Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9)

Transkript

1 Sida 1 (9) Plats och tid Fästningsholmen klockan 15:00-18:30 ande Jonas Andersson (S) Ordförande Marcus Adiels (M) 1:e vice ordförande Leif Hasselgren (UP) Lennart Wennerblom (MP) Christer Molin (L) Robert Kinhult (SD) Kenneth Gustafson (V) Nils Carlson (S) Peter Harrysson (M) Sekreterare Oskar Ivarsson Paragraf Ordförande Jonas Andersson (S) Justerande Marcus Adiels (M) Ej närvarande Ines Svanström (M) Tobias Andersson (S) Övriga deltagare Lars Davidsson Pia Jakobsson Sven Lannhard 12 Mikko Ervasti 12 Bevis/Anslag Justering har tillkännagivits genom anslag Organ Ekonomiberedningen Datum då anslag sätts upp Datum då anslag tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Underskrift Oskar Ivarsson ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Sida 2 (9) Innehållsförteckning Tillkommande och utgående ärenden... 3 KPA Pensioner... 4 Information om T Finansiell analys (KFI)... 8 Nytt mötesdatum i december... 9

3 Sida 3 (9) 11/2016 Tillkommande och utgående ärenden Inga tillkommande eller utgående ärenden. Dagordningen fastställs.

4 Sida 4 (9) 12/2016 KPA Pensioner Sven Lannhard och Mikko Ervasti, KPA pension, samt Lars Davidsson, chefsekonom, informerar om pensionsstrategier för Kungälvs kommun. Vårt pensionssystem övergripande information Allmän pension idag fördelat på inkomstpension, premiepension och garantipension. 300 miljarder i pensionsnota årligen. Finansierat vi skatten. Pensionsskuld mdr kr. Tillgångar om ca 8687 mdr kr där bland annat AP-fonderna är inräknade. Tjänstepensioner enligt pensionsavtal. Finansiering med ett pay as you go -baserat fördelningssystem. Blandmodellen infördes 2008 och är baserad på ett fördelningssystem samt mer bokföringsmässiga principer. Som en grov schablon finansieras pensionen till stor del av den allmänna pensionen för de med löner upp till Över det är tjänstepensionen oerhört viktig. Summan för pensionskostnad i år ligger på 96 miljoner kronor. Den finansiella kostnaden är i år rekordlåg på grund av deflation. I en blandmodell kostnadsförs pensionsutbetalningen samt att pensionsskulden inte redovisas i en balansräkning, medan det i en fullredovisning kostnarförs uppräkningen samt att pensionsskulden. Blandmodellen är mindre känslig för fluktuationer i inflationer. Ny redovisningslag Det nya förslaget förväntas träda i kraft En ny lag där blandmodellen avvecklas och placeringsmedel värderas till verkligt värde. o Förslag på ändrad redovisning till den modell som Kungälv redan tillämpar o Hur resonerar lagstiftaren, remissinstanser kring nödvändiga förändringar i överskottsmålen? SKL är positiva till fullredovisning men ser risker i ryckighet i kostnader som medför problem för planering. SKL ser även en risk till ökad upplåning på grund av att utbetalningar blir större än kostnader. De vill även se en snabbutredning kring regelverket för god ekonomisk hushållning.

5 Sida 5 (9) Sammanfattningsvis är de flesta kommuner positiva till fullredovisning, medan några landsting är negativa. Lars Davidsson informerar kring pensioner utifrån Kungälvs kommuns perspektiv kopplat till det nya lagförslaget och jämförande mellan blandmodell och fullredovisning. Pensionernas påverkan på balans, kassaflöde och resultat ökar. Kungälv kommer att behöva förnya strategier för styrning och kontroll. Utifrån de finansiella målen i rambudgeten så finns det resultatmål, soliditetsmål, mål om sociala investeringar samt ett mål om finansieringars självfinansieringsgrad. Sammanfattning av det nya lagförslaget: Minskat eget kapital Förbättrat resultat med ny redovisning? Påverkar inte kassaflödet Större balansomslutning, -stor försäkringsteknisk avsättning större risk Balanskravet påverkas inte av ränte-o livslängsändring Marknadsvärdering av fonderade medel (tidigare lägsta värdet princip) Översyn av finansiella mål och finansiella strategier? Finansiella strategier för pensioner Sammanfattningsvis i nuläget är att kommunsektorn står inför ett antal större utmaningar vilket för många kommuner kommer att få stor påverkan på framtida finansnetto Investeringarna finansieras av pensionslån eller banklån där risker, duration och finansiell kostnad ser olika ut beroende på vilken typ av lån det rör sig om. Hantering av pensionsskuld. o Återlån o Egen placering o Pensionsstiftelse o Försäkring Sammanfattningsvis ser finansiella strategier väldigt olika ut i olika kommuner, bland annat på grund av storlek. Efter 1998 är pensionssystemet efter bokföringsmässiga principer, avgiftsbestämd ålderspension som försäkras samt strategier på den förmånsbestämda ålderspensionen med återlån, egen pensionsfond samt försäkring. o Fördelar och nackdelar med olika sätt

6 Sida 6 (9) Finansiella Strategier i Kungälv o Hur investeringar i Kungälv kan finansieras: Fortsätta låna av de anställda Banklån Egna medel o Vilka lån ska man amortera på? Pensionslånet Långa/korta banklån Fortsätta låna av de anställda eller försökdra den förmånsbestämda ålderspensionen. Kungälvs kommuns finansiella strategier. Generationssolidaritet står skrivet i det dokument som samtliga partier undertecknad 2005 angående fullfondsredovisning. Detta ligger till grunden för arbetet i Kungälvs kommun. Kommunen finansierar i bemärkelsen förskotterar. I denna bemärkelse agerar kommunen bank. Kommunen agerar även låntagare, både från banker och från anställda. Exempel Kungälvs kommun: o Finansiella mål och mål för god ekonomisk hushållning o Fullfondsredovisning av pensioner Årlig avsättning Inlösen av intjänad pensionsrätt o Medlemskap i Kommuninvest Ökade pensionskostnader för den förmånsbestämda pensionsåldern o Förståelse varför kostnaderna för tjänstepensioner stiger när fler anställda kliver över 7,5 inkomstbasbelopp. Inflationsförväntningar om tre procent påverkar den förmånsbestämda pensionen samt de finansiella kostnaderna mycket. Höga kostnader beror på hög inflation. o Basbeloppens påverkan på tjänstepensionerna Nytt sätta att beräkna inkomstbasbelopp gäller från 1/ och syftar till att jämna ut den allmänna pensionen och förväntas leda till lägre inkomstbasbelopp 2018 och Informationen antecknas till protokollet.

7 Sida 7 (9) 13/2016 Information om T2 Lars Davidsson, chefsekonom, informerar om tertialrapport två. Målbedömning KS resultatmål tertial : Sammanfattande bedömning utifrån god ekonomisk hushållning är att måluppfyllelsen är god, men efterfrågan/volym fortsätter öka. Investeringsrapport: En stor skillnad över tid i nettoinvesteringar. Avvikelser: o Avgiftsfinansiering o Skattefinansiering Översikt prognos drift tertial 2 Återbäring från Kommuninvest om tre miljoner Extra utdelning från Kungälv energi Inte lånat Prognosresultat om 22,4 att jämföra med budget på 45,0. Förbättring jämfört med tertial 1. Försörjningsstödet har gått ner. Informationen antecknas till protokollet.

8 Sida 8 (9) 14/2016 Finansiell analys (KFI) Lars Davidsson presenterar en finansiell analys från Kommunforskning i väst. Inga stora skillnader jämfört med hela landet. Utveckling från 2013 till 2015 har förskjutits åt höger på skalan. I den finansiella analysen har Kungälv halkat ner till ett svagt resultat men varken en stark eller svag finansiell ställning. Det går dock inte att dra andra slutsatser än att detta är relativt andra kommuner. Informationen antecknas till protokollet.

9 Sida 9 (9) 15/2016 Nytt mötesdatum i december Beredningen diskuterar behovet av att ha ett extra sammanträde i december. Ekonomiberedningen beslutar att ha ett extra sammanträde den 14 december klockan