Remissyttrande från Hushållningssällskapens Förbund Veterinär fältverksamhet i nya former, SOU 2007:24

Transkript

1 Till Jordbruksdepartementet Stockholm Remissyttrande från Hushållningssällskapens Förbund Veterinär fältverksamhet i nya former, SOU 2007:24 Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet att lämna ett remissyttrande över utredning - Veterinär fältverksamhet i nya former SOU 2007:24. Från Hushållningssällskapens sida är vi angelägna om att det finns tillgång till en veterinärverksamhet som kan tillhandahålla efterfrågad service till dagens moderna animalieproduktion med såväl stora som små djurbesättningar. Verksamheten måste dessutom vara anpassad så att den även uppfyller samhällets krav och förväntningar. Vi vill också framhålla att veterinärverksamheten kan ske i nära samarbete med rådgivningsverksamheten som bedrivs av olika organisationer. Vi har valt att lämna våra synpunkter i anslutning till de förslag som utredaren lägger fram. 1. En veterinärverksamhet i privat regi Den statliga distriktsveterinärorganisationen upphör först i djurtäta delar av landet och privata aktörer tar över verksamheten. Omläggningen till privat drift sker stegvis under en femårsperiod och enligt en i förväg fastställd plan. Vi är positiva till en privatisering av den veterinära fältverksamheten. Nya veterinärföretag kommer att etableras på landsbygden för att tillhandahålla en personlig service nära kunderna. Vår bedömning är att en privatisering inte kommer att påverka den viktiga smittskyddsverksamheten negativt. Erbjudande om behovsanpassad och kvalificerad utbildning kommer att göra de privata veterinärerna väl rustade även för den uppgiften. Genom att skilja djursjuk- och djurhälsovård från officiella kontroller och tillsyn, renodlas Jordbruksverkets uppgifter till att vara kontrollmyndighet. Därmed upphör osund konkurrens mellan offentligt anställda veterinärer och privat verksamma veterinärer praktiserande inom djursjukoch djurhälsovård. 1

2 Liksom utredaren bedömer vi att förändringen bör ske i två etapper där man börjar i södra Sverige och djurtäta områden. Vi stöder också förslaget att en utvärdering sker innan man fortsätter att genomföra förändringen i djurglesa områden 2. Offentligt stöd till veterinär fältverksamhet Statliga jourbidrag införs i hela landet samt att i djurglesa områden, investeringsbidrag och driftbidrag införs för veterinärer, som bedriver veterinär fältverksamhet inom lantbrukssektorn. Med föreslagna stödåtgärder (jourbidrag, investerings- och service/driftsbidrag) bedömer vi att privata aktörer kan uppfylla både kundens och samhällets krav. Det är dock viktigt att stöden utformas efter rådande förhållande och att de inte stör reguljära veterinärtjänster. Ett statligt jourbidrag bör antingen tydligt avgränsas till att omfatta enbart lantbrukets djur eller också tydligt även omfatta häst och mindre sällskapsdjur. Eventuellt kan detta vara olika i olika geografiska delar av Sverige. I det fall jourbidraget kommer att omfatta häst och mindre sällskapsdjur måste även djursjukhusens dygnet-runt-jourhavande veterinärer ha rätt att erhålla statliga bidrag eftersom man eftersträvar konkurrensneutralitet mellan olika veterinärkategorier. 3. Lagstadgade veterinära rättigheter och skyldigheter De lagstadgade veterinära skyldigheterna kompletteras med en nödhjälpsskyldighet, en skyldighet att bistå med smittskyddsarbete samt skyldighet att rapportera data om verksamheten. Vi stödjer utredarens förslag om den veterinära skyldigheten att lämna rapporter samt skyldigheten att delta i nödhjälps- och smittskyddsverksamhet. En förutsättning är dock att den föreslagna ersättningen till veterinärerna genomförs enligt punkt Nya regler om tillsyn över veterinär verksamhet En lagstadgad rätt för tillsynsmyndigheten att ta del av handlingar samt få tillgång till lokaler i samband med tillsyn över veterinär yrkesutövning införs. Tillsynsmyndigheten ges rätt att utfärda förelägganden, som kan förenas med vite. Vi stödjer utredarens förslag men vill framhålla att det förutsätter att den regionala tillsynsmyndigheten och dess tjänstemän inte arbetar med veterinärverksamhet som konkurrerar med de veterinärer över vilka man utövar tillsyn. D.v.s. att tillsynsmyndighetens tjänstemän inte tillåts 2

3 arbeta med kommersiell klinisk veterinärverksamhet på sin fritid, semester eller dylikt vid sidan om sitt offentliga tillsynsuppdrag. 5. Myndighetsutövning genom privatpraktiserande veterinärer : Möjligheter införs för privata veterinärer att utföra officiella veterinäruppgifter innefattande myndighetsutövning utan krav på offentlig anställning. Här är vi tveksamma då vi ser en fara med att blanda ihop rollerna av myndighetsutövning och praktiserande veterinärarbete. Risken består av att förlora förtroendet hos kunden och myndigheter genom jäv. Å andra sidan kan det vara en stor fördel att kunna anlita veterinärer, som väl känner till lokala förhållanden och har ett utbyggt nätverk vid epizootier, allvarliga sjukdomsutbrott eller andra händelser som kräver t.ex. provtagningar eller veterinär närvaro. Offentliga uppdrag kan också gälla yrkesområden där den aktuella veterinären inte är kommersiellt verksam, vilket därför inte stör kundförtroendet. (exempelvis privat anställd smådjursveterinär kan anlitas för offentligt uppdrag som avser provtagning av boskap). Vår huvuduppfattning är att myndighetsutövning och kontroll skall utföras av myndigheten och dess personal. Se även kommentarer till punkterna 1 och Intressekonflikter i veterinär myndighetsutövning Jordbruksverket ges i uppdrag att ta fram anvisningar för hur intressekonflikter i den veterinära myndighetsutövningen kan undvikas. Vi stöder det av utredaren framlagda förslaget. Det bör inte vara något problem då detta fastställs i samband med förändringen. 7. Ett webbaserat veterinärregister Ett webbaserat veterinärregister i kombination med en skyldighet för yrkesverksamma veterinärer att fortlöpande uppdatera uppgifterna i registret införs. Vi ser liksom utredaren betydelsen av ett register upprättas och som är lätt att underhålla. 3

4 Fortsättning 7. Konkurrensneutrala informationssystem Jordbruksverket ges i uppdrag att se över Vet@-systemet och anpassa det så att det kan användas av alla praktiserande veterinärer med, så långt möjligt, motsvarande funktioner och användbarhet som hittills gällt för de statliga distriktsveterinärerna. Vi stödjer förslaget och ser som utredaren betydelsen av att systemet kan användas av alla praktiserande veterinärer under förutsättning att den veterinära fältverksamheten privatiseras 8. Redovisningsprinciper i distriktsveterinärorganisationerna Jordbruksverket ges i uppdrag att se över principerna för redovisning av kostnader och intäkter i distriktsveterinärstationerna så att användningen av det statliga anslaget kan tydliggöras. Liksom utredaren framhåller vi behovet av att Jordbruksverket får i uppdrag att precisera ett system som gör det möjligt att ekonomiskt särskilja de olika veterinära uppgifterna. Det är viktigt att man får ett system som kan mäta kostnadsutvecklingen av verksamheten utförd på uppdrag av Jordbruksverket. Likaså är det viktigt att en jämförelse och uppföljning av kostnadsutvecklingen för smittskyddsarbete och övriga tidigare offentliga uppdrag görs, vilket ställer krav på redovisning och redovisningssystem. Vidare ställer även ett införande av jourbidrag, investeringsbidrag m.m. krav på redovisningen för att möjliggöra uppföljning. 9. Följa och rapportera utvecklingen Jordbruksverket ges i uppdrag att i samråd med länsstyrelserna följa utvecklingen på veterinärmarknaden och fortlöpande på årsbasis avrapportera den veterinära situationen. En uppföljning med tillhörande utvärderingen är angelägen för att uppnå en optimal veterinär fältverksamhet 4

5 Slutkommentar Som framgår av vårt remissyttrande är vi i stort positiva till utredarens analys och förslag. Vi anser att utredaren på ett genomtänkt och välstrukturerat sätt har fullföljt det överordnade kravet på utredningen, som var att lösa veterinärmarknadens strukturella problem. Vi vill åter framhålla betydelsen av att den veterinära verksamheten sker i nära samverkan med rådgivningsverksamheten till djurbesättningarna och den förebyggande djurhälsovården. Hushållningssällskapen, som har verksamhet inom hela landet och har god kännedom om förutsättningarna för de kunder som den veterinära fältverksamheten vänder sig till skulle kunna ha rollen som samordnande aktör för den veterinära fältverksamheten i nära samverkan med husdjursföreningarna. Hushållningssällskapen har lång och kvalificerad kompetens och erfarenhet att arbeta i nätverk. Hushållningssällskapen har också goda möjligheter att anställa och fortbilda nyutexaminerade veterinärer, som är intresserade av lantbrukets husdjur. Vi är mycket måna om att det skall finnas tillräckligt många veterinärer, som kommer att verka inom lantbruket. Nya strukturer inom veterinärbranschen kan öppna upp för nya idéer om samverkan inom jourer, smittskydd, utbildningar m.m. mellan husdjursföreningar, den förebyggande djurhälsovården, djursjukhus och andra privata veterinärföretag. Vid framtagandet av remissyttrandet har synpunkter inhämtats från VD Anneli Bjöersdorff vid Läckeby djursjukhus, VD Roy Olausson vid Hushållningssällskapet Sjuhärad, utvecklingschef Anders Hartman vid Hushållningssällskapens Förbund. Remissyttrandet har förankrats i Hushållningssällskapens Förbunds styrelse. Åke Clason Förbundsdirektör Sven Lindgren Förbundsordförande 5