Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/226-NF-700 Karin Bodlund - aw800 E-post:

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-11-24 Dnr: 2015/226-NF-700 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Kartläggning av samverkan med näringslivet avseende nämndens målgrupper Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner rapporten. Ärendebeskrivning Förvaltningen har utrett ett nämndinitiativ från Moderaterna och Folkpartiet i nämnden för personer med funktionsnedsättning angående kartläggning av hur nämnden och i vissa stycken övriga delar av staden samverkar med näringslivet kring nämndens målgrupper. Det finns en hel del praktikplatser hos olika företag för deltagare inom nämndens beställda dagliga verksamheter och sysselsättning samt stadens övriga sysselsättningsverksamheter. Det förekommer även vissa former av legoarbeten på några av verksamheterna, inom de ramar som regelverken tillåter. Däremot är steget till anställning betydligt längre. Mycket sannolikt beroende på osäkerheten i regelverk och långsiktigt stöd. Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för de olika anställningsstöden. Aktivitetstöd och sjukersättning beslutas av Försäkringskassan. Således ligger detta utanför kommunens rådighet. Sociala nämndernas förvaltning har den 24 november 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Kartläggning av samverkan med näringslivet avseende nämndens målgrupper Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

Sid1(7) 2015-11-20 Diarienr 2015/226-NF Sociala nämndernas förvaltning Karin Bodlund Nämnden för personer med funktionsnedsättning Nämndinitiativ från Moderaterna och Folkpartiet i nämnden för personer med funktionsnedsättning Nämndinitiativet har följande lydelse: I syfte att stärka ekonomiska och sociala förutsättningar för olika verksamheter inom mjuka sektorn som har begränsade medel eller att det finns risk för nedläggning. Det är av stor vikt att framtida utveckling sker i god samverkan och har ett helhetsperspektiv för att nå optimala resultat. Det kan också finnas möjligheter att hitta nya innovativa lösningar som underlättar för vår målgrupp. För att stärka det långsiktiga arbetet i nämnden, skapa synergier och arbetsinriktade insatser i samarbete med näringslivet bör vi boka möten med fastighetsägare och näringsidkare. Ett förslag är att utse personer från olika partier i nämnden som är intresserade ha ett engagemang i detta ärende. Engagemanget ska leda till att personer i med funktionsnedsättning får en plats i arbetslivet samt att olika verksamheter kan få resurser. Tillsammans kan vi delta i informationsmöten, boka enskilda möten i näringslivet och andra aktörer i samhället. Det är viktigt att påverka nystartade och etablerade företag att stödja mjuka sektorn i samhället samtidigt stärka näringsdynamiken genom att identifiera nya marknader för vår målgrupp I samband med sammanträdet i nämnden den 21 oktober 2015 förtydligades förvaltningens uppdrag till att omfatta en kartläggning av hur nämnden och i vissa stycken övriga delar av staden samverkar med näringslivet kring nämndens målgrupper. ID: p_12_mfphösten 15

2 (7) Inledning Det är staten som har huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Kommunen har ett lagstadgat ansvar för vissa sysselsättningsåtgärder, daglig verksamhet, LSS samt meningsfull sysselsättning enligt SoL för människor med psykisk funktionsnedsättning. Övriga insatser inom arbetsmarknadsområdet är således inte lagstyrda. Sysselsättningsverksamheter som beställs av Nämnden för personer med funktionsnedsättning Sysselsättning, arbetsinriktad rehabilitering och träffpunkt Nämnden för personer med funktionsnedsättning beställer arbetsinriktad rehabilitering, sysselsättningsverksamhet och träffpunkter för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta av proaros, enbart en träffpunkt av Skultuna kommundelstjänst. Deltagarna har ofta svåra misslyckanden bakom sig när det gäller praktik på öppna arbetsmarknaden. Steget ut, via andra myndigheter har varit för långt och det har inte funnits förståelse för, eller kunskap om den psykiatriska problematiken. En stor del av deltagarna har svåra kroniska sjukdomar där en utslussning på öppna arbetsmarknaden är en omöjlighet. Målet med insatsen för personer med låg funktionsnivå där arbete inte är realistiskt är ökad livskvalitet och meningsfullhet i vardagen. I verksamheterna med arbetsrehabiliterande inriktning erbjuds träning av funktioner som har betydelse i ett arbete och i övriga sociala sammanhang. Det finns tydliga bedömningsinstrument gällande bedömning och kartläggning av funktionsnivåer, i grupp och individuellt. Ett naturligt led i rehabiliteringen för vissa är arbetsprövning i reell miljö. Metoder som ligger till grund för arbetet är ESL (ett själständigt liv) samt ISA (individuellt stöd i arbete) - svensk tolkning av Supported employment (SE) som är en metodik som syftar till att göra vanliga arbeten tillgängliga för alla oavsett funktionshinder. ISA innebär att man arbetar strukturerat med kartläggning av hinder och resurser, intressen, marknadsföring och studiebesök med arbetsplatsanalys. Verksamheterna samarbetar med Försäkringskassan, Landstingets psykiatri, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare samt övriga instanser i samhället när behov finns. Verksamheten disponerar ett antal filialer inom det reguljära arbetsmarknadsområdet. Inom dessa filialer finns personal med. En verksamhet drivs på entreprenad. Därtill skapas individuella arbetsprövningsplatser med hjälp av arbetskonsulenterna. Vissa former av legoarbeten bedrivs på några av verksamheterna inom de ramar som regelverken tillåter. Det är viktigt i detta sammanhang att framhålla att verksamheten inte har i uppdrag att ta över Arbetsförmedlingens ansvar för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Många av de unga deltagarna går till studier, komplettering av gymnasiebetyg. Hittills under 2015 har 8-10 deltagare slussats vidare till Arbetsförmedlingen Totalt finns det för närvarande 94 män och 102 kvinnor i sysselsättningsverksamheten varav 54 personer inom det reguljära arbetsmarknadsområdet exempelvis handel, organisationer, offentlig sektor. Insatserna inom området reduceras från den 1 januari 2016 på grund av besparingskrav inom nämndens budget. Detta innebär att beställningen på arbetsinriktad rehabilitering utgår vilket kan innebära färre platser inom det reguljära arbetsmarknadsområdet. Meningsfull sysselsättning som lagstiftningen kräver kvarstår.

3 (7) Daglig verksamhet Daglig verksamhet är en rättighet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rättigheten gäller för personer med utvecklingsstörning, autism och förvärvad hjärnskada. Daglig verksamhet kan likna ett vanligt arbete exempelvis att servera på ett café eller arbeta på ett kontor. Det kan också vara någon annan sysselsättning som den enskilde anser vara meningsfull, som att måla eller spela teater. Antalet personer inom daglig verksamhet har ökat med 237 personer sedan 2003, vilket motsvarar 76 procent. Ökningen mellan 2013 och 2014 var 10 procent. Antalet deltagare inom daglig verksamhet ökade kraftigt under 2014 och har fortsatt under 2015 och uppgår nu till 604 personer. Ökningen beror på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. Fler personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med arbetsförmedlingen, då de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande utan fortsatt stöd. Deltagare inom daglig verksamhet ska prövas mot arbetsmarknaden då möjlighet finns hos de enskilda att gå vidare till någon form av anställning och egen försörjning. Utförarna arbetar aktivt med stöd till deltagare och de företag som tar emot deltagare inom daglig verksamhet. Det finns dock vissa farhågor om en enskild får möjlighet att gå vidare till en anställning. Det ena är utifrån ett ekonomiskt perspektiv, om det är en lönebidragsanställning som kan innebära en lägre inkomst. Vidare kan den enskilde känna osäkerhet om de åter kan få möjlighet till insatsen daglig verksamhet om det inte fungerar med anställningen. Hur ska den ekonomiska situationen ska lösas om inte Försäkringskassan beviljar aktivitetsersättning då den enskilde har visat att de har en arbetsförmåga och kan stå till arbetsmarknadens förfogande? Detta är kända inlåsningseffekter i socialförsäkringssystemet som har betydelse för de enskildas val. Stödet till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är ett ansvar som åligger Arbetsförmedlingen. Enligt regleringsbrevet från regeringen ska Arbetsförmedlingen förbättra matchningen på arbetsmarknaden och förmedlingsverksamheten ska bättre anpassas till arbetsgivares och arbetssökandes enskilda behov. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska genom samverkan med andra relevanta aktörer verka för att personer ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Av totalt 604 personer i verksamheten erhåller i skrivande stund 196 personer insatsen inom det reguljära arbetsmarknadsområdet exempelvis handel, organisationer, offentlig sektor. Vidtagna åtgärder Förvaltningen bjöd, i september 2015, in ledningen för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till en överläggning med anledning av de ökande volymerna inom daglig verksamhet. Då diskuterades bl.a. möjligheterna att till att söka ESF-medel i syfte att underlätta möjligheterna för enskilda att få en anställning. Den 8 oktober 2015 beslutade Kommunfullmäktige att Nämnden för personer med funktionsnedsättning och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att ta upp överläggningar med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med anledning

4 (7) av volymutvecklingen för daglig verksamhet. Ett första planeringsmöte mellan de båda förvaltningarna har skett i november 2015. Övriga sysselsättningsverksamheter Samordningsförbundet Förbundet är en gemensam arena där de samverkande myndigheterna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och Västerås stad) kan verka för rehabiliterande insatser med individens behov och den totala samhällsekonomin i fokus. Samordningsförbundet finansierar i dagsläget en rad med arbetsmarknadsinriktade projekt för människor i behov av rehabiliterande åtgärder. I november 2013 startade Samordningsförbundet Pilotmodell; Samordningsteam Västerås, som är en sammanslagning av två tidigare projekt med naturunderstödd rehabilitering som inriktning. Teamet består av 9 personal från Försäkringskassan, Arbetsmarknadsenheten i Västerås stad och Arbetsförmedlingen. Verksamheten utgår från naturen som resurs och verktyg, där deltagarna mående och stödbehov styr vilken av de fyra grupperna i projektet som passar bäst. Behoven hos deltagarna är att komma igång, kunna passa tider, ingå i ett socialt sammanhang, få komma närmare arbetsmarknaden. I projektet ingår fyra grupper: Trädgård där deltagarna provar sin arbetsförmåga vad gäller arbetstid och arbetsuppgifter m.m. Salix för unga vuxna i behov av motivationsinsatser. Trädgård- och Salixgruppen är på Malma gård, där det odlas i växthus och på friland och där det finns en hälsoträdgård. Deltagarna arbetstränar inom trädgård, anläggning och med arbetsuppgifter som finns inom fastighetsskötsel. Fyra arbetsledare finns till hands som stöttar och leder individuellt. Syftet är att väcka intresse för natur och trädgård, att vägleda mot självförsörjning och ett bättre mående. Upplevelsegruppen med fokus på gruppsamtal, aktiviteter och vistelse i naturen. Upplevelsegruppen utgår ifrån en stuga i Rytterne, där naturen upplevs på olika sätt tillsammans med en arbetsledare. Gruppsamtal med en terapeut och en handläggare från AF som stöttar och hjälper vidare finns till hands. Tiliagruppen för deltagare som drabbats av utmattningssyndrom. Hur man blir aktualiserad till samordningsteamet Deltagarna kommer till Samordningsteamet genom en ansökan som skickas till en urvalsgrupp i teamet som representeras av handläggare från Socialkontor Ekonomi, koordinator, konsulent och arbetsledare i Samordningsteamet, Psykiatrin, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Urvalsgruppen går igenom vilken grupp som passar bäst, med hänsyn taget till deltagarnas egna önskemål. Gruppen som möts en gång per månad, planerar fortsättningen efter projektet för deltagarna. Från november 2015 kommer teamet att starta en utslussningsgrupp som ska fokusera på planeringen efter tiden i projektet för deltagaren. Utslussningsgruppen kommer att representeras av de samma myndigheter som finns inom urvalsgruppen. Arbetsförmedlingens handläggare och coach från samordningsteamet går sedan vidare i planeringen. Det kan röra sig om förstärkt samarbete på AF, praktik på extern arbetsplats, utbildning och i vissa fall till vård.

5 (7) Resultat Från starten fram till slutet av december 2014 hade 44 män och 50 kvinnor deltagit i verksamheten. Av dem gick sju deltagare till anställning eller studier, 14 deltagare har erhållit fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering inom det förstärkta samarbetet, 21 deltagare har gått till annan praktik eller planering, fyra personer har avbrutit av olika anledningar, sju deltagare har blivit antagna men inte startat, två deltagare har fått sjukersättning och 39 deltagare hade en pågående insats vid årsskiftet 2014-2015. Koordinatorerna uppger bl.a. att de deltagare som kommer till projektet står långt från arbetsmarknaden vilket innebär ett behov av en längre tids arbetsrehabilitering. Det är viktigt att det finns en röd tråd i planeringen. Vid avslut i projektet, om övergång till arbete är aktuellt, kan det behövas SIUS-understöd under en längre tid. Arbetet inom projektet visar tydligt vikten av samarbete mellan organisationerna för bästa resultat. Utvecklingsbehov Utifrån behovet av att utveckla verksamheten beslutade Samordningsförbundets styrelse den 22 maj 2015 att godkänna ansökan om implementering av MACmetodiken (Motiverande, Aktiverande, Coachande) i Samordningsteam Västerås. Sammanslagningen kommer att ske från den 1 november 2015 för att stärka utslussningen mot arbetsmarknaden för deltagarna i Samordningsteamet. Syftet med denna sammanslagning är att via nya metoder skapa förutsättning för målgruppen att i ett tidigt skede ta tillvara sin arbetsförmåga och på sikt bli självförsörjande genom arbete. Samtidigt ökar man hos alla samordningsförbundets parter kunskapen och kompetensen om målgruppens behov och förutsättningar. Projektet har ett individuellt, samhällsekonomiskt och ett organisatoriskt syfte. Projektet skall betraktas som länk i en kedja av insatser som bidrar till att bryta målgruppens långvariga utanförskap. Målet är att av alla deltagare i MAC-gruppen som genomgår sammanlagt 6 månaders arbetsförberedande och motivationshöjande gruppcoachning, fortsätter 50 % med individuellt anpassade arbetsinriktade aktiviteter t.ex. arbetsträning i ytterligare 6 månader upp till totalt max 12 månader 50 % av dem som går vidare i ordinarie program på Arbetsförmedlingen, kommer ut i hel eller deltidsarbete med eller utan arbetsmarknadsstöd alternativt i studier, senast 6 månader efter avslutat deltagande i insatsen. Samarbete Samhall/AF och Västerås stad Inom ramen för samarbetet har det formats ett tvåårigt gemensamt utvecklingsprogram s.k. SAMjobb. 20 deltagare i åldern 18-29 år har erhållit anställning inom skolor, servicehus, fastighetskontor och stadsledningskontor Programmet som påbörjades den 1 april 2014 och avslutas således våren 2016. Av de 20 personerna kommer fem att behålla sina anställningar inom staden, fem går till privata näringslivet och 10 personer erhåller arbete inom Samhall. Sociala företag Stadsledningskontoret har genomfört en förstudie för att ta fram ett koncept för inkubator med inriktning mot sociala företag, arbetsintegrerade företag samt samhällsentreprenörer i Västerås. Kommunstyrelsen gav, den 10 juni 2015, utifrån detta stadsledningen i uppdrag att:

6 (7) inom ramen för befintliga bidrag och i samarbete med berörda aktörer diskutera sådana omprioriteringar som leder till att en inkubator kan implementeras enligt konceptet. i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen ta fram förslag på en modell som skapar stödstruktur åt arbetsintegrerade sociala företag inom ramen för nuvarande finansiering av sociala företag tydligt lyfta sociala företag och samhällsentreprenörskap som en del av näringslivsprogrammet. Det föreligger förslag hos Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) som handlar om Entreprenörspåret, en individträningsmodul som syftar till att förbereda och träna individer för att de så småningom ska kunna gå över till den externa företagsinkubatorn Förslaget föredrogs för UAN i november 2015 men återremitterades. Utöver ovanstående insatser utför staden ytterligare en rad arbetsmarknadsrelaterade åtgärder, främst inom arbetsmarknadsenheten, AMA som beställs av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Många av dessa verksamheter arbetar ut mot näringslivet för att hitta arbeten och praktikplatser. Vidare beställer Individ- och familjenämnden vissa sysselsättningsinsatser. Det finns även ett flertal icke kommunala projekt och initiativ som har till syfte att minska arbetslösheten. Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier Västerås stad, Arbetsförmedlingen, Mimer, Västerås folkhögskola, Jobba i Västerås och Samhall har i november 2015 tecknat en lokal överenskommelse om samverkan för att få fler unga i arbete eller studier. Målgruppen utgör personer mellan 16-24 år som varken arbetar eller studerar. Denna överenskommelse inkluderar även unga personer med funktionsnedsättning. Synpunkter från Svenskt Näringsliv, Västerås Förvaltningen har i samband med denna utredning ställt frågan till Svenskt Näringsliv om vad som skulle krävas för att företagen skulle anställa fler personer med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Svar: Förutsättningarna för att företagen skall kunna anställa personer med funktionsnedsättningar handlar dels om: Information, ett bra upparbetat samarbete mellan offentligheten och företagen, att företagen känner att de får stöd i form av bra och tillgängliga kontaktpersoner. Men det finns också regelverk kring detta som i stor mån begränsar företagens vilja och möjligheter att våga anställa. Dels handlar det om att man många gånger upplever stöden kring anställning för dessa personer (lönebidrag, olika stöd gällande arbetsplats etc.) som mycket osäkra och i mångt och mycket krångliga och godtyckliga. Dels har också företag ett stort rehabiliterings- och sjuklöneansvar vilket också begränsar deras möjligheter att anställa. Om intentionen är att få igång ett bra samarbete kring anställningar/praktikplatser för personer med funktionsnedsättning gäller det alltså att hitta långsiktiga former (villkor, långa beslutstider/stöd) kontaktpersoner som är tillgängliga för företagen. Sammanfattande diskussion Av en rapport från Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, hösten 2015, angående insatser för unga personer framgår att det är svårt att få en helhetsbild över de verksamheter i Västerås som jobbar med arbetsmarknadsfrågor. Flera nämnder och förvaltningar jobbar med samma målgrupper. Arbetsförmedlingen och kommunen skulle behöva större kännedom om varandras kompetenser. Det är många aktörer som

7 (7) arbetar mot näringslivet för att hitta arbeten och praktikplatser. Vidare påpekas att det finns få enkla jobb i Västerås samtidigt som arbetsgivarna har svårigheter att hitta arbetskraft inom vissa områden. Förvaltningen gör, i likhet med uppfattningen i rapporten från Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, konstaterandet att det är svårt att få en överblick över de olika formerna av sysselsättningsinsatser i kommunen. Förvaltningen instämmer också i behovet att förbättra samordningen mellan aktörerna. Det blir en kommande fråga att hantera för berörda nämnder och förvaltningar. Inom kommunen är det endast nämnden för personer med funktionsnedsättning som enligt gällande lagstiftning måste tillhandahålla sysselsättning d.v.s. meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt daglig verksamhet. Övriga sysselsättningsinsatser från kommunens sida är frivilliga. Ansvaret för arbetsmarknadspolitiska insatser åligger staten. Det finns, som beskrivits ovan, en hel del praktikplatser hos olika företag för deltagare inom nämndens beställda dagliga verksamheter och sysselsättning samt stadens övriga sysselsättningsverksamheter. Det förekommer även vissa former av legoarbeten på några av verksamheterna, inom de ramar som regelverken tillåter. Däremot är steget till anställning betydligt längre. Mycket sannolikt beroende på osäkerheten i regelverk och långsiktigt stöd som Svenskt Näringsliv påtalar. Det är staten genom Arbetsförmedlingen som ansvarar för de olika anställningsstöden. Ett annat hinder som beskrivits ovan handlar om att personer med aktivitetsstöd/sjukersättning inte vågar ta ett jobb om risken är att de inte får tillbaka stödet om det inte fungerar. Aktivitetstöd och sjukersättning beslutas av Försäkringskassan. Sammantaget finns det följaktligen inga enkla lösningar till att få in fler personer med funktionsnedsättningar inom den reguljära arbetsmarknaden. Därmed inte sagt att det är omöjligt. Det finns initiativ inom staden som syftar till att möjliggöra en anställning. Exempel på detta är Mac-metodiken inom Samordningsteam Västerås. En annan förhoppning är att den Lokala överenskommelsen ska fånga upp unga personer med funktionsnedsättning så att de inte ska behöva ansöka om bistånd till nämndens beställda verksamhet för sysselsättning eller daglig verksamhet på grund av arbetslöshet. Vidare kommer utsikterna till att söka ESF-medel utrönas i samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och staden för att om möjligt hitta vägar från sysselsättningsverksamheter till den reguljära arbetsmarknaden.