1(8) 2015-06-10 Studiehandledning Pedagogiska perspektiv på etiska dilemman Pedagogik och utbildning II kurskod UC430L Kurs i lärarprogrammets allmänna utbildningsområde Avancerad nivå Höstterminen 2015, period A Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se
Pedagogiska perspektiv på etiska dilemman Välkommen till kursen Pedagogiska perspektiv på etiska dilemman, 7,5 hp. Kursen ingår i lärarprogrammets allmänna utbildningsområde (AUO) med inriktning mot pedagogikämnet -Pedagogik och utbildning II. Det innebär att kusen är obligatorisk för alla som påbörjat lärarprogrammet före ht 2011, oavsett inriktning eller profil. Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för www.edu.su.se pedagogik och didaktik Kursansvarig Monica Söderberg Forslund monsod@edu.su.se Kursadministratör Maria-Letizia Priscilli maria-letizia.priscilli@edu.su.se Seminarieledare gr 1 Monica Söderberg Forslund monsod@edu.su.se Seminarieledare gr 2 Hans Melkersson hans.melkersson@edu.su.se Kursens syfte och innehåll Kursen behandlar yrkesetiska problem och dilemman, och relaterar dessa till etisk teori och förskolans och skolans demokratiska uppdrag och grundläggande värden. Etiska problem och dilemman sätts i relation till lärares ledarskap, och till olika typer av professionella samtal. Därvid behandlar kursen förutsättningar och villkor för professionella samtal, och belyser hur villkor för samtal är relaterade till etisk teori, barns rättigheter och förskolans och skolans värdegrund. I kursen ingår Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som hänför till kursens tema kring professionella samtal. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Diskutera och analysera yrkesetiska dilemman och relatera dessa till etisk teori, och till förskolans och skolans demokratiska uppdrag och grundläggande värden. På ett kvalificerat sätt diskutera och reflektera över professionella samtal. Upplägg Kursen ges på heltid och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Räkna med att din tid tas i anspråk fullt ut motsvarande fem dagar i veckan. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, och enskilt arbete. Dessutom ingår VFU, verksamhetsförlagd utbildning (se vidare nedan). Alla delar är lika viktiga. Kurslitteraturen är utvald för att ge en såväl teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Ta dig därför från början tid att sätta dig in i dessa texter och de resonemang som författarna för. Föreläsningarna avser att utgöra goda introduktioner till ett speciellt tema inom kursen. Dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan snarare kan sägas att föreläsningarna är en god hjälp att tematisera det egna arbetet. Föreläsningarna presenteras nedan. Seminarier sker tillsammans med en seminarieledare. Det är den lärare Du kommer att träffa mest under denna kurs. Seminarieledaren är i regel också bedömande lärare, som alltså kommer att sätta ditt betyg. Till varje seminarium ska ett visst pensum vara inläst och väl förberett. Lokaler för seminarierna 2
ligger på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54 http://www.edu.su.se/om-oss/hittatill-oss. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär att en del av arbetet inom kursen är verksamhetsförlagd. I denna kurs genomförs VFU-uppgiften i form av en personlig intervju kring professionella samtal i förskola/skola. Du ska alltså inte undervisa eller följa en klass/förskolegrupp. Den skriftligt sammanställda uppgiften behandlas särskilt under Seminarium 3. Fullgjord och godkänd VFU-uppgift ger 1 högskolepoäng. Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Om Du är frånvarande vid ett tillfälle ska Du i förväg via mail anmäla detta till din seminarielärare och komma överens om en kompletterande uppgift. Föreläsningar och föreläsare Föreläsning 1: Professionella samtal att leda och låta sig ledas Onsdag 2 september kl 12-15, Hörsal 8 Södra huset D Christer Langström, universitetsadjunkt vid Stockholms universitet. Som människor så använder vi språket hela tiden och undervisning sker också till stor del genom språket. Men det kanske är skillnad på att prata och samtala och om jag till på köpet ska leda ett samtal, vad bör jag tänka på då? Kan det finnas någon anledning till att vi utrustats med två öron och en mun och inte tvärt om? Kan det ha någon betydelse hur jag använder mig av språket i samtal? Finns det teorier/metoder/tekniker som kan underlätta vid svåra samtal? Under detta pass ska vi samtala om dessa och andra frågor kopplat till mellanmänsklig kommunikation Föreläsning 2: Yrkesetik 3-13 september, inspelad föreläsning i Mondo Göran Collste, professor i tillämpad etik vid Linköpings universitet Föreläsningen ger en introduktion till etiken och tar upp etikens förutsättningar, hur man kan komma fram till genomtänkta etiska ställningstaganden och något om etiska teorier. Föreläsning 3: Etik i professionellt lärarskap Torsdag 17 september kl 12-14, Sal 2403 Frescativägen 54 Kirsten Grönlien Zetterqvist, teol.dr. i religionsfilosofi vid Stockholms universitet. Kan man stå stadigt på värdegrunden i skolan? På vilka olika sätt förstås regler för den sociala samvaron av barn respektive vuxna i skolan? I föreläsningen ges exempel på skolors värdegrundsarbete vari barns socialitet förväntas utvecklas och mobbning förebyggas. Exemplen diskuteras även med hjälp av begrepp som exkludering, inkludering, och delaktighet. Barns och vuxnas perspektiv och barns rättigheter och inflytande kommer också att problematiseras. Examination Kursen examineras genom 2 individuella skriftliga uppgifter. En VFU-uppgift avseende den verksamhetsförlagda utbildningen, samt en avslutande Examinationsuppgift (se vidare separata dokument i Mondo). Båda uppgifterna delas ut vid kursstart. - VFU-uppgiften lämnas in senast 15 september kl 16.00. - Examinationsuppgiften lämnas in senast 29 september kl. 16.00 (efter avslutad kurs). Din text ska vara en självständigt skriven text, som Du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att Du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och väl underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. 3
Plagiat I lärares bedömning av dina examinationstexter spelar dina referat en betydande roll dvs. när du med egna ord sammanfattar avsnitt ur kurslitteraturen och därmed visar hur du har förstått och tolkar olika författares resonemang. Om du istället för att formulera dig med egna ord, kopierar eller skriver av kortare eller längre avsnitt ur kurslitteraturen och anger det som ett referat med korrekta och fullständiga referensuppgifter betraktas det som plagiat. Till detta hör även dina analyser och slutsatser. Att på detta sätt framställa sig själv som författare till en text som någon annan skrivit är således förbjudet. Andras text behöver inte bara utgöras av kurslitteratur utan kan också gälla andra texter/källor än kurslitteratur, liksom dina egna eller studiekamraters tidigare författade och examinerade texter. Plagiat innebär således att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och få den att framstå som din egen. Ett citat innebär att du ordagrant återger vad någon annan sagt eller skrivit. Citat får förekomma i mycket begränsad mängd i en examinationstext, förutsatt dels att vederbörliga citattecken är utmärkta, och dels att den korrekta källan anges (inklusive sidhänvisning). Om detta villkor ej uppfylls kan texten räknas som plagiat. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen av din examinationsuppgift använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Vad bedöms? Krav för godkänt betyg Den avslutande examinationsuppgiften utgår alltid från kursens förväntade studieresultat. Det som bedöms är i vilken omfattning och på vilket sätt som du, givet de förväntade studieresultaten, tillägnat dig kurslitteraturen. Bedömande lärare gör således både en kvantitativ och en kvalitativ bedömning av din text, vilket innebär: 1. Att din text i tillräcklig omfattning utgår ifrån kursens litteratur - vilket här betyder att Du sammantaget i de båda examinationsuppgifterna ska förhålla dig till huvuddelen av den obligatoriska kurslitteraturen. 2. Att din text kvalitetsmässigt når upp till avancerad nivå genom ditt sätt att tillämpa litteraturen. För att denna bedömning ska vara möjlig behöver Du synliggöra dina tolkningar och tillämpningar av litteraturens centrala tankegångar, teorier och begrepp, och att det även i denna bemärkelse är den obligatoriska kurslitteraturen som bildar utgångspunkt för dina analyser och slutsatser. Du behöver alltså både tydligt redogöra för innebörder av de teorier och begrepp som Du anför, samt att sedan tillämpa dessa i dina analyser när Du diskuterar professionella samtal i VFU-uppgiften och lärares etiska dilemman i den avslutande Examinationsuppgiften. 3. Detta kräver i sin tur att Du anpassar dig till de krav som gäller för akademisk text. Dessa presenteras i kompendiet Akademiskt skrivande i Mondo/Filsamling. Det är viktigt att Du som student är medveten om att texten inte kan bli godkänd om Du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget för godkänt dvs. E. Förutom den skriftliga individuella uppgiften ska också VFU-uppgift redovisas. Den består dels av genomförande av samtal/intervju på din VFU-skola, sammanställning av detta samtal samt genomförande av kamratgranskning (s.k. self- and peer assessment) av annan students samtalsredogörelse. Vidare instruktioner publiceras i Mondo i VFU och Examinations-mappen. Betyg registreras i Ladok senast 15 arbetsdagar efter angivet senaste inlämningsdatum. 4
Betygskriterier Som betyg på VFU-uppgiften används en tvågradig betygsskala G/U dvs. Godkänd/Underkänd. Den slutliga Examinationsuppgiften betygsätts utifrån en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx, och F. Den som har godkänts i prov (lägst betyget E) får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Det är endast möjligt att pröva för godkänt resultat 5 gånger. A B C D E Studenten redogör korrekt för och reflekterar självständigt över kursens innehållsliga områden. I kraft av sina analyser och beskrivningar synliggör studenten kursens centrala teoribildningar och begrepp samt tydliggör hur dessa kan relateras till varandra. Studenten redogör korrekt för och gör en ansats att reflektera självständigt över kursens innehållsliga områden. I kraft av sina analyser och beskrivningar synliggör studenten delvis kursens centrala teoribildningar och begrepp samt tydliggör hur dessa kan relateras till varandra. Studenten redogör korrekt för och analyserar kursens innehållsliga områden och begrepp kan relateras till varandra. Studenten ger exempel på sådana relationer. Studenten redogör korrekt för och diskuterar tydligt hur kursens innehållsliga områden och begrepp kan relateras till varandra. Studenten ger exempel på sådana relationer. Studenten redogör någorlunda korrekt för kursens centrala innehållsliga områden och begrepp kan relateras till varandra. Studenten ger exempel på sådana relationer. Fx Texten är underkänd och något mer arbete krävs. Arbetet ligger nära gränsen för godkänd och den studerande erbjuds möjlighet till komplettering för att lägst uppnå betyget E. Bedömande lärare lämnar tydliga kompletteringsanvisningar. Kompletteringsmöjligheten är tidsbegränsad. F Texten är underkänd och mycket mer arbete krävs. Texten har sådana brister att den inte går att värdera i relation till betygskriterierna. Omexamination fordras vilket innebär en ombearbetning av examinationsuppgiften i sin helhet. Omexamination och Fx-komplettering Student som erhållit betyget Fx på den skriftliga slutexaminationen erbjuds möjligheten att komplettera sin text inom en vecka. Av bedömande lärare får Du tydliga kompletteringsanvisningar tillsammans med besked om hur Du lämnar in din komplettering samt inlämningsdatum. Efter angett datum förfaller kompletteringsmöjligheten och Du får anmäla dig för omexamination enligt nedan. Vid betyget F på den skriftliga slutexaminationen eller U på VFU-uppgiften krävs omexamination vilket innebär en ombearbetning av examinationsuppgiften/vfu-uppgiften i sin helhet. Stöd för hur omarbetningen ska göras får du av bedömningen av din underkända examinationsuppgift/vfu-uppgift. Din ombearbetade text examineras på nytt i enlighet med formerna för bedömning i kursplanen och betygskriterierna. Du har rätt till sammanlagt 5 examinationstillfällen. Har Du underkänts av samma examinator 2 gånger ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången har Du enligt Högskoleförordningen rätt att vid det tredje examinationstillfället begära en ny examinator. Du begär detta skriftligen till kursansvarig lärare. Omexamination erbjuds 2 gånger per termin. Student som varit registrerad och deltagit i undervisningen på kursen men inte examinerats med godkänt betyg, registreras automatiskt på Mondosajt för omexamination och meddelas detta via mail. Inlämningsdatum för omexamination under höstterminen 2015 är 3 november och 14 januari. 5
OBS! Ovanstående datum för omexamination gäller också om Du missat inlämningstiden för din examinationsuppgift när du gick kursen. För att kunna utnyttja sådan senarelagd inlämning behöver Du ha uppfyllt de krav på närvaro och övriga arbetsuppgifter som gäller för kursen i sin helhet. Obligatorisk kurslitteratur Titlar markerade med * är beställda och finns att köpa på Akademibokhandeln Frescati. Campbell, Elisabeth (2000). Professional Ethics in Teaching: towards the development of a code of practice. I Cambridge Journal of Education vol 30, no 2, s. 203-221. (17 s.) Finns som pdf i Mondo/Filsamling. *Collste, Göran (2010). Inledning till etiken. Tredje uppl. Lund: Studentlitteratur. (151 s.) Colnerud, Gunnel och Hägglund, Solveig (red.) (2004) Etiska lärare - moraliska barn: forskning kring värdefrågor i skolans praktik : värdepedagogiska texter II. Linköping, Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap. (Valda delar) Finns som pdf i Mondo/Filsamling. Kapitlen som läses är: Helene Elvstrand: Barnet en individ med rättigheter vad betyder det i en skolkontext? s. 48-59 (11 s.) Nina Thelander: Barnets rättigheter i skolan omsorg eller rättvisa? s. 60-75 (15 s.) Niclas Rönnström: Moralisk pluralism alltid redan i pedagogisk praktik s.138-156 (18 s.) *Gars, Christina (2006). Utvecklingssamtal en berättelse om barn, föräldrar och förskollärare. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Endast Del II läses (Offentlig barndom i dagens praktik) som handlar om utvecklingssamtal i förskolan (54 s.). OBS! Denna bok är valbar och kan läsas som ett komplement till Hägg & Kuoppa (2007) och istället för artiklarna författade av Hofvendahl (2004) samt Lindh & Lindh-Munther (2005). Halvars-Franzén, Bodil (2010). Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Valda delar: Del III, IV-V s. 79-184. (105 s.) Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-38373 eller i Mondo/Filsamling. *Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007) Professionell vägledning: med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. (141 s.) *Irisdotter Aldenmyr, Sara, Paulin, Ann & Grönlien Zetterqvist, Kirsten (2009). Etik i professionellt lärarskap. Malmö, Gleerups (157 s.) Irisdotter Aldenmyr, Sara & Hartman, Sven (200) Yrkesetik för lärare och behovet av professionsförankring. I Pedagogisk Forskning i Sverige nr 3 s. 212 229. (17 s.). Finns som pdf i Mondo/Filsamling. Pihlgren, Ann S. (2010). Elevledda utvecklingssamtal. Effekter efter fem och tio år. Ignite Research Institute. (31 s.). Finns som pdf i Mondo/Filsamling. Runfors, Ann (2006). Fostran till frihet? Värdeladdade visioner, positionerade praktiker och diskriminerande ordningar. I: Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Rapport fån Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2006:40. (Kap 4, s. 135-165 läses). Finns som pdf i Mondo/Filsamling. Thornberg, Robert (2004) Värdepedagogik. I Pedagogisk forskning i Sverige, 9/2, 99-114. (15 s.) Finns som pdf i Mondo/Filsamling. 6
Länkar till övrigt arbetsmaterial FN s konvention om mänskliga rättigheter http://www.regeringen.se/sb/d/15538/a/183741 FN s konvention om barnets rättigheter http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/69025 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/main.htm?tos=gr Läroplan för förskolan. Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Skollagen 2010:800. Utbildningsdepartementet. http://www.skolverket.com/cm/2.10/regelverk/skollagen-och-andralagar Lärares yrkesetik http://lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/start/start?opendocument Lärplattform I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. Den hittar Du på mondo.su.se (inget www), eller via mitt.su.se. Du måste registrera dig på Mondo, om Du inte redan har gjort det. Förutsättningen för att kunna göra detta är att Du har skaffat och aktiverat ditt universitetskonto. I Mondo är du som registrerats på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner Du sådan information som är gemensam för samtliga seminariegrupper, som studiehandledning, VFU-uppgifter, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder med mera. Stöd i dina studier På Stockholms universitet finns en Studie- och språkverkstad. Där kan du bl.a. få hjälp med studieteknik och akademiskt skrivande. Mer information finns på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-språkverkstaden Funktionsnedsättning Studera med funktionsnedsättning/dyslexi Om du behöver någon form av stöd under din utbildningstid ska du alltid börja med att i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionshinder vid Stockholms Universitet, för att diskutera ditt individuella stödbehov och få nödvändig information. Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi kan Du få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Därför är det också viktigt att Du på ett tidigt stadium underrättar den gruppansvarige läraren för att ni gemensamt ska kunna göra överenskommelser. http://www.su.se/funktionsnedsattning Eller kontakta studentstöd@su.se 7
Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i arbetsgrupper. Studentmottagning Har du frågor om registrering, betygsrapportering med mera vänder du dig direkt till din kursadministratör (se s. 2 ovan). http://www.edu.su.se/utbildning/studentinformation/studentexpedition Du kan även nå kursadministrationen på det gemensamma telefonnumret samt via gemensam e- postbrevlåda. Telefon: 08-16 31 21 (se telefontider nedan) E-post: stud.exp@edu.su.se Ordinarie telefontider: måndag, tisdag, onsdag, fredag kl. 10.00-11.00. Studentcafé och kök Vid Institutionen för pedagogik och didaktik finns ett Studentcafé på plan 4/entréplan där det finns möjlighet till matuppvärmning och köp av enkel mat, godis och kaffe från automater. För studerande vid institutionen finns även möjlighet att skriva ut och kopiera via skrivaren/kopiatorn som finns i Studentcaféet, på samma sätt som man gör i Södra Husen. Glöm inte att ta med dig ditt universitetskort. 8