Behöver utvecklas. Väl utvecklat. visar i samtalet begreppsförståelse. använder och värderar lösningsmetoder. för och följer matematiska resonemang

Relevanta dokument
Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

ARBETSPLAN MATEMATIK

Lokala mål i matematik

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Mattestegens matematik

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Södervångskolans mål i matematik

Matematik Uppnående mål för år 6

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

Sammanfattningar Matematikboken X

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Pedagogisk planering i matematik

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Per Berggren och Maria Lindroth

Taluppfattning och problemlösning

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Kursplan Grundläggande matematik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Extramaterial till Start Matematik

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Kursplan för Matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Kursplanen i matematik grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

TESTVERSION. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden


Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Förslag den 25 september Matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Volym liter och deciliter

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Sammanfattningar Matematikboken Y

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Transkript:

INTRODUKTION TILL DOKUMENTATIONSSTÖD Begreppsbilder i matematik Underlaget utgör ett stöd för läraren att dokumentera de kunskaper som elever visar vid användning av begreppsbilderna. I stödet finns angivet kapitelvis och för varje bild de begrepp och matematiska innehåll som finns i motsvarande bilds frågeställning, till exempel 2.6 Differens med negativa tal. När eleverna arbetar med frågeställningarna kan läraren genom elevernas samtal få en inblick i hur väl utvecklade de matematiska förmågorna är. De valda förmågorna återfinns i rubrikerna nedan. Kursplanens motsvarande och mera utförliga formulering ges i parentes: 1. Visar i samtalet (förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp) 2. Använder och värderar (förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder) 3. För och följer matematiska (förmåga att föra och följa matematiska samt förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser) Genom att följa samtalet mellan eleverna får läraren belägg för i vilken grad förmågorna är utvecklade. Det kan gälla en enskild elev, en elevgrupp eller hela klassen. Läraren för in sina iakttagelser bild för bild inom ett visst kapitel i ett matrisliknande schema. Schemat ska ses som ett stöd och har inte någon koppling till en betygsskala. Följande exempel visar hur det skulle kunna se ut efter att läraren har använt några bilder i en klass, i en grupp eller individuellt. Naturligtvis finns det många fler noteringssätt än det visade. Likaså bestämmer elevernas arbetsprocess vilka förmågor som är relevanta att fylla i. 2.2 2.3 2.5 2.7 2.4 2.12 2.15 2.14 2.16 2.7 2.8 2.9 2.3 2.12 2.9 2.7 2.2 2.8 Den här dokumentationen kan läraren använda dels i formativt syfte vid sina samtal med eleverna om deras kunskapsutveckling, dels för att utvärdera och planera sin egen undervisning. 1 dedstd no 2012

Kapitel 1: Platsvärde och att förstå tal 1.1 Siffer- och platsvärde 1.8 Addition av tusental 1.2 Avrundning av heltal 1.9 Delbarhet med 4 1.3 Siffrors platsvärde i decimaltal 1.10 Udda och jämna tals egenskaper 1.4 Dubblering av decimaltal 1.11 Är nollan udda eller jämn? 1.5 Läsa av tidtagarur 1.12 Kvadrater i rektangel 1.6 Decimaltal vid tidtagning 1.13 Talmönster 1.7 Decimaltal vid viktavläsning 1.14 Relation mellan tal 2 dedstd no 2012

Kapitel 2: Addition och subtraktion 2.1 Handla olika varor för given summa pengar 2.9 Beräkning av avstånd 2.2 Addition av tiotal 2.10 Subtraktionsalgoritm 2.3 Addition av tiotal 2.11 Förstå subtraktion 2.4 Additionsalgoritm 2.12 Subtraktion med större tal 2.5 Addition av decimaltal 2.13 Subtraktionsalgoritm decimaltal 2.6 Differens med negativa tal 2.14 Förändring i vikt 2.7 Åldersbestämning f.kr. och e.kr. 2.15 Förändring i antal åskådare 2.8 Beräkning av summa och växel vid inhandling 3 dedstd no 2012

Kapitel 3: Multiplikation och division 3.1 Decimaltal multiplicerat med tio 3.10 Bråkdel av ett givet antal 3.2 Definition av multiplikation 3.11 Beräkning av genomsnitt 3.3 Multiplikation med tiotal decimaltal 3.12 Hur länge räcker tabletterna? 3.4 Multiplikation med tiotal 3.13 Vad innebär division? 3.5 Jämförelse av telefonabonnemang 3.14 Hur förhåller sig 2 5 till 5 2? 3.6 Mängderbjudanden 3.15 Division av decimaltal med tio 3.7 Hur länge måste man spara? 3.16 Dela upp givet antal med rest 3.8 Multiplikation med bråk 3.17 Dela upp vinst i ett visst förhållande 3.9 Jämförelse av timlön 3.18 Att beräkna antal från en given andel 4 dedstd no 2012

Kapitel 4: Bråk och procent 4.1 Vad bestämmer ett bråks storlek? 4.7 Beräkna procent av en vikt 4.2 Addition av bråk 4.8 Kunna lägga på moms 4.3 1/3 av priset eller reapriset? 4.9 Hur mycket är 100 % extra? 4.4 Andel av antal 4.10 Att förstora med ett procenttal 4.5 Bråktal skriven på annan form 4.11 Två procentnedsättningar i följd 4.6 Vad innebär 100 % 4.12 Procentsatser i livsmedel 5 dedstd no 2012

Kapitel 5: Geometriska figurer 5.1 Vad skiljer olika fyrhörningar? 5.9 Rotations- och spegelsymmetri 5.2 Olika trianglars egenskaper 5.10 Tesselering med månghörningar 5.3 Räkna kvadrater i en kvadrat 5.11 Antal kanter på en kub 5.4 Vilka geometriska figurer är vanligast? 5.12 Sidoytor hos ett tält 5.5 Parallella linjers egenskaper 5.13 Att vika lådor utifrån mall 5.6 Olika slags vinklar för ett kuvert 5.14 Koordinatsystem och koordinater 5.7 Symmetrilinjer 5.15 En kvadrats punkter i ett koordinatsystem 5.8 Rotationssymmetri 5.16 Rörelseanvisningar för en kvadrat 6 dedstd no 2012

Kapitel 6: Att mäta del 1 - tid och avstånd 6.1 Avläsa analog klocka 6.10 Hur många ryms på en viss sträcka? 6.2 Avläsa digital klocka 6.11 S = v t och inbördes avstånd 6.3 Tidberäkning utifrån recept 6.12 Vilka sidor kan en rektangulär yta ha? 6.4 Översätta tid i decimalform 6.13 Area utifrån givna sidolängder 6.5 Tidpunkt i dagar, timmar och minuter 6.14 Täcka yta med givna kakelmått 6.6 Beräkna tidpunkt över tidszoner 6.15 Täcka en cirkulär yta med given radie 6.7 Enhetsomvandling mph och km/h 6.16 Utifrån diameter beräkna cirkelarea 6.8 Hur förhåller sig mm, cm och m? 6.17 Utifrån diameter beräkna cirkelomkrets 6.9 Storleksuppfattning av olika längdenheter 6.18 Packa stor kartong med mindre askar 7 dedstd no 2012

Kapitel 7: Att mäta del 2 - volym, vikt, vinkel och skala 7.1 Volymuppfattning av en tesked 7.8 Förbrukning av given fodervikt 7.2 Relationen mellan ml och l 7.9 Balansera en balansvåg 7.3 Relationen mellan ml och l 7.10 Vad bestämmer en vinkels storlek? 7.4 Volymuppfattning av l, ml och cl 7.11 Vinkel mellan visare utifrån digital tid 7.5 Vattenförbrukning utifrån givna behov 7.12 Relationen vinkel och väderstreck 7.6 Avläsning av cirkulär viktskala 7.13 Diagonalers och sidors längd i rektangel 7.7 Relationen vattenvolym och vikt 7.14 Växling av valuta 7.15 Beräkning av längdskala 8 dedstd no 2012

Kapitel 8: Bearbeta data - statistik 8.1 Frekvenstabell med figurer 8.9 Rita cirkeldiagram 8.2 Med vilket tal börjar axelmarkeringar? 8.10 Relatera graf till händelse 8.3 Hur redovisa data från undersökning? 8.11 Relatera graf till händelse 8.4 Hur sortera en rad av tal? 8.12 Avståndstabell i bilkarta 8.5 Vad visar Venndiagrammet? 8.13 Typvärde och andra statistiska mått 8.6 Vilka tal saknas i ett Venndiagram? 8.14 Sannolikheter vid Lottodragning 8.7 Missvisande statistik 8.15 Sannolikhet för att dra ett visst kort 8.8 Missvisande samband 9 dedstd no 2012