Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011

Transkript

1 Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011 Vad behövs för att underlätta handläggningen av avloppsärenden? Avloppsguidens användarförening bildades den 8 mars Ett av föreningens ändamål är att verka för att handläggningen av ärenden som rör enskilda avlopp underlättas. Under 2010 och början av 2011 har styrelsen med hjälp av Avloppsguiden AB identifierat en rad behov som rör detta. Användarföreningens styrelse har prioriterat 9 områden som föreslås utgöra grunden för föreningens verksamhetsplan för Tanken är att denna lista uppdateras och revideras inför framtida årsmöten. Den ursprungliga listan från med alla identifierade behov från diverse medlemsträffar under 2010 och 2011 hittar du sist i dokumentet som bilaga 1. Styrelsen för Avloppsguidens användarförening Lovisa Olofsson (Norrtälje kommun) Åsa Wikman (Piteå kommun) Anne-Li Marander (Norrhälsinge miljökontor) Ingrid Persson (Hässleholms kommun) Gunilla Strömqvist (Stenungsunds kommun) Ingemar Bergbom (Habo/Mullsjö kommuner) För Avloppsguiden AB Björn Eriksson

2 Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening 2011 och framåt Identifierade behov Förslag till åtgärder Kommentarer VÄRDERING AV AVLOPPSTEKNIK 1 Vägledning för likriktade bedömningar av avloppsteknik: - Prefabricerade lösningar (Minireningsverk, filterboxar etc.) - Markbaserad rening 2 Utbildning och kvalitetssäkring av gräventreprenörers fackmässighet Verka för att någon annan än att den enskilde avloppshandläggaren ska bedöma avloppsprodukters reningsgrad. Stötta eventuellt arbete med P-märkning (frivillig certifiering) av avloppsprodukter. Bevaka och delta i en eventuell process för att certifiera gräventreprenörer med avseende på anläggande av små avlopp. En årlig opartisk forskningsbaserad uppdatering för inspektörer om avloppsteknik för enskilda avlopp vore önskvärt. Det är svårt för miljökontoren att var för sig bedöma information från säljare och tillverkare på likriktat sätt utan samordning. Kunskapscentrum Små Avlopp (JTI/SP) står i startgroparna med frivillig P- märkning. Ett internordisk projekt om markbaserad rening pågår. Kunskapscentrum Små Avlopp (JTI/SP) står i startgroparna med ett certifieringsarbete, koppat till aktiviteten ovan. JURIDISKA FRÅGOR OCH VÄGLEDNINGSBEHOV 3 Förtydligad lagstiftning inom avloppsområdet 4 Vägledning för krav på kretslopp av avloppsfraktioner från små avlopp Delta i referensgrupp för kvalitetssäkring av avloppsutbildningar för entreprenörer (Kunskapscentrum Små Avlopp). Verka för förtydligad lagstiftning på avloppsområdet genom att uppvakta miljödepartementet Verka för vägledning genom att uppvakta Naturvårdsverket och/eller Havs- och vattenmyndigheten, Miljödepartementet. Eventuellt skriva debattartikel för lämpligt forum. Kunskapscentrum Små Avlopp (Avloppsguiden) driver en aktivitet om kvalitetssäkring av avloppsutbildningar. 2

3 5 Vägledning för krav på skötsel och kontroll av små avlopp Verka för vägledning genom att uppvakta Havs- och vattenmyndigheten 6 Ökad kunskap och kompetens vad gäller Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 7 Förbättrad tillsynsvägledning om små avlopp INFORMATION OCH VA-PLANERING 8 Regionalt stöd för kommunernas VAplanering 9 Samordnad information i samband med husköp Eventuellt skriva debattartikel för lämpligt forum om vikten av skötsel och kontroll. Eventuellt samverkan med diverse miljösamverkan eller andra projekt om vägledningar Uppmärksamma Länsstyrelserna om behovet av tydliga besked från Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet till kommunerna (miljö-, plan- och teknisk förvaltning samt kommunstyrelse) Uppmärksamma nationell aktör (Havs- och vattenmyndigheten och/eller Miljödepartementet) om att Länsstyrelsen bör prioritera resurser för avloppstillsynen i tillsynsvägledningen. Uttrycka önskemål om fortsatt tillsynskampanj med förslag på bedömningsgrunder, tillsynsmanualer etc. genom att uppvakta Havs- och vattenmyndigheten. Användarföreningen deltar i möten med nationella aktörer på området. Uppmärksamma nationella aktörer om behovet av stöd för VA-planering. Referens för utveckling av Utgöra referensgrupp för kvalitetssäkring av anpassad avloppsinformation på i samband med husköp. Kunskapscentrum Små Avlopp driver projekt om funktionskontroll. Stöd för kommuner att gå vidare när information (tillsynskampanj 1) inte biter. Kunskapscentrum Små Avlopp arrangerar träffar för att samla nationella aktörer för dialog. Nationella aktörer i detta sammanhang: Sveriges kommuner och Landsting, Havsoch vattenmyndigheten, Miljödepartementet Kunskapscentrum arbetar med en sådan aktivitet. 3

4 Bilaga 1 Identifierade behov för att underlätta handläggningen av avloppsärenden Lista på behov och önskemål från medlemsträff 8 mars, Avloppsguidens studieresa till Norge hösten 2011 samt kommentarer och synpunkter från styrelseledamöter och medlemmar som kommit till avloppsguidens kännedom. Identifierade behov VÄRDERING AV AVLOPPSTEKNIK Likriktad teknikbedömning - Prefabricerade lösningar (Minireningsverk, filterboxar etc.) - Markbaserade lösningar Vägledning för teknikbedömning Vägledning för naturnära tekniklösningar JURIDIK OCH VÄGLEDNING Förtydligad lagstiftning inom avloppsområdet Vägledning för krav på kretslopp av avloppsfraktioner från små avlopp Vägledning för krav på skötsel och kontroll av små avlopp Nationella riktlinjer för bedömning av normal och hög skyddsnivå Ökad kunskap och kompetens vad gäller Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ÖVRIGT STÖD FÖR TILLSYNEN Samordning av hur data om små avlopp lagras och sammanställs Kommentarer Avloppsteknik behöver utvärderas och kvalitetssäkras. Idag hamnar frågan om att bedöma om föreslagen teknik klarar de funktionskrav som nämnden ställer på avloppshandläggarens bord. Denna teknikbedömning behöver likriktas för alla parters skull. Tillverkarna och återförsäljarna behöver en annan dialogpart än miljökontoren när oenighet råder om reningsresultat. Det finns även ett behov av likriktning av bedömningar av markbaserad avloppsrening. Innan en certifiering, typgodkännande av produkter eller motsvarande finns på plats behövs tydligare vägledning om hur avloppsteknik bör bedömas. Behov finns av vägledning för att underlätta bedömning av småskaliga kretsloppslösningar och tekniklösningar som t.ex. inte kräver slamtömning. Det finns ett tomrum mellan lag och allmänna råd med handbok. Detta leder till merjobb för förvaltningarna samt riskerar att de allmänna råden förväxlas med författningstext. Handläggningen skulle underlättas, samt likriktas, om lagstiftningen var mer detaljerad via en förordning eller föreskrift. (Dessutom saknas vägledning, t.ex. AR, för anläggningar pe) Trots kretsloppskravet i miljöbalkens allmänna hänsynsregler ställs det sällan krav på kretslopp. Vägledning om möjligheten för miljönämnden att kräva kretsloppslösningar behövs. Skötsel och kontroll av anläggningarna är avgörande för en god prestanda på anläggningen. Tillståndsmyndigheten har t.ex. inte i dagsläget möjlighet att villkora om serviceavtal i samband med tillståndsgivningen. Behov finns av vägledning hur tillsynsmyndigheten ser till att VU sköter och kontrollerar sin avloppsanläggning. Grunderna för bedömning av skyddsnivå kan utvecklas och gärna i samverkan med Vattenmyndigheterna. Även om miljönämnden inte ansvarar för tillämpningen av LAV hamnar många LAV-relaterade frågor på avloppshandläggarens bord. Dagens underlag för en nationell strategi lämnar mycket att önska. 4

5 Förbättrad tillsynsvägledning om små avlopp Statusen hos positionen avloppshandläggare behöver höjas KOMPETENSUTVECKLING Utbildning och kvalitetssäkring av gräventreprenörers fackmässighet Fortbildning av miljöinspektörer för att klara avloppshandläggningen INFORMATION OCH VA-PLANERING Regionalt stöd för kommunernas VA-planering VA-rådgivning Samordnad information i samband med husköp FORSKNING OCH UTVECKLING Fylla kunskapsluckor vad gäller reningsgrad i markbaserad rening kontra ytvatten Påverkan på grundvatten från små avlopp Systemanalys av Kretsloppssystem Kommunenkäter är inte någon bra metod för att samla data om små avlopp. Det föreligger ett stort behov av samordning av avloppsdata och system för att hantera den. Länsstyrelsen behöver i högre utsträckning följa kommunernas arbete med små avlopp. Ansvarig nationell aktör behöver agera när detta inte fungerar. En tydlig signal från Länsstyrelsen hjälper nämnden och förvaltningen. Låg status innebär att avloppshandläggningen inte prioriteras i tillräcklig utsträckning samt leder till hög genomströmning av avloppshandläggare vilket påverkar kontinuiteten negativt. Ofta får nyanställda ta sig an avloppsärenden som ingång i yrket samtidigt som avloppshandläggningen är mycket krävande för inspektören. Frågan om status är känslig. Innan användarföreningen agerar i frågan behövs något slags underlag så att frågan kan förankras och förtydligas. På samma sätt som avloppsteknik behöver utvärderas och kvalitetssäkras behöver anläggandet av avlopp kvalitetssäkras. Inspektörsutbildningarna behöver stärkas vad gäller ämnesområdet små avlopp för att klara avloppshandläggningen bra. Kompetensutvecklingen kan även göras som fortbildning i form av utbildningsmaterial och kortare kurser och seminarier. Verktyg för att underlätta VA-planering och utredningar som betonar behovet av VA-planering finns men tydligen inte resurserna för konkret arbete. Behov finns för stöd till kommunerna m.a.p. VA-planering och arbete med VA-planer kopplade till översiktsplaner. Behov finns av VA-rådgivning som kopplar till VA-planering, landsbygdsutveckling samt avlastar miljökontorens arbetsbelastning. VArådgivning innebär att information och råd ges på annat sätt än vid ansökan och tillsyn. Mäklare behöver mer kunskap om små avlopp. Säljare och köpare behöver mer information om små avlopp. Mer forskning behövs för att förstå hur markbaserad rening belastar ytvattensystem. Dagens schablonvärden upplevs som tveksamma att grunda omfattande tillsynskampanjer samt ingripande åtgärder gentemot enskilda på. Mer forskning behövs för att förstå fosforreduktion i markbaserade system. Anvisningar för grunt anlagda och lågt belastade anläggningar behövs. Mer forskning behövs för att förstå hur små avlopp belastar grundvatten, främst m.a.p. smittskydd och utsläpp av hushållskemikalier. Med hänvisning till vägledningsbehovet för kretsloppskrav finns det även behov av analys och utveckling av koncept för kretsloppsanpassade system för små avlopp. Exempel på frågeställningar: Vilka system finns idag? Kostnad i pengar och utsläpp? Förslag på ekonomiska och miljöanpassade kretsloppssystem på kommunal nivå 5