Förstudie om Regional vattenplanering på Gotland 2012

Transkript

1 Förstudie om Regional vattenplanering på Gotland 2012 Minnesanteckningar från träff 4 GRÅTT VATTEN Närvarande: se deltagarförteckning Inledning Mötet kommer att belysa de frågor om grått vatten som togs fram vid det första temamötet och som ansågs viktiga. Dessa frågor var stor- och småskaliga avloppslösningar, dagvattenproblematiken, kretslopp och samarbete med lantbruket, samt planeringsfrågor med avseende på klimatanpassning och avlopp. Presentation av dagens program och föredragshållare. Föreläsningar Avlopp som kretslopp Anna Calo, Telge Nät AB, berättade om hur man jobbat med enskilda avlopp i kretslopp enligt Södertäljemodellen. Se även bifogat material. Projektet startade i samband med Naturvårdsverkets kampanj Små avlopp Ingen skitsak som en förstudie på miljökontoret i Södertälje under Arbetet flyttades sedan över till VAhuvudmannen Telge Nät AB. Samverkan skedde med LRF Mälardalen i form av ett LOVAprojekt om avlopp i kretslopp inom Stavbofjärdens tillrinningsområde. Bakgrunden var bl.a. byggstopp p.g.a. dåliga förutsättningar för avlopp i Hölö och Mörkö. LRF ställde krav på att gödselfraktionen skulle vara värdefull för lantbruket genom att vara källsorterad, ej utspädd, hygieniserad och certifierad/kvalitetssäkrad. Dialog med LRF vad gällde lokal avsättning och krav på mottagande lantbruk avseende bl.a. långsiktighet, trygghet, logistik och engagemang. I grunden krävs att politikerna ger mandat genom en viljeinriktning att jobba med dessa frågor samt därefter en organisation som kan knyta ihop berörda intressenter. I Södertälje antogs först en kretsloppspolicy för det aktuella tillrinningsområdet och därefter en för hela kommunen. Policyn bygger på att i första hand ha källsorterade och koncentrerade fraktioner som möjliggör insamling och lokalt omhändertagande. VA-huvudmannen såg denna typ av lösning som en möjlig framtida lösning istället för kommunal utbyggnad med särtaxa, lösningen möjliggjorde vidare samhällsutveckling. Modellen följer målsättningen om återföring av fosfor till åkermark. Byggtiden tog ca 7 månader, steget innan tog längre tid (tillståndsprövning, samverkan mm). Anläggningen är enkel och består av två täckta gödselbrunnar, två reaktorer för hygiensisering och ett täckt slutlager. Finansiering via externa medel (LOVA, BSAP, medfinansiering). Bidragen var till stor hjälp och den totala budgeten var ca 11,5 miljoner. Parallellt har ett certifieringssystem tagits fram, SPCR178: Framgångsfaktorer: politisk samsyn, kretsloppspolicy, stöd från Länsstyrelsen, personlig VArådgivare, lokalt omhändertagande, uppslutning från LRF, informationsmöten. Modellen kan vara ett alternativ inom verksamhetsområden för avlopp. Krav på fosforåterföring och kväverening kommer, modellen passar därför in i det sammanhanget. En fråga är om kommuner kan gå in och ta risker under en övergångsperiod då man går över från ett system till ett annat.

2 I Södertälje har man på nationell nivå fört fram ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, bl.a. att titta på kretsloppsanpassning vid källan istället för på vad recipienten tål. Vissa positiva signaler från miljödepartementet. Ligger i linje med bl.a. SLU:s fosforutredning (Håkan Jonsson). 2-rörssystem från början Inte godkänna massa minireningsverk om man vill kräva kretslopp sen Länsstyrelsen bör uppmuntra kretsloppsperspektiv i VA-planer Oklart rättsläge ang. miljöbalkens skälighetsprincip (2:7 MB) Kretsloppspremie till fastighetsägare (jfr andra stöd till t.ex. energibesparande åtgärder) Frågor - Utredde man biogas som alternativ? Ja, men det skulle bli för dyrt (energikrävande uppvärmning i förhållande till näringsinnehållet). Finns bättre substrat. - Vilket stöd gav länsstyrelsen? Har varit med i processen och satt bl.a. med i referensgruppen. Viktig roll i att samordna kommuner. - Hur har LRF sett på detta? Positivt! Varit med i framtagandet av certifieringen. Arla och Sigill har egna krav utöver lagstiftningen. Viktigt att skilja på slam och toalettvatten från slutna tankar, ska inte blandas ihop. LRF stöder även REVAQ. Sunita Hallgren på LRF centralt har varit mycket drivande. - Hur hanteras BDT-vatten? I infiltrationer. Innebär en väsentligt minskad belastning. - Hur många hushåll är anslutna? Ca 500 hushåll med slutna tankar. Fördubblad kapacitet om alla skulle ha vakuumtoa. - Vad kostar det med sluten tank? Vid nybyggnation ingen större skillnad, vid ombyggnad mellan ca kr (krypgrund) och uppemot (betongplatta, toalett på två plan). Dyrare hantering om toalettvattnet är utspätt. I den här filmen finns anläggningen i Södertälje beskriven: Avlopp och dagvattenhantering på Gotland Sten Reutervik, Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) och Josefin Moberg, Teknikförvaltningen (TKF), Region Gotland, berättade om VA-verksamheten på Gotland. Tekniska nämnden är ansvarig, SBF beställare och TKF utförare. Lagen om allmänna vattentjänster gäller sedan den 1/ VA-kollektivets ekonomi är hårt styrd. Den är inte skattefinansierad och den årliga driftkostnaden är ca 120 miljoner. Det finns ca 50 verksamhetsområden för avlopp och 13 för dagvatten. På avloppssidan finns tre distrikt med 13 anställda (Norr, Visby och Söder). Nätet omfattar 458 km spillvattenledning, 177 km tryckledning och 209 km dagvattenledning. Kväverening finns endast i Visby ( pe) och kravet gäller för verk dimensionerade för mer än pe. Klintehamn är dimensionerat för pe, Slite för 8000 pe. Biodammar + lagringsdammar finns i Roma, Hemse, Träkumla, Stånga och Havdhem. Dammarna har fått mycket uppmärksamhet genom åren. Kvävereningen bättre än i konventionella verk. Problem i driften beror på att lagringsvolymer inte räcker till samt att avledningstider till vattendrag inte är optimala. För att klara utsläppskraven vid avledning krävs fosforfällning med järnklorid. Vidare är bevattningen kostsam p.g.a. trycksatta system som drar mycket el, underhållsåtgärder och läckage är annat som skapar problem och kostnader. Dammarna är ursprungligen konstruerade för betydligt kortare lagringstider. Kommande åtgärder vad gäller avloppsrening kommer att behövas med avseende på bl.a kväverening, återföring av näringsämnen, läkemedelsrening, ökad nederbörd och förhöjd

3 havsnivå. Ökade kostnader kan också förutspås vad gäller reinvesteringar. Problematiskt med många små verk som är i dåligt skick. VA-utbyggnaden utgår från den VA-plan som nu är under revidering p.g.a. föreläggande från VA-nämnden om att försörja Ire med kommunalt vatten och avlopp samt i övrigt nedskuren budget. Dagvattenfrågan har inte aktualiserats särskilt och ekonomin för reinvesteringar och annat är begränsad. Politiska beslut påverkar arbetet. Som exempel kan nämnas tekniska nämndens strategi från 2008 som föreslår 4-5 stora verk och att man tar bort de små verken. Strategin skulle behöva utvärderas utifrån ekonomiska förutsättningar. Frågor och diskussion kring föreläsningarna - Vad gör man för att begränsa ovidkommande vatten? För att det ska vara någon större mening måste man få med privata fastighetsägare att bekosta sin del. Att bara sanera den kommunala delen innebär att man skjuter problemet framför sig. Det produceras 4 miljoner kubikmeter vatten vilket kan jämföras med rening av 7,5 miljoner kubikmeter. - Vad sägs om kretslopp i VA-planen? Lyfts i texten men man planerar för akuta insatser. - Vad är det för problem med reningsverken från 70-talet? Man har inte investerat i dessa i avvaktan på att man ska övergå till större verk. De små verken är ofta dåliga, skötselkrävande och därmed dyra. Det finns såvitt känt inga pengar att söka för sådana åtgärder. - Hur får vi det lokala kretsloppet att fungera? Måste vara nära för att logistiken ska fungera. Vid 5-6 km överstiger transportkostnaderna näringsinnehållet. Dammarna har varit svåra att bygga vidare på. - Vilka är det mest akuta åtgärderna utifrån klimatsynpunkt? Det finns beslut om att inte bygga under +2 metersnivå men det borde snarare vara +3 meter. - Vad gäller Ire och ärendet i VA-nämnden hade det varit bättre med en BDT-lösning och slutna tankar för WC med lokalt omhändertagande än att pumpa till Slite. - Enligt förslag som är på remiss ska alla verk över 2000 pe ha kväverening. Träder i så fal ikraft den 1 januari I handelssystemet med certifikat som är kopplat till detta kommer det i längden att bli oekonomiskt att inte uppfylla kraven på 72 % reduktion. Det borde ge ökade incitament för lokala kretsloppslösningar. - Vad gäller avloppsdammarna tittar SMI nu på provtagning från dammarna. Det är möjligt att ompröva villkoren för lagringstid i miljötillstånden för Hemse och Roma. - LRF Gotland är intresserade av kretsloppsfrågan men hur är det med Regionen? Och är Regionen intresserad av att bevattna med vatten från avloppsdammarna? Behoven matchar inte riktigt varandra och det har varit svårt att utöka lagringsvolymen. Hittills har inte mycket gjorts vad gäller kretslopp men vi måste ta tag i detta och göra den resa som Södertälje har gjort. - Måste jobba med helhetsfrågan. Det saknas inte intresse men det är svårt att bestämma vad man ska satsa på. Dags att våga börja och hitta bra exempel som passar på Gotland. - Hur ser planerna ut för nya bostäderna på Visborg? Vad gäller dagvatten finns förslag på öppna lösningar. Visborg ligger inom vattenskyddsområde. - Vi ska vara rädda om våra slutna tankar och tänka i 2-rörssystem. Vad gäller läkemedelsrester är det viktigaste att de inte ska ut i vatten. I 1 kubikmeter jord finns det lika många nedbrytande organismer som i 1 kubikkilometer vatten! När det gäller återföring av kväve och fosfor är det vid lokal återföring närmare 100 % för fosfor och 70 % för kväve (spridning med släpslangsteknik).

4 Projektet Klart vatten analys av åtgärdsarbete Maria Breineder, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Region Gotland berättade om projektet. Mer information i särskilt PM. Projektet startade i samband med Naturvårdsverkets kampanj Små avlopp Ingen skitsak som syftade till att få igång åtgärdsarbetet runt om i landet. Åtgärdstakten var långsam och av landets ca 1 miljon enskilda avlopp är många undermåliga. Nu har Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att se över åtgärdstakten och regelverket. Klart vatten jobbar för att informera och motivera fastighetsägare att på eget ansvar se till att ha ett godkänt avlopp och för att skapa uppmärksamhet kring frågan. På Gotland har man framför allt grundvatten i fokus. På Gotland finns ca , motsvarande 40 % av hushållen, enskilda avlopp. Detta är många både i absoluta tal och andel (i snitt 20 % i övriga landet). Många är bristfälliga, saknar efterföljande rening och saknar tillstånd. Markförutsättningarna är ofta dåliga och det finns ett stort antal påverkade enskilda vattentäkter. Politikerna har prioriterat åtgärdsarbetet. Dels finns lagstiftning, flera av miljömålen berörs och under den här mandatperioden har miljö- och hälsoskyddsnämnden prioriterat frågan miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Vidare är vatten och avlopp en förutsättning för Gotlands utveckling och målsättningen är att alla ska ha rent dricksvatten till Projektet är delvis självfinansierat genom avgifter för tillståndsprövning och fem personer jobbar med frågan. Traditionellt har man jobbat med avloppsinventeringar och lite personal. Ofta har man inte fullt ut fått till stånd förbättringsåtgärder. Klart vatten-gruppen gör en administrativ inventering och skickar ut information om vad som gäller till berörda fastigheter inom några i socknar i taget. Alla ges god tid på sig att på eget initiativ se över sin anläggning och komma in med ansökan om förbättringsåtgärder. Informationsmöten hålls och Klart vatten har en egen kundtjänst för att vara lättillgängliga. Hur har det gått? Hittills har det gått ut information till 2600 fastigheter i 23 socknar. Ytterligare 7 är på gång i vår och ytterligare ett antal i höst. Tillstånd till ca 1400 förbättringsåtgärder har meddelats. I Hall och Hangvar som var först ut har alla utom 10 som behövde göra om sitt avlopp ansökt om tillstånd på frivillig väg. Övriga 10 har fått förbud om utsläpp fr.o.m i sommar. Vissa har lämnat in ansökan och 3 har överklagat (vill ha ytterligare utsträckt tid). Styrkan i arbetssättet är att det är lätt att få information och personlig service, att frivilligheten ger fastighetsägare rådighet och möjligheter att lösa frågan på bästa sätt och att avloppen ofta samordnas. Klart vatten-gruppen har en god dialog med gräventreprenörer (det finns ca 100 stycken som jobbar mer eller mindre med detta) och upplever att medvetenheten bland fastighetsägare är mycket stor. Vidare har projektet fått stort genomslag via media. Å andra sidan bygger projektet på att det finns kontinuitet och tillräckliga resurser för att gå i mål till För enskilda fastighetsägare kan kraven upplevas som hårda jämfört med t.ex. jordbruket inom högskyddsnivå. Det finns ett stort behov av konsulter och fristående VA-rådgivare eftersom det finns många funderingar som Klart vatten-gruppen inte alltid kan eller ska hantera. Under sommarsäsongen kommer en särskild satsning att göras på en dricksvattenkampanj för fastighetsägare med enskilda brunnar. Kampanjen Kolla din brunn görs i samverkan med Miljösamverkan Sydost och vi ser gärna att vi kan samverka med andra kring detta och ordna ett miniseminarium om detta under sommarsäsongen. Kontakta oss gärna!

5 - Kommentar: Det bör inte vara svårt att motivera för fastighetsägare att det är olika krav på enskilda avlopp och spridning på åkermark. Utsläppen av avlopp är olagliga och gödselspridningen är reglerad. Miljögifter Emilie Vejlens, Länsstyrelsen, berättade om miljögifter och inledde med att ställa några frågor. Känner ni till att Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fet fisk som lax och strömming från Östersjön? Känner ni till hur ofta barn och kvinnor i barnafödande ålder max bör äta fet fisk (lax eller strömming från) Östersjön? Svar 2-3 ggr per år beroende på innehåll av miljögifter dioxin, fisk är nyttigt. Margot Wallström testade sitt blod för att se om det innehöll kemikalier. Av de 77 olika hälsofarliga kemiska ämnen som analyserades hittades 28 i hennes blod bland annat DDT, PCB och flamskyddsmedel. Kemikalierna finns i burkmaten och kassakvittot (bisfenol), i soffan och gardinerna, i våra vattenledningar - vi måste spola varje morgon för att inte få för hög kopparhalt i dricksvattnet, i våra kläder, i leksakerna, i badrumsskåpet en kanadensisk undersökning visade att en genomsnittlig kvinna använde 126 olika kemikalier före frukost. De hamnar många gånger i våra avloppsvatten och i vattendragen, sjöarna, Östersjön. Varför är det då så svårt varför gör vi inget? Det kan bero på att föroreningarna är globala, spridningen är osynlig och effekterna är kroniska och långsiktiga. Vi tror att allt är kontrollerat, kunskaper saknas, standardiserade korttidstester, lagstiftningen är inte tillräcklig varor kan idag innehålla vad som helst. Till sommaren kommer ny EU-lag om innehållet i varor och produkter. Larm om att nya gifter ökar det nya är att vi lärt oss analysera dem, förstått samband med skador, oftast dyker de upp redan på talet. I sillgrissleforskningen kan man se en uppåtgående trend. Den kan visa flamskyddsmedel (viss sort) eller PFOS som vi pratar mycket om idag. Sillgrisslan lever hela sitt liv i Östersjön och äter fisk. Vad mäter vi mer på Gotland? Läkemedel har analyserats och av 101 utvalda läkemedelssubstanser hittades rester av 53 i avloppsvatten från Visby reningsverk och av 34 i Gothemsån. Läkemedel är framtagna för att vara stabila och inte brytas ner. Bekämpningsmedel i 3 av åarna några gånger per år och man hittar rester och vid några tillfällen höga halter. Årligen mäts olika substanser som triclosan (antibaketeriellt), sukralos (sötningsmedel), parfymer mm och man hittar samma nivåer här som på fastlandet. Man mäter även TBT från båtbottenfärger i kustsediment. Vad kan vi själva göra? Tänk efter vid inköp - Behöver jag det här? Finns alternativ? Kan jag ställa krav som konsument, vid upphandling? Ställer jag rätt krav? Hur gör jag mig av med resterna? Vart tar avfallet vägen? Vad händer med det jag spolar ner i toaletten? Gruppdiskussioner och prioritering Tänk er att det är 2050 och på Gotland hanteras det grå vattnet på ett optimalt sätt. - Hur ser det ut då? Vad har hänt? Vem har gjort vad? Deltagarna diskuterade denna frågeställning i mindre grupper och skrev de viktigaste svaren på blädderblock. Dessa sattes sedan upp på väggen och alla fick prioritera mellan förslagen med hjälp av så kallad pluppning. Här följer en sammanställning av denna prioritering i form av ett diagram. Det som deltagarna tyckte var mest angeläget handlade om kretslopp inom avloppshantering - kretsloppslösningar som standard vi nybyggnation, att återföra restprodukter

6 från reningsverk och att samarbeta med lantbruket. En annan viktig fråga var dagvattenhantering i framtiden - att se över hantering av dagvatten som resurs, att minska belastning på nuvarande VA och att minska föroreningar i dagvatten. (För resultatet i sin helhet se sist i minnesanteckningarna.) Kretsloppslösningar Dagvattenhantering Ekonomiska styrmedel/upphandling Ändrad lagstiftning Inga utsläpp från WC till recipient Rening av läkemedelsrester och mottaganderegler Ökad lagring av vatten Övrigt Bild 1. Deltagarna prioritering inom det grå vattnet: kretslopp inom avloppshantering och dagvattenhantering i framtiden. Avslutande runda Medskick och reflektioner till sammanställningen av förstudien vad gäller hela temamötes-serien. Hur ska vi använda vattenresursen för att skapa arbetstillfällen? För kort tid för grönt vatten och biologisk produktion. Viktigt att kommunicera problem, ha dialog och få folk att föreslå lösningar. Viktiga perspektiv som genomsyrar allt. Stressigt, vore bra med ett forum för vidare diskussion. Hur tar vi hand om alla idéer? Bred uppslutning, dags att skrida till handling. Bra ansats att vrida och vända på frågorna. Osäker utveckling för samhälle, ekonomi, befolkning, jordbruk och klimat gör det svårt att planera. Finns en vilja till kretsloppslösningar men hur kommer vi till skott? Ansvaret spritt på olika nivåer/nämnder. Man ska inte vara rädd för ny teknik, det är ofta bra och bör prövas. Många idéer, viktigt att hålla styrfart och förankra. Viktigt med barnperspektiv och underifrånperspektiv. Dyrt att åtgärda men blir bara dyrare i längden. Spännande med vatten i alla dess former och se hur alla berörs och jobbar med vatten.

7 Inspirerande och mycket ny kunskap. Bra om nätverket kan användas framöver. Vattenråden har gjort många åtgärder redan. Viktigt med styrfart. Inspirerande och stort engagemang. Bra att politiker är med men byggnadsnämnden saknas. Jättebra form och mycket sagt även om det bara är en förstudie. Får se vad som händer men oavsett måste man snabba upp arbetsprocesser och börja jobba konkret. Vattenfrågan stor inom lantbruket. Bra att bli lite kompis med varandra och viktigt att det blir lite verkstad. Kretslopp är bra. Bra om det kunde komma ut lite information om detta, belysas i media och visa på goda exempel. Ett tvärsnitt av många ämnen, bäddat för verkstad och dags att få något gjort. Kommit långt redan i förstudien och en hög ambitionsnivå. Goda möjligheter till fortsatt arbete Vi kan redan nu dyka ner i några områden och samverka vidare och hålla nätverket vid liv. Alla är fria att ta egna initiativ och bjuda in till samverkan och dialog. Emilie passade på att tipsa om ett par läsvärda böcker: Badskumt (gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg) av Katarina Johansson och Förgiftad (-om kemikalierna i vardagen och det dolda hotet mot vår hälsa) av Rick Smith och Bruce Lourie med Sara Dopp. Eloge till alla aktörer som redan gör en massa ideella åtgärder. Samtidigt kan man inte förlita sig på att de ska bidra gratis. Fortsatt ekonomiskt stöd behövs. Lärorikt och en positiv anklang som ger tilltro till framtiden. Viktigt att jobba långsiktigt fram till Låt inte det goda bli det bästas fiende. Intressant att mötas från olika håll. Vi har skrapat på ytan och identifierat viktiga frågor. Nu kan var och en lägga fokus på det man brinner mest för och ändå sträva efter att få saker gjorda. Dags för Gotland att bli bäst på något! Nästa möte gemensam lunch Nästa gång ses vi för ett avslutande möte den 13 mars kl , se särskild inbjudan. Deltagare Harriet Lihnell, Mats Hedström, Magnus Petterson, Mattias Edsbagge, Sten Reutervik, Josefin Moberg, Torun Stening, Mattias Andersson, Anders Lekander, Lennart Niklasson, Hans Häggsarfwe, Kerstin Nyberg, Roland Rodebjer, Petter Engström, Ulf Smedberg, Matilda Thyresson, Peter Landergren, Lisa Palmér, Lukas Elestedt, Maria Breineder, Jonas Nilsson, Jimmy Holpers, Karin Fager, Emilie Vejlens, Sofia Scholler /Maria Breineder

8 Prioritering tematräff 4 Grupp 1 Effektiva avloppsreningsverk i tätorter, energiåtervinning, slam 3 Kretsloppsanpassade lösningar landsbygd samarbete med jordbruk 7 Flera lagringsdammar, klimatförändring, bevattning 4 Byggnationen kretsloppsanpassad, dubbla rör, grönytor statsmiljö dagvatten 3 Grupp 2 Bättre magasinering och hushållning lagstiftning, mindre gråvatten 5 Dyrare vatten, dyrare avlopp, dyrare fosfor 11 Ökad medvetenhet om ändliga resurser Grupp 3 Inga WC-utsläpp till recipient Kretsloppsanpassad avfallshantering (Obs, Lokal!) 6 Vi återför restprodukt från reningsverk 12 Dela på industri-avloppsvatten och övrigt Grupp 4 Ändrad lagstiftning, PBL +KL +MB 8 Kretsloppslösningar standard vid nybyggnation + renovering där det är skäligt (avs. kostnad) 15 Läkemedelsrester renas vid hot spot källor 4 Dagvatten tas omhand med bra LOD-lösning 5 Allt löst i samarbeten (vem gör vad-svar) 1 Arbetsgrupp Lokalt omhändertagande små lösningar i kretslopp 2 Separata dagvatten resurs 4 Noll-utsläpp i Östersjön (avlopp) 6 Miljökrav vid upphandling/inköp 1 Nekat mottagande av kemikalier till reningsverken + avhärdning 1