationen på alla nivåer. Kunskapsbrist. Bygger på engagerade tjänstemän och politiker. Att skapa forum/agenda för att väcka frågan på en kretsloppsrörelse för avlopp. Kunskap, råd, tillvägagångssätt inte dokumenterat. Mycket okunskap i kommuner. Kulturen hos VA-branschen. 2.Vilka medel finns för styrning? Kan man tvinga fram kretsloppsanpassning? Kretsloppsanpassning kostar mer. Hur kan man kvantifiera merkostnaderna? Samsyn mellan avfall- och VAlagstiftning. Kostnad. Osäkert om kommande lagstiftning. System för återföring. Avsaknad om utredning för kretslopps -VA som kommunalt VA verksamhetsområde. Ekonomi. Motstånd från fastighetsägare. Fokus på ekonomi utan miljöekonomi. Ekonomi och tid. Kunskapsnivå hos boende om kretsloppslösningar. Invanda mönster i organisationen och politisk diskussion. Ekonomi befintliga lagar. Kommunikation inom organisationen. Kostnader/avgifter svårighet? Kostnader att starta och drva kretsloppsteknik när man bestämt sig. Kommuner tar inte initiativ och samarbetar. Relativt få erfarenheter av hygieniserande toaletter. Brist på ledning för hållbar utveckling. Möjligheter 1.Uppnå miljömål. Stora fastighetsägare, t.ex. statens fastighetsverk. Många olika tekniska lösningar finns. Nuläget. Det krävs inte mycket åkerareal för spridning. Informations förankring hos fastighetsägare. Ekonomisk fördelaktigt jämfört med kommunalt VA. Lagstiftning. Kretslopp, bättre resurshushållning. Modernt miljötänk: klimat, Peak-fosfor, etc. Resurs. Nationellt krav på återföring istället för mål. Entreprenörskap för lantbrukare och små avlopp. Seminarier. Resurs för lantbrukare. Det finns flera alternativ för kretslopp vilket underlättar oavsett förutsättningar man har. Flera alternativ finns utvecklade och utveckling pågår. Robusta, enkla avloppslösningar med tydlig återkoppling. VAlösningar med hög och jämn prestanda. 2.Bana väg för stora avlopp. Ställa krav på utsläpp och kretslopp. Kunskap finns. Kostnad. Snålspolande toaletter hushåller med vatten. Lösningar är lätta att exportera nationellt och internationellt. Kommunala mål/politisk vilja. Minskade utsläpp. Genomarbetade, breda analyser. Hänsynslag till samhällsplaner solution multiplier. Löser ofta två saker. Lyfta arbetsmarknadsekonomin i små avlopp för politiker. Förbättring av närmiljön vilket är synligt för medborgarna. Ändring av lagar. Bidrag. Vanligt VA bli bara dyrare.lära om kretslopp. En del av hållbar utveckling. 15
16 3.Motsträvighet hos fastighetsägarna. Ingen återföring i befintliga system. Kostnader för fastighetsägaren. Avsättning. Svårt att sälja in idén till fastighetsägare. Kostnaden för enskilda taxa, politisk förankring. Otillräckliga och otydliga krav från NVV för att nå miljömålet om fosforåterföring. Ovilliga fastighetsägare. Kostnader. Kvalitetssäkring, livsmedelsindustrin, fördomar om hälsoaspekter. Avsättning. Ekonomin, kortsiktigt. Inget enkelt beslutsunderlag. Juridik/policys. Osäkerhet kring slamfrågan. Hållbara långa lösningar som inte är känslig för marknaden. Nationella aktörer inte aktiva i frågan. Saknas ofta återvinningssystem. 3. Pedagogiskt kretslopp. Bidrag för kretsloppsanpassning. Nätverk och samarbete. Miljö, spårbarhet. Passa på att hak på ekotrenden. Kretsloppspolicy i kommuner som tas av kommunfullmäktiga banar vägen för kretsloppsarbete inom kommunen. Kunskap och teknik finns. Nationellt kvalitetssäkringssystem och ny förordning om avfallsfraktioner. Ny marknad. Ekonomin, långsiktigt. Långsiktig investeringsbudget, lönsamt på sikt. Reducering av utsläpp - lösning för VA producenter, recipientskydd. Recipientkrav som grund för kretsloppskrav. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Gemensam VA och avfallsplanering Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Vad vi vet Vad vi inte vet 1.Att det kan fungera. Tekniker. Resurssnålt. Miljönyttan. Metoder för hygienisering och lantbrukets krav. Beprövade metoder. Får ej användas i eko-jordbruk. Användaraspekter produkt. Olika system finns som fungerar. Att fosfor är en ändlig resurs. Fosfor ändlig resurs. Det är ett problem. Fördomar finns. Att dagens system inte är hållbara i längden. Viktigt med politiskt stöd och samarbete. Kräver annan teknik i hushållet. 2.Att det blir dyrare i våra områden. Befintlig lagstiftning. Näringsinnehållet känt. Nödvändigt med politisk förankring. Insikten om behovet av kretslopp ökar. Användarvänligt. Avloppstillsynen och åtgärdstakten för dåliga avlopp är otillräcklig. Måste ha stöd från bl.a. LRF. Flera oönskade ämnen i avloppet. Finns inga bra alternativ till kretslopp. Fosfor är ändlig resurs. Det finns teknik som fungerar. 3.Det finns många lyckade exempel. Lätt att installera nybyggnation. Bra utsläppsprestanda kan uppnås med källsorterande avlopp. Olämpligt att låta fraktioner passera reningsverken. Leverantörerna utvecklar inte produkten. Det är skäligt att ställa krav. 1.Läkemedel. Intresse hos allmänheten. Nya trösklar och lagar. Lagkrav i framtiden. Krav Va lagstiftning. Vilka krav som kommer gälla efter Nya metoder. Kommande krav. Långsiktiga effekter på åkermarken. Läkemedelsrester i systemet. Kompensationsåtgärd istället för att ställa krav på kretsloppsanpassade avlopp, går det? Vad som är bäst i respektive område. Hygienisering- teknik. Urea obeprövat. Hur man ska få folk att förstå nyttan med kretsloppsanpassning. MB funktion. Kommande lagar. 2.Föroreningar i svartvatten, upptag i växter. Läkemedels kretslopp/livscykel. Drifterfarenheter. Läkemedelsfrågan behöver utredas ytterligare. Nya krav. Hur engagera lantbruket. Om lagstiftning ändras, körförbud på dåliga avlopp. Läkemedelsrester, skillnader mellan stallgödsel och avloppsfraktioner. Är det nödvändigt att ställa hygieniseringskrav på humanurin? Hur förena kretslopp i GA områden som vill konverteras. Vart slamdebatten leder oss politisk fråga. Kostnader för att inte kretsloppsanpassa. 3. Långsiktig lagstiftning i EU? Sätta igång, var/när/hur. Acceptans hos fastighetsägare. Kommer det nationell satsning på avloppskretslopp. Lämpligheten med ureahygienisering. Ska man satsa på ett eller flera system? Är det bättre med småskalighet? Vad tycker lantbrukarna och lagstiftarna imorgon. Teknikutvärdering av alternativen om vad som är bra om 10 år. Vad får kretslopp kosta? 16
17 BILAGA 3. DISKUSSIONSÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, NATIONELL, REGIONAL OCH LOKAL NIVÅ 3.A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor Här sammanställs de prioriterade frågorna som respektive grupp valt ut som de viktigaste. Figur B.1. Resultat grupp 1 Figur B.2. Resultat grupp 2 17
18 Figur B.3. Resultat grupp 3 Figur B.4. Resultat grupp 4 18
19 Figur B.5. Resultat grupp 5 Figur B.6. Resultat grupp 6 19
20 Figur B.7. Resultat grupp 7 20
21 3.B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen 3.B.1. Prioriterade frågor och behov av samarbeten Vilka är de prioriterade frågorna som vi behöver arbeta med? 1.Hur ska vi få det intressant för fastighetsägarna att välja kretsloppslösningar? Ekonomi. Bidrag till kretsloppsanpassade lösningar. Teknik. Politisk förankring behövs, men hur? Varför är det så himla viktigt? Få större engagemang hos berörda branschorganisationer inom avfall/vatten. Kretsloppspolicy i kommunerna som utgår från vad lantbrukarna vill ha. Hur ska arbetet i kommunerna starta, vem ska väcka frågan? Väcka politikerna. Lagstiftning. Beslutningskrav på enskilda avlopp. Körförbud på dåliga eller icke godkända avlopp i etapper tom Certifiering och avsättning. Lyfta frågan nationellt. Visa på bristerna i nuvarande system. Både för enskilda avlopp och kommunala reningsverk med att mixa först och sedan försöka rena ett förorenat slam. VA-lagen. Ännu bredare information och marknadsföring. Lyfta frågan på den politiska agendan. Morötter bidrag nationellt för kretsloppslösning/ åtgärder sitt avlopp. På nationell nivå skapa/ ge bidrag till att bygga kretsloppsåterföringssystem både till kommun men även till fastighetsägare som installerar system som producerar avloppsfraktioner. Tydliga mål för kretslopp, Nationellt såväl lokalt. Utvecking av ureahygienisering. Att stärka dialogen med jordbruket och skapa återföringskedjorna. 2.Möjlighet/skyldighet för kommunen att driva mindre kretsloppsanpassade gemensamhetslösningar. Ansvarsfördelning inom kommunen, vem tar ansvar? Kundernas inställning. Förankring hos berörda tjänstemän - hur? Det finns ju annat att jobba med. Anpassade taxor för avfall och VA. Utredning av kretsloppslösning som kommunalt VA-verksamhetsområde. Informationsinsatser om behovet av kretslopp och varför det behövs. Integrera alla som berörs inom kommunen. Nationellt handlingsprogram för kretslopp och åtgärder av dåliga kretslopp. Marknaden. Visa fastighetsägare och allmänheten att teknik finns. Visa på nödvändigheten att få till en systemförändring. Att få tillverkare att utveckla produkten. Se till att små avloppsfraktioner ej blandas eller uppfattas som kommunalt slam. Piskor lagstiftning tydligare krav på kretslopp. Att förmedla till kommuner om de alternativ som finns för återföring på alla plan, inte bara miljökonoren så att planfolk förstår och vet. Handbok/ samling av kunskap om systemens lagstiftning. Teknik och funktion-kunskapssammanfattning. Att utveckla dialogen med kommunerna och återföringssystem. 3.Visa på goda exempel. Information. Smarta lösningar / riktlinjer i mindre otillgängliga fritidsområden. Rätt lösning på rätt plats. Kommungränsöverskridande. Nå ut med information/kunskap. Nationellt kvalitetssäkringssystem för små avlopp. Hitta samarbetsformer. Kunskapssammanställning handbok för att etablera kretsloppssystem för enskilda avlopp. Krav på kretslopp mer uttalat. Lyfta samhällsekonomiska fördelar. Kopplingen till de nationella miljömålen. Boverket. Skärpning av nationella krav avseende kretslopp. Kunskap / förståelse för frågan hos såväl politiker, tjänstemän och medborgare. Frågan måste få större vikt. Certifiering av tekniker, entreprenörer. Certifieringssystem avloppsfraktioner. Regionalt samarbete. Bra och biliga BDT-lösningar, kan marknaden lösa detta, hur? Att bedriva tillsyn med utgångspunkt i en strategi om hur avloppsfraktioner kan nyttiggöras. Kommentarer: kvalitetssäkringssystem., information för att uppnå acceptans hos brukaren. 21
22 Vilka utvecklingsprojekt och samarbeten vill du se komma till stånd framöver? 1.Mer kunskapsutbyte mellan kommuner. Många frågor är gemensamma. Samarbete mellan AvfallSverige, naturvårdsverket och SKL om ansvarsfrågan. Kommunsamarbete. Miljöutbildning för politiker, teambuilding i kretsloppsstänk och miljömål för politiker och tjänstemän på kommunerna. Miljöbidrag. Nätverk för återföring av teknik och erfarenheter. KommunalaVA-planering. Regional planering kretsloppssystem för små avlopp. Lantbruk, tillhandahållande av teknik, kommun, naturvårdsverk. Återföringskrav på kommunala och statliga verksamheter, uppföljningskrav som energifrågan. Kopplingen mellan avlopp i kretslopp,vattendirektivet, LST:s arbete med övergödning. Samarbetsformen med andra kommuner.kretsloppsprojekt inom hela egna kommunen. Lösningar för VA i omvandlingsområden. Att NV, boverket trycker mer på frågan avlopp/kretslopp ner i sina led och samarbetar. Samarbeten på nationell nivå. Tydliggör vikten av kretslopp av avloppsfraktioner. Vägledning/handbok. Fortsätta med kunskapsutbyten liknande detta. Moderniserad lagstiftning som leder till snabbare omställning av enskilda avlopp till kretslopp. Sammanfattning: 2.Läkemedlens effekter i lantbruket. Samarbete mellan kommuner för att utbyta erfarenheter. Teknikutveckling. Erfarna och kunniga kontaktpersoner inom kommunala projekt och bland lantbrukare både för tjänstemän, lantbrukare och fastighetsägare. Nätverk för projektledare som arbetar med avlopp i kretslopp som har en mentorfunktion. Samarbeten mellan kommuner med liknande förutsättningar av. Bidrag till kretsloppsanpassade avlopp. Nationellt kvalitetssäkringssystem. Ett prioriterat system: utvärdera vilket system, för kretslopp som är bäst. Kretsloppsnätverk för kommuner för att utbyta erfarenheter. Koppla avloppsslam till de nationella miljökvalitetsmålen. Hur påverkar dagens avloppssystem miljömålen och utvärdera andra system. Fortsättning med regionalt kretsloppsprojekt och ny avloppspolicy. Avgifter / taxor/bidrag. Ett samarbete inom den kommunala organisationen för att få till ytterligare kretsloppssystem. Möjlighet till källsortering inom VA. Regional strategi för återvinning av avloppsfraktioner. Utveckla de regionala strategierna. 3.Gemensam strategi från LRF vad lantbrukarna vill ha. Lagar. Klara besked om livslängd, hållbarhet i olika typer av system. Gemensamma informationsinsatser typ avlopp ingen skitsak, att det går att hämta bra info på webben. Vilka andra aktörer är intressant att ha med i arbetet (andra kommuners erfarenheter). Samarbete inom kommunen är ganska bra men kan bli bättre. Satsning på användaraspekter nationellt för fastighetsägare. Hur gör man i andra länder i norden, smarta lösningar? Biogasmatrester och avloppsslam i samma lina. Möjligheter och vad som krävs för att inte förorena allt. Färdiga system a la energiproduktion. Informationskampanj riktat brukaren. Avloppsdeklaration av berörda myndigheter att genomföra. Nätverk kommuner och kretslopp - samarbete regionalt. 4.En väl fungerande VA-planering inom egna kommunen. Incitament för fastighetsägare med kretsloppslösningar. 22
23 3.B.2. Fortsatt arbete och obesvarade frågor Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Sammanställ listan på dagens deltagare som grund. Skicka ut intresseförfrågan, och ha regelbundna träffar och egen hemsida under exempelvis och diskussionsforum på nätet. Fler kommuner måste komma med. Regelbundna träffar, nyhetsbrev, representanter från svenskt vatten avfallsverige och SKL för att börja diskutera en samsyn kring dessa frågor. Eventuell information om EU:s syn och inställning. Inom något befintligt nätverk, ansvarig per län och grupp inom länet med representant från varje kommun (om alla är intresserade). Lagstiftarna deltar. Olika sätt att organisera arbetet i kommunerna. Fokus på organisation och processer. Vad är viktigt att kommunicera och hur? Skapa forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder/möjligheter/erfarenheter Träffas runt specifika frågeställningar som vi vill ska utvecklas/besvaras. Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Styra diskussionerna utefter det som upplevdes som hinder på post-it lapparna. Olika sätt att omarbeta internt/interna processer. Hur kommunicerar man på ett bra sätt? Kommuner och LRF i möten, t.ex. Kommunikation och projektledning. Titta på goda exempel - studiebesök. Fysiska möten mer bollande av goda idéer och erfarenheter. INTE mer webforum det är ute nu. Modeller för samarbete över kommungränserna. Samla alla aktörer Erfarenhetsåterföring från verkligheten. Projektledarnätverk, driva kretsloppsfrågan mot NVV, små avlopp ingen skitsak, och avloppsdagarna. Hur påverkar vi politiker? Bjuda inom politiker kanske. Hur/ Vem förankrar var? Sammanställning: lista demoprojekt i landet, lista policys Koppling vattendirektivet, nationella miljömål. Kommunala VA system och möjlighet till förändringar. Hur organiseras arb. Hemma utbyte av kunskap interna processer prejektledare. LRF Fler kommuner, Kommunikation. Hur ser lagstiftarna på kretslopp? En samling av kunskaper i form av en liten handbok. Vad ska vi göra för att få flera kommuner aktiva med kretslopssarbete. Inte bara miljökontoren. Open-space/temadiskussioner efter eget intresse. Skälighetsbedömningen vid tillstånd, prövning. Läkemedelsaspekter. Energiaspekter. 23
24 Lista frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp under dagen? Hur organiserar man sig praktiskt inom kommunen? Vem driver frågan? Skälighetsbedömning, internationalisering, ansvarsfråga avfall/va, BDT - lösningar, fosfor källor, jämförelse mellan olika hygieniseringssystem. Utveckla vilka tekniker som finns/är på gång. Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun, handbok. Koncept till projektplan. Forum på webben och möten 2011, öppet för andra intressenter. Diskussion kring olika fraktioner/tekniker. Hinder och möjligheter, plus och minus. Hur gör man steg för steg? Istället för bidrag - krav på kompensationsåtgärd enligt miljöbalken vid installation av konventionellt avlopp. Kan det gälla även för kommunalt avlopp? Fråga LST? VA-lagen. Hur gå från projekt till ordinarie verksamhet? Foforfällor. Regionalt samarbete, befintliga avlopp, skälighetsbedömning, Inte mycket på djupet, hur kan vi främja utveckling av bra och billiga BDT lösningar? 3.B3. Erfarenheter och lärdomar från dagen Ge exempel på något eller några saker som du lärt dig eller erfarenheter du gjort under dagen. Att det går att få avsättning för avfallet. Att lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig så att den inte går att stödja sig på. Att det pågår så många projekt om kretsloppsanpassade avloppslösningar. Nya krav 2010 och vad de kan innebära. Att det pågår ett projekt om läkemedel. Ett bra möte, bra kontakter, inser att jag får tåla mig, att arbetet kommer att ta längre tid än jag trott men att det är möjligt. Ekonomiska incitament behövs och borde kunna skapas. Mysket givande att se hur kommuner arbetar med/ har intention att arbeta med. Kretslopp samtidigt som man bedriver tillsyn med målet att åtgärda bristfälliga avlopp. Behov av extern hjälp, konsulter etc. Att många kommuner ligger långt fram samtidigt som vissa inte startat. Idé hur vi kan arbeta i norrköping kring vacuum och bdt anläggningar.. Fått kontakt med representant vilket gör arbetet lättare. I en kommun bör man satsa på kretsloppsteknik och köra hårt på den. Intressant att svartvattenhanteringen fått genomslag. Kul att man diskuterar kretslopp inom kommunala verksamhetsområden. Bra lärdomar från Södertälje. Att det finns kommuner som jobbar vidare med kretsloppsfrågan och bygger nya system. Att man kan driva frågan med bidrag, svårt utan. Givande att höra olika exempel från kommunerna. 24
Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?
Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det
Läs merNätverk för återföring
Rapport 2012:3 2012-04-04 201 Nätverk för återföring Dokumentation från workshop 19 oktober 2011, Göteborg Mats Johansson, Avloppsguiden/Ecoloop Åsa Erlandsson, Avloppsguiden/Ecoloop FÖRORD Detta projekt
Läs merKretsloppsprojekt i Sverige
Kretsloppsprojekt i Sverige Avloppsfraktioner från små avlopp 1 Projekt om små avlopp i kretslopp Nätverksträff inom Kunskapscentrum små avlopp. Örebro 2011 Handbok för små avlopp och kretslopp, 2012.
Läs merArbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?
Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling
Läs merKretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se
Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk
Läs merSödertäljemodellen för avlopp i kretslopp
Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp Karl-Axel Reimer Gruppchef miljö- och hälsa karl-axel.reimer@sodertalje.se tfn 08-5230 6679 Södertälje kommun 85 000 invånare 1 Ekokommunen Använd förnybara naturresurser
Läs meranna.calo@telge.se 08-550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens
Läs merPROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB
PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen
Läs merYttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp
YTTRANDE 1(12) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Miljö- och energidepartementets diarienummer: M2016/02191/Nm Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp
Läs merSmå avlopp i Sverige
Små avlopp i Sverige i går, i dag og i morgen Mats Johansson, Ecoloop mats.johansson@ecoloop.se Avløpskonferansen, Ås 20140513 Hur stort är problemet? 700 000 små avlopp 50% ej godkända 130 000 avlopp
Läs merForum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar
Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar Deltagare: Erik Kärrman, Urban Water; Mats Johansson, Ecoloop/Avloppsguiden, Jane Hjelmqvist, Naturvårdsverket; Roger Sedin, Miljödepartementet;
Läs merSlamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner
Läs mersmå avlopp i kretslopp
små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar
Läs mer2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!
Små avlopp i kretslopp i Södertälje Stefan Jonsson, miljökontoret Huvudlinjen i Södertälje. Extremt snålspolande toalett, klosettvatten till sluten tank + BDT- rening med markbädd Vakuumtoalett SJO3 1
Läs merKretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp
Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merGruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3
Gruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Ingeborg Andersen Malin Andersson Katarina Bjelke Kristin Gullstrand Christer Frey Kristin Broman Christer Jorland Ingemar Johansson Patrik Ellis Eva Karlsson Margareta
Läs merSamordning av regionala nätverk om små avlopp
Dokumentation 2010-11-08 201 Dokumentation Samordning av regionala nätverk om små avlopp 13 oktober 2010 Naturvårdsverket, Stockholm Björn Eriksson DOKUMENTATION ARBETSGRUPP FÖR SAMORDNING AV REGIONALA
Läs merKällsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll
IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.
Läs merPrioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011
Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011 Vad behövs för att underlätta handläggningen av avloppsärenden? Avloppsguidens användarförening bildades den 8
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merSAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN
SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN Källsorterande system för spillvatten och matavfall erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta (kommande SVU-rapport) Erik Kärrman,
Läs merUtredningen om hållbara vattentjänster
Utredningen om hållbara vattentjänster Utredare: Anders Grönvall Sekreterare: Sara Linde, Åsa Talvik, Mats Johansson - SKLs miljöchefsnätverk 2018-03-09 Miljö- och energidepartementet 1 Styrmedelskedja
Läs merGemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov
Gemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov Bakgrund HaV-projekt 2015 - Lantmäteriets vattennätverk - Knivsta kommun, Roslagsvatten, Eskilstuna kommun, Norrköpings kommun, Västvatten - Utbildningsdag
Läs merVA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
Läs merTeknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20
Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt
Läs merOm kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Läs merFörslag till Göteborgs Stads yttrande över betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster SOU 2018:34
Ko mmunstyrelsen Datum 2018-10 - 17 D iarienummer 1178 /18 Till Miljö - och energidepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Miljö - och energidepartementets dnr M2018/01630/Nm. Förslag till s yttrande
Läs merNaturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor
Läs merToalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag
Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag Förvaltarträff 4 oktober 2018 Karin Emilsson, Sweco karin.emilsson@sweco.se Tåkern naturreservat Högbonden med 1 vandrarhem UPPLÄGG VAD
Läs merBehov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Läs merProjektbeskrivning, bilaga 1. Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box Göteborg
Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box 11930 404 39 Göteborg Kopia: havochvatten@havochvatten.se Ansökan avseende utlysning av medel för små avlopp, dnr 3321-15 A-Kunskapsläge
Läs merMinnesanteckningar från Forum för nationella aktörer
Minnesanteckningar från Forum för nationella aktörer 2010-03-25 Plats: Naturvårdsverket, sal Muddus Deltagare: Christer Litzell, Naturvårdsverket, Jane Hjelmqvist, Naturvårdsverket, Henrik Sandström, Naturvårdsverket
Läs merAnsökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget
Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. Ansökan skickas
Läs merVeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner
VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet
Läs merVindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB
Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation
Läs merSmå avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa?
Små avlopp stora utmaningar Följdfrågor till Åsa? Innan lunch Kortfattat om innehåll och funktioner på avloppsguiden.se Avloppsguidens användarförening På gång Projekten från HaV:s utlysning Uppdateringar
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merMiljösystemanalys för
Not: Presenterat av Mats Johansson, Ecoloop Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Examensarbete av Caroline Holm VeVa - Verktyg för h r hållbara VA llbara VA-system
Läs merBeslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman
Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar Karin Carlsson Erik Kärrman Introduktion om projektet Huvudfråga Hur besluta om hållbara VA-lösningar?
Läs meranna.calo@telge.se 08 550 221 26
anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens
Läs merSmå avlopp mäklare och konsument. Dialogmöte 21 januari 2011
Små avlopp mäklare och konsument Dialogmöte 21 januari 2011 Mötets innehåll Inledning och presentationsrunda Vad innebär den nya fastighetsmäklarlagen? Diskussion Hur gå vidare? Vem och vad? - Utbildningar
Läs merCertifiering av avloppsslam
Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merDOM 2015-02-09 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2015-02-09 Stockholm Mål nr M 11550-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-05 i mål nr M 2076-14,
Läs merLänsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg
Länsstyrelsen om enskilda avlopp Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg maria.hubinette@lansstyrelsen.se Färdiga projekt - RU 51c Västra Götaland Sanering av bristfälliga enskilda avlopp i samband
Läs merVindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå
Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Program 24 april 09.30 Samling Deltagarpresentation 10.00 Presentation projekt Vindkraft Öst 10.10 Nulägesbild
Läs merTillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
Läs merIda Sylwan,, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Rapport 2012:6 2012-05-30 Mätdatabas Utvärdering Ida Sylwan,, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum Små Avlopp är ett projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag.
Läs merYttrande över betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34)
Dnr KS 18/269 Karl-Axel Reimer Gruppchef miljö och hälsa 2018-10-28 Miljö- och energidepartementet Dnr M2018/01630/Nm m.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster
Läs merkunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012
kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012 Utbildningar inom små avlopp Kommuner och länsstyrelser står inför stora utmaningar i arbetet med att åtgärda landets små avlopp, bland annat genom krav
Läs merMiljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM
2010-08-12 Miljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM Remissvar Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor M2009/4218/Kk Sammanfattning WRS,
Läs merVA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
Läs merMotstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson
Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merNya avfallsfraktioner från små avlopp Kretslopp och omhändertagande RAPPORT 2008:15 ISSN 1103-4092
Nya avfallsfraktioner från små avlopp Kretslopp och omhändertagande RAPPORT 2008:15 ISSN 1103-4092 Förord Utvecklingen inom området små avlopp ökar behovet av att organisera system för återföring av avloppsfraktioner
Läs merMiljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning
Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning
Läs merVad krävs för att skydda våra dricksvattenresurser? ELLER. Har kommunerna kapacitet att skydda våra dricksvattenresurser?
Vad krävs för att skydda våra dricksvattenresurser? ELLER Har kommunerna kapacitet att skydda våra dricksvattenresurser? - Mats Johansson mats.johansson@ecoloop.se 1 2 HÅLLBAR UTVECKLING Vad betyder det
Läs merDisposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se
Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet
Läs merCertifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner
Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter
Läs merKommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018
Kommittédirektiv Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam Dir. 2018:67 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning Spridning av avloppsslam bör fasas ut och ersättas
Läs merStatus spredt bebyggelse i Sverige
Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE M2018/01630/Nm LRF 2018/8239 m.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar på betänkande SOU 2018:34 Vägar till hållbara vattentjänster. LRF har getts möjlighet att
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merDelrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2
från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merVad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.
Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel
Läs merLantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel
Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merPOLICY VATTEN OCH AVLOPP
POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Läs merFosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017
Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017 Anders Finnson Svenskt Vatten Inflöden av oönskade ämnen till kretsloppen Säkert dricksvatten av god kvalitet Miljö och resurseffektiva
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merBäddat för utveckling
Bäddat för utveckling Ett kunskapsunderlag om förutsättningar för utvecklingsprojekt i vården och omsorgen Presentation av rapporten Innehåll Problemformulering Syfte och frågeställningar Metod Slutsatser
Läs merImplementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092
Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp RAPPORT U2013:02 ISSN 1103-4092 Förord I februari 2009 resulterade projektet Kvalitetssäkring - jordbruksanvändning
Läs merPlan för ökad återvinning och resurshushållning
Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Borlänge Kommun FÖRORD För varje kommun ska
Läs merVA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll
VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden
Läs merKALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING
KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som
Läs merKUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen
Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,
Läs merNaturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.
Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merMarknadsöversikt utvärdering
Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum
Läs merVatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!
Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden
Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta
Läs merVi bygger nätverk och samlar kunskap inom små avlopp, dagvatten och VA-planering Du spar tid och resurser
Vi bygger nätverk och samlar kunskap inom små avlopp, dagvatten och VA-planering Du spar tid och resurser Nationell kunskapsbank om små avlopp På avloppsguiden finns oberoende information om små avlopp.
Läs merKustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.
Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet
Läs merAvlopp i kretslopp i Uddevalla. Anna Thorén
Avlopp i kretslopp i Uddevalla Anna Thorén 2017-11-20 Avlopp och kretsloppspriset 2016 Idag driver Uddevalla kommun ett av Sveriges mest tongivande arbeten med att realisera ett småskaligt system med sorterande
Läs merVägar till hållbara vattentjänster. Utredningen om hållbara vattentjänster 1
Vägar till hållbara vattentjänster Utredningen om hållbara vattentjänster 1 Översikt 1. Förändringar i 6 LAV 2. Krav på plan för allmänna vattentjänster 3. Ökad åtgärdstakt för små avlopp 4. Dagvatten
Läs merHandlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Läs merSlutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor
Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Folkets Hus, Göteborg den 7 december 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Överenskommelsen Regeringskansliet Idéburna organisationer inom det sociala området Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer
Läs merEtt av Europas bästa vatten.
Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke
Läs merAvloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30
Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.
Läs merKonsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar
Dnr 2017-1928 Bilaga 2 Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-10-31 Ansvarig
Läs mer