Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd
Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.
Förståelse för centrala begrepp processer åtgärd analys vetenskaplig grund förutsättningar utveckling beprövad erfarenhet insats ledning resurser rutiner struktur utvärdering uppföljning bedömning system beslut kvalitet effekter mål styrning förbättring resultat värdering måluppfyllelse
Varför systematiskt kvalitetsarbete? Synliggöra kvalitet och likvärdighet. Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder.
Varför systematiskt kvalitetsarbete? För att veta Var är vi? - måste vi följa upp resultaten och göra en nulägesbeskrivning. För att veta Vart ska vi? - måste vi analysera och bedöma utvecklingsbehoven. För att veta Hur gör vi? - måste ha en dokumenterad planering. För att veta Hur blev det? - måste vi genomföra det vi planerat, följa upp och dokumentera vårt arbete.
Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Huvudman och rektor ansvarar för: Kunskap och kompetens Rutiner och strukturer Stöd och resurser Medverkan och delaktighet
Dokumentera kvalitetsarbetet Krav på dokumentation både på huvudmannanivå och på enhetsnivå (gruppnivå och individnivå) Utformas efter lokala behov och förutsättningar
Syftet med dokumentationen Synliggöra kvalitetsutvecklingen - förutsättningar, genomförande och resultat - utvecklingsbehov Underlag inför beslut om prioriteringar och insatser. Information till personal, elever vårdnadshavare och skolmyndigheter.
Hur ska kvalitetsarbetet bedrivas? Systematiskt och kontinuerligt I olika faser Med allas medverkan
Att följa upp resultat och måluppfyllelse Kontinuerligt samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Kräver: Dokumentation av resultat, organisering, resurser, arbetssätt och metoder. Dialog mellan olika nivåer. Särskilda utvärderingar. Mynnar ut i en nulägesbeskrivning Var är vi? Vilka underlag har vi? Vad visar de? Vad saknar vi information om?
Att analysera och bedöma Analysera vad som orsakar och påverkar resultaten och måluppfyllelsen både kontinuerligt i det dagliga arbetet och inför beslut om utvecklingsinsatser. utgå från mål, uppföljning, vetenskaplig grund & beprövad erfarenhet. Syftet är att kunna bedöma var man är, vart man ska och hur man ska nå dit. gemensamt identifiera utvecklingsområden som ska prioriteras för att uppfylla de nationella målen. Dialog & reflektion om utvecklingsbehov
Analysera olika underlag genom att - jämföra hur resultaten ser ut över tid, mellan olika enheter, grupper, kön etc. Finns det mönster, tendenser, trender? - tolka det vi ser och hitta orsaker till vad som påverkar måluppfyllelsen. Hur påverkas genomförandet av förutsättningarna? Vilka prioriteringar har gjorts? - problematisera och kritiskt granska. Vad har betydelse utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet eller samhällsutvecklingen?
Vart ska vi och hur gör vi? Utgår från analysen och bedömningen av vilka åtgärder och utvecklingsinsatser som krävs för att kunna uppfylla de nationella målen. Hur utbildningen ska organiseras och genomföras så att den leder till en kontinuerlig utveckling.
Vad kan analyseras på enhetsnivå? Vad orsakar variationer i resultat och måluppfyllelse? (likvärdighet) HUR PÅVERKAR arbetsformer och arbetssätt, lärandeklimat, personalens kompetens, förväntningar, värderingar, förhållningssätt ELEVERNAS LÄRANDE OCH UTVECKLING?
Vad kan analyseras på huvudmannanivå? Varför finns variationer mellan enheters/gruppers resultat och måluppfyllelse? (likvärdighet) HUR PÅVERKAR personella och materiella resurser, skolors bedömning och betygssättning, resurs- och ledningssystem, organisering, undervisningstid, elevgruppers sammansättning ELEVERS LÄRANDE OCH UTVECKLING?
Vetenskaplig grund & beprövad erfarenhet En viktigt förutsättning för kvalitetsarbetet i uppföljning och utvärdering i analysen och bedömningen i planeringen och genomförandet
Framgångsfaktorer i undervisningen Inkluderande arbetssätt Öppet och tillåtande lärandeklimat Formativ bedömning Kollegialt lärande Pedagogiskt ledarskap Ny bok i publikationsserien, Forskning för skolan: Forskning för klassrummet Utkommer i höst
Lästips Hattie, John. 2012. Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur. Helen Timperley, Det professionella lärandets inneboende kraft, 2013. Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Utmärkt undervisning : Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning Jan Håkansson, Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder, 2013. Skolverkets serie, Forskning för skolan, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bocker
Skolverkets stöd för kvalitetsarbete Allmänna råd BRUK (under revidering) Kvalitetsarbete i praktiken SIRIS Övrigt stödmaterial www.skolverket.se/kvalitetsarbete