Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP

Relevanta dokument
Möjligheter och risker vid samrötning

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av avloppsslam

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa

Rötning av animaliska biprodukter

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Revaq/Slamhantering. Bengt Hansson Envisys AB

Animaliska Biprodukter

Rötning av animaliska biprodukter

något för framtidens lantbrukare?

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Projektrapport: Kontroll av animaliska biprodukter i butiker

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Animaliska biprodukter

ABP. Animaliska biprodukter

Stig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär

Vägledning för Kommunernas kontroll inom pilotprojekt: Offentlig kontroll av insamling av matavfall kategori 3

Animaliska biprodukter i butiker. Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

Anläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

FÖRELÄGGANDE VID VITE ATT FÖRETAGET SKALL FÖLJA GÄLLANDE LAGSTIFTNING SOM REGLERAR HANTERING AV ANIMALT AVFALL KATEGORI 1

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

P-märkning av byggprodukter

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Planering och uppföljning av kontrollen i livsmedelskedjan

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

Rutin för miljöaspekter, miljömål och handlingsplan

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Utförande av kontroll av ABP Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

SPCR 179. RISE Research Institutes of Sweden AB Certification SPCR

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Riktlinjer för internkontroll

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Biogasanläggning och komposteringsanläggning krav för godkännande samt krav på verksamheten

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Samma krav gäller som för ISO 14001

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Uppföljande revision Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

Regler för certifieringssystemet

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner

De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Tidaholms kommun. Miljö- och byggnadsnämnden

Svenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare

Lagen om Energikartläggning i stora företag

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Certifiering av kedjor

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Certifieringsregler för biogödsel SPCR 120

RISE Research Institutes of Sweden Division Certification Enhet Certifiering

Intern styrning och kontroll

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

Användning av slam från kommunala reningsverk

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN A&M REVAQ 01 Fastställd Beslutsordning för REVAQ. Styrelsen - fastställer mål och inriktning för REVAQ

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Produkter av animaliskt ursprung [8521]

Trycksår - handlingsplan

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012

Certifierad återvinning av biogödsel och kompost,

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR KOMPOST SPCR 152

makes it easier, faster and more fun!

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

Regler för certifiering av brunnsborrningsföretag Kravdokument

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Europeiska unionens officiella tidning

Trumkompostering lönsamhet i avfallet

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Transkript:

Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP 2009-06-10

Besiktning & Certifiering, så här går det till Ansökan skickas till SP SP tar kontakt med reningsverket samt orderbekräftar Besiktning tredjepartskontroll Ev. avvikelser åtgärdas och redovisas för SP skriftligt eller, SP utför en ombesiktning SP granskar åtgärdade avvikelser Kontroll att avgift till Svenskt Vatten är betald Avtal om fortlöpande kontroll mellan reningsverk och SP upprättas SP utfärdar certifikat samt certifieringsmärke med certifikatsnummer SP publicerar certifierade slamproducenter på SPs hemsida

Besiktning innan utfärdat certifikat Vid första besiktningen granskas speciellt följande områden: Policy; fastställd och förankrad! Prioriteringar; utifrån riskbedömning och utifrån analyser av metaller etc. Mål; mätbara, kortsiktiga och långsiktiga, lagom många, etc. Uppströmsarbete: Lista på anslutna A- och B-verksamheter, för A- anläggningar; lista på eventuella PRIO-ämnen samt strategi för åtgärder Handlingsplan aktiviteter där organisation och ansvar framgår, hur rapportering ska ske samt att tillräckliga resurser finns tillgängliga. Att ledningens genomgång där slam behandlats är genomförd (alt. dokumenterade rutiner finns). Nedströmsarbete: spårbarhet och praktisk hantering Kvalitetsmanualen: att nödvändiga rutiner och dokument finns

Arbetsgången på ett REVAQ-verk följer REVAQ-snurran REVAQ-snurran = ett så kallat förbättringshjul enligt ISO 14001

Områden som genererar flest avvikelser vid besiktning 25 20 15 10 5 0 Planering Metaller Kontroll under produktion Oönskade organiska ämnen Praktisk hantering Styrande dok-instruktion Externslam Lakvatten Antal avvikelser för respektive område från alla utförda besiktningar år 2008, både stora och små avvikelser redovisade tillsammans.

Minskning av avvikelser från "förbesiktning" till "skarp besiktning" vid fyra olika VA-verk. 20 19 18 16 14 12 12 11,5 10 8 6 9 6 1: a 2: a 4 2 0 5 3 3 3 1 A B C D Medel

Besiktning vid fortlöpande kontroll (from år 2) Fokus i certifieringsarbetet är enligt certifieringsvillkoren kapitel 1.2; Strukturerat arbetssätt Bra praktisk hantering Systematiskt förbättringsarbete Uppfyller krav på bland annat hygienisering Relevant redovisning Dessutom Besiktningarna skall återspegla kundernas synpunkter. Marknaden skall genom certifikatet få en fullgod bild över att arbetet uppfyller de förväntningar man ställer.

Kundernas synpunkter! Detta vill kunderna se! Redovisning av kadmiumförbättring Prioritering av övriga metaller Utfasning av organiska oönskade ämnen Med beaktande av marknadens synpunkter och det arbetssätt som beskrivs i certifieringsvillkoren innebär detta att besiktningarna vid fortlöpande kontroll medför utökad inriktning och granskning.

Skall-krav vid fortlöpande kontroll 1(2) Detaljerade mål skall vara uppsatta som mätbara mål som skall kunna uppnås på kort sikt, cirka 2 5 år. Arbeten som utförts med avsikt att nå Cd/P-kvot 17, skall ha redovisats vid ledningens genomgång. Arbetena skall omfatta bland annat metallbalans över reningsverket, metallflöden i ledningsnät samt spårning av källor. Fullständiga kemikalielistor för A och B industrier skall ha redovisats. Plan för åtgärder för utfasning av oönskade ämnen skall finnas förankrad.

Skall-krav vid fortlöpande kontroll 2(2) PRIO-ämnen, skall finnas listade. Om det ej finns några, anges noll (0). Måluppfyllelse skall vara avrapporterat angående kortsiktiga mål på 2 5 år. Protokoll från ledningens genomgång skall finnas som visar hur avrapportering har skett. Åtgärdsplaner, eller förslag till sådana, skall finnas efter de beslut som tagits vid ledningens genomgång.

Skall-krav vid fortlöpande kontroll innebär 1(2) att följande dokument skall kunna uppvisas: Handlingsplan, eller del av handlingsplan, som visar hur arbetet med metaller och kemikalielistor bedrivs. Handlingsplanen skall vara utformad enligt kriteriedokumentet. Rapport över utfört arbete som redovisats vid ledningens genomgång. Redovisning av måluppfyllelse. Protokoll från ledningens genomgång. Bedömning och värdering av utfört arbete skall dokumenteras i protokollet. Förslag till fortsatt arbete baserat på beslut från ledningens genomgång. Kan innebära revidering av handlingsplan.

Skall-krav vid fortlöpande kontroll innebär 2(2) också att följande dokumentation skall finnas: Årsrapport Produktblad

Även REVAQ-verk vill öka biogasproduktionen Samrötning med organiska material, vad gäller? Biproduktsförordningen 1774/2002 (eller "ABP-förordningen") är tillämplig i sin helhet sedan den 1 maj 2003. Animaliska biprodukter är, för att uttrycka det enkelt, allt från djurriket som inte är livsmedel, t.ex. döda djur och biprodukter som inte är avsedda som livsmedel från slaktade djur, samt naturgödsel. Animaliska biprodukter delas in i tre olika kategorier: kategori 1-material, kategori 2-material och kategori 3-material

Samrötning med organiska material, vad gäller? Kategori 1-material: bl.a. delar av eller hela djur som innehåller specificerat riskmaterial, SRM, EJ TILLÅTET! Kategori 2-material: kan jämföras med det som före år 2003 kallades för högriskavfall DELVIS TILLÅTET! Följande är undantagna från ABP-förordningen = ok att röta med hygienisering (70 C, 1 h, < 12 mm): Naturgödsel Avskilt mag- och tarminnehåll från mag- och tarmsystemet Mjölk och råmjölk

Samrötning med organiska material, vad gäller? Kategori 3-material: kan jämföras med det som före år 2003 kallades för lågriskavfall TILLÅTET! Hushållsmatavfall Restaurangmatavfall Matavfall från livsmedelsaffärer (ej tillåtet med råa köttvaror) Kräver dock hygienisering enligt Metoder för lagring, rötning och kompostering av avfall Naturvårdsverkets Handbok 2003:4 med allmänna råd. Hygieniseringen är en mycket viktig del av processen och en av grundstenarna för förtroendet utåt för certifieringssystemet!

Även REVAQ-verk vill öka biogasproduktionen Sammanfattningsvis Vad är tillåtet enligt ABP att röta? Kategori 3 + undantagen från kategori 2-material (naturgödsel, från mag- och tarmsystemet avskilt mag- och tarminnehåll, mjölk och råmjölk). Övrigt ur kategori 2 kan också rötas, men inte inom certifieringssystemet, och dessa material kräver först värmebehandling enligt specifik metod enligt ABP förordningen.

Varför certifiering? Tredjepartskontroll som skapar stort förtroende Förutsättning hos vissa kunder (livsmedelsföretagen) Strukturerat miljö- och kvalitetsarbete Får bekräftat att produkten som produceras är av bra kvalitet Bra vid nyanställning

Gunilla Henriksson 010-516 57 38 Gunilla.Henriksson@sp.se