Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 Plats Inlandsrummet- och carlstensrummet Tid Onsdagen den 19 februari kl 9:00-17:00 Ledamöter Anders Holmensköld (M) Ordförande Tommy Ohlsson (M) 1:e vice ordförande Miguel Odhner (S) 2:e vice ordförande Maria Pehrson (M) Vakant Göran Oskarson (FP) Håkan Olsson (FP) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Morgan Persson (UP) Mona-Britt Gillerstedt (S) Mona Haugland (S) Mats Frisell (S) Glenn Ljunggren (S) Maria Kjellberg (MP) Ersättare Mikael Wintell (M) Jane Bredin (M) Charlotta Windeman (M) Marcus Nordfeldt (M) Inger Rasmusson (FP) Benny Strandberg (KD) Jan Niklasson (C) Mohamed Hama Ali (S) Hadi Ala (S) Johan Holmberg (S) Linda Åshamre (S) Björn Saletti (V) Anders Holmensköld (M) Ordförande Theresa Härsjö-Björk Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses Förslag till justeringsdag: 24 februari 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Kommunchefens rapport Magnus Gyllestad informerar Kl. 09:15-09:45 - Månadsrapport - Föregående protokoll Antecknas Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 5 KS2013/1856-3 Preliminärt bokslut 2013 Föredragande: Lars Davidsson Kl. 09:45-10:00 Bilaga 6 KS2014/51-1 Kommuninvest Årsstämma 2014 Föredragande: Lars Davidsson Kl. 10:00-10:15 Bilaga Antecknas Enligt förvaltningen Ärenden till kommunfullmäktige 7 KS2014/154-1 Rambudget 2015-2018 Föredragande: Lars Davidsson Kl. 10:15-11:15 Bilaga Enligt ekonomiberedningen KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 8 KS2012/550-22 Bildande av bolaget Södra Bohusläns VA (SBVA) gemensam driftorganisation för VAverksamheten i Kungälv, Tjörn och Stenungssund Föredragande: Leif Johansson Kl. 11:15-11:45 Bilaga Enligt förvaltningen Lunch cirka kl. 12:00-13:00 9 KS2011/531-74 Verksamhetsövergång till SOLTAK AB Föredragande: Magnus Gyllestad Närvarande: Ulla-Britt Ek, Peggy Hamnström, Pia Jakobsson Kl. 13:00-13:30 Bilaga 10 KS2013/2198-1 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 28 f-i, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2013,kvartal 3 Föredragande: Lena Colliard Kl. 13:30-13:45 Bilaga Enligt förvaltningen Enligt SMN Antecknas Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 11 KS2010/2640-2 Information Kongahälla Västra genomförande Föredragande: Monica Wincentsson Kl. 13:45-14:00 Bilaga Antecknas Ärenden till kommunfullmäktige 12 KS2011/362-13 Huvudmannaskap för sopsugsanläggning, Kongahällatomten Bilaga Enligt SU KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 13 KS2013/713-31 Verksamhetsinriktning för bygglov 2014 Bilaga 14 KS2014/99-1 Förordnande av vigselförrättare Bilaga 15 KS2014/205 Ändrade arvodesnivåer till valförrättare i samband med valen 2014 Bilaga 16 KS2013/2073-1 Havsområden för vindbruk i Kungälvs kommun Bilaga Enligt MOBN Enligt förvaltningen Enligt valnämnden Enligt SU Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 17 KS2014/217 Social investeringsplan multikompetenta team i förskolan Föredragande: Patrik Skog Närvarande: Lisa Strandberg-Werlenius och Jonas Arngården. Kl. 14:30-14:45 Bilaga 18 KS2010/543 Uppföljning flyktingpolitisk handlingsplan Föredragande: Jonas Arngården Kl. 14:45-15:00 Bilaga 19 KS2013/968-6 Förslag om uppdrag avseende handlingsplan för mottagande av ensamkommande flyktingbarn Bilaga 20 KS2013/1874-3 Beslut om projektering av överföringsledningar Björkås-Vävra-Solberga Bilaga Enligt förvaltningen Enligt förvaltningen Enligt SoU Enligt förvaltningen KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 21 KS2013/86-4 Beslut om utställning av förslag till vattenskyddsområde för Göta älv Bilaga 22 KS2013/563-9 Remissvar avseende Vägplan, väg 168 Ekelöv- Kareby, val av lokaliseringsalternativ Bilaga 23 KS2013/983-7 Remissvar gällande Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län Bilaga 24 KS2013/973-5 Yttrande avseende Toftebergets V/A samfällighets tillgång till kommunalt vatten Bilaga 25 KS2013/1988-2 Planansökan Ödsmål 3.24 Bilaga 26 KS2014/20-2 Remissvar avseende hållbar återföring av fosfor Bilaga Enligt SU Enligt SU Enligt SU/förvaltningen Omedelbar justering Enligt SU Enligt SU Enligt SU Fika cirka klockan 15:30-15:45 27 KS2012/784-17 Beslut om APN (aktivitetskort på nätet) som nytt rapportsystem för Lokalt aktivitetsstöd - efter återremiss Bilaga 28 KS2013/2124-1 Klöverbackens skolas lokala styrelse Bilaga 29 KS2014/19-2 Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer inom Västra Götaland Bilaga 30 KS2013/2151-1 Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Bilaga Enligt BU Enligt BU Enligt SoU Enligt SoU KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 31 KS2013/1965 Avsiktsförklaring kring besöksnäringen i Bohuslän Bilaga 32 KS2014/215 Uppdrag till förvaltningen angående taxor för kommunens idrottsanläggningar Bilaga Beslut Beslut Ärenden till kommunfullmäktige 33 KS2013/2093-1 Lärandeberedningens förslag till IT-strategi för Kungälvs kommun Bilaga 34 KS2014/140 Äldreomsorgsplan 2014 2023 Bilaga Enligt lärandeberedningen Enligt Välfärdsberedningen Svar på motioner 35 KS2011/357-4 Svar på motion från ungdomsfullmäktige om att bygga om utesimbadet till ett äventyrsbad Bilaga 36 KS2012/1961-10 Svar på motion om att bygga ny frisbeegolfbana Bilaga 37 KS2013/1685-4 Svar på motion om fritidsgård i centrala Kungälv Bilaga 38 KS2013/405-10 Svar på motion om trygga jobb med möjlighet till en trygg framtid Bilaga 39 KS2013/64-4 Svar på motion om att installera GPS i socialtjänstens bilar Bilaga Enligt BU Enigt BU Enligt förvaltningen Enligt förvaltningen Enligt SoU KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 Revisionsrapporter 40 KS2013/2252-1 Granskning av sektor vård och äldreomsorg, kvalitetsledningssystem Bilaga 41 KS2013/2254-1 Granskning av måluppfyllelse av kommunfullmäktiges strategiska mål Bilaga 42 KS2013/2248-1 Granskning av den kommunala vuxenutbildningen Bilaga 43 KS2013/2253-1 Granskning av grundskolan, studiemål behörighet Bilaga 44 KS2011/464-4 Svar på revisionsrapport om samverkan i elevärenden - granskning av styrelsens övergripande styrning och uppföljning Bilaga 45 KS2012/1515-6 Svar på revisionsrapport om granskning av ungdomsverksamheten i Kungälvs kommun Bilaga 46 KS2013/1820 Svar på revisionsrapport Kommunledningssektorn/kommunkansli och juridik Bilaga 47 KS2012/2329-11 Svar på revisionsrapport angående försäljningen av Båtellet Bilaga tillkommer Remitteras Remitteras Remitteras Remitteras Enigt BU Enligt förvaltningen Enligt förvaltningen Enigt politisk arbetsgrupp Övrigt 48 KS2013/1974-8 Val av ledamot till sociala utskottet - Hadi Ala (S) Beslut KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-02-19 49 KS2013/2250-1 Inkomna skrivelser till kommunstyrelsen för perioden 30 december 2013 till 4 februari 2014 Bilaga 50 KS2013/2249-1 Redovisning av ordförandebeslut Bilaga 51 Anmälan av delegeringsbeslut Bilaga Antecknas Antecknas Antecknas 52 Rapporter Antecknas KOMMUNSTYRELSEN
Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Lena Ohlén 2014-01-28 Preliminärt bokslut 2013 (Dnr KS2013/1856-3) Sammanfattning Förvaltningen redovisar det preliminära bokslutet 2013. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
Tjänsteskrivelse 1(6) Handläggarens namn Lars Davidsson 2014-01-27 Kommuninvest Årsstämma 2014(Dnr KS2014/51-1) Sammanfattning Kungälvs kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Föreningen håller sin årsstämma den 10 april. Anders Holmensköld (M) föreslås företräda Kungälvs kommun. På årsstämman kommer frågan om Kommuninvests kapitaluppbyggnad att behandlas. Skärpta EU-regler innebär att banker och finansinstitut måste stärka sitt kapital. Årsstämman ska ta ställning till föreningsstyrelsens förslag till hur den befintliga modellen för kapitaluppbyggnad kan vidareutvecklas. Kommunsektorn lånar för närvarande cirka 700 miljarder kronor totalt. Kommunernas bank, Kommuninvest står för cirka 300 miljarder kronor. Kommuninvests egna kapital uppgår till 3 miljarder kronor (eller 1 % i bruttosoliditet). Bankkrisen inom EU genererar högre krav på bruttosoliditet för alla sorters banker. Det nya kravet förväntas bli 1.5% och träda i kraft 2016/2017. Krav på bruttosoliditet blir då 6 miljarder (1.5% på beräknad utlåning 400 mdr) De nya 3 miljarder kronor kan delägarna (kommunerna) tillföra genom: Extra inbetalning, som ger en sänkt räntenivå på befintliga lån, eller Acceptera en högre räntenivå på befintliga lån. En extra inbetalning (i storleksordningen 25 miljoner kronor, till en årlig kostnad av 0,5 miljoner kronor vid en ränta om 2 procent) genererar en sänkt räntenivå på befintliga lån med ca 0.2 procentenheter, vilket ger en sänkt räntekostnad på 1.4 miljoner kronor per år, efter omsättning. Bakgrund Den senaste finanskrisen visade att bankerna hade otillräckliga riskbuffertar. Det är anledningen till att EU från och med januari 2014 inför ett nytt regelverk med tuffare kapitalkrav på banker och kreditinstitut. Syftet är att stärka motståndskraften i banksektorn och därigenom minska sannolikheten för nya finansiella kriser. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST HEMSIDA kommun@kungalv.se www.kungalv.se
2(6) Inom Kommuninvest har under 2013 arbetats fram ett förslag för en utvecklad modell för kapitaluppbyggnad. Förslaget diskuteras på medlemssamråden i januari och februari 2014. Därefter kommer beslut att fattas på föreningsstämman i april 2014. Eftersom den nya modellen innebär stadgeändringar krävs att beslut fattas på två på varandra följande stämmor. Definitivt beslut fattas därför på stämman 2015. I enlighet med ägardirektiven pågår inom Kommuninvest en långsam kapitaluppbyggnad via egna vinstmedel. Vinsterna byggs upp genom att Kommuninvest tar ut ökade marginaler mellan upp- och utlåning. För att synliggöra det ökade resultatet för ägarna delas överskottet ut till medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening. Denna så kallade återbäringsmodell antogs på föreningsstämmorna 2012 och 2013. Föreningsstämmorna beslutade också att överskottsutdelningen skulle gå tillbaka till Kommuninvest i form av en ny obligatorisk medlemsinsats. Den första överskottsutbetalningen skedde på 2011 års resultat och blev 276 miljoner kronor. Av detta återfördes 100 procent till Kommuninvest. För 2012 blev överskottsutdelningen 778 miljoner kronor varav 768 miljoner kronor betalades in i nytt insatskapital. Överskottsutdelningens storlek baseras på ränta på insatt kapital samt återbäring utifrån affärsvolym. Återbäringen motsvarade 18 respektive 42 räntepunkter på den genomsnittliga utlåningsvolymen 2011 respektive 2012. Återbäringsmodellen innebär att räntan är något högre än vanligt på Kommuninvests lån. Det är dock viktigt att komma ihåg att den ökade vinsten stannar i bolaget och att varje medlems andel successivt blir mer och mer värd. Utöver den pågående kapitalförstärkningen via resultatet genomfördes 2010 en emission av förlagslån om 1 miljard kronor till medlemmarna i Kommuninvest. Kommuninvests mål med förstärkningen av det egna kapitalet är att nå en bruttosoliditetsgrad på 1,5 procent. Bruttosoliditetsgraden uttrycker kvoten mellan kapital och totala tillgångar och åtaganden. Per den 30 juni 2013 uppgick Kommuninvests kapitalbas i relation till balansomslutningen till 0,90 procent. Utmaningen ligger i att öka denna nivå samtidigt som balansomslutningen växer. Enligt Kommuninvests beräkningar kommer balansomslutningen att växa till omkring 400 miljarder vid utgången av 2017. Givet att bruttosoliditetskravet blir 1,5 procent behöver Kommuninvest ha 6 miljarder i eget kapital. Varför har Kommuninvest infört återbäring? Kommuninvest i Sverige AB påbörjade efter finanskrisen 2008/2009 en kapitaluppbyggnad för att a) förbättra förmågan att möta en situation där någon affärsmotpart får problem samt b) kunna möta nya högre krav på kapitalisering i kreditinstitut. Kapitaluppbyggnaden har hittills skett via resultatupparbetning samt emission av ett förlagslån. Modellen för överskottsutdelning togs fram för att se till att medlemmarnas innehav i
3(6) Kommuninvest ekonomisk förening på ett rättvist sätt speglade den värdetillväxt som skett i dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB. Beslutet att införa modellen och att finansiera kapitaluppbyggnaden huvudsakligen via utlåningsmarginalen har fattats genom enhälliga stämmobeslut som föregicks av ett omfattande samråd mellan medlemmarna. Kan medlemmarna räkna med återbäring varje år? Kan återbäringen utebli helt? Under förutsättning att Kommuninvest fortsätter att uppvisa positiva resultat är det troligt att föreningsstämman föreslås fortsätta med återbäringen. Men om resultatutvecklingen inte medger överskottsutdelning eller om föreningen av andra skäl bedömer att resultatet inte kan användas för återbäring förändras förutsättningarna. Hur stor kommer återbäringen att bli? Att garantera eller prognosticera en viss nivå på återbäringen är vanskligt, eftersom storleken är avhängig Kommuninvests resultatnivå som kan variera och ytterst beror på beslut som föreningsstämman fattar varje år. Återbäringen 2012 och 2013 motsvarade 17 respektive 42 räntepunkter i förhållande till Kommuninvests genomsnittliga nominella utlåningsvolym under respektive återbäringsgrundande verksamhetsår. Sker återbäringen med automatik eller kräver varje återbäring ett beslut på föreningsstämman? Såväl återbäring som inbetalning av nytt insatskapital kräver varje år ett nytt beslut på föreningsstämman. Varför har Kommuninvests utlåningsmarginaler höjts? Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening har beslutat om en långsiktig kapitaluppbyggnad för att Kommuninvest ska kunna möta de förväntade framtida kapitalkraven. Kapitaluppbyggnaden ska enligt ägardirektiven främst ske via resultatet, vilket gör att utlåningsmarginaler har behövt höjas. Föreningsstyrelsen arbetade under 2013 med att ta fram förslag på förnyade former för Kommuninvests kapitaluppbyggnad. Syftet är att vidareutveckla den befintliga modellen för kapitaluppbyggnad och skapa förutsättningar för att bygga ett starkt Kommuninvest som lever upp till den nya, skärpta EU-lagstiftningen. Med den utvecklade modellen ökar valfriheten för den enskilda medlemmen om hur kapitaltillskott ska ske. Den utvecklade modellen innehåller också förslag till ett mer rättvist och jämlikt system för medlemsinsatser. Utöver detta ger föreningsstyrelsen en lösning till hur kapitalet snabbt ska kunna förstärkas vid en oförutsedd händelse eller regeländring.
4(6) Kommuninvests nuvarande modell bygger på förstärkning av kapitalet genom höjda lånemarginaler och ökad vinst. Målsättningen är att kapitaluppbyggnaden i första hand ska ske på detta vis också i fortsättningen. Den vidareutvecklade modellen ger dock alternativ till nya former för kapitaluppbyggnad samt en möjlighet till snabbare bidrag till kapitaluppbyggnaden för de medlemmar som så önskar. Nedan följer en sammanfattning av huvudpunkterna i föreningsstyrelsens förslag: Den viktigaste formen för kapitaluppbyggnaden är medlemmarnas insatskapital. Det finns en stor variation mellan olika medlemmar gällande hur mycket de bidragit med i insatskapital. Medlemsinsatserna varierar beroende på hur länge kommunen eller landstinget varit medlem, samt i vilken utsträckning medlemmen utnyttjat Kommuninvests tjänster och därmed fått återbäring på sin del av affärsvolymen. För ökad rättvisa mellan medlemmarna och ökad förmåga hos Kommuninvest att nå de nya bruttosoliditetskraven inom EU, föreslår föreningsstyrelsen en ny miniminivå för medlemsinsatsernas storlek. Föreningsstyrelsen föreslår också att införa en övre nivå för medlemsinsatser. Den ska tydliggöra vilka skyldigheter ett medlemskap för med sig. Medlemmar som snabbt når upp till den övre nivån ska få fördelar, exempelvis behålla mer av återbäringen (dvs. slippa betala in hela eller delar av årsinsatser). Det skapar incitament till att snabba på kapitaliseringsprocessen. Kommuninvest måste ha beredskap för att utöka kapitalbasen med andra former än enbart insatskapital. Därför föreslår föreningsstyrelsen att genomföra stadgeändringar som tillåter kompletterande kapitaluppbyggnad genom frivilliga överinsatser och förlagsinsatser. De frivilliga överinstanserna kan enbart erbjudas till medlemmar. Det utgår ränta på placeringen och placeringen kan återbetalas om medlemmen så vill. Förlagsinsatser syftar till att underlätta kapitaluppbyggnaden i ekonomiska föreningar. Kommuninvest avser begränsa kretsen av investerare till medlemmar samt deras närstående organisationer. Föreningsstyrelsen föreslår en stadgeändring för att förbättra Kommuninvests finansiella beredskap vid regeländringar, myndighetsbeslut eller en större oförutsedd förlust. Stadgarna utformas så att en ordinarie eller extra föreningsstämma kan besluta om en snabb kapitalanskaffning. Möjligheten ska enbart användas som en försäkring i nödfall och går till så att föreningsstämman beslutar att medlemmarna omgående ska inbetala en viss del av sina stadgeenliga insatsskyldigheter. Medlemmar som satt in lägst insatskapital kommer att stå för
5(6) de större delarna av försäkringslösningen. Extra kapitaluppbyggnad kommer att begränsas av den övre insatsnivån per medlem. Verksamhetens bedömning Att Sveriges kommuner har tillgång till finansiering via Kommuninvest är av strategisk betydelse. Grunden till detta ligger i att Kommuninvest bedöms ha högsta möjliga kreditvärdighet, vilket inte de Svenska bankerna har. Den höga kreditvärdigheten är förutsättningen för goda lånevillkor. Som en del av medlen för att bygga upp kapitalet tar Kommuninvest ut ett högre pris (ränta) vid upplåning. Eftersom medlemmarna, kommunerna, ges återbäring ur vinstmedlen är det högre priset egentligen en chimär. Detta till trots försvåras utvärderingen av låneofferter. Förvaltningen ser därför helst att kapitaluppbyggnaden sker på annat vis. Ekonomisk bedömning En extra inbetalning (i storleksordningen 25 miljoner kronor, till en årlig kostnad av 0,5 miljoner kronor vid en ränta om 2 procent) genererar en sänkt räntenivå på befintliga lån med ca 0.2 procentenheter, vilket ger en sänkt räntekostnad på 1.4 miljoner kronor per år, efter omsättning. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande Anders Holmensköld (m) utses att som ombud representera Kungälvs kommun på årsstämma 2014 i Kommuninvest ekonomisk förening. Ombudet får i uppdrag att rösta för föreningsstyrelsens förslag En ny miniminivå och en övre nivå för medlemsinsatsernas storlek Stadgeändringar som tillåter kompletterande kapitaluppbyggnad genom frivilliga överinsatser och förlagsinsatser.
6(6) Stadgeändring för att förbättra Kommuninvests finansiella beredskap vid regeländringar, myndighetsbeslut eller en större oförutsedd förlust. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: info@kommuninvest.s e För kännedom till:
Beredningsskrivelse 1(3) Handläggarens namn Pia Jakobsson och Lars Davidsson 2014-01-29 Rambudget 2015-2018 (Dnr KS2014/154-1) Sammanfattning Kommunfullmäktiges beredningar lämnar förslag till Rambudget 2015-2018, med utsikt mot 2022. Årets tema är styrkedjan/styrmodellen. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta årsplan för 2015 och lägga förslag till investeringsbudget för perioden 2015 2018, med utblick mot 2022. Miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden och överförmyndarnämnden föreslås få i uppdrag att inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen, lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2015 De helägda bolagen, Kungälv Energi AB, BOKAB och Bagahus AB, föreslås få i uppdrag att i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Bakgrund Förslaget till Rambudget ett samlat dokument från alla beredningar, med ekonomiberedningen som sammanhållande. Att utarbeta en rambudget för kommunen i ett 4-årsperspektiv innebär inte bara att bedöma den totala ekonomiska ramen som kommunen har till sitt förfogande. Det handlar också om att balansera denna ekonomiska ram mot långsiktiga politiska ambitioner och mål. Bedömning Underlag för beräkningar Skatter och generella statsbidrag beräknas med senast kända prognos från Sveriges kommuner och landsting. Befolkningsutvecklingen beräknas med Kungälvs kommuns befolkningsprognos 2013 2016, med utblick mot 2022, som underlag Budgetarbete och budgetbeslut under 2014 30 april, Kommunstyrelsen Beslutar om budgetriktlinjer Beslutar om uppdrag till kommunchefen ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(3) 15 oktober, Kommunstyrelsen Beslutar om Årsplan 2015, det vill säga resultatmål och driftbudget samt förslag till investeringsbudget. 13 november, Kommunfullmäktige Beslutar om investeringsbudget, upplåning, fastställer kommunstyrelsens resultatmål och antecknar kommunstyrelsens beslut om Årsplan 2015 Finansiella mål och långsiktighet Beredningen har strävat efter och uppnått stor enighet i formuleringen av finansiella mål. En långsiktig ekonomi förutsätter stabila planeringsförutsättningar. De finansiella målen bör därför gälla långsiktigt. För att tydliggöra kommunstyrelsens ansvar, föreslår beredningen att kommunfullmäktige genom det budgeterade överskottet, tar ansvar för skatteintäkternas avvikelser. Kommunstyrelsen ges därmed ett tydligt ansvar för verksamhetens nettokostnader. Beredningen föreslår vidare att budget för hela den politiska organisationen och anslaget för kommunfullmäktiges oförutsedda behov inte läggs in i kommunstyrelsens budgetuppdrag. Driftkostnader och verksamhetsutrymme Beredningen har strävat efter att lägga förslag till en realistisk budget och bedömer att kommunstyrelsen nu ges goda förutsättningar att planera och genomföra verksamheten 2015. Investering, exploatering och finansiering De stora investeringsramar som föreslås kräver en hög grad av lånefinansiering. Det är mycket angeläget att investeringar genomförs på ett sådant sätt att driftkostnadsökningar begränsas. Beredningen föreslår därför att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillsammans med förslag till investeringsbudget bilägga driftkostnadskalkyler till alla investeringar i byggnader och lokaler. Beredningen har endast lagt in försiktiga beräkningar av inkomster för markförsäljning med mera. På lång sikt skall såväl exploaterings- som VA-verksamhet vara fullt finansierade genom försäljningsinkomster och avgifter. Upplåningsbehovet minskar i slutet av perioden och bör kunna minska än mer. Uppdrag till myndighetsnämnder och helägda bolag Ända sedan vår nya organisation trädde i kraft (2007) har kommunfullmäktiges hela budgetuppdrag, Rambudgeten, riktats till kommunstyrelsen. Kommunens verksamhet omfattar dock mer än vad som drivs inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Beredningen föreslår därför att kommunfullmäktige ger uppdrag även till myndighetsnämnder och helägda bolag. Bilagor Förslag till Rambudget för Kungälvs kommun 2015 2018, med finansiell utblick mot 2022 Förslag till Styrmodell för Kungälvs kommun Socialdemokraternas förslag Utvecklingspartiets förslag Folkpartiet Liberalernas förslag
3(3) Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden 2015 2018. 2. Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 kr (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats. 3. Kommunstyrelsens driftram för 2015 fastställs enligt resultaträkning till 1 957,0 Mkr. 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta årsplan för 2015. Årsplanen ska innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen ska redovisas i kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 Mkr, enligt resultaträkning. 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2015 fastställs enligt finansieringsanalys till 650,0 Mkr, varav 450,0 Mkr för skattefinansierad verksamhet och 200,0 Mkr för avgiftsfinansierad. 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förslag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen ska omfatta åren 2015 2018 och innehålla utblick mot 2022. Med förslaget skall följa driftkostnadskalkyler. 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2015 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti. 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden och överförmyndarnämnden att 1. Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen, lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2015, 2. Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, 3. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras. 10. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB och Bagahus AB ( Bolagen ) att föreslå 1. Bolagen skall i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Bengt Gustafsson (m) Beredningsledare Jonas Andersson (s) Vice beredningsledare Expedieras till: För kännedom till:
Rambudget för Kungälvs Kommun 2015-2018 med finansiell utblick mot 2022 Innehåll Sid 2 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Inledning Tema: Styrkedjan/styrmodellen Möteskalender Strategiska förutsättningar Strategiska mål Finansiella mål Kommentarer kring rambudgetförslaget 2015-2018 Sid 8 Resultaträkning och Finansieringsanalys 2015-2018 Sid 9 Finansiell utblick mot åren 2019-2022
2(14) Inledning Fortsatt samlat budgetgrepp från KF:s beredningar För att ytterligare understryka vikten av långsiktigt kommunalt tänkande lägger beredningarna fram en rambudget som sträcker sig ända fram till år 2022. Vi behöver arbeta i en längre tidshorisont för att kunna visa på hur både ett eftersatt investeringsbehov och ett tillväxtrelaterat investeringsbehov kan mötas. Det handlar om att balansera de ekonomiska ramarna mot långsiktiga politiska ambitioner och mål. Det vi från beredningarna lyfter fram i årets rambudget är framför allt relaterat till lagstadgad kärnverksamhet och de stora investeringsbehoven. Ekonomiberedningens kommentarer kring förslaget till rambudget 2015-2018, med utblick mot 2022 Arbetet med rambudget 2015 2018 startade i oktober 2013. Då fastställdes också årets tema styrkedjan. Vi föreslår ett antal förändringar i och förenklingar av styrkedjan för att göra den lättare att förstå och att tillämpa. Styrkedjan i sin nya utformning beskrivs närmare i en sammanfattning nedan, samt i ett PM som bifogas rambudgetdokumentet. De kommunala verksamheterna visar även 2013 god följsamhet mot budget och vi kan konstatera att anslagna ramar har kunnat hållas. Det redovisade slutresultatet (prognos) 23,5 MSEK belastas av finansiella kostnader på ca 70 MSEK. Rensat från jämförelsestörande poster är verksamhetens resultat gott. Ekonomiberedningen omprövar årligen de finansiella målen för kommunen. Beredningen står fast vid bedömningen att kommunen på sikt behöver ett överskott i storleksordningen 4 % (motsvarande drygt 80 MSEK). Detta överskottsmål bedömer vi dels möjligt att nå och dels nödvändigt för att i ett längre perspektiv tillåta en rimlig nettokostnadsutveckling och för att möta det kraftigt ökade investeringsbehovet de kommande åren. Vi rustar för stora framtida utmaningar! Kungälv står precis som många andra kommuner inför ekonomiska utmaningar som kommer att kräva mycket av oss. Vi har en befolkningsstruktur som gör att allt färre förvärvsarbetande skall försörja allt fler äldre. En kontinuerlig fortsatt tillväxt kan delvis kompensera denna demografiska förändring, men vi kommer ändå att få känna av de ekonomiska effekterna av detta. Ekonomiberedningens uppfattning är att vi står inför ett läge med en skattebas som ökar långsammare än kostnaderna för den framtida samlade verksamheten (tillväxt, demografiska förändringar med ökande krav på kommunal service mm), tillsammans med faktorer vi själva inte kan påverka, som statsbidragens och skatteutjämningssystemets utveckling och den internationella konjunkturen. Dessa faktorer påverkar kommunens förmåga att nå KF:s uppsatta överskottsmål. En av de viktigaste utmaningarna är att ta fram åtgärder som gör att vi kan klara dessa framtida utmaningar. De verktyg som kan användas är kontinuerlig effektivisering i kommunens verksamheter (vi utgår från att förvaltningsorganisationen effektiviseras med minst 1 % per år), alternativa finansieringar av välfärdens tjänster och anläggningar, eller skattehöjningar. Vi bör också kontinuerligt se över sådan verksamhet som inte är tvingande enligt kommunallagen, som ett led i att minska verksamhetens kostnader.
3(14) Ekonomiberedningen vill trycka på vikten av att vi är medvetna om dessa utmaningar och att vi bygger upp en beredskap i alla led för att kunna hantera dem. Kommunen har sedan 2013 börjat sätta av en del av sitt överskott till socioekonomiska investeringar. Det primära syftet med socioekonomiska investeringar är att kunna hjälpa människor tidigt och undvika att människor far illa. En positiv bieffekt av dessa satsningar förväntas vara att de samhällsekonomiska kostnaderna minskar. Socioekonomiska investeringar kan vara ett sätt att minska framtida kostnader för kommunen. Finansiella förutsättningar för tillväxt! Det är inte bara de ekonomiska förutsättningarna som måste finnas för att kunna genomföra stora investeringar. Det handlar lika mycket om investeringsplanering, planarbete, projektorganisation och resurser. Trots stora behov av upprustning och nybyggnation i kommunens fastigheter har utfallet av investeringarna varit lågt 2012 och 2013. Idag finns en relativt god bild av kommunens långsiktiga investeringsbehov. Det är bland annat denna bild som föranleder oss att beskriva investeringsutrymmet i ett mer långsiktigt finansiellt perspektiv. Kommunen behöver fortsatt fokus på investeringarna Kommunfullmäktige beslutade 2013 om en kraftigt ökad ram för skattefinansierade investeringar. Vi ser årliga nivåer för de närmaste åren på 250 450 MSEK. Om vi räknar in avgiftsfinansierade investeringar och exploateringsinvesteringar blir de totala investeringsbeloppen 6-700 MSEK/år de kommande åren! Dessa nivåer innebär påtagligt ökad upplåning, men med högre driftsöverskott och avskrivningar kan kommunen ändå finansiera investeringarna utan att urholka den löpande verksamheten. Det finns stora investeringsbehov i bland annat skollokaler som måste rymmas inom ramen för skattefinansierade investeringar. Investeringar i VA finansieras av anslutningsavgifter och investeringar i nya bostads- och verksamhetsområden betalas av exploatörer och fastighetsägare. Ekonomiberedningen vill rikta fokus mot investeringsverksamheten och påtala vikten av att nödvändiga investeringar genomförs. Utöver ett tillräckligt ekonomiskt utrymme för investeringar krävs också anpassning av organisation och resurser för att klara genomförandet. Arbetet med att fördela och prioritera investeringsbehoven så att de står i rimlig paritet med tillgängliga medel måste fortsätta! Underlagen för investeringsbeslut måste vara väl genomarbetade och skall förutom investeringsbelopp och tidsramar också beskriva investeringens driftskostnadskonsekvenser. För att få tillräcklig överblick behöver kommunen ta fram långsiktiga investeringsplaner med tidshorisonten 10 år. Kommunens lokalkostnader förefaller vara omotiverat höga. Kommunfullmäktige har antagit en reviderad fastighetsstrategi (2013) som har som ett av sina syften att säkerställa en långsiktig ekonomisk lokalförsörjning. Det är av stor betydelse att fastighetsstrategin följs, att kommunens lokaler och anläggningar underhålls på ett korrekt sätt och att nödvändiga investeringar görs för att undvika dyra och kortsiktiga lösningar av våra lokalbehov.
4(14) Tema styrkedjan/styrmodellen Styrkedjan målstyrning och kvalitetsuppföljning Som en bilaga till detta rambudgetdokument finns ett PM som mer detaljerat beskriver den nya styrkedjan och dess principer. Den huvudsakliga förändringen består i att vi delar in verksamhetens styrning i två delar en politisk målstyrning (riktade strategiska mål inom prioriterade områden) samt förvaltningens löpande uppföljning av verksamheten, dess måluppfyllelse och kvalitet. Genom att dela upp styrmodellen i målstyrning (politiken) och verksamhetsstyrning och genomförande (förvaltningen) så kan ledamöterna i kommunfullmäktige fokusera på de viktigaste kommunala förändringsområdena. Effekt Medborgare, brukare, elev, besökare, kund Politisk målstyrning i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Politiken initierar och beslutar om förändringar - från kommunfullmäktige och vidare i styrkedjan ned till berörda enheter i förvaltningen. Besluten beskrivs i form av mål där de genomförda förändringarna blir en del av den omfattande verksamhet som förvaltningen genomför och följer upp. Med den nya styrkedjan kan vi kraftigt minska antalet strategiska mål, samt rikta ökat fokus mot genomförande och uppföljning inom politiskt prioriterade områden. Se vidare bilagt PM för styrkedjan!
5(14) Budgetprocess under 2014/Möteskalender 13 mars, Kommunfullmäktige Beslutar om rambudget 2015 2018, med utblick mot åren 2019 2022 Beslutar om uppdrag till kommunstyrelsen, myndighetsnämnder och helägda bolag Mars/april, Kommunstyrelsen (KS ordförande) kvitterar uppdraget April, Kommunstyrelsens budgetdagar med medverkan från ekonomiberedningen 30 april, Kommunstyrelsen Beslutar om budgetriktlinjer Beslutar om uppdrag till kommunchefen 15 oktober, Kommunstyrelsen Beslutar om Årsplan 2015, det vill säga resultatmål och driftbudget samt förslag till investeringsbudget. 13 november, Kommunfullmäktige Beslutar om investeringsbudget, upplåning, fastställer kommunstyrelsens resultatmål och antecknar kommunstyrelsens beslut om Årsplan 2015
6(14) Strategiska förutsättningar God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF 2008-04-10 samt uppdaterad version 2014 som föreslås antas av kommunfullmäktige i samband med beslut om rambudget 2015-2018, beskriver modellen för styrning och uppföljning. Strategiska mål för perioden 2015 2018 Kommunfullmäktiges verksamhetsmål som tillsammans med de finansiella målen, ska styra mot god ekonomisk hushållning i Kungälvs kommun: För att klara behovet av äldreomsorg i framtiden behövs fler seniorboenden och trygghetsboenden, centralt och i kommundelarna. De socioekonomiska resurserna skall riktas till barn, unga och föräldrar i behov av särskilt stöd. Med en trygg miljö, ordning och studiero, samt tydligare föräldra- och lärarroller, skapas en god plattform för lärande. Med högre anslutningsgrad möjliggörs en snabbare VA-utbyggnad till kommundelarna. Trafiksituationen i Kode måste lösas. Finansiella mål för perioden 2015 2018 Överskottsmålet är 4 procent av skatter och statsbidrag. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Soliditeten skall öka under planperioden. De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det finansiella utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Kommentarer till de finansiella målen Ekonomiberedningen har formulerat ekonomiska mål och nyckeltal för Kungälvs kommuns ekonomi från ett långsiktigt perspektiv. Målen uttrycks som delar av det totala inflödet av skatter och statsbidrag.
7(14) Den ram som kommunfullmäktige sedan överlämnar till kommunstyrelsen för varje år är en produkt av de finansiella målen och skatteintäkterna. Överskottsmål 4 procent Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan lämna utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. Demografiska förändringar slår igenom med större kraft först efter 2020. Det är därför viktigt att ta höjd för detta de närmast kommande åren. Kommunens investeringar (byggande av fasta tillgångar) måste betalas över en period av 33 år. Eftersom byggandet av anläggningar har varit omfattande på senare år måste en allt större del avsättas för avskrivning (anläggningarnas värdeminskning). Kommunens anställda har en fordran på kommunen för pensioner som skall betalas ut i framtiden. Kommunen har först på senare år börjat avsätta pengar för detta. Antalet pensionärer ökar och det innebär att utbetalningarna sker till allt högre belopp årligen under planperioden. De socioekonomiska investeringarna är kostnader i strikt ekonomisk bemärkelse. Dessa kostnader skall inte räknas med i bedömningen av om överskottsmålet är uppnått eller inte. Försäkringslösning för pensionerna Under den närmaste tio-årsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och detta kan användas som grundplåt till den upphandlade försäkringslösningen kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Ökad upplåning möjliggör väsentligt högre investeringsnivåer men påverkar driftkostnaden! Nya anläggningar och investeringar måste värderas både ur ett nyttoperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Med det tidigare antagna målet att de skattefinansierade investeringarna skall rymmas inom det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar görs en finansiell begränsning. De extraordinära investeringsbehov vi ser innebär att vi måste frångå denna begränsning under ett antal år, med en betydligt högre grad av lånefinansiering. Eftersom andelen icke skattefinansierade investeringar (VA-investeringar och exploateringsinvesteringar) kommer att öka kraftigt under den kommande 4-årsperioden är det angeläget att tydligt särredovisa dem, eftersom de egentligen inte påverkar kommunens driftsbudget i det långa perspektivet. Men de utgör en allt större del av den totala investeringsvolymen som vissa år når upp till 600 MSEK. Soliditeten skall öka Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar (enligt ovan) eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kommer soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort ökar den.
8(14) RESULTATRÄKNING 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Bokslut Prognos Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Mkr 10,0 25,0 35,0 40,0 50,0 Verksamhetens nettokostn -1 711,1-1 819,8-1 895,0-1 975,0-2 045,0-2 125,0-2 200,0 Varav k ommunfullmäk tige -18,0-18,0 Varav k ommunstyrelsen -1 877,0-1 957,0 Jämförelsestörande verks Avskrivningar -88,6-92,3-95,0-105,0-110,0-120,0-130,0 Verksamhetens nettokostn -1 799,7-1 912,1-1 980,0-2 055,0-2 120,0-2 205,0-2 280,0 Skatteintäkter (inkl fast avg) 1 942,6 2 016,3 2 074,0 2 185,0 2 300,0 2 405,0 2 505,0 Finansiella kostnader, netto -54,6-127,7-59,0-70,0-90,0-110,0-130,0 Jämförelsestörande finansiella Förändring av eget kapital 88,3-23,5 35,0 60,0 90,0 90,0 95,0 Resultat/skatteintäkter 4,55% -1,17% 1,69% 2,75% 3,91% 3,74% 3,79% Nettokostnadsökning -2,71% 6,35% 4,13% 4,22% 3,54% 3,91% 3,53% Skatteintäktsökning 2,84% 3,79% 2,86% 5,35% 5,26% 4,57% 4,16% FINANSIERINGSANALYS 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Bokslut Prognos Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Mkr Förändring av eget kapital 88,3-23,5 35,0 60,0 90,0 90,0 95,0 Av- och nedskrivningar 88,6 92,3 95,0 105,0 110,0 120,0 130,0 Förändring av pensionsskuld 22,4 90,0 Medel från verksamheten 199,3 158,8 130,0 165,0 200,0 210,0 225,0 Förändr. kortfristiga fordringar -352,6 Förändr. kortfristiga skulder 3,2 Förändring likv. medel drift -150,1 158,8 130,0 165,0 200,0 210,0 225,0 Investeringar Förändring värdepapper 293,8 Exploatering -100,0-50,0-25,0-50,0-50,0 Nettoinvest skattefin verks -177,8-160,9-300,0-450,0-300,0-250,0-250,0 Nettoinvest avgiftsfin verks -25,8-250,0-200,0-175,0-175,0-175,0 Förändring likv. medel inv. 116,0-186,7-650,0-700,0-500,0-475,0-475,0 Finansiering Upplåning 175,0 24,0 570,0 655,0 370,0 390,0 315,0 Upplåning bolag 130,0 40,0 95,0 60,0 65,0 Amortering -173,0-180,0-160,0-165,0-185,0-130,0 Övriga förändring 34,4 Förändring likv. medel fin. 36,4 24,0 520,0 535,0 300,0 265,0 250,0 Total förändring likv medel 2,3-3,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiell utblick mot åren 2019-2022 9(14)
10(14) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Resultat, Mkr Bokslut Bokslut Prognos Budget Intäkter 10 25 35 40 50 50 50 50 50 Kostnader -1759-1711 -1820-1895 -1975-2045 -2125-2200 -2275-2360 -2445-2525 Avskrivningar -88-89 -92-95 -105-110 -120-130 -140-150 -160-170 Verksamhetens nettokostnader -1847-1800 -1912-1980 -2055-2120 -2205-2280 -2365-2460 -2555-2645 Skatteintäkter och statsbidrag 1889 1942 2017 2074 2185 2300 2405 2505 2610 2725 2835 2950 Finansiella intäkter 23 28 23 20 20 20 20 15 15 15 15 15 Finansiella kostnader -134-82 -151-79 -90-110 -130-145 -160-175 -190-210 Förändring av eget kapital -69 88-23 35 60 90 90 95 100 105 105 110 Procentuell förändring nettokostnad -2,54% 6,22% 3,56% 3,79% 3,16% 4,01% 3,40% 3,73% 4,02% 3,86% 3,52% nettokostnad exkl avskrivning -1,48% 6,35% 4,12% 4,22% 3,54% 3,91% 3,53% 3,41% 3,74% 3,60% 3,27% skatteintäkt 2,81% 3,86% 2,83% 5,35% 5,26% 4,57% 4,16% 4,19% 4,41% 4,04% 4,06% Resultat/skatteintäkter 4,53% -1,14% 1,69% 2,75% 3,91% 3,74% 3,79% 3,83% 3,85% 3,70% 3,73% Befolkningsprognos/-tal 42095 42490 42905 43545 43970 44395 44815 45235 45640 46035 Befolkningsökning 0,94% 0,98% 1,49% 0,98% 0,97% 0,95% 0,94% 0,90% 0,87% Likviditet, Mkr 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Ingående balanser Kassa, bank 88-21 -24-24 -24-24 -24-24 -24-24 -24 Placerat för pensionsändamål 220 250 282 282 275 275 0 0 0 0 0 Fordran på kommunbolag 418 460 490 500 500 500 500 500 500 500 500 Pensionsskuld 1076 1100 1125 1100 1075 1050 800 775 750 725 700 Långfristiga skulder 838 838 862 1357 1892 2192 2457 2707 2942 3162 3372 Kassaflöde Löpande verksamhet, resultat 88 66 35 60 90 90 95 100 105 105 110 Löpande verksamhet, avskrivning 89 92 95 105 110 120 130 140 150 160 170 Placering 0 0 0 0 0 Investerings skattefinans -180-185 -300-450 -300-250 -250-250 -250-250 -250 Investering avgiftsfinans 0 0-250 -200-175 -175-175 -175-175 -175-175 Exploatering, utgift 0 0-100 -100-100 -125-125 -125-125 -125-125 Exploatering, inkomst 25 50 75 75 75 75 75 75 75 Upplåning 2 24 495 535 300 265 250 235 220 210 195 Kassaflöde netto -1-3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utgående balanser Kassa, bank 88-21 -24-24 -24-24 -24-24 -24-24 -24-24 Placerat för pensionsändamål 220 250 282 282 275 275 0 0 0 0 0 0 Fordran på kommunbolag 418 460 490 500 500 500 500 500 500 500 500 500 Pensionsskuld 1076 1100 1125 1100 1075 1050 800 775 750 725 700 700 Långfristiga skulder 838 838 862 1357 1892 2192 2457 2707 2942 3162 3372 3567
11(14) Utgående balanser, Mkr 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Bok Bok Prog Budg Anläggningstillgångar 1848 1939 2032 2487 3032 3397 3702 3997 4282 4557 4822 5077 Omsättningstillgångar 918 954 1183 1233 1198 1168 943 988 923 898 838 888 varav kassa 88-21 -24-24 -24-24 -24-24 -24-24 -24-24 varav placerat för pensionsändamål 220 250 282 282 275 275 0 0 0 0 0 0 varav fordran på koncernföretag 418 460 490 490 500 500 500 500 500 500 500 500 SUMMA TILLGÅNGAR 2766 2893 3215 3710 4230 4565 4645 4985 5205 5455 5660 5965 Eget kapital 246 334 311 346 406 496 586 681 781 886 991 1101 Långfristiga skulder 1800 2000 2250 2750 3250 3525 3550 3850 4000 4200 4325 4525 varav pensionsskuld 1076 1100 1125 1100 1075 1050 800 775 750 725 700 700 varav låneskuld 715 838 862 1357 1892 2192 2457 2707 2942 3162 3372 3567 Kortfristiga skulder 720 559 654 614 574 544 509 454 424 369 344 339 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2766 2893 3215 3710 4230 4565 4645 4985 5205 5455 5660 5965 Nyckeltal Soliditet 8,89% 11,55% 9,67% 9,33% 9,60% 10,87% 12,62% 13,66% 15,00% 16,24% 17,51% 18,46% Förändring av pensionsskuld 2,23% 2,27% -2,22% -2,27% -2,33% -23,81% -3,13% -3,23% -3,33% -3,45% 0,00% Förändring av låneskuld 17,20% 2,86% 57,42% 39,43% 15,86% 12,09% 10,18% 8,68% 7,48% 6,64% 5,78% Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Prognos Kostnader -1912-1980 -2055-2120 -2205-2280 -2365-2460 -2555-2645 Befolkningsprognos/-tal 42095 42490 42905 43545 43970 44395 44815 45235 45640 46035 Investering skattefinans -185-300 -450-300 -250-250 -250-250 -250-250 Befolkningsprognos/-tal 42095 42490 42905 43545 43970 44395 44815 45235 45640 46035 Låneskuld 862 1357 1892 2192 2457 2707 2942 3162 3372 3567 Befolkningsprognos/-tal 42095 42490 42905 43545 43970 44395 44815 45235 45640 46035 Resultat -23 35 60 90 90 95 100 105 105 110 Befolkningsprognos/-tal 42095 42490 42905 43545 43970 44395 44815 45235 45640 46035 Nettokostnad/invånare 45421 46599 47897 48685 50148 51357 52773 54383 55982 57456 Investering/invånare 4395 7060 10488 6889 5686 5631 5578 5527 5478 5431 Låneskuld/invånare 20477 31937 44097 50339 55879 60975 65648 69902 73883 77485 Resultat/invånare -546 824 1398 2067 2047 2140 2231 2321 2301 2389 Låneskuld/invånare 20477 31937 44097 50339 55879 60975 65648 69902 73883 77485 Resultat/invånare * 10-5464 8237 13984 20668 20469 21399 22314 23212 23006 23895
12(14) Skatteintäktsökning Nettokostnadsökning
13(14) Låneskuld, utgående balans, Mkr Soliditet
14(14) Resultat per invånare Investering per invånare
Folkpartiet Liberalerna i Kungälv Vi gör skillnaden Vi vill mer Rambudget och Strategiska mål 2015-2018 Folkpartiet Liberalerna i Kungälv Vi gör skillnaden Vi vill mer 1
Folkpartiet Liberalerna i Kungälv Vi gör skillnaden Vi vill mer Att leva tillsammans i ett tolerant, jämställt och demokratiskt samhälle (Folkpartiet Liberalerna delar den av Demokratiberedningen framtagna ståndpunkten) Vår kommun skall alltid vara en framstående kommun vad gäller möjligheter för våra medborgare att vara delaktiga i den demokratiska beslutsprocessen oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och bakgrund. Kommunfullmäktiges beredningar skall ha tydligt fokus på medborgarnas delaktighet. I Kungälvs kommun ska det vara lätt att ta del av de gemensamma resurserna och komma i kontakt med tjänstemän och politiker. Ny teknik möjliggör för alla medborgare att påverka de politiska processerna genom förslag och opinionsbildning via nätet. Vår verksamhet skall präglas av jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsperspektivet syns i allt från de politiska besluten till mötet med kommunens invånare. I vår växande kommun är det av yttersta vikt att inse att integrationsarbetet kommer att ha betydelse för att vi skall växa även ur aspekten jämlikhet mellan människor av olika kulturell och etnisk härkomst. Våra verksamheter skall i alla avseenden ta ansvar för att klyftor ur härkomstsynpunkt motarbetas. Detta kräver samarbete mellan kommunens alla verksamheter. Projekt som främjar tolerans och respekt mellan människor behöver utvecklas.. Att vara barn, lära för livet och utvecklas som människa (Folkpartiet Liberalerna delar den av Lärandeberedningen framtagna ståndpunkten) Ett samhälle som vill växa, i alla avseenden, är beroende av en välfungerande barnomsorg. Barnomsorgen måste finnas nära hemmet, skapa trygghet och vara pedagogiskt utvecklande. Barnens sociala utveckling och kunskapsuppbyggnad är central för all vår pedagogiska verksamhet från förskola till gymnasium. Ett starkt samhälle är ett samhälle som både förmår varje individ att odla sin särart och samtidig ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste institutionen för att bygga detta gemensamma sociala kapital, i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Därför får segregation vare sig uppstå eller förstärkas av skolan. Våra kommunala skolor skall vara så starka att de kan omsluta alla elever, förmå dem att växa både som individer och medborgare. Skolan är vårt främsta verktyg för tillväxt och är vår främsta arena för integration och demokratisk fostran. Sveriges bästa skola betyder att vi har den skola som förmår att skapa största möjliga utveckling hos största möjliga grupp elever. Alla barn/elever ska synliggöras genom att gruppens storlek anpassas efter barnens/elevernas behov. Vi skall höja ambitionen med elevhälsan. Vi vill lyfta fram kulturens betydelse för hälsa och för möjligheten att växa som människa. Bibliotek, fritidsgårdar, idrottsplatser, hembygdsgårdar och museer är exempel på viktiga kunskapskällor och samlingsplatser. Den investering som kommunen har gjort i konstverk skall underhållas på ett professionellt sätt och göras mer tillgängliga för kommunens invånare. 2
Vår välfärd Folkpartiet Liberalerna i Kungälv Vi gör skillnaden Vi vill mer Grundfundamentet i en välmående kommun är medborgarnas välgång och hälsa. Från ny i världen till åldersrik skall kommunen svara för att ge trygghet och omsorg i livets alla skeenden. Med ett socioekonomiska perspektiv skall vi ge stödinsatser i tidiga åldrar för att främja såväl den enskilda människans välgång som att använda de gemensamma resurserna på bästa sätt. Tidiga förebyggande insatser i samarbete mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och vårdcentral skall prägla vårt tanke- och arbetssätt. Kommunen skall aktivt verka för att utjämna socioekonomiska skillnader mellan våra olika områden och vara en aktiv part tillsammans med kommunens företagare för att hjälpa ungdomar in i yrkeslivet. Att bli åldersrik i Kungälvs kommun skall innebära att man kan leva ett aktivt liv och vara trygg. Olika former av boenden skall byggas och planeras i ett tidigt skede för att möta utmaningen som ökningen av en åldersrik befolkning innebär. Framtidsfrågor och hållbar utveckling Kungälvs innevånare skall känna att kommunen med god kunskap sköter förvaltningen av våra resurser på ett långsiktigt hållbart sätt, det är den bästa garantin för att behålla välståndet. Detta attraherar också fler privatpersoner och företag att vilja flytta till kommunen. Det krävs en god långsiktig framförhållning för att kunna göra rätt prioriteringar mellan olika behov när det gäller bostäder och industri- näringslivs-, och servicebyggnation, jord-, skogsoch vattenbruk samt fritid och turism. Gällande översiktsplan ger en riktlinje och vi vill utveckla både centrala Kungälv och serviceorterna. Det måste bli lättare att få en ny bostad i kommunen och enklare för de som söker bostad från andra kommuner. Takten i bostadsbyggandet måste ökas, centralt som i serviceorterna med en blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer. Serviceorternas utveckling är extra viktig för att skapa fortsatt underlag för förskola, skola, fritidsverksamhet och äldreomsorg. Kollektivtrafiken, pendelparkeringar, gång och cykelbanor skall underlätta för invånarna att transportera sig inom tätorten och mellan tätorten och serviceorterna. Samtidigt skall gångoch cykelbanorna också utgöra en resurs för invånarnas fritid och för besöksnäringen i kommunen. 3
Vår ekonomi Folkpartiet Liberalerna i Kungälv Vi gör skillnaden Vi vill mer Kungälvs kommun har en bra ekonomi och en trygg solid finansiell ställning. Kommunen har erhållet "Finansiell elitlicens" och har inget behov av att ytterligare förstärka sin soliditet. Folkpartiet Liberalerna prioriterar därför satsningar i förbättrad kvalitet, i vård, skola och omsorg, före ett krav på ytterligare ökad vinst/överskott i kommunens verksamhet. Ett överskottsmål på mellan 2-3 % av den skattefinansierade verksamheten, kombinerat med ett krav på att soliditeten under perioden skall hållas mellan 9-12%, säkerställer kommunens ekonomiska ställning. Folkpartiet Liberalerna föreslår vidare att pensionsskulden särredovisas, då omvärldsfaktorer så som det aktuella ränteläget, bokföringsmässigt, har stor inverkan på det årliga resultatet i kommunens verksamhet. Folkpartiet Liberalerna föreslår även att försäkringspremien från AMF, särredovisas då detta har visas sig under de senaste åren haft en mycket stor inverkan på Kungälvs kommuns resultat och överskott. Om det mot förmodan det minskade överskottsmålet, som Folkpartiet Liberalerna föreslår, skulle innebära att kommunens soliditet under perioden underskrida 9% kommer Folkpartiet Liberalerna att verka för att ett ökat överskottsmål i kommunens verksamhet. I ekonomiberednings redovisning framgår det att de planerade investeringarna, under perioden, för den skattefinansierade verksamheten är 300 MSEK per verksamhetsår. Med de erfarenheter som erhållits från tidigare år och med den tveksamhet som förvaltningsledningen framfört över möjligheterna att genomföra investeringsplanen i sin helhet konstaterar vi att det finansiella nettot per kalenderår påverkas betydligt om investeringarna endast genomförs som tidigare år, alltså med hälften av de planerade investeringarna. Om investeringarna endast uppgår till 150 MSEK/år under planperioden så innebär det en finansiell nettoförbättring på 6 MSEK/år vid en ränta på 4 %. Naturligtvis kalkylerat på hel lånefinansiering. Balansräkning och soliditet kommer även att påverkas väsentligt. 4
Folkpartiet Liberalerna i Kungälv Vi gör skillnaden Vi vill mer Folkpartiet Liberalernas finansiella och strategiska mål 2015 2018 Finansiella mål Överskottsmålet skall under perioden vara 2-3% Soliditeten skall under perioden vara 9-12 % Oförändrad skattesats, 21,44 kr Strategiska mål Att leva tillsammans i ett tolerant, jämställt och demokratiskt samhälle Vi skall med hjälp av modern teknik ge kommunens invånare möjlighet att lägga förslag till beslut inom kommunens kompetensområde. Erfarenheterna från Toleransprojektet skall tas som utgångspunkt för att undersöka hur motsvarande arbete skulle kunna bedrivas bland vuxna. Att vara barn, lära för livet och utvecklas som människa Alla lärare i Kungälv skall ges möjlighet att kompetensutvecklas inom sina ämnesområden i vilka man behörigen undervisar till ett värde motsvarande 3,5 % av en genomsnittlig lärarlön inklusive PA. En central vikariepool skall inrättas för att garantera lärarledda lektioner och minska kollegial vikariering. Kulturskolans tillgänglighet skall utökas i en sådan riktning att tillgängligheten är jämt fördelad över kommunens alla delar oaktat geografiska och demografiska förutsättningar. Vår välfärd Sociala investeringar skall minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och ungdomar att leva ett liv de väljer själva oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. För att minska behovet av omsorgstjänster skall arbete inledas för en förbättrad kommunal lokaltrafik som ger äldre en möjlighet att själva klara vardagen. Framtidsfrågor och hållbar utveckling Det av kommunfullmäktige beslutade miljöledningssystemet skall införas. Ett lokalt miljömål för andelen ekologisk mat/livsmedel skall sättas till 25 %. 5
Folkpartiet Liberalerna i Kungälv Vi gör skillnaden Vi vill mer Förslag till beslut i kommunfullmäktige I enlighet med Folkpartiets Liberalernas förslag till rambudget för Kungälvs kommun 2015 2018 föreslås Kommunfullmäktige besluta att: 1. Folkpartiet Liberalernas strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden 2015 2018. 2. Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 kr (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats. 3. Kommunstyrelsens driftram för 2015 fastställs enligt resultaträkning till 1 957,0 Mkr. 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta årsplan för 2015. Årsplanen ska innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen ska redovisas i kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 Mkr, enligt resultaträkning. 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2015 fastställs enligt finansieringsanalys till 650,0 Mkr, varav 450,0 Mkr för skattefinansierad verksamhet och 200,0 Mkr för avgiftsfinansierad. 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förslag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen ska omfatta åren 2015 2018 och innehålla utblick mot 2022. Med förslaget skall följa driftkostnadskalkyler. 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2015 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti. 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden och överförmyndarnämnden att a) inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen, lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2015, b) program och planer genomförs. c) följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, 10. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB och Bagahus AB (Bolagen) att föreslå: a) Bolagen skall i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. 6
Styrmodell för Kungälvs kommun Ekonomiberedningen 2014-01-29 Styrning Den kommunala verksamhetens styrning består av två delar - politisk målstyrning som grundar sig på politisk vilja till förändring, samt förvaltningens verksamhetsstyrning (kvalitetsuppföljning av den löpande verksamheten). Genom att dela upp styrmodellen i målstyrning (politiken) och verksamhetsstyrning och genomförande (förvaltningen) så kan de politiska målen i kommunfullmäktige fokusera på de viktigaste kommunala förändringsområdena. Effekt Medborgare, brukare, elev, besökare, kund Politisk målstyrning i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Politiken initierar och beslutar om förändringar - från kommunfullmäktige och vidare i styrkedjan ned till berörda enheter i förvaltningen. Besluten beskrivs i form av mål där de genomförda förändringarna blir en del av den omfattande verksamhet som förvaltningen genomför och följer upp. Det politiska styrsystemet omfattar såväl, ekonomi, verksamhet och kvalitet samt skall svara upp mot lagen om god ekonomisk hushållning. Styrkedjan visar hur målen från kommunfullmäktige och kommunstyrelse genomsyrar verksamheten och ytterst brukarmötet. Med hjälp av styrkedjan styrs arbetet med politisk beredning, planering, verkställande och uppföljningar. Målen formuleras i medborgarperspektivet. Målstyrningen skall inriktas på politiskt beslutade förändringar. Det är därför viktigt att fokusera på få mål som ska vara tydliga och mätbara.